Utbildningsutskottets betänkande nr 4 år 1973 UbU 1973:4

Nr 4

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till det
obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner.

1. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten D 8
(s. 209—219) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser om statsbidrag
till personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska
skolor,

2. medge att statsbidrag till täckande av kostnader för lärares tjänstledighet
för fackligt arbete får utgå i enlighet med vad som i propositionen
1973: 1 förordats,

3. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1973/74
anvisa ett förslagsanslag av 4 011 000 000 kr.

Motionerna

1973: 702 av herr Fälldin m. fl. (c) i vad avser hemställan att riksdagen
till Bidrag till driften av grundskolor m. m. skall anvisa ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 240 000 kr. förhöjt förslagsanslag
avseende möjlighet att bilda mindre tillvalsgrupp för icke svenskspråkiga
elever,

1973:711 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av Kristofferskolans
framtida organisation i vad avser beräkningen av statsbidraget till skolan,

1973: 1291 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hemställer att Kungl. Maj:t uppdrar åt skolöverstyrelsen att företa en
översyn av de allmänna behörighetskraven i skolstadgans 14 kap. 8 §
i enlighet med vad som framförts i motionen,

1973: 1310 av herr Olsson i Stockholm m. fl. (vpk) i vad avser hemställan
att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1973/74 skall anvisa ett med 732 000 kr. till 4 011 732 000 kr.
förhöjt förslagsanslag.

Utskottet

Ur förevarande anslag bestrids i första hand kostnaderna för drift -

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 4

UbU 1973:4

bidrag till obligatoriska skolor och praktisk lärarutbildning vid grundskolor
med undantag av vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnader
för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. Anslaget belastas
vidare med vissa kostnader för reseersättningar m. m. samt med kostnader
för statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension
(ATP) och allmän arbetsgivaravgift. Slutligen utgår ur anslaget bidrag
till vissa enskilda skolor.

Stiftelsen Kristofferskolan har i sin framställning om medel för budgetåret
1973/74 begärt att statsbidrag skall utgå till en utökad organisation
av årskurserna 10—12. F. n. utgår statsbidrag till en organisation
om 21 klasser, därav högst 3 klassavdelningar i årskurserna 10—12.
Departementschefen biträder inte stiftelsens förslag. I motionen
1973: 711 yrkas att frågan om statsbidrag till en utvidgad
organisation av årskurserna 10—12 för Kristofferskolan
skall prövas på nytt.

Kristofferskolan har varit i verksamhet sedan år 1949. Riksdagen har
vid olika tillfällen gjort uttalanden beträffande denna skola. Statsutskottet
anförde således år 1958 om Kristofferskolan följande: »Utmärkande
för skolan är dess karaktär av pedagogiskt experiment och enligt
utskottets mening är det värdefullt att dylika experiment pågår jämsides
med försöksverksamheten i de allmänna skolorna.» (SU 1958: 70,
rskr 1958: 188). År 1964 anvisade riksdagen medel för ett räntefritt
stående lån om 3 milj. kr. till nybyggnad för Kristofferskolan (SU
1964: 72, rskr 1964: 191).

I den nu aktuella organisationsfrågan har Stockholms skoldirektion,
länsskolnämnden i Stockholms län och skolöverstyrelsen samtliga avstyrkt
framställningen om statsbidrag till en utökad organisation i vad
gäller årskurserna 10—12 med hänvisning till bl. a. att Stockholms gymnasieskola
är så väl utbyggd att den kan erbjuda goda valmöjligheter
även för Kristofferskolans elever. Utskottet kan för sin del inte komma
till annat ställningstagande i ärendet än nämnda instanser. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 711.

Sedan läsåret 1966/67 utgår särskilt statsbidrag till stödundervisning
för invandrarbarn i det obligatoriska skolväsendet.
Statsbidrag utgår för högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp.

I motionen 1973: 702 föreslås att skolöverstyrelsen bemyndigas att på
grundskolans högstadium medge anordnande av tillvalsgrupp för invandrarbarn
för att genom en sådan extra stödundervisningsresurs öka möjligheterna
att tillrättalägga studiegången för elever med ofullständiga
kunskaper i svenska. Kostnaderna budgetåret 1973/74 har beräknats till
240 000 kr. Yrkandet överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
framfört förslag som Kungl. Maj:t ej biträtt.

Såvitt utskottet kunnat bedöma är kostnaderna för den i motionen

UbU 1973:4

1973: 702 föreslagna anordningen med tillrättalagd studiegång för invandrarbarn
betydande. Utskottet kan därför inte tillstyrka det förevarande
yrkandet i denna motion.

Utskottet är med hänsyn till kostnaderna inte berett att tillstyrka
förslaget om särskilda regionala konsulenter för invandrarundervisning
i skolväsendet och avstyrker därför bifall till yrkandet i motionen
1973: 1310.

Enligt 14 kap. 8 § skolstadgan (1971: 235) gäller som allmänna villkor
för behörighet till tjänst som lärare att sökande
skall dels vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet
för tjänsten, dels ha god förmåga att undervisa och gott sätt att
behandla eleverna. Enligt 45 § stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna
skall den som vill vinna tillträde till lärarutbildningslinje vara fri från
sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för lärartjänst. Den
som erhållit examen på lärarutbildningslinje förutsätts nämligen vara
behörig till ordinarie tjänst som lärare i skolväsendet med ansvar för
undervisningen och tillsynen av barn.

I motionen 1973: 1291 hävdas bl. a. att det bör vara möjligt att från
skolstadgan ta bort kravet om att lärare skall vara fri från sjukdom
eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten. Utskottet vill
med anledning av motionen anföra följande.

Skolöverstyrelsen har i samråd med socialstyrelsen den 18 juli 1972
utfärdat nya tillämpningsanvisningar till de i det föregående nämnda
paragraferna av skolstadgan och lärarhögskolestadgan för bedömning
av frågan huruvida utbildnings- och anställningssökande har sjukdom
eller handikapp som kan medföra svårighet att utöva läraryrket. Enligt
anvisningarna bör vid bedömning av hälsotillståndet för utbildningssökande
hänsyn tas till möjligheterna för denne att med tänkbara hjälpmedel
fungera som lärare och till den form av lärarverksamhet utbildningen
avser. I bedömningen måste därför hänsyn tas också till skolform,
stadium och ämnesområde. Ju yngre eleverna är, desto större
krav måste ställas på läraren att kunna praktiskt handleda och hjälpa
dessa och att i olika situationer kunna ta ansvar för dem. Då frågan
gäller tillsättning av tjänst bör enligt samma anvisningar särskild uppmärksamhet
ägnas de speciella möjligheter som den avsedda tjänsten
kan ge den sökande att trots föreliggande handikapp på ett tillfredsställande
sätt utöva tjänsten.

Med hänvisning till att de ifrågavarande stadgebestämmelserna ytterst
syftar till att bevaka barnens bästa i undervisningssammanhang och
till att skolöverstyrelsen för kort tid sedan utfärdat nya tillämpningsanvisningar
för bedömningen av hithörande frågor avstyrker utskottet
motionen 1973:1291.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att utfärda bestämmel -

UbU 1973:4

ser om statsbidrag till personell assistans för vissa handikappade
elever i obligatoriska skolor,

2. att riksdagen medger att statsbidrag till täckande av kostnader
för lärares tjänstledighet för fackligt arbete får utgå enligt
vad som förordats i propositionen 1973: 1,

3. att riksdagen beträffande anordnande av extra stödundervisning
på grundskolans högstadium för invandrarbarn avslår
motionen 1973: 702 i denna del,

4. att riksdagen beträffande inrättande av vissa konsulenttjänster
avslår motionen 1973: 1310 i denna del,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med
avslag på motionerna 1973: 702 och 1973: 1310 i motsvarande
delar till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 4 011 000 000 kr.,

6. att riksdagen avslår motionen 1973: 711,

7. att riksdagen avslår motionen 1973: 1291.

2. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten D 9 (s. 219—225) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett
reservationsanslag av 6 426 000 kr.

Utskottet

I enlighet med beslut av 1968 års riksdag kan jämlikt kungörelsen
(1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn utgå statsbidrag
till svensk undervisning i utlandet. Antalet elever vid utlandsskolorna
var läsåret 1970/71 850 och läsåret 1971/72 925. Över hälften av ökningen
av elevantalet gällde skolorna i Spanien som med ca 300 elever
svarar för ca en tredjedel av det totala elevantalet i utlandsskolorna.
Det därnäst största elevantalet återfinns i Tanzania och Etiopien med
78 respektive 77 elever.

Skolöverstyrelsen har i december 1971 lagt fram en redovisning av
erfarenheterna av 1968 års beslut om statsbidrag till svensk undervisning
i utlandet.

I propositionen 1973: 1 konstateras att några av de största utlandsskolorna
återfinns på orter, där elevutvecklingen knappast kan förklaras
med att orten i fråga är säte för internationella samarbetsorgan eller
för ett utvecklat affärs- och industriliv med större svenska företagsetableringar.
Ifrågavarande orter torde enligt departementschefen få
anses ha renodlad turistkaraktär och det kan enligt hans mening ifrågasättas
om det inte är fråga om barn i familjer som saknar den reella
anknytning till Sverige vilken i propositionen 1968: 67 angavs som en
förutsättning för att svensk utlandsskola skulle få upprättas.

Mot den angivna bakgrunden föreslår departementschefen vissa änd -

UbU 1973:4

ringar och preciseringar av bestämmelserna om rätt till statsbidrag till
svensk utlandsundervisning. Bestämmelserna i sin nya utformning skall
ligga till grund för beslut om inrättande av ny utlandsskola och vara
utgångspunkt för skolöverstyrelsens bedömningar av den årliga organisationen
vid utlandsskolorna.

Eftersom statsbidragen till de svenska utlandsskolorna finansieras av
skattemedel är det självklart principiellt riktigt att samtliga elevers
familjer skall ha någon form av reell anknytning till Sverige. Utskottet
delar därför den uppfattning som ligger bakom förslaget om en skärpning
av statsbidragsbestämmelserna. En grundläggande utgångspunkt
vid tillämpningen av de skärpta bidragsbestämmelserna måste givetvis
vara att vederbörlig hänsyn tas till de av besluten direkt berörda nuvarande
eleverna och lärarna samt att skälig tid medges för nödvändiga
förändringar och avvecklingar.

Därest de nya statsbidragsbestämmelserna blir så detaljerat utformade
som Kungl. Maj:ts förslag ger intryck av kommer skolöverstyrelsens
handlingsutrymme att vara starkt begränsat. Svåra gränsdragningsfall
och tolkningsfrågor kan samtidigt förutses. Enligt utskottets mening
måste skolöverstyrelsen därför ges en viss handlingsfrihet.

Många av de minsta skolenheterna är belägna på orter och i länder
där det inhemska skolsystemet är föga utvecklat. Med tanke på skolelevernas
bästa och deras framtid synes det utskottet angeläget att man
i möjligaste mån värnar om dessa skolors fortsatta existens genom en
generös tillämpning av statsbidragsbestämmelserna för dessa skolors del.
Samtidigt förutsätter utskottet som ovan anförts en skärpning av tilllämpningen
av bestämmelserna för de skolor departementschefen särskilt
tar upp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för
nästa budgetår hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
6 426 000 kr.

3. Nomadskolor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
D 10 (s. 225—226) och hemställer

att riksdagen till Nomadskolor för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 5 631 000 kr.

4. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten D 11 (s. 226—237) föreslagit riksdagen att till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 45 791 000 kr.

Motionerna

1973: 470 av herr Stålhammar m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att

UbU 1973:4

riksdagen beslutar att bevilja de medel som erfordras för att inrätta
fasta tjänster för föreståndarna vid elevvåningama för elever vid Birgittaskolan
och gymnasieskolan för gravt hörselskadade elever i Örebro,

1973: 724 av herrar Strömberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen vid behandling av anslaget till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna att regionorganisationen för synskadade
elever bör byggas upp med tio synkonsulenter,

1973: 920 av herr Stålhammar m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t begära att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att utvärdera resultatet av den försöksverksamhet med externa
klasser för specialskolans högstadium för hörselskadade innan beslut
om ytterligare decentralisering av denna verksamhet sker.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnader för den obligatoriska
tioåriga grundskolan för barn som är syn-, hörsel- eller talskadade
— benämnd specialskolan— jämte vissa angränsande ändamål. Anslagsbeloppet
till specialskolans utbildningskostnader föreslås av Kungl.
Maj:t uppräknat med 3,4 milj. kr. till 45,8 milj. kr.

I propositionen tillstyrks skolöverstyrelsens förslag att landet i vad
avser stöd till synhandikappade elever skall indelas i fem regioner.
Enligt departementschefen, som inte tagit ställning till huvudorter
för den regionala organisationen, bör inom varje region finnas en tjänst
avseende förskolebarn, en tjänst avseende synsvaga elever och en tjänst
avseende gravt synskadade elever. De tre nuvarande arvodestjänsterna
som synkonsulent vid länsskolnämnderna i Växjö, Umeå och Örebro
föreslås överförda till denna nya regionorganisation, varvid dessa tjänster
föreslås bli omvandlade till speciallärartjänster liknande dem som
nu är knutna till Tomtebodaskolan och vilkas innehavare tjänstgör
som reselärare. Medel beräknas vidare för två nya tjänster avsedda
för reselärare för synsvaga elever samt en tjänst som förskolekonsulent.

I motionen 1973: 724 förordas att regionorganisationen helt byggs
upp med synkonsulenttjänster.

Utskottet tillstyrker att den föreslagna indelningen i fem regioner
kommer till stånd. Vad beträffar den i motionen behandlade frågan
om tjänstetyp kan konstateras att såväl reselärare som konsulenter är
heltidsanställda. Den skillnad i årlig tjänstgöringstid som motionärerna
åberopar som motiv för en organisation som helt grundas på konsulenttjänster
kan därför enligt utskottets mening inte tillmätas den avgörande
betydelse den getts i motionen. Då ej heller något i övrigt framkommit

UbU 1973:4

som bör föranleda erinran mot departementschefens förslag i fråga om
arten av tjänst tillstyrker utskottet detsamma. Det bör emellertid framhållas
att den i propositionen föreslagna organisationen — bl. a. med
hänsyn till nuvarande innehavare av konsulenttjänster och bristen
på behöriga speciallärare — torde få införas successivt och att det under
en övergångstid av praktiska skäl kan bli nödvändigt att arbeta med en
organisation som avviker från den slutgiltiga. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionen 1973: 724.

Vid införandet av specialskolan (prop. 1965:70, SU 1965: 101, rskr
1965: 275) beslöts att högstadieundervisningen för döva
och hörselskadade elever skulle efter viss övergångstid förläggas
till Örebro. En centralisering av denna undervisning ansågs nödvändig
för att eleverna skulle tillförsäkras en undervisning, som kunde
erbjuda olika tillvalsmöjligheter. Höstterminen 1970 togs nya lokaler
för högstadieskolan i Örebro i bruk. Vidare bedrivs alltfort högstadieundervisning
vid Manillaskolan i Stockholm.

Såsom framgår av motionen 1973: 920 har skolöverstyrelsen medgivit
att s. k. externa högstadieklasser inrättas fr. o. m. läsåret 1972/73 i
Malmö och Vänersborg, anknutna till Östervångsskolan i Lund respektive
Vänerskolan i Vänersborg. I motionen hävdas att detta beslut —
även om de externa högstadieklasserna betecknas som försöksklasser —
genom begränsning av elevunderlaget för Örebroskolan får ödesdigra
konsekvenser för den högstadieorganisation för hörselhandikappade som
byggts upp i Örebro. Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att
någon utökning av försöksverksamheten med externa högstadieklasser
inte skall äga rum förrän den nu pågående försöksverksamheten utvärderats.

Utskottet är medvetet om att ställningstaganden till frågor om specialundervisningens
lokalisering är mycket komplicerade genom att de
önskemål som man vill försöka tillgodose ofta är svårförenliga, t. ex.
elevers och föräldrars naturliga önskan om närhet till föräldrahemmet
och behovet av specialutbildade lärare för undervisningen. Utskottet
anser dock att de bevekelsegrunder som låg bakom 1965 års beslut om
en koncentration av högstadieundervisningen för de gravt hörselskadade
alltfort äger giltighet. Elevunderlagets begränsning och kraven på speciella
pedagogiska anordningar talar enligt utskottets mening mot en
alltför stor splittring av högstadieorganisationen. Utskottet har funnit
de i motionen 1973: 920 framförda önskemålen beaktansvärda och utgår
från att skolöverstyrelsen grundar sin bedömning av nu ifrågavarande
lokaliseringsfrågor på ett noggrant och allsidigt studium av de erfarenheter
den pågående försöksverksamheten ger. Något särskilt uttalande
från riksdagens sida i denna fråga anser utskottet inte erforderligt.

Vid specialskolan har elevernas boendefråga hittills lösts
antingen så att eleverna inackorderats i enskilda hem eller så att de

UbU 1973:4

placerats i särskilda till skolan knutna elevhem. Vid Birgittaskolan för
hörselhandikappade i Örebro praktiseras, såsom framgår av propositionen,
ett mellanting mellan dessa boendeformer, innebärande att 3—5
elever utplaceras i en s.k. elevvåning, för vilken ett föräldrapar på orten
bär ansvaret. Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning betonat
vikten av att fasta tjänster inrättas för elevvåningsföreståndarna och
har i avvaktan på tjänsterna beräknat ytterligare arvodesmedel. I motionen
1973: 470 hemställs om riksdagsbeslut i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag. Som motiv härför åberopas bl. a. det ansvarsfulla arbete
som åvilar föreståndarparen.

I likhet med motionärerna anser utskottet det betydelsefullt att eleverna
vid specialskolan under terminstid kan erbjudas boendeformer med
verklig hemkaraktär samt god kontakt med det omgivande samhället.
Utskottet noterar att även departementschefen är av denna mening och
att medel upptagits i propositionen för viss uppräkning av ersättningen
till föräldraparen vid Birgittaskolans elevvåningar. Någon ytterligare
medelsanvisning för nästa budgetår är utskottet inte berett tillstyrka.
Utskottet avstyrker således motionsyrkandet härom men förutsätter
att ersättningsfrågan och övriga frågor som sammanhänger med elevvåningsföreståndarnas
anställningsförhållanden löses så att försöken
att så långt möjligt skapa hemlika boendeförhållanden vid specialskolorna
inte förhindras genom brist på personer som är villiga att åta sig
det ansvar och arbete det här gäller. Att dessa frågor får en tillfredsställande
lösning synes särskilt nödvändigt för Birgittaskolans vidkommande,
då internatanläggningarna av traditionell typ vid denna skola
dimensionerats utifrån förutsättningen att en del av eleverna skall bo
i elevvåningar.

Vad därefter gäller frågan om inrättande av tjänster för den aktuella
personalen har utskottet inte funnit anledning frångå det i propositionen
redovisade ställningstagandet.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag till medelsanvisning för nästa budgetår hemställer utskottet 1.

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med

avslag på motionen 1973: 470 till Specialskolan m. m.: Utbild ningskostnader

för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 45 791 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 724,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 920.

5. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
D 12 (s. 237—239) föreslagit riksdagen att till Specialskolan m. m.:
Utrustning m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 2 180000 kr.

UbU 1973:4

I motionen 1973: 1326 av herr Svensson i Eskilstuna m. fl. (s) hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig för åtgärder
som leder till att de synskadades integrering i den allmänna skolundervisningen
inte motverkas genom brist på för dem användbara läromedel.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen
för nästa budgetår.

Från förevarande anslag bestrids kostnader för läromedelscentralen
vid Tomtebodaskolan. Centralen framställer i ökande utsträckning
läromedel för synskadade elever, som integrerats i vanliga skolor. Särskilt
vänder man sig till elever på det gymnasiala stadiet och till vuxenstuderande.

I motionen 1973: 1326 framhålls att det är angeläget att principen
om likabehandling av synskadade elever kan tillgodoses och att de hinder
för detta som skapas av att dessa elever inte har samma tillgång
till läromedel som de icke-handikappade måste undanröjas. Motionärerna
hemställer om åtgärder syftande till att motverka nu rådande
brist på användbara läromedel för synskadade.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om vikten av att
läromedel i tillräcklig grad tillförs de synskadade, vill i detta sammanhang
framhålla att läromedelsutredningen i betänkandet Samhällsinsatser
på läromedelsområdet (SOU 1971:91) behandlat frågan om
stöd till produktionen av läromedel för olika bristområden, däribland
specialskolesektorn. Utredningen har förordat en stark ökning av de
nuvarande ekonomiska insatserna. Läromedelsutredningens nyssnämnda
betänkande kommer att behandlas i en särskild proposition, vilken
avses bli avlämnad under innevarande vårriksdag. Då således den i
motionen väckta frågan inom kort kan förväntas bli prövad i ett större
sammanhang är utskottet inte berett föreslå att riksdagen nu gör det
i motionen 1973: 1326 begärda uttalandet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 2 180 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 1326.

6. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 13 (s. 239—240) och
hemställer

att riksdagen till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
1 835 000 kr.

UbU 1973:4

7. Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade barn.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 14 (s. 240—
242) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa
handikappade barn för budgetår 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 1 300 000 kr.

Stockholm den 20 februari 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund i Härnösand (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), Johansson i Skärstad (c),
fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s),
Stålhammar (fp), Karlsson i Mariefred (c), Nilsson i Norrköping (s)
och Strindberg (m).

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.)

1. beträffande extra stödundervisning på grundskolans högstadium för
invandrarbarn av herrar Wikström (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad
(c), Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med »Såvitt
utskottet» och på s. 3 slutar med »denna motion» bort ha följande lydelse: Det

främsta syftet med stödundervisningen för invandrarbarn i
grundskolan är att förhindra att elevernas studietid onödigtvis förspills
på grund av bristande kunskaper i svenska. Invandrarbarn som kommer
till en svensk skola så sent som i årskurs 7 befinner sig i en särskilt
svår situation. Dessa barn har kort tid på sig att före den obligatoriska
skolans slut skaffa sig beredskap för fortsatt utbildning eller arbetsanställning.
Att inhämta tillfredsställande kunskaper i olika ämnen via
svenskan som undervisningsspråk torde för de flesta av ifrågavarande
elever vara en omöjlighet. För här nämnda invandrarbarn på högstadiet
bör utöver den reguljära stödundervisningen om sex veckotimmar
särskilda åtgärder vidtas i form av extra stödundervisning under fyra
veckotimmar, så att en tillrättalagd studiegång kan åstadkommas. Enligt
utskottets mening bör redan under budgetåret 1973/74 försöksverksamhet
med sådan studiegång bedrivas inom ramen för det beräknade be -

UbU 1973:4

loppet 240 000 kr. Vissa invandrarelever på högstadiet, sorn har ett särskilt
behov av stödundervisning, kommer därigenom att kunna få sådan
undervisning under sammanlagt tio veckotimmar per årskurs. En utökad
stödundervisningsresurs avsedd för högstadiets invandrarbarn är
nödvändig, om inte ett stort antal invandrarbarn skall komma att utestängas
från de utbildningsmöjligheter efter grundskolan som nu utnyttjas
av de svensktalande barnen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 702 i denna del
medger att extra stödundervisning på grundskolans högstadium
för invandrarbarn försöksvis anordnas i enlighet med vad utskottet
förordat,

2. beträffande inrättande av vissa konsulenttjänster av herr Berndtson
i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet
är» och slutar med »motionen 1973: 1310» bort ha följande lydelse: Skolöverstyrelsen

har begärt 732 000 kr. för konsulenttjänster för
planering och samordning av utbildning av invandrarbarn. Dessa tjänstemän
skall bl. a. ha till uppgift att ge service till kommunerna i frågor
rörande rekrytering av lärare till invandrarundervisning, anskaffning
av läromedel m. m. Det angivna medelsbehovet motsvarar 12 tjänster
som avses fördelas på de län som har särskilt behov av denna förstärkning.
Utskottet anser att ifrågavarande konsulenttjänster bör inrättas
och tillstyrker bifall till yrkandet i motionen 1973: 1310.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande inrättande av vissa konsulenttjänster
bifaller motionen 1973:1310 i denna del,

3. beträffande anslagsbeloppet

a) av herrar Wikström (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c),
Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som vid bifall till reservationen
1 anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 samt med
bifall till motionen 1973:702 och med avslag på motionen
1973: 1310, motionerna i förevarande delar, till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 4 011 240 000 kr.,

b) av herr Berndtson i Linköping (vpk) som vid bifall till reservationen
2 anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

UbU 1973:4

5. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 samt med bifall
till motionen 1973: 1310 och med avslag på motionen 1973:
702, motionerna i förevarande delar, till Bidrag till driften av
grundskolor m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 4 011 732 000 kr.,

4. beträffande villkor för behörighet till tjänst som lärare av herr
Berndtson i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Skolöverstyrelsen
har» och slutar med »motionen 1973:1291» bort ha följande
lydelse:

Som motionärerna framhållit bör personer med handikapp kunna
fungera som lärare lika bra som andra. Skolöverstyrelsen bör därför i
enlighet med motionen 1973: 1291 få i uppdrag att överväga borttagande
av skolstadgans krav om att lärare skall vara fri från sjukdom eller
handikapp som medför olämplighet för tjänsten.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1291 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om 14
kap. 8 § skolstadgan (1971: 235).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973