Utbildningsutskottets betänkande nr 29 år 1973

UbU 1973:29

Nr 29

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973:77 angående skolväsendets organisation i glesbygd m. m.
jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:77 har Kungl. Maj:t (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats
i fråga om skolväsendets organisation i glesbygd jämte alternativ
organisationsmodell för gymnasieskolan och om engelskspråkig
gymnasial utbildning anordnad av Stockholms kommun.

I propositionen anges vissa allmänna riktlinjer för bedömningen av
skolväsendet i glesbygder med vikande elevunderlag. En garantiregel
för tillval föreslås för högstadieskolor med en klass per årskurs liksom
möjlighet att samordna resurstimmama för hela högstadiet, när detta
stadium omfattar en eller två klasser per årskurs. Försöksverksamheten
med s. k. årskurslösa högstadier föreslås fortsätta i syfte att få underlag
för en B-timplan för mindre högstadieskolor. Möjligheterna till timplanejämkningar
preciseras för att möjliggöra bättre samordning mellan
skolskjutstider och lästider.

För gymnasieskolan föreslås försök med en alternativ organisationsmodell,
särskild samordnad gymnasieskola, för orter med ett elevunderlag
av ca 300 16-åringar. Försöksverksamhet med samordning av korrespondensundervisning
på gymnasial nivå och den särskilda gymnasiala
undervisningen i glesbygd föreslås i syfte att finna en gemensam form
för den gymnasiala utbildningen i glesbygd.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de vid riksdagens början väckta motionerna

1973: 306 av herrar Stålhammar (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

1. att Kungl. Maj:t bemyndigar länsskolnämnd att medge bibehållandet
av klasstyper och lärartjänster i glesbygdsskolor i enlighet med vad
som anförts i motionen,

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 29

UbU 1973:29

2. att Kungl. Maj:t bemyndigar länsskolnämnd att tilldela s. k. avvikande
klasstyper i glesbygdsskolor speciella resurstimmar för att vissa
ogynnsamma undervisningssituationer skall kunna elimineras,

1973:1258 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att statsbidragsreglerna för utbetalande
av lärarlöner omarbetas, så att möjlighet öppnas att genom fleråriga
dispenser bevilja anslag till kommuner där ett vikande elevunderlag
annars skulle framtvinga en nedläggning av skolan,

1973: 1271 av fru Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att åtgärder vidtas för att förhindra ytterligare
nedläggning av landsbygdsskolor på sätt som i motionen anförts,

1973: 1275 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen 1.

som sin mening ger till känna vad som i motionen anförts rörande
skolor i glesbygder,

2. hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder i syfte att ekonomiskt
möjliggöra för kommunerna att bevara skolor i glesbygd,

dels de i anledning av propositionen 1973: 77 väckta motionerna

1973: 1908 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i vad avser hemställan

1. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av ett särskilt statsstöd
som bör kunna utgå till kommunerna för bibehållande av nedläggningshotade
skolor i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för att de lokala skolmyndigheterna som
alternativ till skolindragning alltid först bör undersöka möjligheten av
att gå in för B-formen,

3. att riksdagen beslutar att staten redan nu övertar kostnaderna för
skolskjutsar,

1973: 1909 av herr Nelander m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs att
timplanen i religionskunskap för humanistisk och samhällsvetenskaplig
linje i gymnasieskolans årskurs 3 skall uppta 3 veckotimmar i försöksverksamheten
med särskild samordnad gymnasieundervisning, dvs. oförändrat
timtal i jämförelse med nu gällande timplan,

1973: 1910 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c) i vad avser hemställan
att riksdagen skall besluta

1. att de lokala skolstyrelserna ges möjlighet att bevara skolenheter
på sätt som anges i motionen,

2. att hos Kungl. Maj:t begära att skolöverstyrelsen ges i uppdrag
att utreda och lägga fram förslag om en samordning av grundskolans
högstadium och gymnasieskolelinjer i organisatoriskt avseende,

UbU 1973:29

3. att vuxenstuderande räknas in i elevunderlaget på i motionen angivet
sätt,

1973: 1911 av herrar Strömberg (fp) och Wikström (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att s. k. årskurslösa högstadieskolor får inrättas — som alternativ
till nedläggning — när en kommun så önskar,

2. att försök med samordnad gymnasieutbildning och korrespondensundervisning
på gymnasial nivå i glesbygdskommuner får anordnas om
en kommun så önskar,

1973: 1912 av herrar Stålhammar (fp) och Wikström (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att ämnet religionskunskap i den samordnade
gymnasieskolan skall omfatta 3 veckotimmar i årskurs 3.

Bestämmelser om klasser i 5 kap. 15 och 18 §§ skolstadgan (1971:235)

15 §. Klasser av följande huvudtyper anordnas, nämligen
Klasstyp Klassen omfattar följande årskurs eller årskurser
a 1, 2 eller 3

b 1 och 2 eller 2 och 3 eller 1—3

A 4 eller högre årskurs

Bl 3 och 4 eller 5 och 6 eller, för specialklass, 7 och 8 eller 8 och 9

B2 3—6 eller 4—6 eller, för specialklass, 7—9

Saknas någon årskurs tillfälligt i B2-klass, föranleder detta ej ändring
av klasstypen.

Avvikande klasstyp får anordnas, om länsskolnämnden eller, i fråga
om högstadiet, skolöverstyrelsen medger det.

18 §. Om elevantalet i klass eller klasser i en skolenhet mera varaktigt
minskar, bör klasstypen ändras på följande sätt, nämligen

	Elevantalet minskar till	Klasstypen
	sammanlagt		till
högst	i årskurserna	av klasstyper
29	3 och 4 resp. 5 och 6	A resp. a	Bl
24	3—6	Bl	B2
24	1 och 2 eller 2 och 3	a	b

Utskottet

Ett viktigt mål för utbildningspolitiken är att åstadkomma största
möjliga rättvisa mellan olika landsdelar i fråga om utbildningens standard.
I de glest bebyggda delarna av landet bör eftersträvas en utbildning,
som är likvärdig med de tätt bebyggda landsdelarnas och tillhandahållen
i sådana organisatoriska former som är anpassade till de särskilda
förhållandena.

UbU 1973:29

Tillgången till platser i förskolan är mycket ojämnt fördelad över
landet. Sedan några år bedrivs försöksverksamhet med förskola i vissa
glesbygder varvid även samverkan mellan förskola och lågstadium prövas.
Enligt propositionen 1973: 77 bör försöksverksamheten fortsätta.
Hithörande frågor bör enligt propositionen behandlas i samband med
förslag i anledning av barnstugeutredningens betänkande.

Effekterna av flyttningsrörelserna i vissa delar av landet blir på skolans
område kännbara först på grundskolans låg- och mellanstadier,
eftersom dessa stadiers upptagningsområde är mycket
litet och elevunderlaget därför snabbt påverkas av en befolkningsminskning
eller befolkningsökning. Enligt propositionen bör kravet på åtkomlighet
när det gäller undervisning på dessa stadier sättas högt då det här
rör sig om barn i låg ålder.

Enligt motionerna 1973: 1275 och 1973: 1908 ligger det i samhällets
intresse att ansträngningar görs för att behålla även mindre skolenheter
i landets mer glest bebyggda delar. Enligt motionärerna är det angeläget
att riksdagen uttalar att undervisning i B-form inte bör betraktas som
ett undervisningsalternativ som är sämre än undervisning i A-form och
att möjligheter till undervisning i B-form noga bör prövas innan beslut
om skolnedläggelse fattas.

I propositionen 1973: 77 anförs att det förefaller finnas fog för uppfattningen
att samläsning mellan två årskurser inte alltid behöver medföra
nackdelar från pedagogisk synpunkt. Samläsningen mellan årskurser
på låg- och mellanstadienivå kan emellertid skapa speciella problem
av pedagogisk art, när årskurserna är fler än två såsom fallet är
i B 2-klass och b-klass omfattande årskurserna 1—3 samt avvikande
klasstyp. De pedagogiska konsekvenserna av samläsning i nämnda klasser
kan dock inte diskuteras isolerat från de effekter på barnens skolsituation
och förhållanden i övrigt som följer av en omflyttning till en
skolenhet långt från hemorten. Det ankommer i första hand på vederbörande
kommun att ta ställning i varje ärende av denna typ. De lokala
och regionala myndigheterna har redan nu möjlighet att göra bedömningar
grundade på speciella omständigheter och lokala förhållanden.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att ifrågavarande
yrkanden i motionerna 1973: 1275 och 1973: 1908 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Andelen b/B-klasselever på grundskolans låg- och mellanstadier har
sjunkit under den senaste tioårsperioden. Läsåret 1961/62 gick något
mer än 21 procent av eleverna i riket i b/B-klass, medan läsåret 1971/72
knappt 9 procent fick undervisning i b/B-klass. Geografiskt sett förekommer
det största antalet b/B-klasser i skogslänens inland. Läsåret
1971/72 var ca 2 procent av samtliga klasser i Malmöhus län b/Bklasser
medan motsvarande siffra för Jämtlands län var 29,5 procent.

UbU 1973: 29

Skolstyrelser och länsskolnämnder skall vid planering av klasser vid
skolenhet beakta de generella bestämmelser om elevantal för olika
klasstyper, varom statsmakterna fattade beslut år 1962 (prop. 1962: 54,
SäU 1962: 1 och 5, rskr 1962: 328). Enligt bestämmelserna i 5 kap. 18 §
skolstadgan skall två klasser av typ a/A vid visst elevantal och vid mera
varaktig minskning av detta bytas ut mot en klass av typ b/B 1 och
två klasser av typ B 1 mot en klass av typ B 2. Statsbidrag till lärarlöner
utgår till kommun endast beträffande sådan lärartjänst som är föranledd
av klass medgiven av länsskolnämnd.

Enligt motionerna 1973: 306 och 1973: 1258 bör länsskolnämnd bemyndigas
att — utan hinder av bestämmelserna i 5 kap. 18 § i skolstadgan
— av särskilda skäl som hänger samman med frågan om samhällsservice
i glesbygd medge bibehållande av viss klasstyp samt lärartjänst
för att därigenom det statliga utbildningsstödet till kommun skall kunna
anpassas till de skiftande situationer och behov som föreligger. Eftersom
lärartjänst är statsbidragsgrundande endast om klassanordningen
blivit vederbörligen medgiven, krävs i motionen 1973: 1271 att skolstadgans
bestämmelser om klassanordningar tillämpas generöst mot
landsbygdens skolor.

Klassanordningsbestämmelsema för grundskolans låg- och mellanstadier
bör mot bakgrund av uttalandena i propositionen 1973: 77 tilllämpas
generöst. Möjlighet att med en förnuftig anpassning till särskilda
omständigheter medge en annan klassanordning vid en skolenhet än
den som en strikt tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 18 § skolstadgan
skulle ge bör enligt utskottet liksom hittills tillkomma länsskolnämnd.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de förevarande
yrkandena i motionerna 1973: 306, 1973: 1258 och 1973: 1271 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Avvikande klasstyp på låg- och mellanstadierna får enligt 5 kap. 15 §
skolstadgan anordnas om länsskolnämnd medger det. Enligt motionen
1973: 306 bör länsskolnämnd kunna bemyndigas att tilldela skolenhet
med avvikande klasstyp speciella resurstimmar om undervisningssituationen
är särskilt ogynnsam. Det kan gälla klass, i vilken elever från
samtliga årskurser undervisas, elevantalet är mycket stort eller åldersfördelningen
ojämn.

Med stöd av bemyndigande i Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1969
om ny läroplan för grundskolan har skolöverstyrelsen den 3 september
1970 utfärdat förebild för avvikande klasstyp med vartannatårsintagning,
s. k. B 3-klass (Aktuellt från skolöverstyrelsen 1970/71:18). I de fall
länsskolnämnd fastställer klassanordning med annan avvikande klasstyp
än B 3, bör nämnden enligt utskottets mening i samband med klassanordningsbeslutet
kunna medge speciella resurstimmar till skolenheten.
Härvid skall hänsyn tas till de särskilda omständigheter, varunder
undervisningen kommer att bedrivas. Vad utskottet i anledning av

UbU 1973: 29

motionen 1973: 306 anfört om speciella resurstimmar bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

Enligt 1962 års läroplan betraktades tre klasser per årskurs som ett
minimum för högstadiet för att eleverna skulle erbjudas ett rimligt urval
av läroplanens olika tillvalsalternativ och linjer. Grundskolans
högstadium enligt 1969 års läroplan är förenklat och fordrar inte
samma elevunderlag, varför kravet på tre klasser per årskurs enligt propositionen
1973: 77 inte längre behöver upprätthållas så strikt som tidigare.
Utskottet delar denna uppfattning.

För sådant högstadium av grundskola som omfattar en eller två klasser
per årskurs föreslås i propositionen att en kommun utan särskilt
medgivande skall få anordna försöksverksamhet med samordning av
resurstimmar i årskurserna 7—9 och disposition av dem på det sätt som
är lämpligast med hänsyn tagen till de lokala förhållandena. För högstadium
med en klass per årskurs föreslås en garantiregel av innebörd
att det alltid skall ges möjlighet till undervisning i minst ett av tillvalsämnena
konst, ekonomi och teknik, även om färre elever än fem önskar
det som tillvalsämne. Enligt utskottets mening bör en motsvarande
garantiregel uppställas för anordnande av minst en kurs i språkligt tillvalsämne.
Nämnda organisatoriska åtgärder bör enligt utskottet vara
tillämpliga på de högstadieskolor i riket, beträffande vilka länsskolnämnd
medgivit klassanordning omfattande en eller två klasser per årskurs.
Vad utskottet här anfört om organisatoriska åtgärder för högstadieskolenheter
med en eller två klasser per årskurs bör riksdagen som sin
mening ge Kungl. Maj:t till känna.

Sedan läsåret 1970/71 bedrivs försöksverksamhet med s. k. årskurslöst
högstadium i Norra Ny och Finnskoga-Dalby kommuner i Värmland.
Läsåret 1972/73 utvidgades försöksverksamheten efter medgivande
från Kungl. Maj:t till att omfatta även Gällivare, Hallens, Ljusdals,
Storumans och örnsköldsviks kommuner. Statsbidrag utgår till försöksverksamheten
i högst den omfattning som svarar mot kostnaderna
för reguljärt organiserad undervisning, varvid inbesparingar på driftbidraget
till följd av samläsning mellan årskurser får användas till lärarersättande
hjälpmedel m. m. Försöksverksamheten står under vetenskaplig
ledning av pedagogiska institutionen vid universitetet i Göteborg.
Enligt propositionen 1973: 77 bör nuvarande försöksverksamhet
fortsätta och kunna utvidgas efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall. I motionen 1973: 1911 begärs att kommun skall få anordna
årskurslös högstadieundervisning som alternativ till nedläggning av en
årskursbunden undervisning.

Försöksverksamheten med årskurslöst högstadium utvärderas av pedagogiska
institutionen vid universitetet i Göteborg. Utvärderingen avser
att ge anvisningar om försökets effekt på kunskapsinhämtandet, den

UbU 1973: 29

sociala utvecklingen och attityden till skolarbetet. I vissa fall kan en
årskurslös undervisning vara ett alternativ till skolnedläggelse. Enligt
utskottets mening bör kommuners ansökningar om att få anordna årskurslös
högstadieundervisning prövas i positiv anda av Kungl. Maj:t.
Utskottet är emellertid inte berett föreslå den obegränsade rätt för en
kommun att anordna sådan undervisning som föreslås i motionen
1973: 1911. Samläsning mellan högstadiets olika årskurser i vissa ämnen
bör liksom hittills kunna ske utan särskilt medgivande. Med hänvisning
till det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i ifrågavarande
del och avstyrker yrkandet i motionen 1973: 1911.

En fråga som gäller beslut om skolenhet i grundskolan tas upp i motionen
1973: 1910.

Beslut om upprättande eller indragning av skolenhet av grundskolan
fattas av vederbörande kommun. Länsskolnämnden får dock enligt
2 kap. 22 § skolstadgan (1971:235), om särskilda skäl föreligger, med
ändring av kommunens beslut förordna att skolenhet skall upprättas
eller dras in fr. o. m. nästkommande läsår. Beslut om upprättande eller
indragning fattas företrädesvis i samband med beslut om klassanordning
för nästkommande läsår. I länsskolnämndens fastställande av klassanordning
anges grunderna för statsbidrag till kommunens skolväsende.
Enligt utskottets mening kan yrkandet i den förevarande motionen inte
ses isolerat från det statsbidragssystem som finns för skolväsendet. Detta
utreds för närvarande av utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
det ifrågavarande yrkandet i motionen 1973:1910.

När det gäller timplanejämkningar preciseras i propositionen vissa
punkter inom de allmänna bestämmelserna till timplanerna för grundskolan.
Utskottet har intet att erinra mot vad som anförts härom.

I motionen 1973: 1275 begärs förslag till åtgärder i syfte att i ekonomiskt
avseende möjliggöra för kommun att bevara skola i glesbygd.
Även i motionen 1973: 1908 föreslås, i avvaktan på förslag från SSK,
ett särskilt statsbidrag till kommun när kommunen bevarar nedläggningshotad
skola. Även frågan om statsbidrag till skolskjutsar tas upp
i motionen.

I fråga om statsbidrag till klassanordning som ej blivit medgiven av
en länsskolnämnd vill utskottet erinra om att talan mot nämndens beslut
enligt 11 § förvaltningslagen (1971:290) kan föras hos Kungl. Maj:t
genom besvär, antingen av kommun eller enskild målsman. I direktiven
till SSK framhålls att genom det nuvarande statsbidragssystemet för
skolväsendet det i viss mån sker en anpassning av statsbidragets storlek
till kommunernas skiftande förutsättningar att organisera skolverksamheten
och att det är angeläget att en sådan anpassning görs möjlig även
i ett nytt bidragssystem. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
bifall till yrkandena i motionerna 1973: 1275 och 1973: 1908.

UbU 1973:29

De allmänna riktlinjerna för anordnande av undervisning på det
gymnasiala stadiet lades fast genom besluten vid 1964 och 1968
års riksdagar (prop. 1964: 171, SäU 1964:1 höstsessionen, rskr 1964: 407;
prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968:404). Kungl. Maj:t har år
1970 meddelat bestämmelser om timplan m. m. för gymnasieskolans
linjer. Enligt statsmakternas nyssnämnda beslut bör vid skolplaneringen
eftersträvas att man på varje s. k. g-ort kan erbjuda flertalet studievägar
inom gymnasieskolan. Varje skolenhet bör erbjuda ett allsidigt
val av studievägar.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt skolöverstyrelsen att, sedan
gymnasieskolans struktur blivit fastlagd, bl. a. pröva frågan om en
utökning av antalet orter med treåriga gymnasieskolelinjer samt att
göra en mer samlad bedömning av i vilka former de särskilda anordningarna
i glesbygd borde organiseras. I propositionen 1973: 77 framhålls
som angeläget att utpröva en alternativ organisationsmodell av
gymnasieskolan för ett elevunderlag om ca 300 16-åringar. Huvudsyftet
med föreslagen organisationsmodell har varit att möjliggöra treårig gymnasieskoleutbildning
på orter med litet elevunderlag. Utgångspunkt har
varit ett försök vid Högbergsskolan i Ludvika. Förslaget bygger på en
samordning av de treåriga ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga
linjerna i samtliga årskurser och av den naturvetenskapliga och
fyraåriga tekniska linjen i årskurserna 1 och 2. Årskurserna 3 och 4 av
teknisk linje anordnas inte i föreslagen organisationsmodell. För att
öka samordningsmöjligheterna har bl. a. jämkningar mellan de olika
linjernas ämnesutbud skett och antalet veckotimmar i vissa linjespecifika
ämnen reducerats. Beträffande de ekonomiska och naturvetenskapliga
linjerna har skolöverstyrelsen föreslagit att det totala antalet elevveckotimmar
ökas.

I propositionen 1973: 77 tillstyrks inte ökningen av totalantalet veckotimmar.
I samband med att de orter utväljs där försöksverksamheten
skall bedrivas skall den närmare utformningen av timplanerna göras
av skolöverstyrelsen. Tim- och kursplanerna kan enligt propositionen
anpassas till de lokala förutsättningarna på respektive ort.

I två motioner behandlas timplanen för försöksverksamheten. I
motionen 1973:1909 påpekas att den föreslagna timplanen minskar
undervisningstiden med en tredjedel för ämnet religionskunskap på
de humanistiska och samhällsvetenskapliga studievägarna. En på skolöverstyrelsens
uppdrag gjord undersökning vid Lunds universitets pedagogiska
institution visar enligt motionen 1973:1912 att religionskunskapsämnet
genom de förändringar det genomgått de senaste åren nu av
eleverna upplevs som ett av de mer intressanta ämnena. Timtalet för
ämnet religionskunskap bör enligt motionerna därför inte minskas i
försöksverksamheten.

Den alternativa organisationsmodell av gymnasieskola som nu föreslås

UbU 1973: 29

prövad i mer glest bebyggda delar av landet kan inte alltid rymma
samma nyansering av studievägarna som den reguljära gymnasieskoleorganisationen
erbjuder. Utskottet har emellertid noterat att försökstimplanen
för Högbergsskolan i Ludvika, trots samordning mellan de treåriga
ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna i
samtliga årskurser, ändock inneburit ett oförändrat timtal för ämnet
religionskunskap. Detta bör enligt utskottets mening eftersträvas även
inom nu föreslagen försöksverksamhet. Vad utskottet här anfört om
ämnet religionskunskap inom ifrågavarande försöksverksamhet bör
riksdagen som sin mening ge Kungl. Majit till känna.

Föreslagen försöksverksamhet med alternativ organisationsmodell av
gymnasieskola skall enligt propositionen 1973: 77 bedrivas på högst fem
orter där treåriga gymnasieskolelinjer tidigare inte funnits samt på några
nu befintliga g-orter med litet elevunderlag. Utskottet har ingen erinran
häremot. Den i propositionen för visst fall föreslagna successiva uppbyggnaden
av organisationen bör också kunna ske.

De nuvarande korrespondensgymnasierna har varit i verksamhet under
närmare femton år. Undervisningen utmärks av bl. a. ämneskoncentration
med slutbetyg i ämne efter ämne, handledning av lärare med
tjänst på grundskolans högstadium samt en möjlighet att oberoende
av gruppstorlekar inom läroplanens ram fritt välja linjer, grenar, varianter
och enstaka ämnen. I den muntliga handledningen ingår undervisning
i studieteknik, särskilda övningar i muntlig framställning, grupparbete
samt i den mån det befinnes lämpligt radio- och TV-undervisning.
Korrespondensgymnasier finns i Torsås, Jokkmokk, Järpen och
Sveg.

Sedan läsåret 1969/70 bedrivs en begränsad försöksverksamhet med
särskild gymnasial utbildning i glesbygd. Utbildningen bedrivs i form
av lärarhandledda självstudier under två år jämte ett avslutande år
vid gymnasieskola. Under innevarande läsår finns denna särskilda gymnasiala
utbildning i Malung, Pajala och Strömstad.

Skolöverstyrelsen avser enligt vad som framgår av propositionen
1973: 77 föreslå en försöksverksamhet som skall syfta till att nå fram
till en särskild organisationsform för denna typ av gymnasial utbildning
i glesbygd. I motionen 1973: 1911 tas upp frågan om bibehållande av
korrespondensundervisning på gymnasial nivå för kommun som så önskar
samt om inrättande av sådan och annan gymnasial utbildning i
glesbygd.

Det ligger ett positivt värde i att söka finna en sådan organisationsform
för denna typ av gymnasial utbildning i glesbygd, att den dels är
så enhetlig som möjligt, dels medger största möjliga anpassning till
de lokala förhållandena. Utskottet har inte uppfattat propositionen så
att kommuner med korrespondensgymnasium, vilka önskar behålla det
som de själva uppfattar som värdefullt i nuvarande organisation, inte

UbU 1973: 29

skulle kunna få göra detta. Dessa kommuner bör kunna fortsätta sin
utbildningsverksamhet med eller utan modifikationer eller delta i den i
propositionen föreslagna större försöksverksamheten. Beträffande nya
orter för försöksverksamhet med ifrågavarande gymnasiala utbildning
ankommer det på Kungl. Maj:t att fatta beslut, varvid olika modeller
bör kunna komma i fråga. Vid beslut om förläggning av gymnasial utbildning
till viss ort måste beaktas de konsekvenser som ifrågasatt gymnasial
utbildning kan få för elevrekryteringen till gymnasieskolor på
kringliggande orter. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
yrkandet i motionen 1973:1911.

Enligt motionen 1973:1910 bör förutsättningarna för en organisatorisk
samordning i glesbygd av grundskolans högstadium och linjer av
gymnasieskolan utredas. Vidare anses vuxenstuderande under vissa
omständigheter böra kunna inräknas i elevunderlaget för glesbygdsskolas
högstadium och gymnasiala stadium. Frågan om särskilda utbildningsanordningar
i glesbygd utreds för närvarande av skolöverstyrelsen
som framgått av det föregående. Enligt utskottets mening bör därför
de förevarande yrkandena i motionen 1973: 1910 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Frågan om stöd till inackorderade elever vid hemresor behandlas i
socialförsäkringsutskottets betänkande 1973: 17.

I propositionen 1973: 77 tas även upp frågan om engelskspråkig gymnasial
utbildning i Stockholm, främst för barn till här tjänstgörande
diplomatisk personal. Med hänsyn till bl. a. den speciella elevsammansättningen
föreslås utbildningen inte ingå i gymnasieskolan. Kommun
skall vara berättigad att uttaga elevavgifter. Kommunen avses bli huvudman
för utbildningen och statsbidrag till densamma föreslås utgå
enligt de grunder som gäller för statsbidrag till gymnasieskola. Utbildningen,
som är av försökskaraktär, föreslås starta läsåret 1973/74 i en
klass om högst 30 elever.

Utskottet har intet att erinra mot att en engelskspråkig utbildning
anordnas på gymnasial nivå i Stockholms kommun. Utskottet har erfarit
att elevintresset för utbildningen är stort. Om det blir av behovet påkallat
att utöka antalet elevplatser i utbildningen med ytterligare högst en klass
under läsåret 1973/74, har utskottet inte några invändningar mot att
så sker.

Kungl. Maj:ts i övrigt redovisade förslag föranleder inte några uttalanden
och erinringar från utskottets sida, varför utskottet tillstyrker
desamma.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande undervisning i B-form med bifall till
propositionen 1973: 77 och med avslag på motionerna 1973:
1275 och 1973: 1908 i denna del godkänner i propositionen förordade
riktlinjer,

UbU 1973: 29

2. att riksdagen beträffande tillämpningen av 5 kap. 18 § skolstadgan
avslår motionen 1973: 306 i denna del samt motionerna
1973: 1258 och 1973: 1271,

3. att riksdagen beträffande speciella resurstimmar som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning
av motionen 1973: 306,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1973: 77 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
organisatoriska åtgärder för högstadieskolor om en eller två
klasser per årskurs,

5. att riksdagen beträffande årskurslöst högstadium med bifall
till propositionen 1973: 77 och med avslag på motionen 1973:
1911 i denna del godkänner i propositionen förordade riktlinjer,

6. att riksdagen beträffande beslut om skolenhet i grundskolan
avslår motionen 1973: 1910 i denna del,

7. att riksdagen beträffande särskilda statsbidrag till kommun
för vissa skolkostnader avslår motionerna 1973: 1275 och 1973:
1908 i denna del,

8. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:77 samt
motionerna 1973: 1909 och 1973: 1912 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om ämnet religionskunskap
samt i övrigt godkänner vad som i propositionen
förordats om försök med en alternativ organisationsmodell
för gymnasieskolan för orter med ett litet elevunderlag,

9. att riksdagen beträffande en särskild organisationsform för
gymnasial utbildning i glesbygd med bifall till propositionen
1973: 77 och med avslag på motionerna 1973: 1910 och 1973:
1911 i denna del godkänner i propositionen förordade riktlinjer,

10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1973: 77 i
övrigt förordats i fråga om skolväsendets organisation i glesbygd,

11. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1973: 77 förordats
om engelskspråkig gymnasial utbildning anordnad av
Stockholms kommun.

Stockholm den 10 maj 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Nordstrandh (m), Wik -

UbU 1973: 29

lund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Sundberg
(m), herrar Sundgren (s), Stålhammar (fp), Svensson i Kungälv
(s), Karlsson i Mariefred (c), Nilsson i Norrköping (s) och fru Nordlander
(vpk).

Reservation

beträffande särskilt statsbidrag av fru Nordlander (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »I fråga»
och slutar med »och 1973: 1908» bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anledning av motionerna 1973: 1275 och 1973: 1908
framhålla att B-formen som alternativ oftast är att föredra framför
indragning av en skola när ett visst elevunderlag ändock finns och
understryker därför vikten av att de lokala skolmyndigheterna prövar
möjligheten att anordna undervisning i B-form i första hand.

Särskilt statsbidrag bör utgå till kommun för sådana ökade skolkostnader
som föranleds av att skolverksamheten bedrivs i mer glest bebyggda
landsdelar. Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar att
hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till ett särskilt statsbidrag till de
kommuner som har extra kostnader för sitt skolväsende.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande särskilt statsbidrag till kommun för
vissa skolkostnader som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1973: 1275 och
1973: 1908,

Särskilt yttrande

beträffande beslut om skolenhet av herrar Larsson i Staffanstorp (c),
Elmstedt (c) och Karlsson i Mariefred (c):

Vi har vid upprepade tillfällen hävdat att mindre skolenheter i större
utsträckning än hittills måste bibehållas med de många fördelar detta
medför för i första hand eleverna men också för bygden i dess helhet.

De kommunala myndigheternas möjligheter att avgöra om en skolenhet
skall bibehållas bör stärkas främst genom en friare resursanvändning.
Det är angeläget att skolstyrelserna ges ökade möjligheter att flexibelt
disponera tillgängliga resurser. Därigenom skapas bättre förutsättningar
för lösningar anpassade efter lokala förhållanden och till enskilda
elevers intressen och behov. Vid bedömningen av huruvida en
skolenhet skall bibehållas bör i högre grad än nu hänsyn tas till förväntade
förhållanden i fråga om elevunderlag. En skola bör sålunda
kunna bibehållas med förhållandevis få elever, om det finns skäl att
förutsätta att antalet blir större under kommande år. Bostadslokaliseringen
inom en kommun kan få en inriktning som medför att en i dag

UbU 1973:29

nedläggningshotad skola om några få år har ett väl tilltaget elevunderlag.
Ingen myndighet kan bättre än den kommunala göra bedömningar
av detta slag, och enligt vår mening bör också kommunernas ställning
i detta avseende stärkas.

Då utredningen om skolan, staten och kommunerna har att behandla
frågor som ansluter till det som vi här har anfört avstår vi från att i
detta sammanhang framföra något yrkande i anledning av motionen
1973: 1910.

■\

■

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973