Trafikutskottets betänkande nr 2 år 1973 TU 1973: 2

Nr 2

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1973:1 gjorda framställningar i vad avser utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1973/74 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. Kungl. Maj:t har i
propositionen 1973: 1 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under
punkten 1 (s. 180—183) lämnat en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens
investeringar, avseende postverkets, televerkets, statens
järnvägars och luftfartsverkets fonder, statens vägverks förrådsfond
och sjöfartsverkets fond samt fonden för Södertälje kanalverk.

Den för budgetåret 1973/74 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande sammanställning. Som jämförelse har i denna även upptagits
beloppen för den hösten 1972 beräknade förbrukningen under budgetåret
1972/73.

Av sammanställningen framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga beloppen. Siffrorna anges i milj.
kr.

	Behåll-ning d. 30/6	Anslag	Hösten 1972 beräk- nade investe- rings- utgifter	Beräk-nad behåll-ning d. 30/6	Av verken planerade investe- rings- utgifter	Av departe-mentschfen beräknade investe-rings-utgifter	För- ordade anslag
	1972	1972/73	1972/73	1973	1973/74	1973/74	1973/74
Postverket	1.8	97,0*	98,6	0,2	52,5	43.0	47,1
Televerket exkl. rundradio		777,6	734,2	43,4	848,7	770,0	803,6
Statens järnvägar	28,8	342,2	368,3	2,7	440,0	350,3	382,6
Luftfartsverket	26,2	88,0	90,9	23,3	103,7	90,0	75,7
Vägverket	9,7	56,2	56,2	9,7	65,3	56,2	52,1
Sjöfartsverket	1,6	26,4*	27,3	0,7	66,9	43,6	47,3
Södertälje kanal-verk		7,5	2,5	5,0	8,5	8,5	3,5
Summa	68,1	1 394,9	1 378,0	85,0	1 585,6	1 361,6	1 411,9

* Varav på tilläggsstat 56 milj. kr.

* Varav på tilläggsstat 7,9 milj. kr.

1 Riksdagen 1973.15 sami. Nr 2

TU 1973:2

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1973: 1379 av
herrar Strindberg (m) och Nordgren (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att anslagsramen för kommunikationsdepartementets kapitalbudget
minskas med 135 milj. kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet. Enligt den av 1972 års riksdag ursprungligen godkända
planen för investeringarna inom kommunikationsverkens fonder beräknades
den totala medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar
å televerkets fond — under innevarande budgetår uppgå till
1 247,1 milj. kr. Härtill kommer det särskilda anslaget om 7,5 milj. kr.
under fonden för Södertälje kanalverk. Av en i statsverkspropositionen
lämnad redogörelse framgår att genom skilda beslut av Kungl. Maj:t —
och i vissa fall efter medelsanvisning på tilläggsstat — betydande höjningar
av ramarna för de olika verken sedermera medgivits. Som följd
härav beräknas nu den totala investeringsomslutningen för samtliga fonder
under budgetåret 1972/73 uppgå till 1 378 milj. kr. Någon ytterligare
medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta
medelsförbrukningen skall kunna uppnås är med hänsyn till befintliga
medelsreservationer ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelsema
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 585,6 milj.
kr. Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter
funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 361,6 milj. kr.
Detta innebär en ökning med 107 milj. kr. jämfört med beräkningarna
i 1972 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i statsrådsprotokollets inledande översikt lämnat en sammanfattande
redogörelse för investeringsbehoven inom de olika verken samt
i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår.

Vad departementschefen i dessa delar anfört har i nu förevarande
sammanhang inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Till
frågan om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken
under nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för
dennas genomförande återkommer utskottet under resp. punkter i det
följande. I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 1973: 1379 framställda yrkandet om en
minskning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med sammanlagt 135
milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får utskottet
anföra följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så,

TU 1973:2

att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara
den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal
om ca 10 procent. En sådan marginal finner motionärerna onödig
och från budgettekniska synpunkter olämplig samt hemställer därför
om förenämnda minskning av den av departementschefen föreslagna
medelsanvisningen.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den nuvarande anslagsmetodiken
på detta område i princip beslöts redan vid 1962 års riksdag
och sedan tillämpats fr. o. m. budgetåret 1963/64. Den innebär i princip
att de olika investeringsanslagen under varje fond sammanförs till ett
kollektivanslag. Inom varje sådant kollektivanslag skall den förut nämnda
marginalen beräknas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller
eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande
budgetår. Metodiken innebär avsevärda fördelar från anslagstekniska
synpunkter och syftar främst till att för de berörda verkens del
skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar för medelsförbrukningen
som av Kungl. Maj:t fastställs.

Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå de
av riksdagen tidigare godtagna principerna för budgettekniken på detta
område. De hittillsvarande erfarenheterna av systemets tillämpning har
f. ö. enligt utskottets uppfattning varit enbart gynnsamma. De ramhöjningar
som enligt det föregående beslutats för innevarande budgetår har
ej heller föranlett någon erinran från utskottets sida.

Med hänsyn till det anförda och då anslagsmarginalen ej synes böra
minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks motionen i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med avslag å motionen 1973: 1379 som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. Majit har (s. 184—193) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag
av 47 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 193 av fru Sundberg (m) yrkas att riksdagen hos
Kungl. Majit hemställer om att postverket får i uppdrag att framställa
och saluföra ett märke som hushållen kan använda för att slippa mottaga
oadresserad post.

TU 1973: 2

I motionen 1973: 753 av herr Johnsson i Blentarp m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av postverkets rationaliseringsverksamhet
syftande till en sådan inriktning av den fortlöpande
rationaliseringen att mindre postkontor i största möjliga utsträckning kan
bibehållas på mindre orter och i glesbygd.

Utskottet. Ramen för postverkets investeringar under innevarande
budgetår har av Kungl. Maj:t höjts med dels 3,2 milj. kr. för att möjliggöra
tidigare byggstart för posthus i Umeå, dels 1,3 milj. kr. för det i verkets
anslagsframställning för nästa budgetår föreslagna förvärvet av tomten
nr 9 i kv. Blåmannen i Stockholm. Efter anslag på tilläggsstat I har
ramen höjts med ytterligare 56,8 milj. kr. Av detta belopp har 53 milj.
kr. använts för ökning av det risktäckande kapitalet i postbanken, 1,9
milj. kr. använts för betalning av vissa billeveranser och 1,9 milj. kr.
ställts till verkets förfogande för tidigareläggning av byggstarten för posthus
i Södertälje och Borgholm. Investeringsram för innevarande budgetår
uppgår därmed f. n. till 98,6 milj. kr.

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räknat
med en medelsförbrukning av 52,5 milj. kr. I detta belopp ingår dock
med 1,5 milj. kr. medel för det nämnda förvärvet av tomten nr 9 i kv.
Blåmannen i Stockholm.

Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 43
milj. kr., vilket under de i statsrådsprotokollet angivna förutsättningarna
kräver en medelsanvisning om 47,1 milj. kr. Förstnämnda belopp innefattar
bl. a. slutreglering av kostnaderna för etapp I—II av tillbyggnaden
till postgirohuset. Arbetet med ett nytt bangårdshus i Malmö kan vidare
fortgå i planerad ordning. Utöver fullföljande av posthusbyggena i Borgholm,
Helsingborg, Landskrona, Norrtälje, Södertälje och Umeå möjliggörs
härigenom också byggstart hösten 1973 för ny postterminal i Karlstad.
Slutligen ingår i beloppet vissa medel för bl. a. anskaffning av bilar.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål tillstyrks också
liksom anslagsberäkningen.

I motionen 1973: 193 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om att postverket får i uppdrag att framställa och saluföra ett
märke som hushållen kan använda för att slippa mottaga oadresserad
post. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

Postverkets andel i den totala utdelningen av oadresserad reklam och
information beräknas, enligt vad utskottet erfarit, uppgå till 50 å 55 procent.
Av de oadresserade försändelser — gruppkorsband — som posten
delar ut avser vidare enligt en 1969 gjord undersökning ca 80 procent
varor och tjänster, medan den resterande och ständigt växande delen ut -

TU 1973: 2

görs av information från stat och kommun. Från statens sida distribueras
exempelvis deklarationsupplysningar, information om bilregistrets omläggning,
körkortsutbyte etc. Från kommunala myndigheter distribueras
information om renhållning, barntillsyn, fritidsverksamhet, kommunikationer
och sjukvård samt sociala förmåner m. m. Härtill kommer annan
medborgarinformation från olika håll, såsom studieprogram från bildningsorganisationer
och kyrklig information samt inte minst politisk information.

Det har dock konstaterats att under allmän semestertid gruppkorsband
utdelas i mycket liten omfattning.

Vid ett genomförande av de av motionären föreslagna åtgärderna skulle
abonnenterna löpa risk att gå miste om för dem själva viktiga och
värdefulla upplysningar samt annan information som också av det allmänna
betraktas som angelägen. Systemet skulle vidare medföra svårigheter
för postverket att fullgöra sina distributionsuppgifter eller eljest
uppehålla och förbättra servicestandarden gentemot såväl kunder som
allmänheten i övrigt. Ur allmänt administrativt hänseende besvärliga
samt personal- och kostnadskrävande åtgärder skulle också bli erforderliga.
Härtill kommer svårigheterna att — även om postverket skulle
respektera ett eventuellt förbudsmärke — få också privata utdelare av
reklam m. m. att göra detsamma.

Mot bakgrund bl. a. av det anförda avstyrker utskottet motionen
i fråga.

I motionen 1973: 753 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en översyn av postverkets rationaliseringsverksamhet, syftande till
en sådan inriktning av den fortlöpande rationaliseringen att mindre postkontor
i största möjliga utsträckning kan bibehållas på mindre orter
och i glesbygd.

1 samband med 1964 års beslut om ändrad organisation av postverket
(prop. 1964: 141, SU 1964: 136, rskr 1964: 295) underströks att verket
är ett allmännyttigt företag och att härav följer en skyldighet i princip
att bl. a. genom ett över hela landet utbrett nät av postanordningar erbjuda
erforderlig postal service samt att uppehålla denna service också
i områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig. Vidare framhölls att det
är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera servicen
på ett sådant sätt och i sådana former att den tillgodoser näringslivets
och allmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt sätt kan
inpassas i verkets organisations- och arbetsmönster.

En omfattande verksamhet pågår, enligt vad utskottet erfarit, inom
verket i syfte att enligt dessa riktlinjer förbättra och rationalisera dess
service gentemot allmänheten bl. a. genom en successiv utveckling och
motorisering av lantbrevbäringen. Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas
befolkning har omfattande åtgärder i nämnda syfte vidtagits.

It Riksdagen 1973.15 sami. Nr 2

TU 1973: 2

I sammanhanget må f. ö. nämnas att en uppföljning f. n. sker av vissa
förslag till ytterligare förbättrad servicestandard som lagts fram av en
särskild servicekommitté inom verket.

Utskottet anser sig kunna utgå från att i den fortsatta verksamheten
på detta område även behovet — ur allmänt regionala, näringsgeografiska
och servicemässiga synpunkter — av bibehållande i vissa fall av
mindre postanstalter skäligen beaktas. Någon särskild åtgärd i frågan
från riksdagens sida synes med hänsyn till det anförda ej påkallad varför
motionen i fråga avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Posthus m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag
av 47 100 000 kr.,

2. avslår motionen 1973: 193,

3. avslår motionen 1973: 753.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 194—210) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa
ett investeringsanslag av 803 600 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 41 av herrar Henmark (fp) och Eriksson i Arvika
(fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag
rörande reduktion av taxan för flyttning av telefon för pensionärer
och gravt somatiskt handikappade.

I motionen 1973: 478 av herr Hedin m. fl. (m, s, c, fp, vpk) hemställs
att riksdagen som sin mening till Kungl. Maj:t ger till känna vad i motionen
anförts om önskvärdheten av att införa post- och postlådenummer
i den allmänna telefonkatalogen.

I motionen 1973: 480 av herr Levin (fp) hemställs att riksdagen ger
Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om lägre telefonkostnader
för folkpensionärer.

I motionen 1973: 739 av herr Brundin m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t låter utreda frågan
om en avveckling av televerkets monopol på teletekniska installationer
m. m.

I motionen 1973: 763 av herrar Taube (fp) och Henmark (fp) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ett återinförande av postnummerförteckningen
i telefonkatalogerna fr. o. m. nästa upplaga och
att postnummer för varje abonnent införes så snart praktiska möjligheter
föreligger.

TU 1973: 2

I motionen 1973: 768 av fru Åsbrink m. fl. (s) hemställs att riksdagen
måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om initiativ som syftar till förslag angående
möjligheten att konstruera och distribuera handikappvänliga telefonautomater.

Utskottet. Genom olika beslut rörande främst tidigareläggning av arbeten
i sysselsättningsstödjande syfte har ramen för televerkets investeringar
under innevarande budgetår höjts med 23,2 milj. kr. till 734,2
milj. kr.

Den av verket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen av

848,7 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 770
milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt
under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna krävs
härför en medelsanvisning av 803,6 milj. kr.

Den av departementschefen föreslagna investeringsramen möjliggör
bl. a. färdigställandet av ett stort antal telefonstationsbyggnader som f. n.
är under uppbyggnad, bl. a. de större riksstationerna i Stockholm/Hammarby
och Göteborg/Kålltorp. Ytterligare ett antal stationsbyggnader
beräknas kunna sättas i gång, varjämte ett 10-tal större sådana byggnader
samt nya arbetscentraler planeras. Den utbyggnad av telenätet som
erfordras på grund av ökningen av antalet telefonabonnenter och den
växande trafiken beträffande fjärrskriftanläggningar kan fortsättas.

Den förordade medelsförbrukningen möjliggör också investeringar i
vissa koaxialanläggningar samt fortsatt utbyggnad av de internationella
teleförbindelserna. I sistnämnda hänseende beräknas även vissa medel för
kostnader för svenskt deltagande i de ytterligare kabelförbindelser över
Atlanten som nu planeras.

Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit sig kunna godta
den föreslagna ramen för medelsförbrukningen under televerkets fond.
Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt anslagsberäkningen
har inte gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller
vad departementschefen därvid i övrigt anfört.

I motionen 1973: 41 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
utredning och förslag rörande reduktion av taxan för flyttning av telefon
för pensionärer och gravt somatiskt handikappade. Utskottet kan för sin
del ansluta sig till de allmänna synpunkter motionärerna därvid anfört
beträffande angelägenheten av tillgång till telefon för nämnda grupper.
Kostnader av det slag varom här är fråga bör dock enligt utskottets uppfattning
inte bestridas genom reduktioner av televerkets taxor eller priser.
I stället synes — såsom f. n. i stor utsträckning torde ske — uppkommande
frågor av denna art böra lösas genom kommunal försorg.
Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i fråga.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionen 1973: 480 rörande slo -

TU 1973:2

pande av installations- och abonnemangsavgifter för folkpensionärernas
telefoninnehav.

I motionen 1973: 478 har yrkats att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t
till känna vad motionärerna anfört om önskvärdheten av att införa postoch
postlådenummer i den allmänna telefonkatalogen. Vidare har i motionen
1973: 763 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ett
återinförande av postnummerförteckningarna i telefonkatalogerna från
och med nästa upplaga och att postnummer för varje abonnent införes
så snart praktiska möjligheter härför föreligger.

De av motionärerna ifrågasatta åtgärderna skulle emellertid, enligt
vad utskottet under hand erfarit, för televerkets del medföra stora praktiska
olägenheter och betydande kostnader av såväl engångsnatur som
beträffande årliga ändringar m. m. Enbart den årliga merkostnaden för
ett införande i katalogerna av postnummer uppskattas till ca 7 milj. kr.,
medan engångskostnaderna beräknas till minst 6 å 7 milj. kr. Arbetet
med införandet av uppgifterna beräknas dessutom behöva utsträckas
under en tid av 5—10 år. Vad beträffar de av motionärerna nämnda
postnummerförteckningarna, som tidigare fanns intagna i telefonkatalogerna,
har dessa slopats fr. o. m. 1972 års katalogutgåva. Anledningen
härtill är att från varken postverkets eller televerkets sida något behov
av förteckningarna längre ansetts föreligga. Postverkets avgift till televerket
sista året förteckningarna var införda (1971) uppgick till ca en
halv milj. kr.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda inte kunna biträda
motionärernas yrkanden och avstyrker därför motionerna i fråga.

I motionen 1973: 739 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om utredning av frågan om en avveckling av televerkets monopol
på teletekniska installationer m. m.

Det faktiska monopol televerket kan sägas ha följer av föreskriften i
dess instruktion att verket skall handha trafiken på de statliga teleanläggningar
som är underställda verket samt fullgöra de övriga uppgifter som
åläggs verket. Något förslag om ändring häruti har ej heller framförts
av den utredning, den s. k. affärsverksutredningen, som senast haft att
utreda frågor om de statliga affärsverkens arbetsformer m. m. (Affärsverken
— ekonomi, konkurrens och effektivitet, SOU 1968: 45 och 46).

Vid fullgörandet av sina uppgifter i nämnda hänseenden utnyttjar
dock verket, enligt vad utskottet inhämtat, i stor utsträckning entreprenörer
för såväl anläggnings- och installationsverksamhet som löpande
underhållsarbeten. Detta sker dock på initiativ från verkets egen sida
eller efter överenskommelse med vederbörande beställare i varje särskilt
fall. Verket måste givetvis i sin allmänna verksamhet också beakta
sysselsättningsbehovet för den egna personalen.

Att generellt öppna möjligheter för abonnenter att för egen räkning

TU 1973: 2

låta enskilda företag utföra arbeten av de slag motionärerna tänkt sig
betraktas inte som en realistisk möjlighet — med tanke inte minst
på de negativa konsekvenser ur säkerhets- och funktionshänseenden
som för nätet i dess helhet kan bli en följd härav.

Mot bakgrund bl. a. av det anförda finner utskottet för sin del något
behov av den av motionärerna begärda utredningen inte föreligga och
avstyrker därför motionen.

I motionen 1973: 768 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om initiativ som syftar till förslag angående möjligheten att
konstruera och distribuera handikappvänliga telefonautomater.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner utskottet
värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit finns på vissa större
teleanstalter hytter med särskilda arrangemang i syfte att underlätta telefonerandet
för handikappade och andra. Vid planeringen av nya lokaler
och anstalter tas också hänsyn till önskemål av den art motionärerna
framfört.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet förutsätter att det
av motionärerna aktualiserade behovet framdeles än mer beaktas av
vederbörande myndigheter synes någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i vart fall f. n. ej påkallad. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett investeringsanslag av 803 600 000 kr.,

2. avslår motionen 1973: 41,

3. avslår motionerna 1973: 478 och 1973: 763,

4. avslår motionen 1973: 480,

5. avslår motionen 1973: 739,

6. avslår motionen 1973: 768.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 211—236) föreslagit
riksdagen att dels till Järnvägar m. m. för budgetåret 1973/74
anvisa ett investeringsanslag av 382 600 000 kr., dels godkänna de av
departementschefen i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för
nedskrivning av statens järnvägars statskapital, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats inrätta
tjänster på löneplan C vid statens järnvägar.

Motionerna

I motionen 1973: 45 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om bestämmelser som hindrar att
djur transporteras i passagerarvagnar i SJ:s tåg.

TU 1973: 2

I motionen 1973: 46 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om förbud mot rökning i serveringsutrymmen
på SJ:s tåg.

I motionen 1973:479 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås, såvitt
nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen beträffande anslaget till
rullande materiel för SJ beslutar höja investeringsramen för Järnvägar
m. m. med 15 milj. kr. till 397,6 milj. kr.

I motionen 1973: 766 av fru Åsbrink (s) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående ett säkerhetssystem
som träder i funktion då tåg kör mot rött ljus.

I motionen 1973: 1353 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj .t anhåller om att åtgärder vidtas för att öka
verksamheten vid SJ:s huvudverkstad i Åmål, bl. a. genom överflyttning
av arbetsuppgifter från verkstäder inom storstadsområdena eller i
enlighet med vad i motionen anförts, i syfte att antalet anställda kan
upprätthållas och utökas.

Utskottet. Genom olika beslut av Kungl. Maj:t har ramen för SJ:s
investeringar under innevarande år höjts med dels 15 milj. kr. för ombyggnader
av rullande järavägsmateriel vid Kalmar Verkstads AB, dels
med 16 milj. kr. för vissa investeringar i sysselsättningssyfte för industrin.
Gällande investeringsram uppgår därmed till 368,3 milj. kr.

Den av statens järnvägar för budgetåret 1973/74 föreslagna medelsförbrukningen
av 440 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra
begränsas till 350,3 milj. kr. Med i anspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 382,6 milj. kr.

Det av departementschefen förordade investeringsprogrammet syftar
bl. a. till en ökad satsning på anskaffning av lok- och godsvagnar samt
till kapacitetshöjande åtgärder i övrigt, såsom fortlöpande utbyggnadsarbeten
på bangårdar och förstärknings- och ombyggnadsarbeten på banan
m. m. Bland de mera betydande rationaliseringsåtgärderna, av vilka
flera är angelägna även från säkerhetssynpunkt, nämns en fortsatt utbyggnad
av linje- och fjärrblockering, automatiserad kontroll av vagnparkens
funktionsduglighet, mekanisering av terminalarbetet och införandet
av linje- och växlingsradio. Investeringsramen bedöms i övrigt
möjliggöra fortsatta insatser i påbörjade och tidigare anmälda projekt
som bl. a. en ny huvudverkstad i Östersund och fortlöpande upprustning
av personal- och arbetslokaler m. m

I den förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar för 17,5
milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet samt
vissa medel för investeringar i försvarsberedskap.

TU 1973: 2

Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa
budgetår har utskottet funnit sig böra godta den förordade omslutningen
av medelsförbrukningen liksom fördelningen på olika investeringsändamål
samt beräkningen av anslagsbehovet.

Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1973: 479
att riksdagen beslutar att höja investeringsanslaget för rullande materiel
med 15 milj. kr. Redan departementschefens förslag innebär f. ö. en ökning
avseende detta anslag med 13 milj. kr. jämfört med den för innevarande
budgetår ursprungligen förordade medelsförbrukningen för motsvarande
ändamål. Härtill kommer att, som förut nämnts, Kungl. Maj:t
genom beslutade ramhöjningar för innevarande budgetår möjliggjort en
ökning av den verksamhet som avser ombyggnad av rullande materiel.
Enligt statsrådsprotokollet beräknas härigenom en kapacitetshöjande
ombyggnad/komplettering av ca 1 000 ytterligare godsvagnar kunna ske
under budgetåret.

Därest under nästa budgetår ytterligare medelsbehov skulle uppstå
— för beställning exempelvis av sådana motorvagnar som åsyftas i motionen
— torde detta enligt utskottets uppfattning kunna tillgodoses
genom ett eventuellt utnyttjande av den marginal om ca tio procent som
förutsatts vid anslagsberäkningen.

Departementschefen tar i propositionen också upp frågan om ersättning
till SI för kostnader för åtgärder som syftar till att i möjlig mån tillgodose
totalförsvarets och samhällets övriga behov av järnvägstransporter
i krig och vid avspärrning. Härvid föreslås att SJ i princip befrias
från kostnader för sådana samhälleliga åtaganden som saknar motsvarighet
hos andra transportföretag. Befrielse från sådana kostnader som är
nödvändiga för verket för ett fullföljande av den fredsmässiga driften i
ett krigs- eller avspärrningstillstånd anses däremot inte böra komma i
fråga.

Utskottet delar den uppfattning departementschefen sålunda givit uttryck
åt. I enlighet härmed tillstyrks jämväl i övrigt de förslag som i
anslutning härtill framlagts rörande regleringen av dessa frågor, innebärande
bl. a. en nedskrivning av statens järnvägars statskapital.

Av statsrådsprotokollet framgår att den även under innevarande budgetår
svaga transportkonjunkturen för SJ:s del kan beräknas medföra en
sådan minskning av trafikintäkterna att tidigare pensionsavsättningar
måste disponeras för att täcka skillnaden mellan de faktiska utgifterna
för kompletteringspensionen och för försäkringstekniskt beräknade pensionskostnaderna.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att
på grund härav erforderlig pensionsreservupplösning vid behov får vidtas
för att bestrida de på budgetåret belöpande utgifterna i verksamheten.
Den i samband därmed förordade omläggningen i fråga om redo -

TU 1973:2

visningen av SJ:s pensionskostnader med verkan fr. o. m. budgetåret
1973/74 bör vidare enligt utskottets uppfattning komma till stånd.

Vad departementschefen i övrigt förordat — innebärande bl. a. att
Kungl. Maj:t bemyndigas inrätta vissa tjänster på löneplan C vid statens
järnvägar — har ej gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1973:45 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om bestämmelser som hindrar att djur transporteras i passagerarvagnar
i SJ:s tåg. Motionären synes främst avse den nyligen införda rätten
för resande att i personvagn medföra exempelvis hund eller katt
samt nämner de besvär av allergisk eller astmatisk art som därigenom
kan åsamkas vissa resenärer. Utskottet, som har förståelse för de synpunkter
motionären anfört, anser det emellertid inte böra ankomma på
riksdagen utan på SJ att utfärda föreskrifter av det slag varom här är
fråga och avstyrker därför motionen.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973: 46 att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förbud mot rökning i serveringsutrymmen
på SJ:s tåg.

I motionen 1973: 766 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om utredning och förslag angående ett säkerhetssystem som
träder i funktion då tåg kör mot rött ljus. Av motionen framgår att motionären
avser ett system med s. k. automatiskt tågstopp. Enligt vad utskottet
erfarit pågår inom SJ sedan någon tid tillbaka utredning och
överväganden i denna fråga. I avvaktan på härav föranledda förslag från
verket torde någon särskild åtgärd från riksdagens sida i ämnet ej vara
påkallad varför motionen avstyrks. I anslutning härtill må dock framhållas
att SJ:s fortlöpande investeringsverksamhet, som tidigare nämnts,
i betydande utsträckning avser rationaliseringsåtgärder av vilka flera är
angelägna även från säkerhetssynpunkt, såsom fortsatt utbyggnad av
linje- och fjärrblockering samt automatiserad kontroll av vagnsparkens
funktionsduglighet m. m.

I motionen 1973: 1353 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att åtgärder vidtas för att öka verksamheten vid SJ:s huvudverkstad
i Åmål samt att antalet anställda vid verkstaden bibehålies eller utökas
genom bl. a. överflyttning av arbetsuppgifter från verkstäder inom
storstadsområdena.

Verkstaden i Åmål skall enligt den av fjolårets höstriksdag beslutade
ändringen av SJ:s regionala organisation — utan förändringar i övrigt —
föras in under Göteborgsregionen. Omorganisationen ingår sålunda som
ett led i en av SJ planerad rationalisering av verksamheten — syftande
till effektivitetsvinster i form av bl. a. en minskning av personalbehovet
— som även utskottet funnit riktig och tillstyrkt. Utskottet kan därför
inte biträda motionärens yrkanden men förutsätter att i förevarande fall
liksom eljest arbetsmarknadsmässiga synpunkter vederbörligen beaktas.

TU 1973:2

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1973: 479 punkten 2 till Järnvägar m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 382 600 000 kr.,

2. godkänner de av departementschefen förordade riktlinjerna för
nedskrivning av statens järnvägars statskapital,

3. bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat inrätta tjänster på löneplan C vid statens järnvägar,

4. avslår motionen 1973: 45,

5. avslår motionen 1973: 46,

6. avslår motionen 1973: 766,

7. avslår motionen 1973: 1353.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 237—252) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa
ett investeringsanslag av 75 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 180 av herr Clarkson (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för liberalisering av utbildningsformen
för inhämtande av teoretiska kunskaper vid flygförarutbildning.

I motionen 1973: 187 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Winberg
(m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en sänkning
av den statliga passageraravgiften för resenärer mellan Vasa och Umeå
och Vasa och Sundsvall.

Utskottet. Luftfartsverkets investeringsram för budgetåret 1972/73
har höjts med 2,7 milj. kr. till 91 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning
av vissa investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte. För
budgetåret 1973/74 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning
om 141,6 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel av
kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till

103,7 milj. kr. Departementschefen har ansett sig böra förorda en investeringsram
av 90 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av
en investeringsvolym av sammanlagt 123,6 milj. kr.

Den beräknade investeringsomslutningen medger en planenlig fortsättning
av vissa fältarbeten för det nya stationsområdet och slutförande
av den särskilda anläggningen för chartertrafik på Arlanda flygplats.

TU 1973: 2

För fortsatt projekteringsarbete och påbörjande av vissa fältarbeten
på den nya flygplatsen vid Härryda har också medel beräknats. Av
statsverkspropositionen framgår att luftfartsverket enligt nuvarande
planer inriktar sitt arbete på ett färdigställande av flygplatsen år 1977.
Med hänsyn bl. a. till den begränsade kapacitet som Torslanda kan erbjuda
den starkt expanderande flygtrafiken i regionen är det enligt departementschefens
mening angeläget att verket såvitt möjligt påskyndar
genomförandet av Härrydaprojektet. Departementschefen framhåller
därvid att om ett sådant påskyndande skulle leda till ett ökat medelsbehov
så torde den tioprocentiga marginalen utöver investeringsramen få
tas i anspråk. I detta sammanhang vill utskottet erinra om 1971 och
1972 års riksdagsuttalanden i frågan som också innebar önskemål om
tidigareläggning av utbyggnaden. Medel har vidare beräknats för investeringar
på Sturups flygplats och för fortsatt säkerhets- och kapacitetsmässig
upprustning av övriga flygplatser. För den nya flygtrafikledarskolan
i Sturup har departementschefen beräknat en sammanlagd kostnad
under nästa budgetår av 10,6 milj. kr. Den föreslagna investeringsramen
bör slutligen enligt departementschefen bl. a. medge planenlig
ersättning och nyanskaffning av radio- och teleutrustning en-route samt
upprustning av flygfälts, underhålls- och räddningstjänsten vid trafikflygplatserna.

Utskottet kan för sin del godta den av Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.
Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt
anfört beträffande de skilda investeringsobjekten under nästa budgetår
har inte gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1973: 180 har hemställts om åtgärder för liberalisering av
utbildningsformen för inhämtande av teoretiska kunskaper vid flygförarut
bildning.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att gällande bestämmelser
på området ej hindrar förvärv av teoretiska kunskaper genom
självstudier. Endast en särskild förhandsexamination krävs för den som
utbildat sig på egen hand innan prov avläggs för certifikat eller behörighetsbevis.
En ändring av gällande bestämmelser på sätt motionären
föreslagit skulle således inte öka valfriheten att inhämta teorikunskaper
för flygförarutbildning. Motionen avstyrks därför av utskottet.

I motionen 1973: 187 har hemställts om en sänkning av passageraravgifterna
på flyglinjerna Vasa—Umeå och Vasa—Sundsvall. Utskottet
finner inte anledning att i detta fall frångå de principer som nu gäller
för uttagande av flygplatsavgifter och avstyrker därför motionen.

TU 1973: 2

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag
av 75 700 000 kr.,

2. avslår motionen 1973: 180,

3. avslår motionen 1973: 187.

Statens utlåningsfonder

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 253) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

Fonden för låneunderstöd

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1972/73. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 254) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1972/73 för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER
Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Kungl. Majit har (s. 255—260) föreslagit riksdagen
att dels till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett
investeringsanslag av 52 100 000 kr., dels medge att statens vägverk lämnas
det beställningsbemyndigande som i statsrådsprotokollet förordats.

Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår
departementschefen för budgetåret 1973/74 en ram för medelsförbrukningen
av 56,2 milj. kr., vilket innebär oförändrat investeringsutrymme
i förhållande till innevarande budgetår.

Departementschefen framhåller i anslutning härtill behovet av att de
fasta kostnaderna nedbringas till en nivå som ger verket behövlig valfrihet
mellan egna och inlejda resurser, vilket talar för en fortsatt försiktig
anskaffningspolitik. Medelstilldelningen avses därför i första hand
böra användas till nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar
av vissa fordon och maskiner samt för att fullfölja påbörjade anskaffningar
av färjor m. m.

Utskottet tillstyrker det sålunda framlagda förslaget rörande investeringarna
i förrådsfonden för budgetåret 1973/74. Vidare tillstyrker ut -

TU 1973: 2

skottet att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. för leveranser
till maskincentralförrådet under budgetåret 1976/77.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Vägmaskiner m.m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag
av 52 100 000 kr.,

2. medger att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i statsrådsprotokollet.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 261—266) föreslagit riksdagen
att dels till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa
ett investeringsanslag av 47 300 000 kr., dels medge att sjöfartsverket
lämnas de beställningsbemyndiganden som i statsrådsprotokollet förordats.

Motionerna

I motionen 1973: 312 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen på grundval av det i hamnutredningen redovisade materialet
i syfte att åstadkomma en effektiv vintersjöfart även i Bottenviken uttalar
sig för en beställning av ytterligare ett isbrytarfartyg av typ I samt
hos regeringen hemställer om att övriga erforderliga åtgärder för en
fullt utbyggd vintersjöfart vidtages.

I motionen 1973: 1376 av herr Pettersson i Kvänum m. fl. (c, fp, m,
vpk) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att de sakkunniga
med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande Göta kanal ges direktiv
att även utreda frågan om utbyggnad av kanalen för handelssjöfart.

Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1973/74 en ram för medelsförbrukningen
om 43,6 milj. kr. Härav belöper 12,3 milj. kr. på objektgruppen sjösäkerhet
och 2,8 milj. kr. på utrustning för sjökartläggning. Under
objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 28,4 milj. kr., varav
20 milj. kr. avseende en ny isbrytare.

Utskottet har funnit sig kunna godta den förordade ramen om 43,6
milj. kr. för medelsförbrukningen under nästa budgetår samt anslagsberäkningen.
Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller beställningsbemyndiganden
avseende dels leveranser av sjöfartsmateriel
under budgetåret 1975/76, dels ett nytt byggnadsfartyg och dels en ny
isbrytare.

TU 1973: 2

Departementschefen har i statsrådsprotokollet även tagit upp frågan
om hamnutredningens delbetänkande Vintersjöfart. Enligt departementschefens
mening präglas utredningens samhällsekonomiska kalkyler av
brister. Departementschefen anser därför i likhet med vissa remissinstanser
att ett kompletterande utredningsarbete är nödvändigt innan
ställning tas till frågan om isbrytarkapacitetens och isbrytarverksamhetens
utformning på längre sikt. Departementschefen framhåller därvid
bl. a. att som ett led i utredningsarbetet bör ingå en värdering av betydelsen
av handelsfartygens storlek och isvärdighet för behovet av isbrytarresurser
för vintersjöfart på vissa Norrlandshamnar. Innan resultatet
av utredningsarbetet föreligger anser departementschefen en mera
preciserad målsättning för vintersjöfarten lämpligen inte kunna fastläggas.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört.
Härav följer att utskottet inte kan biträda yrkandet i motionen 1973:
312 om beställning redan nu av ytterligare ett isbrytarfartyg I och erforderliga
åtgärder för en fullt utbyggd vintersjöfart varför motionen avstyrks.
Det framstår dock enligt utskottets uppfattning som i och för sig
önskvärt att näringslivet ges en skälig grad av säkerhet för sjötransportmöjligheter
året runt och såvitt möjligt oberoende av vintrarnas svårighetsgrad.

Med anledning av motionen 1973: 1376 om utbyggnad av Göta kanal
vill utskottet erinra om att frågan om ett alternativ beträffande utbyggnad
av kanalens västgötadel för trafik med större båtar prövades
av fjolårets riksdag. Därvid gav riksdagen Kungl. Maj:t som sin mening
till känna att det var angeläget att även ett sådant alternativ ingående
prövas vid behandlingen av frågan inom Kungl. Maj:ts kansli.

Kungl. Maj:t har sedan dess tillkallat en särskild utredningsman med
uppgift att utreda den framtida kanaldriften. I direktiven sägs att en utbyggnad
av västgötadelen får anses vara ett orealistiskt företag. Enligt
utskottets uppfattning bör emellertid detta alternativ bli föremål för en
ingående prövning. En sådan prövning bör ske på ett tidigt stadium för
att undvika att handlingsfriheten bindes på grund av tidsnöd när frågan
om kanalens framtid skall avgöras. Utskottet tillstyrker därför motionen.

Vad utskottet i denna fråga anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t
till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett
investeringsanslag av 47 300 000 kr.,

2. medger att sjöfartsverket lämnas de beställningsbemyndiganden
som i statsrådsprotokollet förordats,

3. avslår motionen 1973: 312,

4. med bifall till motionen 1973: 1376 som sin mening ger Kungl.

TU 1973: 2

Maj:t till känna vad utskottet anfört angående utbyggnad av
Göta kanal.

10. Fonden för Södertälje kanalverk. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (s. 267) och hemställer

att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.

Stockholm den 27 februari 1973
På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Hjorth (s), Lothigius (m), Hugosson (s), Persson i Heden (c), Rosqvist
(s), Lindberg (s), Håkansson (c), östrand (s), Clarkson (m), Magnusson
i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s) och fröken Hörlén
(fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)
beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius (m)
och Clarkson (m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet den av Kungl. Majit vid
anslagsberäkningen föreslagna marginalen om 10 procent obehövlig och
ur budgettekniska synpunkter olämplig. Skulle mot förmodan ett trängande
anslagsbehov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag
på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning
pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda
skäl och med beaktande i princip jämväl av vad motionärerna i övrigt
anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd
minskning med 135 milj. kr. av anslagen under här ifrågavarande fonder.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1379 som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

2. vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) beträffande införande av
postnummer i telefonkatalogerna av herrar Gustafson i Göteborg (fp),

TU 1973: 2

Lothigius (m) och Clarkson (m) samt fröken Hörlén (fp) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”De
av” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Eftersom postnumret numera utgör en integrerad del av postadressen
är det enligt utskottets uppfattning angeläget att detta ingår i
telefonkatalogernas adressuppgifter. En omedelbar förändring i detta
hänseende i samtliga kataloger skulle emellertid förorsaka mycket merarbete
och därmed stora kostnader, eftersom de flesta kataloger fortfarande
redigeras manuellt. I sitt betänkande 1972: 2 utgick utskottet från
att denna fråga skulle omprövas vid en eventuell framtida övergång
till datasättning. En sådan datasättning har redan skett beträffande
vissa områden utan att någon ändring skett i detta hänseende.

Utskottet anser emellertid att införande av postnummer för varje
abonnent bör ske successivt i samband med övergång till datasättning.
De kostnader som under hand angivits från televerkets sida, ca 7 milj.
kr. i årliga merkostnader och minst 6 å 7 milj. kr. i engångskostnader,
skulle spridas ut över en följd av år varför belastningen för televerket
inte skulle bli omotiverat stor. Det bör också vara möjligt att genom
rationaliseringar minska kostnaderna.

I avvaktan på att den ändring som utskottet ovan angivit sker tillstyrker
utskottet f. n. inte motionerna i den del de yrkar på införande av
postlådenummer och på en separat postnummerförteckning i telefonkatalogerna.

Vad utskottet i nu berörda fråga anfört bör ges Kungl. Maj:t till
känna.

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

3. i anledning av motionerna 1973:478 och 1973:763 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
införande av postnummer i telefonkatalogerna,

3. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande SJ:s investeringar
av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Härav
följer” och slutar med ”vid anslagsberäkningen” bort ha följande lydelse: Vid

sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa
budgetår har utskottet funnit sig böra godta yrkandet i motionen 1973:
479 att riksdagen, enligt vad i motionen uttalas beträffande anslaget till
rullande materiel för SJ, beslutar höja anslaget till Järnvägar m. m.
med 15 milj. kr. till 397,6 milj. kr. Det är utskottets uppfattning att
om SJ skall kunna fylla sina uppgifter vid en förändring av trafikpolitiken
dithän att tung trafik överförs från landsväg till järnväg, fordras
ökade investeringar i rullande materiel, främst lok och vagnar. Den

TU 1973: 2

av departementschefen föreslagna ökningen till detta ändamål förefaller
därvid otillräcklig. SJ påpekar i sin petita att den knappa tillgången på
investeringsmedel under en följd av år har gjort att SJ tvingats bibehålla
en hel del äldre starkt förslitna lok. Även godsvagnsparken behöver
kompletteras. Enligt utskottets mening vore det vidare önskvärt att
medel anslogs för upprustning och komplettering av motorvagnar för
att göra servicen på de trafiksvaga bandelarna mera tillfredsställande.

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1973: 479, punkten 2, till Järnvägar m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 397 600 000 kr.

4. vid punkten 9 (Sjöfartsmateriel m. m.) angående frågan om utbyggnad
av Göta kanal av herrar Mellqvist (s), Hjorth (s), Hugosson (s),
Rosqvist (s), Lindberg (s), Östrand (s) och Karlsson i Malung (s), som
anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Kungl.
Maj:t har” och slutar med ”Kungl. Maj:t till känna” bort ha följande
lydelse:

I avvaktan på resultatet av Kungl. Maj:ts prövning av frågan finner
utskottet ej anledning biträda motionärernas yrkande varför motionen
avstyrks.

dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

4. avslår motionen 1973: 1376.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) beträffande televerkets
monopol på teletekniska installationer m. m. av herrar Lothigius (m)
och Clarkson (m) som anfört:

Som av utskottets yttrande framgår utnyttjar televerket redan nu i
viss utsträckning entreprenörer för såväl anläggnings- och installationsverksamhet
som löpande underhållsarbeten, önskvärt vore dock att —
i det av motionärerna angivna syftet — så skedde i än större utsträckning.
Med beaktande av den stora sakkunskap och tekniska skicklighet
som inom landet finns på detta område torde några risker från driftsoch
säkerhetssynpunkter för övriga abonnenters del heller inte behöva
föreligga. Den för abonnenterna besvärande väntetid som nu ofta förekommer
vid teleinstallationer skulle också härigenom kunna avsevärt
nedbringas eller helt elimineras.

2. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande frågan
om flygförarutbildning av herrar Lothigius (m) och Clarkson (m) som
anfört:

TU 1973: 2

Den formella rätten att medelst självstudier förvärva kunskaper inom
den teoretiska delen av flygförarutbildningen blir illusorisk i och med
att luftfartsinspektionen kräver förhandskontroll av kunskaperna vid
privata flygskolor och exklusiv rätt för dessa att anmäla deltagare i
luftfartsinspektionens egen slutliga examination.

Det synes oss vara en självklar rätt även för eleverna inom denna
utbildningssektor att själva få avgöra när de känner sig kompetenta att
genomgå slutprovet hos vederbörande myndighet. Likaså måste det vara
självklart att detta slutliga prov icke får vara av stickprovskaraktär utan
ägnat att ingående kontrollera tentandernas kunskaper.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1» 73 73005 5