Utbildningsutskottets betänkande nr 11 år 1973

UbU 1973:11

Nr 11

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till lärarutbildning
jämte motioner.

1. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 1 bilaga
10 (utbildningsdepartementet) under punkterna F 1—F 2 (s. 443—
450) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna,

2. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 182 161 000 kr.,

3. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisa
ett reservationsanslag av 34 271 000 kr.

Motionerna

1973: 468 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t uttalar angelägenheten av att utbildningen av talpedagoger
och logopeder snarast utökas,

1973: 731 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad i motionen anförts angående
arbetsbelastningen för vissa lärare vid lärarhögskolorna,

1973: 913 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen i
enlighet med skolöverstyrelsens förslag beslutar inrätta en lektorstjänst i
specialundervisningens metodik i lönegrad U 18/16 vid lärarhögskolan
i Umeå,

1973: 1315 av herr Sellgren (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att till Härnösand skall förläggas utbildning av 60 förskollärarkandidater
per år,

1973: 1338 av herr Öhvall (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs
att riksdagen anhåller om att Kungl. Maj:t

1. undersöker i vilken utsträckning otillräckliga förkunskaper i engelska
språket försvårat eller omöjliggjort för lärarkandidater att avlägga
lärarexamen,

2. vidtar sådana åtgärder som till följd av undersökningen kan visa
sig lämpliga.

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 11

UbU 1973:11

Utskottet

Beträffande intagning till lärarhögskolornas olika linjer budgetåret
1973/74 föreslås i propositionen 1973: 1 att det skall finnas ca 1 800
intagningsplatser på ämneslärarlinje, ca 940 platser på speciallärarlinje,
1 440 platser på mellanstadielärarlinje, 1 080 platser på lågstadielärarlinje
och 390 platser på förskollärarlinje. Av propositionen framgår att
även icke linjeanknuten utbildning skall anordnas vid lärarhögskolorna.

Frågan om förkunskaper för utbildningen av lågstadie- och
mellanstadielärare tas upp i motionen 1973: 1338. Enligt motionärerna
bör undersökas i vilken utsträckning otillräckliga förkunskaper i engelska
försvårat eller omöjliggjort för studerande att avlägga lärarexamen.
Vidare begärs att särskilda åtgärder vidtas om undersökningen ger anledning
härtill. Utskottet har i anledning av motionen inhämtat följande.

Inom ramen för BUL:s (arbetsgrupp för utredning av betyg i lärarutbildningen)
verksamhet inom skolöverstyrelsen pågår för närvarande
en undersökning rörande bl. a. sambandet mellan studiemisslyckanden
och nu gällande behörighetskrav för antagning till klasslärarutbildning.
BUL har därvid konstaterat att många studieavbrott beror på att de
studerande vid utbildningens början inte haft tillräckliga förkunskaper.
Särskilt gäller detta i fråga om ämnena matematik och engelska.

För att i möjligaste mån förhindra uppkomsten av studieavbrott på
lågstadie- och mellanstadielärarlinjerna på grund av bristande förkunskaper
i engelska har överstyrelsen sedan hösten 1972 på försök infört
diagnostiska prov i engelska. Varje studerande erbjuds i samband med
beskedet att han antagits till lärarutbildning ett självdiagnostiskt prov
och den som lyckats mindre väl på detta prov uppmanas att begära
en termins anstånd med studierna för att kunna förbättra utgångsläget
i engelska. Enligt uppgift har ett inte obetydligt antal studerande utnyttjat
denna möjlighet. Vidare tillhandahålls vid början av och under
själva utbildningen vid lärarhögskola diagnostiska prov som nivåtest
motsvarande standardprovet i engelska för årskurs 8 av grundskolan.
För de elever som vid sådan nivåtest uppvisar bristande kunskaper insätts
stödåtgärder av olika slag, bl. a. stödundervisning med utnyttjande
av timplanernas jämkningsbestämmelser. Med hänvisning till pågående
utredningsarbete i ärendet och den redovisade användningen av diagnostiska
prov och stödundervisning föreslår utskottet att motionen
1973: 1338 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Frågor som rör s p e c i a 11 ä r a r u t b i 1 d n i n g m. m. tas upp i
två motioner.

I motionen 1973: 468 begärs en utökad utbildning av talpedagoger
och logopeder.

Talpedagoger utbildas, efter grundläggande lärarutbildning och viss

UbU 1973:11

tids lärartjänstgöring, vid lärarhögskolorna i Stockholm och Goteborg
under en ettårig kurs. Enligt bestämmelserna för utbildningen skall till
ettårig utbildning intas i Stockholm 24 lärare och i Göteborg likaledes
24 lärare per år. Dessutom anordnas såväl i Stockholm som i Göteborg
för hörsellärare talpedagogutbildning om en termin, till vilken vardera
lärarhögskolan skall anta sex deltagare. Logopedutbildningen omfattar
sex terminers studier i logopedi, fonetik och psykologi vid universiteten
i Stockholm och Lund. Sammanlagt kan 32 studerande intas till utbildning
var tredje termin.

När det gäller utbildningsbehovet i fråga om talpedagoger ankommer
det på skolöverstyrelsen som ansvarig utbildningsmyndighet att pröva
denna fråga. En ökning av antalet intagningsplatser för logopeder medför
vissa praktiska problem när det gäller bl. a. lokaler, utrustning och
personal för medverkan i utbildningen, vilka ännu inte kunnat lösas.
Bl. a. universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala har således i skrivelser
till universitetskanslersämbetet innevarande vår anmält intresse för
att anordna logopedutbildning under läsåret 1974/75, om vissa praktiska
frågor kan lösas. Med hänvisning till vad här redovisats anser utskottet
att inga ytterligare åtgärder i ärendet nu bör vidtas av riksdagen, varför
yrkandet i motionen 1973: 468 avstyrks.

I motionen 1973: 913 framhålls att behovet att utbilda speciallärare
är stort och att lärarhögskolan i Umeå är den enda högskola med speciallärarlinje
som saknar ordinarie lektorstjänster i specialundervisningens
metodik. Detta anses innebära problem när det gäller att rekrytera
lärarkrafter till högskolan samt att behålla de lärare som finns.
Vid bl. a. lärarhögskolan i Umeå skall fr. o. m. nästa läsår anordnas
försöksverksamhet med tillvalskurser i specialundervisning på lågstadie-
och mellanstadielärarlinjerna. Yrkandet i motionen om en ordinarie
tjänst överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag
som Kungl. Maj:t ej biträtt.

Utskottet har inhämtat att det för speciallärarlinjen finns sex ordinarie
lektorstjänster i specialundervisningens metodik vid lärarhögskolan
i Göteborg, sju motsvarande tjänster vid lärarhögskolan i Malmö
och elva sådana tjänster vid lärarhögskolan i Stockholm. Det finns
alltså vid dessa högskolor en viss balans mellan ordinarie tjänster och
extra tjänster i specialundervisningens metodik. Motsvarande balans
bör av bl. a. rekryteringsskäl finnas vid lärarhögskolan i Umeå. Utskottet
förutsätter därför att Kungl. Maj:t till nästa års riksdag redovisar
förslag som innebär att en sådan balans uppnås. Utskottet är inte nu
berett att förorda någon riksdagens åtgärd i frågan, varför yrkandet
i motionen 1973: 913 avstyrks.

Då den i motionen 1973:731 behandlade frågan om arbetstid
hör till de frågor som avgörs genom förhandling mellan arbetsmarknadens
parter föreslår utskottet att motionen inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

UbU 1973:11

Förskollärarlinje finns för närvarande vid lärarhögskolorna i Kalmar
och Kristianstad och avses bli inrättad vid lärarhögskolorna i Karlstad
och Växjö fr. o. m. läsåret 1973/74. I motionen 1973: 1315 yrkas att
förskollärarutbildning skall förläggas till lärarhögskolan i
Härnösand.

Av skolöverstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1973/74
framgår att samordning mellan förskollärarutbildning och lågstadielärarutbildning
är en aktuell fråga inom lärarhögskoleorganisationen.
Förslag till orter för sådan samordnad utbildning ankommer det på
skolöverstyrelsen att lämna i samband med de årliga anslagsframställningarna.
Med hänvisning härtill och till att riksdagen inte utan erforderlig
utredning bör utpeka vissa orter som särskilt lämpliga för olika
slag av utbildning avstyrker utskottet motionen 1973: 1315.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

2. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
182 161 000 kr.,

3. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 34 271000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1973: 1338,

5. att riksdagen avslår motionen 1973: 468,

6. att riksdagen avslår motionen 1973: 913,

7. att riksdagen avslår motionen 1973: 731,

8. att riksdagen avslår motionen 1973: 1315.

2. Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Förskoleseminarierna:
Driftkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna F 3—F 4 (s. 450—453) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m.m.
ett förslagsanslag av 31 213 000 kr.,

2. till Förskoleseminarierna: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 2 641 000 kr.

3. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 5—F 6 (s. 453—
456) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. ett förslagsanslag av 9 137 000 kr.,

UbU 1973:11

2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 938 000 kr.

4. Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna F 7—F 10 (s. 456—461) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. ett förslagsanslag av 15 396 000 kr.,

2. till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 1 279 000 kr.,

3. till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
ett förslagsanslag av 1 379 000 kr.,

4. till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 109 000 kr.

5. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Särskilda lärarutbildningsåtgärder.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna F 11—F 12 (s. 461—464) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,

2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 15 120 000
kr.,

3. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1973/74
anvisar ett reservationsanslag av 1 942 000 kr.

6. Lärares fortbildning m. m. Kungl. Maj:t har under punkten F 13 (s.
464—469) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 39 653 000 kr.

I motionen 1973: 726 av herrar Stålhammar (fp) och Fiskesjö (c)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att en plan för utbyggnad
av skolledarutbildningen upprättas med sikte på en obligatorisk
enterminsutbildning enligt vad som i motionen anförts.

Utskottet. Med medel från detta anslag bekostas numera fortbildning
inte endast av lärare och skolledare utan även av övrig skolpersonal.
Statens andel av kostnaderna för fortbildning uppgår innevarande budgetår
under detta anslag till avrundat 39,4 milj. kr. Kungl. Majit före -

UbU 1973:11

slår att anslaget räknas upp med 200000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget
och vill härvid erinra om att enligt propositionen flera stora fortbildningsprojekt,
som varit en följd av läroplansreformerna, nu delvis
slutförts, varigenom ca 4 milj. kr. friställs för nya ändamål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i vad avser skolledarutbildning att
ökade medel anvisas för grundkurser om två veckor, uppföljningskurser
om en vecka och kortare fortbildningskurser. I motionen 1973:726
påpekas att de arbetsuppgifter som skolledaren möter i sin befattning
i allmänhet är så väsensskilda från de arbetsuppgifter han eller hon
getts utbildning för i sin lärarutbildning, att denna ej kan anses vare sig
tillräcklig eller adekvat för innehav av tjänst som skolledare. Motionärerna
föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära en plan
för utbyggnad av försöksverksamhet med enterminsutbildning för skolledare.

Som framgår av motionen bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete
kring skolledarutbildningsfrågor vid lärarhögskolorna i Linköping och
Malmö. Utskottet har inhämtat att även utredningen om skolans inre
arbete (SIA) tagit upp denna fråga på sitt arbetsprogram och vill erinra
om att skolöverstyrelsen har en särskild arbetsgrupp som sysslar med
dessa frågor. Utskottet är för sin del inte heller i år berett att genom
något principiellt uttalande föregripa de överväganden i ärendet som
pågår, varför utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1973: 726.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 39 653 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 726.

Stockholm den 20 mars 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping (vpk) och Sundgren

(s).

Reservation

vid punkten 6 (Lärares fortbildning m. m.) av herrar Wikström (fp),
Larsson i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt
(c), Johansson i Skärstad (c) och fru Sundberg (m) som anser

UbU 1973:11

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Som
framgår» och slutar med »motionen 1973: 726» bort ha följande lydelse: I

den förevarande motionen framhålls att det föreligger behov av
skoladministrativ utbildning. Utskottet delar denna uppfattning. Skolledarna
har en så central ställning i den svenska skolan att deras sätt
att sköta sin befattning får bedömas ha mycket stor inverkan på undervisningens
utfall ur olika aspekter och på elevernas totala skolsituation.
Ett utbildningsprogram för skolledare, vilket har en sådan omfattning
att det ger skolledarna förutsättningar att fungera som både administrativa
och pedagogiska ledare för den mycket kostnadskrävande skolverksamheten,
bör snarast komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda
i anledning av motionen 1973: 726 förordat.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande program för skolledarutbildningen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1973: 726.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973