Socialutskottets betänkande nr 30 år 1973

SoU 1973:30

Nr 30

Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:136 om
förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:136 har Kungl. Maj:t (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97),

2. lag om förskoleverksamhet,

dels godkänna de allmänna riktlinjer för förskoleverksamhetens
utbyggnad och organisation som angetts i statsrådsprotokollet,

dels godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för
bidrag till förskoleverksamhet.

I samband med propositionen har socialutskottet behandlat nitton
motioner. Motionsyrkandena redovisas på s. 7 — 12.

1 ärendet har inkommit ett antal skrifter.

I propositionen föreslås att en allmän förskola för alla sexåringar
införs år 1975. Vidare föreslås särskilda insatser för förskolebarn med
olika former av handikapp samt bestämmelser om utbyggnadsplanering
för daghem m. m. Förskola föreslås som gemensam benämning på
daghem och deltidsgrupp (nuvarande lekskola).

Kommunerna föreslås få en lagfäst skyldighet att anvisa plats i
förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller
sex år. Genom information och uppsökande verksamhet skall kommunen
verka för att alla sexåringar i kommunen deltar i förskolans verksamhet.
Verksamheten i förskolan skall omfatta minst 15 timmar per vecka och
totalt minst 525 timmar om året. För glesbygdskommunerna skall finnas
möjlighet att anordna förskola med kortare verksamhet per år men i
stället omfattande två år, dvs. redan från det barnet fyller fem år.

Särskilda insatser föreslås för barn under sex års ålder som av fysiska,
psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl har särskilt behov av stöd och
stimulans för sin utveckling. Kommunerna skall bedriva uppsökande
verksamhet för att få kännedom om dessa barn och anvisa dem
förskoleplats. Barn i glesbygd som saknar kamratkontakter föreslås också
få möjlighet att börja i förskolan före sex års ålder.

Den allmänna förskolan för sexåringar och för yngre barn med särskilt
behov av stöd föreslås bli avgiftsfri upp till 15 timmar i veckan eller 525
timmar om året.

I Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 30

SoU 1973:30

2

För att skapa förutsättningar för en fortsatt snabb utbyggnad av
daghemsverksamheten för barn med förvärvsarbetande eller studerande
föräldrar föreslås att det i vaije kommun skall finnas en plan för
utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skall avse en femårsperiod
och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på
vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta
behov i form av daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.

I propositionen redovisas även vissa ställningstaganden i fråga om
förskoleverksamhetens innehåll och organisation. Bl. a. föreslås att
förskoleverksamheten liksom nu skall handhas av barnavårdsnämnd eller
social centralnämnd i kommunen och att socialstyrelsen skall vara central
tillsynsmyndighet. Kommunerna föreslås dock ha möjlighet att själva
besluta om annan lokal förvaltning av förskoleverksamheten. Som ett
centralt sam arbetsorgan med rådgivande funktion till socialstyrelsen och
skolöverstyrelsen skall inrättas en förskoledelegation.

I avvaktan på resultatet av kommunalekonomiska utredningens
pågående arbete beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun föreslås att särskilt statsbidrag övergångsvis skall utgå för
kostnader i samband med genomförandet av den allmänna förskolan.
Bidraget föreslås utgå med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antal
sexåringar som bereds plats i förskola i förhållande till nuvarande
platsantal. Samma bidrag föreslås utgå även till kommun som redan
genomfört utbyggnaden för den del av platsantalet som överstiger 90 %
av antalet sexåringar i kommunen, vilket är den nuvarande utbyggnadsgraden
för hela riket i genomsnitt. Vidare föreslås samma bidrag utgå till
alla kommuner för den förskoleverksamhet i deltidsgrupp som anordnas
för yngre barn med särskilda behov av stöd och stimulans upp till 10 % av
antalet fyra- och femåringar i kommunen. För glesbygdskommuner med
särskilda merkostnader skall därutöver kunna utgå stöd i form av extra
skatteutjämningsbidrag. För anordnande av särskilda lokaler för deltidsgrupper
föreslås ett nytt anordningsbidrag med 3 000 kr. per plats.
Genom ändrade beräkningsgrunder skall också i vissa fall det redan
utgående statsbidraget till kommunernas daghemsverksamhet ökas.

Lagstiftningen om förskolan föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.
Statsbidragsreglerna föreslås gälla redan fr. o. m. den 1 oktober 1973 i
fråga om anordningsbidrag och fr. o. m. den 1 januari 1975 i fråga om
driftbidrag.

SoU 1973:30

3

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

1. Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom förordnas, att 2 och 55 §§ barnavårdslagen (1960:97)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Varje kommun skall sörja för sin barnavård enligt vad nedan stadgas
samt även i övrigt genom lämpliga anordningar och åtgärder verka för det
i 1 § angivna syftet.

I varje kommun skall finnas en barnavårdsnämnd, som vid befattning
med ärenden rörande ungdom över femton år må kalla sig ungdomsnämnd.

Bestämmelser om verksamhet för
barn i förskoleåldern finnas i lagen
(1973:000) om förskoleverksamhet.

55 §

Med barnavårdsanstalt förstås i denna lag sådan för vård och fostran av
barn och ungdom under aderton år avsedd anstalt som ej är att hänföra
till sjukvårdsanstalt, till hem för psykiskt efterblivna, blinda, döva eller
vanföra eller till sådant elevhem som står under tillsyn av central
skolmyndighet. Vad i lagen stadgas om barnavårdsanstalt äger ej
tillämpning på ungdomsvårdsskola.

Särskilda former av barnavårdsanstalter äro

a) barnhem av olika slag, såsom spädbarnshem, mödrahem, upptagningshem
och specialhem,

b) bamkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av
året,

c) barnstugor, vilka regelbun- c) förskolor och fritidshem, vil det

mottaga barn för begränsad ka regelbundet mottaga barn för

del av dygnet, såsom lekskolor, begränsad del av dygnet samt

daghem och fritidshem samt

d) elevhem, vilka äro knutna till skolor och ha till ändamål att
underlätta elevernas skolgång.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

1 Lagen omtryckt 1971:308.

SoU 1973:30

4

2. Förslag till

Lag om förskoleverksamhet

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 § Förskoleverksamheten, som är en del av samhällets barnavård, har
till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling
och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn som
icke uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits enligt 32 §
andra stycket skollagen (1962:319).

Förskoleverksamheten ankommer på kommun eller huvudman för
anstalt som avses i 8 §.

2 § Förskoleverksamhet enligt denna lag bedrives i form av förskola,
samt familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet.

Förskola kan organiseras som daghem, i vilket barn mottages för
vistelse minst fem timmar om dagen, eller som deltidsgrupp, i vilken barn
mottages under kortare tid av dagen än som gäller för daghem.

Skyldighet att bedriva förskoleverksamhet

3 § Kommun skall i den omfattning som anges i 4-7 §§ bedriva
förskoleverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommunen eller
som stadigvarande vistas där.

4 § Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år
då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar
om året.

Barn vars skolgång uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962:319) skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytterligare ett
år.

Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke
bedrivas i den omfattning som sägs i första stycket, får kommunen dela
upp förskolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall
anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet
fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700
timmar.

5 § Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling, skall så långt möjligt anvisas plats i
förskola tidigare än som anges i 4 § första stycket, om ej barnets behov
av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn
som behöver anvisas plats i förskola enligt första stycket.

SoU 1973:30

5

6 § Kommunen skall verka för att barn som avses i 4 och 5 §§ utnyttjar
den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten i
förskolan och syftet med denna.

7 § Kommun skall genom förskola, familjedaghem eller på annat sätt så
långt möjligt sölja för att de barn som på grund av föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver
vad som följer av 4 och 5 §§ får sådan omvårdnad, om ej behovet
tillgodoses på annat sätt.

8 § Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan anstalt, skall huvudmannen
för anstalten sörja för att barnet så långt möjligt får tillfälle att
deltaga i verksamhet som motsvarar den som erbjudes i förskola.

Bestämmelser om förskoleverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda
barn finnes i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.

Ledningen av förskolan m. m.

9 § Ledningen av förskoleverksamheten utövas inom vaije kommun av
barnavårdsnämnden.

Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ i stället för
barnavårdsnämnden skall utöva ledningen av förskoleverksamheten. I
fråga om sådant organ skall beträffande förskoleverksamheten bestämmelserna
för barnavårdsnämnd gälla i tillämpliga delar.

10 § I varje kommun skall finnas en av kommunfullmäktige antagen
plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av
förskolor, familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet
inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet
skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

Avgifter

11 § Avgift får ej tagas ut för plats i förskola som avses i 4 eller 5 § i
den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar
om året. I övrigt utgår avgift enligt grunder som beslutas av kommunen.
Avgiften får ej överstiga vad som motsvarar platsens andel i kommunens
kostnad för förskoleverksamhet.

Tillsyn m. m.

12 § Länsstyrelsen utövar inom länet tillsynen över förskoleverksamheten.

SoU1973:30

6

13 § Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över förskoleverksamheten.

Socialstyrelsen utfärdar vägledande information till kommunerna.

14 § Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, socialstyrelsen
får meddela undantag från skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet
enligt denna lag.

15 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

SoU1973:30

7

Motionerna

A. Vid riksdagens början väckta motioner

I motionen 1973:171 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) yrkas att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att en brett upplagd försöksverksamhet
med föräldrautbildning enligt i motionen anförda riktlinjer
snarast igångsättes.

I motionen 1973:733 av herr Wikström m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
beslutar hemställa hos Kungl. Maj:t om utvidgad försöksverksamhet med
samverkan mellan förskola och lågstadium.

I motionen 1973:1309 av herrar Olsson i Kil (fp) och Stålhammar (fp)
yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till utformning
av obligatorisk föräldrautbildning.

I motionen 1973:1329 av fru Söder m. fl. (c, fp) yrkas att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till utredningen om skolan,
staten och kommunerna (SSK) i enlighet med synpunkterna i motionen.

Ovannämnda motioner har remitterats till utbildningsutskottet och
därefter överflyttats till socialutskottet.

B. I anledning av propositionen väckta motioner

I motionen 1973:2011 av herrar Henmark (fp) och Nelander (fp)
yrkas att riksdagen beslutar

1. att av svenska kyrkan och andra kristna och ideella organisationer
bedriven förskola skall betraktas som jämbördig med av kommun
bedriven och integreras i den i 10 § i lagförslaget föreskrivna planen för
förskoleverksamheten, därest den lokalmässigt och personalmässigt uppfyller
av statsmakten föreskrivna fordringar,

2. att statsbidrag beviljas dessa förskolor efter samma normer som
gäller för de kommunala,

3. att bedömningen av redan nu existerande förskolor för erhållande
av statsbidrag sker generöst,

4. att alla föräldrar får rätt att sända sina barn till kristen förskola,
därest sådan enligt ovan finns anordnad.

I motionen 1973:2015 av herr Wemer i Malmö m. fl. (m) yrkas att
riksdagen måtte besluta

1. att svenska kyrkans och andra samfunds förskolor, vilka uppfyller
de krav som ställs på den allmänna förskolan, även framgent skall
betraktas som fullgott alternativ till den kommunala förskolan,

2. att kommun skall äga rätt att inrymma kyrkliga alternativ inom
den kommunala förskolan.

I motionen 1973:2019 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas

1. att riksdagen godkänner förslaget att allmän förskola för sexåringar

SoU 1973:30

8

införs från den 1 juli 1975,

2. att riksdagen fattar principbeslut om obligatorisk förskola för sexoch
fem åringar,

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ett förslag till utbyggnadsplan
för förskoleverksamheten, varvid en första etapp, som bör uppnås under
1970-talet, bör omfatta obligatorisk förskola för sexåringar, allmän
förskola för femåringar samt minst 50-procentig täckning av behovet av
heltidsförskoleverksamhet för barn till förvärvsarbetande eller studerande
föräldrar,

4. att riksdagen begär att Kungl. Maj:t upptar förhandlingar med
Svenska kommunförbundet angående åtgärder för att tillgodose behovet
av förskoleplatser i nybyggda bostadsområden med minst 200 lägenheter,

5. att riksdagen uttalar

a) att kommunerna bör ges större rörelsefrihet beträffande förskolornas
ut’formning,

b) att personalfrågorna bör regleras i en särskild förskolestadga,

6. att riksdagen avvisar propositionens förslag om en ökning av
gruppstorleken i heltidsförskolan och uttalar att den maximala gruppstorleken
bör vara 15 barn, med bibehållande under en övergångstid av
nuvarande möjlighet till överinskrivning,

7. att riksdagen beslutar att skolöverstyrelsen skall vara central
tillsynsmyndighet för förskolan,

8. att riksdagen uttalar att den lokala förvaltningen av förskolan bör
handhas av skolstyrelsen med rätt för kommunen att tills vidare besluta
om annan lokal huvudman,

9. att riksdagen uttalar att enskilda förskolor — förvaltade av t. ex.
församlingar inom svenska kyrkan eller annat samfund samt organisationer
- skall ges rätt att driva verksamhet parallellt med de kommunala
förskolorna i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

10. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ett samlat förslag till regler
för statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten till vårriksdagen
1974,

11. att riksdagen beträffande statsbidrag till deltidsförskola för fyraoch
femåringar ger till känna vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan
skall utgå med 500 kr. per barn och år från den 1 januari 1974.

I motionen 1973:2039 av herr Björk i Gävle (c) yrkas

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning om omfattningen
av nuvarande verksamhet i åldersgruppen 3—6 år,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att normer för bidragsgivning
till organisationernas verksamhet i de aktuella åldersgrupperna utarbetas.

I motionen 1973:2040 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att 2, 4, 5 och 10 §§ i förslag till lag om
förskoleverksamhet skall erhålla följande lydelse:

SoU 1973:30

9

2 § Förskoleverksamhet enligt denna lag bedrives i form av förskola,
daghem samt familjedaghem och övrig förskoleverksamhet.

Förskola kan för daghem.

4 § Barn skall erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år
då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar
om året.

Barn vars ett år.

Kan förskola på grund av barnens restider eller annat skäl icke bedrivas
i den omfattning som sägs i första stycket, får kommunen dela upp
förskolan på två år. Barn som berörs av sådan uppdelning skall erbjudas
plats i förskolan från och med höstterminen det år barnet fyller fem år.
Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

5 § Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling, skall så långt möjligt erbjudas plats i
förskola tidigare än som anges i 4 § första stycket, om ej barnets behov
av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

Kommunen skall enligt första stycket.

6 § Kommunen skall verka för att barn som avses i 4 och 5 §§ utnyttjar
den erbjudna platsen och informera föräldrarna om verksamheten i
förskolan och syftet med denna.

10 § I varje kommun för förskoleverksamheten. I planen skall

redovisas behovet av förskolor, daghem, familjedaghem och övrig
förskoleverksamhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på
vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst
fem år,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts
beträffande uppsökande verksamhet,

3. att riksdagen beslutar att av Svenska kyrkan, andra kristna
samfund och ideella organisationer bedriven förskola skall resursmässigt
inräknas i kommunernas förskoleplaner i den mån de uppfyller föreskrivna
krav i fråga om personal och lokaler,

4. att riksdagen beslutar att kommunala och statliga bidrag skall
kunna beviljas icke-kommunal förskoleverksamhet efter samma normer
som gäller för de kommunala förskolorna,

5. att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar att kommunerna skall vara
ritningsgranskningsmyndighet för förskolelokaler.

I motionen 1973:2041 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas

1. att hos Kungl. Maj:t begära initiativ till en brett upplagd
försöksverksamhet med föräldrautbildning,

2. att uttala att riksdagen snarast möjligt skall beredas tillfälle att ta
ställning till förslag om allmänna målsättningar för den fortsatta
förskoleverksamheten,

SoU 1973:30

10

3. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts
beträffande förskoleverksamhetens framtida utveckling i innehållsmässigt
och organisatoriskt avseende,

4. att i förskolelagen klart skall anges att barn som har särskilda
behov och barn som vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt skall
beredas förskoleplats respektive skall få tillfälle att delta i verksamhet
motsvarande förskola,

5. att syskongrupp skall omfatta högst 15 barn och att överinskrivning
därutöver om särskilda skäl finns må kunna medges,

6. att uttala att då integration av barn med särskilda behov påkallar
detta antalet barn i förskolegrupp skall sättas ner eller personalförstärkningar
ske på annat sätt,

7. att hos Kungl. Maj:t begära att förslag skyndsamt utarbetas till
samlad plan för hur tillgången på personalresurser snabbt skall förbättras,

8. att hos Kungl. Maj:t begära att socialstyrelsen och skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att i samarbete med Svenska kommunförbundet
utarbeta anvisningar för samverkansformer mellan de sociala och pedagogiska
sektorerna på det lokala planet i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att hos Kungl. Maj:t begära initiativ till att barn på låg- och
mellanstadiet skall kunna erbjudas en meningsfull fritidsaktivitet,

10. att uttala att familjedaghemmen också i fortsättningen har en
viktig funktion från barnets synpunkt och bör bli föremål för kvalitetshöjande
åtgärder,

11. att ge Kungl. M^j:t till känna vad som i motionen anförts
beträffande kyrkans, samfundens och de ideella organisationernas möjlighet
att bedriva barnverksamhet,

12. att fatta principbeslut om att skjutsverksamheten för förskolan
skall vara statsbidragsberättigad.

I motionen 1973:2042 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas

1. att den i prop. 1973:136 föreslagna allmänna förskolan görs
obligatorisk,

2. att kommuner, som hösten 1975 ej färdigställt tillräckligt antal
förskoleplatser, åläggs senast under sagda år inkomma med underbyggda
planer för utbyggnadens fullföljande,

3. att bindande bestämmelser rörande reservation av tillräcklig mark
för förskoleverksamheten utarbetas,

4. att utrymmesnormer utfärdas för nya institutioner, innebärande en
minimiyta av 80 m2 per plats och en absolut minimistorlek av 5 000 m2,

5. att en allmän översyn av befintliga institutioner sker med avsikt att
kvalitativt och kvantitativt förbättra standarden, där denna understiger
normerna,

6. att barnstugeutredningens förslag om särskilda pedagogiska konsulter
skall genomföras,

7. att regeringen ger vederbörliga myndigheter i uppdrag att snarast
utarbeta riktlinjer för personalens fortbildning,

SoU 1973:30

11

8. att en personaltäthet av 2 vårdare på 5 barn i småbamsgrupperna
och 1 vårdare på knappt 5 barn i syskongrupperna föreskrivs,

9. att staten övertar lönekostnaderna för personalen,

10. att den maximala gruppstorleken sättes till 10 barn (=4+6) i
småbamsgrupperna och 15 i syskongrupperna,

11. att riksdagen uttalar att som riktlinje för den fortsatta utbyggnaden
av förskoleväsendet i dess helhet skall gälla, att förskolan för
6-åringar ej inom den totala resursramen får medföra eftersättande av
tillsynen eller standarden i fråga om andra grupper av förskolebarn eller i
fråga om utbyggnaden av fritidshem.

I motionen 1973:2043 av fru Jonäng (c) yrkas

1. att metodiska anvisningar för behandling av religiösa frågor i
förskolan utarbetas i samråd med religionspedagogisk och religionspsykologisk
expertis,

2. att religionspedagogisk expertis knytes till barnstugeutredningen
för dess fortsatta arbete med personalutbildning,

3. att de kristna samfunden eller religionspedagogisk expertis får
representation i förskoledelegationen,

4. att samverkan sker mellan den allmänna förskolan och den kristna
barnverksamheten samt övrig barnverksamhet,

5. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts
beträffande samfundens och de ideella organisationernas arbete bland
förskolebarn.

I motionen 1973:2044 av herr Lidgård (m) yrkas att riksdagen - med
avslag på propositionen — hemställer att Kungl. Maj:t under 1974
förelägger riksdagen förslag om sådan ändring av skollagen att den i
propositionen 1973:136 föreslagna deltidsgruppverksamheten införlivas
med grundskolans lågstadium.

I motionen 1973:2045 av herr Nordstrandh m. fl. (m) yrkas att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att den centrala
tillsynen över den allmänna förskolan för sexåringar skall utövas av
skolöverstyrelsen.

I motionen 1973:2046 av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m) yrkas

1. att riksdagen måtte besluta att 4 § andra stycket Lag om
förskoleverksamhet får följande lydelse:

Barn vars skolgång uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962:319) skall om annan undervisning icke kan anordnas och skolstyrelsen
anser det vara till barnets bästa beredas möjlighet att fortsätta i
förskolans deltidsgrupp ytterligare ett år,

2. att riksdagen måtte besluta att 2 § Lag om förskoleverksamhet får
följande lydelse:

Förskoleverksamhet för daghem. Barn som vistas i daghem

skall fr. o. m. höstterminen det år då barnet fyller sex år ges möjlighet
deltaga i deltidsgrupp om föräldrar eller vårdare framställer önskemål
därom,

SoU 1973:30

12

3. att riksdagen måtte uttala att kompletterande förskoleverksamhet
skall stå öppen också för sexåringar enligt vad i motionen anförts.

1 motionen 1973:2047 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen i sin skrivning i likhet med barnstugeutredningen
uttalar, att liksom beträffande den obligatoriska grundskolan, privat
institution eller organisation betraktas som förskola om de fyller de krav
som uppställs på de samhälleliga förskolorna så som dessa uttrycks i lag
om förskoleverksamhet och i tillsynsmyndighetens råd och anvisningar,

2. att livsåskådningsfrågorna bereds plats i förskoleutbildningen efter
i stort sett samma normer som nu sker i försöksutbildningen av
barnskötare till förskollärare,

3. att det i omvärldsorienteringen även ingår en orientering om det
religiösa kulturmönstret.

I motionen 1973:2048 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) yrkas att
riksdagen uttalar sig om önskvärdheten av att föräldrautbildningen
utreds.

1 motionen 1973:2049 av herr Åkerlind m. fl. (m) yrkas att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1973:136 beslutar

1. att den rådgivande verksamheten gentemot föräldrarna inte skall
utformas så att föräldrarna uppfattar den som ett tvång att sända sina
barn till förskola,

2. att kristna eller andra alternativa förskolor skall få full frihet att
verka jämsides med de kommunala förskolorna,

3. att den kommunala förskolan skall ha en öppen och fördomsfri
inställning till religionen och att den religiösa begreppsbildningen ägnas
uppmärksamhet,

4. att etiska frågor skall ägnas stor uppmärksamhet vid utformandet
av förskolans verksamhetsformer,

5. att förskolan skall ha ett gott samarbete med föräldrarna så att
konflikter undviks.

I motionen 1973:2050 av fru Åsbrink (s) yrkas att riksdagen fastslår
att av de anvisningar och riktlinjer som kommer att utarbetas för
förskolan klart och tydligt skall framgå förskolans uppgift att med positiv
objektivitet bibringa barnen insikt i och respekt för de religiösa
livsmönstren.

Utskottet

Inledning

I propositionen läggs fram förslag som bygger på 1968 års barnstugeutrednings
betänkande (SOU 1972:26 och 27) Förskolan, del 1 och 2.

Det föreslås att en allmän förskola införs år 1975 genom att
kommunerna får en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla
barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år.

SoU 197330

13

Verksamheten i förskolan skall omfatta minst 15 timmar per vecka och
totalt minst 525 timmar om året. Glesbygdskommunerna föreslås få
möjlighet att anordna förskola med kortare verksamhet per år men i
stället omfattande två år, dvs. redan från det barnet fyller fem år.

För barn under sex års ålder som av fysiska, psykiska, sociala,
språkliga eller andra skäl har särskilt behov av stöd och stimulans för sin
utveckling föreslås särskilda insatser. Kommunerna skall bedriva uppsökande
verksamhet för att få kännedom om dessa barn och anvisa dem
förskoleplats. Barn i glesbygd som saknar kamratkontakter föreslås också
få möjlighet att börja i förskola före sex års ålder.

Eftersom det bedöms vara viktigt att skapa förutsättningar för en
fortsatt snabb utbyggnad av daghemsverksamheten för barn med förvärvsarbetande
eller studerande föräldrar föreslås att det i varje kommun
skall finnas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen
skall avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av
förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen
avser att tillgodose detta behov i form av daghem, deltidsgrupper,
familjedaghem etc.

I propositionen redovisas även vissa ställningstaganden i fråga om
förskoleverksamhetens innehåll och organisation. Bl. a. föreslås att
förskoleverksamheten liksom nu i princip skall handhas av barnavårdsnämnd
eller social centralnämnd i kommunen och att socialstyrelsen skall
vara central tillsynsmyndighet.

För att underlätta för kommunerna att genomföra de förslag, som
läggs fram i propositionen, föreslås förbättrade statsbidragsmöjligheter
till förskoleverksamheten.

I anledning av propositionen har väckts femton motioner med ett
stort antal motionsyrkanden. Utskottet behandlar därjämte i betänkandet
fyra motioner, som väckts vid riksdagens början och som överflyttats
från utbildningsutskottet.

De i propositionen framlagda förslagen har i väsentliga avseenden
vunnit allmän anslutning i motionerna. Erinringar mot förslagens
huvudprinciper har dock framställts främst i två avseenden, nämligen
såvitt avser dels de framtida möjligheterna att driva förskoleverksamhet
för annan än kommun, dels valet av barnavårdsnämnd eller social
centralnämnd som handhavare av kommunens verksamhet på området
och socialstyrelsen som central tillsynsmyndighet. I det följande tar
utskottet upp nu åsyftade liksom övriga motionsförslag till närmare
prövning. Utskottet vill dock redan här uttala att förslagen i propositionen
är väl ägnade att läggas till grund för lagstiftning och för de övriga
ställningstaganden av riksdagen, varom Kungl. Maj:t hemställt. Detta
innebär bl. a., att utskottet avstyrker motionen 1973:2044 av herr
Lidgård (m), såvitt däri — med hemställan om nytt förslag från Kungl.
Maj.t i viss fråga — yrkas avslag på propositionen. Utskottet tar i avsnittet
om samverkan mellan förskolan och grundskolans lågstadium m. m.
(s. 24) ställning till motionärens yrkande rörande nämnda fråga.

SoU 197330

14

Behovet av utbyggd förskola. Förskolans mål. Terminologi

Det ankommer i första hand på hemmen att ansvara för barnens
fostran och omvårdnad. Den samvaro barn har med föräldrarna och
syskonen eller andra barn i eller i närheten av hemmiljön under tiden före
skolpliktens inträde är av grundläggande betydelse för barnens förmåga
att utveckla sig till harmoniska och självständiga individer, som har
förmåga att i samverkan med andra människor leva och arbeta i
samhället. I den mån brister finns i uppväxtmiljön — såsom då barnet
saknar syskon eller lekkamrater — uteblir för barnet en del av den
stimulans som är nödvändig för dess utveckling. Allvarligare är naturligtvis
att det i många fall för barn föreligger omständigheter i form av
exempelvis fysiska, psykiska eller sociala handikapp som negativt
påverkar barnets personlighetsutveckling. För att sådana handikapp så
långt möjligt skall kunna kompenseras kan särskilt stöd och stimulans
fordras. Det nu anförda talar enligt utskottets mening för att man måste
ha en omfattande samhällsservice som avser omsorgen om förskolebarnen.
Ett annat betydelsefullt skäl för att tillhandahålla sådan service
är att det bör finnas möjligheter till trygg omvårdnad för barn då
ensamförälder eller båda föräldrarna har förvärvsarbete.

De omständigheter utskottet sålunda redovisat utgör enligt utskottets
mening starka skäl för att en väsentlig utbyggnad av förskoleverksamheten
bör komma till stånd.

De grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamheten bör tas
in i en särskild lag om förskoleverksamhet (förskolelag).

Förskoleverksamheten bör, som föreslås i propositionen, ha till syfte
att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling
och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn som inte
uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag att även i framtiden
benämningen daghem skall användas när det gäller förskola, där barnen
regelbundet vistas fem timmar eller mera per dag, dvs. den verksamhet
som avser barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Den del
av förskolans verksamhet som tar emot barn kortare tid per dag bör
benämnas deltidsgrupp. Begreppet förskoleverksamhet bör också innefatta
kompletterande verksamhet i form av familjedaghem, vård genom
barnvårdare av sjuka barn i hemmet, parklek etc.

Eftersom utskottets ställningstagande innebär, att termerna daghem
och deltidsgrupp skall användas som underordnade begrepp i förhållande
till termen förskola, avstyrker utskottet motionen 1973:2040 (yrkandet
1 delvis) av herr Bohman m. fl. (m), såvitt däri hemställs att i 2 § första
stycket och 10 § förskolelagen termen daghem skall införas; motionärerna
menar att begreppet (allmän) förskola bör reserveras för den
verksamhet som huvudsakligen vänder sig till sexåringar.

SoU 197330

15

Allmän förskola

Även om behovet av den utvecklingsstimulans som förskolan avser att
ge kan variera, får det material som barnstugeutredningen lagt fram anses
visa att det inte för någon grupp barn saknas behov av sådan stimulans.
Utskottet vill härvidlag framhålla den betydelse det har för alla barn att i
ett tidigt skede komma i kontakt med barn från andra samhällsmiljöer än
den egna. Genom sådan kontakt kan hos barnen grundläggas värderingar
och attityder som är av värde för att barnen skall utvecklas till vidsynta
och toleranta människor. Det är mot bakgrunden av det anförda och
övriga synpunkter, som anförts i propositionen, motiverat att, som
barnstugeutredningen föreslagit, föreskriva en skyldighet för samtliga
kommuner att ge alla förskolebarn möjlighet att då dessa nått viss ålder
få plats i förskola.

Såväl under remissbehandlingen av barnstugeutredningens förslag som
i motioner, som väckts i anledning av propositionen, har anförts skäl för
att förskolan i vart fall på sikt skulle bli obligatorisk. Enligt utskottets
mening kan det otvivelaktigt finnas viss risk för att — om frivilliglinjen
väljs — de barn som bäst behöver den stimulans som förskolan ger, inte
kommer att omfattas av verksamheten. Utskottet har emellertid blivit
övertygat om att det bör finnas goda möjligheter att genom aktiva
insatser från kommunens sida bibringa även familjer, där insikt saknas om
betydelsen av att låta barnet gå i förskola, förståelse för att verksamheten
i förskolan är viktig för barnets utveckling. Med hänsyn till det anförda är
utskottet inte för närvarande berett att förorda att en obligatorisk
förskola införs eller att principbeslut fattas därom. Utskottet avstyrker
därför motionen 1973:2042 (yrkandet 1) av herr Hermansson m. fl.
(vpk), såvitt avser frågan om förskolan skall vara obligatorisk, samt
motionen 1973:2019 (yrkandet 2) av herr Helén m. fl. (fp), såvitt däri
yrkas att principbeslut om obligatorisk förskola för sex- och femåringar
skall fattas.

Utskottet tillstyrker — i enlighet med vad som föreslås i propositionen
och motionen 1973:2019 (yrkandet 1) samt i överensstämmelse med vad
som förordats i ett flertal andra motioner — att en ettårig allmän förskola
införs fr. o. m. den 1 juli 1975, vilket innebär skyldighet för kommuner
att anvisa alla barn plats i förskolan — daghem eller deltidsgrupp —
fr. o. m. höstterminen det år barnet fyller sex år. Det skall också ingå i
kommunernas skyldigheter att i god tid innan barnet börjar i förskola
informera föräldrarna om förskolans syfte, innehåll och arbetssätt.

Som närmare redovisas i ett följande avsnitt bör kommunerna åläggas
att anta plan för förskoleverksamheten.

I fyra motioner — 1973:2011 (yrkandena 1 och 2) av herrar Henmark
(fp) och Nelander (fp), 1973:2019 (yrkandet 9) av herr Helén m. fl. (fp),
1973:2040 (yrkandet 1 delvis och yrkandena 3 och 4) av herr Bohman
m. fl. (m) samt 1973:2049 (yrkandet 2) av herr Åkerlind m. fl. (m) —
framställs yrkanden som med smärre inbördes avvikelser innefattar krav
på att annan huvudman än kommun — exempelvis församlingar inom

SoU 197330

16

svenska kyrkan, fria samfund och ideella organisationer — skall få driva
förskolor som skulle utgöra likvärdiga alternativ till de kommunala
förskolorna. De alternativa förskolorna skulle inräknas i de förskoleplaner
som kommunerna skall göra upp. De skulle vidare medföra rätt till
statsbidrag på samma grunder som de kommunala förskolorna.

Utskottet anser, att ett sådant system med alternativa förskolor, som
föreslås i de åsyftade motionerna, skulle vara ägnat att motverka ett av
huvudsyftena med den allmänna förskolan, nämligen att förhindra en
uppdelning av barnen efter t. ex. föräldrarnas livsåskådning eller efter
deras tillhörighet eller anknytning till viss organisation; som framhålls i
propositionen har de ideella organisationernas förskoleverksamhet av
naturliga skäl ofta en speciell inriktning. Med hänsyn till det anförda
avstyrker utskottet motionerna samt tillstyrker förslaget i propositionen
att den allmänna förskolan skall drivas av kommunerna och att
kommunerna inte skall äga fullgöra sina skyldigheter i detta eller i annat
avseende enligt förskolelagen genom att överlåta driften av förskoleverksamheten
på annan huvudman.

Utskottets ställningstagande får till följd att yrkandet 3 i motionen
1973:2011, vilket avser prövningen av rätten till statsbidrag till nu
existerande förskolor, inte påkallar något vidare uttalande.

Vad utskottet i det föregående anfört om den förskoleverksamhet,
som åläggs kommunerna enligt förskolelagen, innefattar inte något
uttalande om möjligheterna för församlingar inom svenska kyrkan eller
enskilda organisationer att bedriva verksamhet för förskolebarn. I
anledning av motioner som syftar till att bevara de möjligheter, som nu
finns att bedriva sådan verksamhet, får utskottet anföra följande. Den
skyldighet som enligt förskolelagen kommer att åvila kommunerna att
anordna viss förskoleverksamhet medför inte någon begränsning — vare
sig då det gäller den tidsmässiga förläggningen eller i annat avseende — i
fråga om rätten för församlingarna att inom ramen för den kompetens
som församlingsstyrelselagen ger ordna kristen verksamhet bland barn i
förskoleåldern. Nämnda skyldigheter för kommunerna begränsar inte
heller i något avseende rätten för andra trossamfund än svenska kyrkan
eller för ideella organisationer att driva förskoleverksamhet. Med utgångspunkt
i de överväganden som ligger bakom ställningstagandet för en
allmän förskola är det emellertid viktigt att på det lokala planet en nära
kontakt finns mellan kommunen och berörda församlingar och organisationer
så att inte onödigtvis konkurrens uppstår mellan de olika formerna
av verksamhet för förskolebarn, en konkurrens som skulle kunna skada
verksamheten i dess helhet. Utskottet anser sig kunna utgå från att det
hos alla huvudmän kommer att finnas en positiv vilja att i samverkan lösa
de frågor som uppstår. Genom utskottets nu gjorda klarlägganden, som
givetvis är av betydelse även för andra former av verksamhet för
förskolebarn än som ovan nämnts, får följande motionsyrkanden anses
tillgodosedda, nämligen yrkandet 1 i motionen 1973:2015 av herr Werner
i Malmö m. fl. (m), yrkandet 11 i motionen 1973:2041 av herr Fälldin

SoU 197330

17

m. fl. (c), yrkandet 4 i motionen 1973:2043 av fru Jonäng (c), yrkandet
3 i motionen 1973:2046 av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m) samt
yrkandet 1 i motionen 1973:2047 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s).
Någon riksdagens åtgärd i anledning av dessa motionsyrkanden erfordras
därför inte.

Eftersom de förslag, som framläggs i propositionen, i enlighet med det
ovan anförda inte i något avseende inskränker den rätt som finns för
föräldrar att fritt välja vilken verksamhet de önskar att deras förskolebarn
skall delta i, är inte heller någon riksdagens åtgärd i anledning av
yrkandet 4 i motionen 1973:2011 erforderlig. Yrkandet avstyrks därför.

I detta sammanhang behandlar utskottet även yrkandet 2 i ovan
nämnda motion 1973:2015, i vilket föreslås att kommun skall äga rätt att
inrymma kyrkliga alternativ inom den kommunala förskolan. Utskottet
vill i anledning av yrkandet framhålla att kommunerna får stor frihet att
inom ramen för de allmänna riktlinjer för förskoleverksamheten som dras
upp i propositionen utforma verksamheten inom förskolan. Något hinder
att i viss utsträckning låta verksamheten variera mellan olika förskolor
inom samma kommun kommer därför inte att finnas. Vad särskilt angår
möjligheterna att i förskoleverksamheten inrymma inslag av religiös natur
hänvisar utskottet till framställningen i avsnittet om behandlingen i
förskolan av etiska frågor och religionsfrågor m. m. (s. 26). Motionsyrkandet
avstyrks.

I motionen 1973:2039 (yrkandet 2) av herr Björk i Gävle (c) och
motionen 1973:2043 (yrkandet 5) tas upp frågan om ekonomiskt stöd
till olika former av verksamhet för förskolebarn som bedrivs av samfund
och organisationer. Utskottet vill i anledning härav framhålla att den
omständigheten att kommun får skyldighet att driva viss i lagen
preciserad förskoleverksamhet inte utgör hinder för kommunerna att —
inom ramen för sin allmänna kompetens — stödja ideell verksamhet som
drivs bland barn i förskoleåldern. Något riksdagens initiativ i anledning av
motionsyrkandena är inte påkallat.

Ett i motionen 1973:2039 framställt yrkande (nr 1) om utredning av i
vilken utsträckning frivilliga organisationer bedriver verksamhet för barn i
åldersgruppen 3—6 år erfordrar med hänsyn till de överväganden som
ligger bakom förslagen att bygga ut förskolan inte någon riksdagens
åtgärd.

Barn med särskilda behov av stöd och stimulans

I propositionen framhålls att särskilt för handikappade barn, invandrarbarn
och socialt isolerade barn förhållandena under förskoleåldern
kan få avgörande betydelse för barnets hela framtid. Utskottet delar
denna uppfattning och biträder Kungl. Maj:ts förslag att dessa barns
behov prioriteras genom att barnen i princip får möjlighet att börja i
förskola redan före sex års ålder. För att barnen skall kunna tillhandahållas
förskoleplats är det nödvändigt att kommunerna bedriver uppsökande
verksamhet. Tillsammans med hemmet kan förskolan medverka

2 Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 30

SoU 197330

18

till att barn som tillhör ifrågavarande grupper får det stöd och den
stimulans som erfordras för deras utveckling.

Utskottet har inte något att erinra mot de uttalanden föredragande
statsrådet i skilda avsnitt gör rörande förskoleverksamheten för barn med
olika handikapp och för invandrarbarn. Utskottet delar också barnstugeutredningens
och föredragande statsrådets uppfattning att förskolan i
glesbygd måste anpassas med hänsyn till de lokala förhållandena.

Vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet

I 4 § andra stycket av propositionens förslag till förskolelag finns ett
stadgande av innehåll att skolpliktiga barn, vilkas skolgång uppskjutits på
grund av att de inte nått den mognad som fordras för att delta i
undervisningen i grundskolan, skall beredas möjlighet att fortsätta
förskolan ytterligare ett år. I motionen 1973:2046 (yrkandet 1) av fru
Sundberg (m) och fru Mogård (m) begärs att nämnda lagrum skall
utformas så att däri uttalas, att barnen skall beredas möjlighet att
fortsätta i förskolan först om annan undervisning inte kan anordnas och
skolstyrelsen anser det vara till barnens bästa. Motionärerna menar att
förslaget i propositionen innebär att kommunerna mer eller mindre
tvingas att lägga ner sina skolmognadsklasser och i stället låta icke
skolmogna barn förlänga sin förskolevistelse.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ifrågavarande grupp av
barn i första hand bör gå i skolmognadsklass. Det är emellertid viktigt att,
för kommuner där sådan klass inte ordnas, en förpliktelse finns att ge
barnet möjlighet att gå kvar i den allmänna förskolan. En bestämmelse
härom bör tas in i lagen. Att i lagen särskilt angiva, att barnen i första
hand skall delta i skolmognadsklass, framstår inte som erforderligt.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I 5 § förslaget till förskolelag regleras skyldigheten för kommun att
anvisa plats i förskolan för barn med särskilda behov av stöd och
stimulans. Det anges att plats ”så långt möjligt” skall anvisas tidigare än
enligt huvudregeln, dvs. från och med höstterminen det år då barnet
fyller sex år. Vidare stadgas i 8 § i nämnda lagförslag att, om barn vistas
på sjukhus, barnhem eller annan anstalt, huvudmannen för anstalten skall
sörja för att barnet ”så långt möjligt” får tillfälle att delta i verksamhet
som motsvarar den som erbjuds i förskola. I motionen 1973:2041
(yrkandet 4) av herr Fälldin m. fl. (c) framställs ett yrkande som innebär
att i envar av paragraferna orden ”så långt möjligt” skall tas bort.

Det finns enligt utskottets mening anledning räkna med att kommunerna
kommer att göra kraftfulla insatser för att tillgodose önskemålet
att prioritera förskoleverksamheten för de eftersatta barngrupper, som
här är aktuella. Även då det gäller barn som vistas på sjukhus,
barnhem eller annan anstalt finns det anledning räkna med att huvudmännen
kommer att göra ansträngningar för att söka tillgodose barnens
behov av att få delta i verksamhet av förskolekaraktär. Med hänsyn till

SoU 197330

19

det anförda anser utskottet att lagförslaget bör godtas i här aktuella
delar. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Såväl då det gäller den allmänna förskolan som skyldigheten för
kommun att prioritera förskolan för vissa grupper används i förslaget till
förskolelag uttrycket ”anvisas plats” eller böjningsform därav. 1 motionen
1973:2040 (yrkandet 1 delvis) av herr Bohman m. fl. (m) föreslås att
nämnda uttryck skall ersättas av uttrycket ”erbjudas plats” eller
böjningsform därav. I samma motion (yrkandet 2) förordas att den
uppsökande verksamhet, som enligt propositionen (5 § förslaget till
förskolelag) kommun skall bedriva för att ta reda på sådana barn som bör
få plats i förskola innan de uppnått sexårsåldern, skall vara rådgivande
och informerande och inte får utformas så att den upplevs som
påtvingande och övertalande. Informationen bör även omfatta förskola
som inte drivs av kommun. I motionen 1973:2049 (yrkandet 1) av herr
Åkerlind m. fl. (m) framställs ett likartat yrkande.

Det är uppenbart att det blir en grannlaga uppgift att svara för den
kontakt med föräldrarna som kommun enligt 6 § förslaget till förskolelag
åläggs i syfte att barn som omfattas av den allmänna förskolan eller som
före sexårsåldern bör få plats i förskolan skall utnyttja platsen. Mot
bakgrund av att förskolan även framdeles föreslås bli frivillig får, i
enlighet med de synpunkter som framförs i motionerna, kontakten med
familjen naturligtvis inte ske på ett sådant sätt att det för denna
kommer att framstå som ett tvång att utnyttja platsen i förskolan.
Samtidigt måste dock med skärpa framhållas att utgångspunkten vid
kontakt mellan företrädare för kommunen och familjen måste vara att
främja barnets bästa. Det är därför viktigt att kontakten inte blir av
endast formell natur utan den bör, som uttalas i propositionen, syfta till
att hos föräldrarna skapa ökad förståelse för barnets situation och behov
inför skolstarten. Vad nu sagts är naturligtvis tillämpligt även för den
uppsökande verksamhet, som enligt 5 § andra stycket förslaget till
föreskolelag skall ske. I detta sammanhang bör nämnas att formerna för
den uppsökande verksamheten skall utredas av en arbetsgrupp, som efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats i juni i år, samt att socialstyrelsen
bedriver försöksverksamhet på området. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet att den i propositionen valda formuleringen ”anvisas
plats” eller böjningsform därav är att föredra i lagtexten framför den i
motionen 1973:2040 förordade. Det finns inte heller i övrigt skäl till
någon riksdagens åtgärd i anledning av de här behandlade motionsyrkandena.
Utskottet avstyrker dessa.

Utbyggnaden av förskolan

Enligt 10 § förslaget till förskolelag skall i varje kommun finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan för förskoleverksamheten. I planen
skall redovisas behovet av förskolor — dvs. daghem och deltidsgrupper
— familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom

SoU 1973-30

20

kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall
tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

Förslaget bygger på tanken att införandet av en allmän förskola för
sexåringar inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamheten för
övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar
eftersätts. Det har inte ansetts möjligt att genom lagbestämmelser kräva
att kommunerna skall tillgodose hela behovet av barntillsyn i daghem.

Utskottet biträder förslaget. Det krav på upprättande av planer för
utbyggnaden av förskoleverksamheten som uppställs i lagen bör vara
ägnat att åstadkomma kraftfulla insatser på området. Centrala bestämmelser
om viss ambitionsnivå i utbyggnadstakten bör visserligen inte
uppställas, men kommunernas planer bör redovisas till socialstyrelsen och
där sammanställas så att det blir möjligt att fortlöpande få en samlad
överblick av utbyggnadsnivån. Även detta står i överensstämmelse med
vad som förordas i propositionen.

Eftersom utskottet således inte nu är berett tillstyrka, att — utöver
vad som ligger i ställningstagandet till den allmänna förskolan —
preciserade normer uppställs för kommunerna i fråga om utbyggnaden av
förskolan, finner utskottet inte skäl biträda yrkandet 3 i motionen
1973:2019 av herr Helén m. fl. (fp), vari föreslås att riksdagen skall
begära en utbyggnadsplan för förskoleverksamheten med en första etapp,
som bör uppnås under 1970-talet, innefattande bl. a. allmän förskola för
femåringar samt minst 50-procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet
för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.

Av samma orsak avstyrker utskottet motionen 1973:2042 (yrkandet
11) av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri förordas att införandet av
allmän förskola för sexåringar inte får medföra eftersättande av tillsynen
eller standarden i fråga om andra grupper förskolebarn eller i fråga om
utbyggnaden av fritidshem; utskottet har inte någon annan mening i sak
än motionärerna, men eftersom dessa menar att den totala resursramen
för förskoleverksamhet skall garanteras genom beslut av riksdagen skulle
ett bifall till yrkandet förutsätta preciserade ålägganden för kommunerna,
något som utskottet inte kunnat biträda enligt det ovan anförda. Den
omständigheten att motionärerna i yrkandet även innefattar frågan om
utbyggnaden av fritidshemsverksamheten påverkar inte den här gjorda
bedömningen.

I anslutning till det sist sagda och med anledning av motionen
1973:2041 (yrkandet 9) av herr Fälldin m. fl. (c), vari yrkas att Kungl.
Maj:t skall ta initiativ till att barn på låg- och mellanstadiet skall kunna
erbjudas en meningsfull fritidsaktivitet, får utskottet framhålla att frågan
om såväl fritidshemsverksamheten som annan organiserad fritidsverksamhet
för barn i dessa åldrar utreds av barnstugeutredningen, som
nästa år beräknas komma att avge sitt förslag i anledning av detta
utredningsarbete. Utskottet, som vill understryka vikten av att sedan
utredningsarbetet avslutats förslag snarast föreläggs riksdagen, avstyrker

SoU 1973 30

21

under hänvisning till det anförda motionsyrkandet.

I detta sammanhang tar utskottet även upp ett yrkande i motionen
1973:2042 (yrkandet 2), som avser utbyggnaden av den allmänna
förskolan.

I 14 § förslaget till förskolelag finns en bestämmelse om att Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, socialstyrelsen får meddela
undantag från skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet.

Motionärerna menar, att genom dispensregeln i praktiken fri lejd ges
åt kommuner, vilka medvetet ”prioriterat ned” förskolan och som därför
inte kan erbjuda förskoleplats åt alla sexåringar fr. o. m. hösten 1975. De
vill att — som en förutsättning för dispens enligt nämnda bestämmelse —
kommunen skall åläggas att senast under år 1975 inkomma med
underbyggda planer för utbyggnadens fullföljande.

Enligt utskottets mening är det självklart att i sådana dispensärenden,
som här är i fråga, kommunen måste lämna en fullständig redovisning för
planerna för utbyggnaden av den allmänna förskolan. Eftersom samtliga
kommuner enligt bestämmelserna i den ovan redovisade 10 § i förslaget
till förskolelag skall upprätta planer som omfattar förskoleverksamheten i
dess helhet finns det också anledning utgå från att kommunerna kommer
att kunna tillgodose detta krav. Härvidlag bör framhållas att planen
enligt 10 § skall avse en tidsperiod av minst fem år — den första planen
för varje kommun skall således avse i vart fall tiden till den 1 juli 1980 —
medan dispens från kravet på allmän förskola bör få meddelas endast
fram till den 1 juli 1978. På grund av det anförda kommer enligt
utskottets mening syftet med motionsyrkandet att tillgodoses utan något
riksdagens initiativ. Utskottet avstyrker yrkandet.

I motionen 1973:2019 (yrkandet 4) och motionen 1973:2042
(yrkandet 3) tas upp frågan om utbyggnaden av förskoleverksamheten i
samband med ny bostadsbebyggelse. Barnstugeutredningen har föreslagit
två styrmedel, nämligen skyldighet för kommun dels att reservera mark
för förskoleändamål i samband med all planläggning av mark för
bebyggelse, dels att helt tillgodose behovet av förskoleplatser i nya
bostadsområden med minst 200 lägenheter. Dessa förslag har inte lagts
fram i propositionen. Som skäl härför anförs bl. a. att av kommunens
ställning som huvudman för den fysiska planeringen följer att den skall
tillse att mark reserveras för skilda behov, bl. a. förskolans, som skall
tillgodoses inom kommunen, samt att det får bli kommunerna själva som
inom ramen för tillgängliga resurser gör de nödvändiga avvägningarna av
förskolebehovet mellan äldre och nya bostadsområden. På grund av dessa
och övriga i propositionen anförda skäl (prop. s. 72) avstyrker utskottet
motionsyrkandena.

SoU 197330

22

Lokal och central förvaltning

Barnstugeutredningen har föreslagit att den lokala förvaltningen av
förskolan även i fortsättningen skall handhas av barnavårdsnämnd eller
social centralnämnd och att i konsekvens härmed socialstyrelsen skall
vara central tillsynsmyndighet. Bland remissinstanserna har förslaget
mötts av delade meningar. Flertalet har anslutit sig till utredningens
förslag. Bl. a. skolöverstyrelsen, TCO och olika lärarorganisationer har
dock förordat att förskolan skall förvaltas av skolstyrelsen respektive
skolöverstyrelsen. Förslaget i propositionen innebär en principiell anslutning
till barnstugeutredningens ställningstagande. I motionen 1973:2019
(yrkandet 7) av herr Helén m. fl. (fp) förordas det under remissbehandlingen
framförda alternativet i fråga om den centrala förvaltningen. I
konsekvens härmed föreslås också i motionen (yrkandet 8) att den lokala
förvaltningen skall handhas av skolstyrelsen med rätt för kommun att
tills vidare besluta att annat organ skall svara för ledningen av förskolan. I
motionen 1973:2045 av herr Nordstrandh m. fl. (m) föreslås den
lösningen, att den centrala tillsynen över den allmänna förskolan för
sexåringar skall utövas av skolöverstyrelsen.

Utskottets överväganden i här aktuella avseenden har lett till att
utskottet stannat för att tillstyrka det förslag, som lagts fram i
propositionen. Avgörande för detta ställningstagande har främst varit att,
som utvecklas i propositionen (s. 87), inriktningen av insatserna rörande
förskoleverksamheten gör att förskolan i ett utbyggnadsskede får en
särskilt påtaglig förankring i familje- och socialpolitiken. I sammanhanget
är särskilt att beakta att den allmänna förskolan för sexåringar visserligen
utgör ett mycket väsentligt moment i den aktuella reformen men att
förskolans verksamhet inte är avgränsad till sexåringarna, utan omfattar
hela den verksamhet som bedrivs för barn fr. o. m. sex månaders ålder.
En uppdelning av den centrala tillsynen kan inte anses lämplig bl. a. med
hänsyn till att sexåringar som deltar i den allmänna förskolan i vissa
fall skall ingå i deltidsgrupper och i andra fall i daghemsverksamhet.
I enlighet med det sagda förordar utskottet — med avstyrkande av
motionsyrkandena — att förskolan förvaltas av barnavårdsnämnd eller
social centralnämnd och att socialstyrelsen fungerar som central tillsynsmyndighet
på förskolans område. Länsstyrelsen bör liksom nu vara
regional tillsynsmyndighet. Lagtexten (9 § förskolelagen) bör, som
föreslagits i propositionen, utformas så att kommun skall kunna besluta
att annat kommunalt organ i stället för barnavårdsnämnden skall utöva
ledningen av förskoleverksamheten. Härigenom öppnas möjlighet att
inrätta exempelvis en separat förskolenämnd.

Utskottet biträder vad föredragande statsrådet anför i propositionen
(s. 88—89) om tillsynsmyndighetens tre basfunktioner — pedagogiskt
utvecklingsarbete, socialt utvecklingsarbete samt utbyggnads- och lokalplanering.

I enlighet med vad som föreslås av Kungl. Maj:t bör ett centralt
samarbetsorgan — förskoledelegation — inrättas med en rådgivande

SoU 197330

23

funktion i förhållande till socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, som även
framdeles kommer att ha viktiga funktioner på förskolans område. I
delegationen bör beredas frågor som rör förskolan och dess framtida
inriktning.

Eftersom det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utse ledamöterna i
delegationen och då utskottet utgår från att denna får en allsidig
sammansättning, avstyrker utskottet motionen 1973:2043 (yrkandet 3)
av fru Jonäng (c), såvitt däri föreslås att de kristna samfunden eller
religionspedagogisk expertis skall få representation i förskoledelegationen.

1 motionen 1973:2041 (yrkandet 8) av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs
att riksdagen skall begära att socialstyrelsen och skolöverstyrelsen ges i
uppdrag att i samarbete med Svenska kommunförbundet utarbeta
anvisningar för samverkansformer mellan de sociala och pedagogiska
sektorerna på det lokala planet.

Frågan om formerna för ett sådant samarbete, som förordas i
motionen och som utskottet också anser i hög grad önskvärt, får i främsta
rummet lösas på det kommunala planet och på grundval av de lokala
förutsättningarna. Detta hindrar dock inte att förskoledelegationen, om
den finner det lämpligt, kan ta upp frågan för närmare prövning. Det får
också anses ligga inom ramen för tillsynsmyndighetens uppgifter att
genom information och vägledning verka för att erforderligt samarbete
kommer till stånd på det lokala planet. Något riksdagens initiativ i ämnet
är inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Förskoleverksamhetens innehåll och organisation

Frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten

Helt i överensstämmelse med vad barnstugeutredningen förordat har i
förslaget till förskolelag upptagits endast de grundläggande reglerna om
förskoleverksamheten. Utskottet anser att den gjorda avgränsningen av
frågor som bör regleras i lagen är lämpligt avvägd. Inom ramen för de
bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte och organisation,
som meddelas i lagen eller tillämpningsföreskrifter till denna och som får
sitt närmare innehåll genom det material som presenterats av utredningen
och i propositionen, får kommunerna stor frihet att utforma verksamheten.
Detta innebär bl. a. att det överlämnas till kommunerna att själva
ta ställning till många av de frågor som aktualiserats av barnstugeutredningen
eller under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Som
en följd härav blir den centrala tillsynsmyndighetens vägledande information
av största betydelse för kommunerna. Sådan information skall enligt
13 § andra stycket förslaget till förskolelag utfärdas av socialstyrelsen.
Den vägledande informationen bör bli av särskilt värde i den mån den kan
grundas på utvärderingar som gjorts av den omfattande försöksverksamhet
som nu pågår på förskoleområdet. Vad som anförs i propositionen
ger enligt utskottets mening stöd för antagande att det kommer att vara
en strävan från socialstyrelsens sida att så snart som möjligt omsätta

SoU 197330

24

försöksresultaten i riktlinjer för kommunernas handhavande av förskoleverksamheten.

Av det sagda följer att ett i motionen 1973:2019 (yrkandet 5 a) av
herr Helén m. fl. (fp) framställt krav om ”större” rörelsefrihet för
kommunerna beträffande förskolans utformning — vilket krav dels inte
närmare preciserats i motionen, dels synes stå i viss motsättning till
yrkandet 5 b, där krav på en stadgemässig reglering av personalfrågorna
framställs — inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973:1329 av fru Söder m. fl. (c, fp) framförs ett yrkande
som syftar till att den efter Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1972 tillsatta
utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) —
vilken har i uppdrag att utreda ansvarfördelningen mellan stat och
kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan — genom tilläggsdirektiv
skall få i uppdrag att uppmärksamma motsvarande ansvarsfördelning
på förskoleområdet. Eftersom utskottet funnit den i propositionen
föreslagna ansvarsfördelningen på förskoleområdet lämpligt avvägd, finns
inte anledning att ytterligare utreda frågan. Utskottet avstyrker därför
motionen.

I det följande tar utskottet i detta avsnitt upp vissa frågor, som väckts
i anledning av propositionen. Flertalet av frågorna är inte av den art, att
de i och för sig påkallar något ställningstagande från riksdagens sida.

Föräldr asamarbete

I motionen 1973:2049 (yrkandet 5) av herr Åkerlind m. fl. (m)
framställs ett yrkande om att förskolan skall ha ett gott samarbete med
barnens föräldrar så att konflikter undviks.

I propositionen (s. 75) framförs synpunkter som innebär en klart
positiv syn på behovet av ett gott samarbete mellan föräldrarna och
personalen i förskolan. Det är enligt utskottets mening viktigt att
formerna för lämpliga samarbetsmöjligheter närmare kartläggs. Med
hänsyn till den försöksverksamhet, som socialstyrelsen bedriver och som
innefattar bl. a. frågan om föräldrasamarbetet, är någon riksdagens åtgärd
i anledning av motionsyrkandet inte erforderlig.

Samverkan mellan förskolan och grundskolans lågstadium m. m.

I motionen 1973:733 av herr Wikström m. fl. (fp) begärs försöksverksamhet
med samverkan mellan förskola och lågstadium.

1 motionen 1973:2041 (yrkandena 2 och 3) av herr Fälldin m. fl. (c)
begärs att riksdagen snarast möjligt skall beredas tillfälle att ta ställning
till förslag om allmänna målsättningar för den fortsatta förskoleverksamheten
samt att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t till känna vad som i
motionen anförts beträffande förskoleverksamhetens framtida utveckling
i innehållsmässigt och organisatoriskt avseende. En väsentlig fråga
avseende målsättningen för förskolan är spörsmålet om förskoleverksamhetens
anknytning till och inverkan på lågstadiets arbetsformer och på

SoU 197330

25

vilket sätt detta skall förverkligas. Det framhålls vidare att det måste vara
angeläget att låta lågstadiet anpassas till förskolan.

I motionen 1973:2044 av herr Lidgård (m) hemställs — i förening med
yrkande om avslag på propositionen, vilken fråga behandlats i inledningen
till betänkandet (s. 13) — att Kungl. Majit under år 1974
förelägger riksdagen förslag om sådan ändring av skollagen (1962:319) att
den föreslagna deltidsgruppverksamheten införlivas med grundskolans
lågstadium.

Barnstugeutredningen har i sitt betänkande ingående behandlat frågan
om vilket ämnesinnehåll och kunskapsstoff som bör förmedlas till
barnen. I särskilda ämnesbilagor till betänkandet beskrivs hur t. ex.
språklig träning, social omvärldsorientering, grundläggande begreppsbildning
i matematik och naturvetenskaplig begreppsbildning kan bearbetas
på förskolenivå. Föredragande statsrådet anför att med utgångspunkt i
det material utredningen har presenterat samt de synpunkter, som
kommit fram under remissbehandlingen och under den försöksverksamhet
som socialstyrelsen bedriver, socialstyrelsen i samarbete med skolöverstyrelsen
bör utarbeta en arbetsplan som pedagogisk vägledning för
förskolepersonalen och för dem i kommunen som har att befatta sig med
förskolefrågor. I propositionen framhålls också att det är angeläget att
socialstyrelsen — liksom skolöverstyrelsen inom sitt område — bedriver
fortsatt utvecklingsarbete på detta område. Det anförs att det bör
ankomma på den centrala tillsynsmyndigheten att mera i detalj ta
ställning till verksamhetens innehåll i förskolan.

I direktiven för den av socialstyrelsen bedrivna försöksverksamheten
inom förskoleområdet framhålls när det gäller utformningen av en
vägledande arbetsplan att språkträning, matematisk begreppsbildning och
naturkunskap är angelägna områden. Socialstyrelsen har angivit att den
avser att fastställa och söka förverkliga en preciserad pedagogisk
målsättning och ett konkret arbetsprogram för förskolan och att därvid
även förutsättningar kan skapas för en naturlig övergång mellan förskola
och grundskola.

Frågan om hur långtgående integreringen mellan den allmänna
förskolan och grundskolans lågstadium skall göras har naturligtvis inte
nått sin slutliga lösning genom den reform som läggs fram i propositionen
och som utskottet tillstyrker. De förslag rörande förskolans inre arbete,
som innefattas i barnstugeutredningens betänkande, är emellertid av så
ingripande karaktär, att socialutskottet anser det vara väsentligt att
tillsynsmyndigheten och huvudmännen för förskoleverksamheten under i
vart fall de närmaste åren får möjlighet att på grundval av nämnda
betänkande och med stöd av de beslut, som propositionen leder fram till,
söka finna lämpliga former för det praktiska förskolearbetet utan att
oroas av övergripande utredningar, som har till syfte att omedelbart
ompröva de ställningstaganden som görs i förevarande sammanhang. En
annan sak är att det är betydelsefullt att den pågående försöksverksamheten
på förskoleområdet fortsätter liksom det utredningsarbete, som
innevarande år påbörjats av en särskild arbetsgrupp med vissa uppgifter

SoU 1973:30

26

som anknyter till försöksverksamheten. Under hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Behandlingen i förskolan av etiska frågor och religionsfrågor m. m.

I flera motioner framställs yrkanden, som avser behandlingen av etiska
frågor och religionsfrågor m. m. i förskolan.

I motionen 1973:2043 (yrkandet 1) av fru Jonäng (c) begärs att
metodiska anvisningar för behandling av religiösa frågor i förskolan
utarbetas i samråd med religionspedagogisk och religionspsykologisk
expertis och i motionen 1973:2047 (yrkandet 3) av herr Svensson i
Kungälv m. fl. (s) krävs att det i omvärldsorienteringen skall ingå även en
orientering om det religiösa kulturmönstret. I motionen 1973:2049
(yrkandena 3 och 4) av herr Åkerlind m. fl. (m) förordas att den
kommunala förskolan skall ha en öppen och fördomsfri inställning till
religionen och att den religiösa begreppsbildningen ägnas uppmärksamhet
i verksamheten samt att etiska frågor skall ägnas stor uppmärksamhet vid
utformandet av förskolans verksamhetsformer. Slutligen yrkas i motionen
1973:2050 av fru Åsbrink (s) att av de anvisningar och riktlinjer som
kommer att utarbetas för förskolan klart och tydligt skall framgå
förskolans uppgift att med positiv objektivitet bibringa barnen insikt i
och respekt för de religiösa livsmönstren.

Bamstugeutredningen har då det gäller etiska frågor och religionsfrågor
sammanfattningsvis betonat, att vad förskolan bör inrikta sig på är
att ge barnen förutsättningar att på sikt själva fatta sina beslut i frågor
om religiösa och andra värderingar och att barnen skall ges dessa
förutsättningar genom att den vuxne skall försöka möta barnen i deras
frågor. Utredningen har vidare betonat att personal och föräldrar bör
fortlöpande samarbeta och stödja varandra i uppgiften att behandla barns
frågor kring livsåskådningsproblem. Utredningen har framhållit att det är
viktigt att barn slipper uppleva norm konflikter men att barnen samtidigt
får uppleva att det finns olika uppfattningar, som respekteras av de vuxna
inbördes.

Ärkebiskopen har i sitt remissyttrande anfört att den grundsyn på
förskolans behandling av etiska frågor och religion som utredningen givit
uttryck för kan och bör uppfattas som gemensam och riktningsgivande
för människor med olika inställning i livsåskådningsfrågor samt betonat
att grundläggande för förskolans behandling av dessa frågor måste vara en
fördomsfri hållning gentemot religion och den andliga verkligheten.

Socialutskottet förutsätter att inom förskolan utrymme kommer att
finnas för behandling av livsåskådningsspörsmål för att positivt möta
barnens intresse för dylika frågor. Hos många föräldrar finns otvivelaktigt
farhågor för att personalen vid behandlingen av sådana spörsmål kan
komma att på barnen överföra ensidiga värderingar. Utskottet vill betona
vikten av att personalen uppmärksammas på riskerna för att så sker.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att i ett inom barnstugeutredningen
upprättat förslag till utbildningsplan som används för för -

SoU 197330

27

söksutbildning av barnskötare till förskollärare anges att studierna i
livsåskådningsfrågor skall syfta till att bl. a. stimulera till diskussion
omkring det pluralistiska samhällets olika och gemensamma värderingar
samt till respekt för olika livsåskådningar och generositet gentemot
andras uppfattningar samt till att med anknytning till socialpsykologi,
religionspsykologi och andra relevanta moment inom psykologin ge de
studerande kunskapsmässig och personlighetsmässig beredskap att sakligt
och ärligt och med lyhördhet och öppenhet möta barnens spontana
intresse för livsfrågor, religiösa beteenden och traditioner. De mål som
sålunda angivits för viss personalutbildning bör efter utvärdering kunna
bli vägledande även för behandlingen av livsåskådningsfrågor och angränsande
frågor inom förskoleverksamheten. Vad angår innehållet i
omvärldsorienteringen framstår det som naturligt att som ett moment i
denna orientering bl. a. de stora religiösa högtiderna ägnas uppmärksamhet.
Med hänsyn till det anförda och till det samarbete mellan personal
och föräldrar som både barnstugeutredningen och föredragande statsrådet
förutsatt skall äga rum kring livsåskådningsproblem — ett samarbete
som föredragande statsrådet även förutsatt när det gäller behandlingen av
etiska spörsmål — anser utskottet något riksdagens initiativ i anledning av
motionsyrkandena inte erforderligt.

Gruppstorlek m. m. i förskolan

Barnstugeutredningen har föreslagit att förskolans daghemsverksamhet
i allmänhet organiseras i småbarnsavdelningar och syskongrupper på
följande sätt. Småbarnsavdelning bör omfatta barn från ca sex månaders
ålder och upp till omkring två och ett halvt år. Avdelningen bör
bestå av två grupper, där de yngsta barnen bildar en egen grupp (om 4
barn) medan de småbarn som lärt sig gå bildar en andra grupp (om 6—8
barn) inom avdelningen. Småbarnsavdelning föreslås omfatta sammanlagt
högst 12 inskrivna barn. Syskongrupper föreslås omfatta högst 20
inskrivna barn i åldern två och ett halvt år och upp till skolåldern.

Som närmare redovisas i propositionen (s. 44—45 och 78) har
förslagen om barngruppernas storlek väckt delade meningar bland
remissinstanserna. Utredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av flertalet remissinstanser. Flera instanser som yttrat sig har
förordat mindre grupper i synnerhet när det gäller syskongrupperna.

Även i flera motionsyrkanden förordas en minskning av gruppstorleken.

I motionen 1973:2019 (yrkandet 6) av herr Helén m. fl. (fp) och
motionen 1973:2041 (yrkandet 5) av herr Fälldin m. fl. (c) framställs
sålunda yrkanden som syftar till att syskongrupp skall omfatta högst 15
barn med viss möjlighet till överinskrivning i vart fall under en
övergångstid. I motionen 1973:2042 (yrkandet 10) av herr Hermansson
m. fl. (vpk) begärs att den maximala gruppstorleken bestäms till (4+6) 10
barn i småbarnsavdelningarna och 15 barn i syskongrupperna.

SoU 1973 30

28

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte fatta beslut om vilket tal
som bör ange den maximala storleken av de olika daghemsgrupperna. Det
bör i stället, som förordas i propositionen, ankomma på tillsynsmyndigheten
att på grundval av utredningens förslag, remissyttrandena och
erfarenheterna från pågående försöksverksamhet utarbeta vägledning till
kommunerna i den här behandlade frågan. Därvid bör också de
synpunkter beaktas som anförts av föredragande statsrådet i propositionen
(s. 78). Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Även i ett annat yrkande i motionen 1973:2041 (yrkandet 6) tas upp
frågan om gruppstorleken i förskolan. Motionärerna vill att, då integration
av barn med särskilda behov påkallar detta, antalet barn i
förskolegrupp — i daghem eller deltidsförskola — skall sättas ned eller
personalförstärkning ske på annat sätt. Vad som sålunda förordas i
motionen står helt i överensstämmelse med det synsätt som enligt
utskottets mening bör vara avgörande vid bestämmande^ av gruppstorleken,
antingen detta gäller den ena eller andra formen av förskola.
Motionsyrkandet påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Då det i övrigt gäller organisationen av deltidsförskolan får man räkna
med att platsbehovet i allmänhet får täckas genom det system med
särskilda deltidsgrupper som nu finns. Som framhålls i propositionen
torde en organisation med två tretimmarsgrupper per dag i samma lokal
och med samma lärare vara det bästa sättet att utnyttja tillgängliga
resurser. En lokalmässig anknytning med daghemmen kan dock i många
fall innebära organisatoriska och ekonomiska fördelar.

I motionen 1973:2046 (yrkandet 2) av fru Sundberg (m) och fru
Mogård (m) begärs ett tillägg till 2 § andra stycket förslaget till
förskolelag av innehåll att barn som vistas i daghem skall fr. o. m.
höstterminen det år då barnet fyller sex år ges möjlighet att delta i
deltidsgrupp om föräldrar eller vårdare framställer önskemål härom.

Någon skillnad i den pedagogiska verksamhet som skall bedrivas i
daghem och deltidsgrupp föreligger inte. Det finns därför anledning räkna
med att förskoleverksamheten för äldre elever i syskongrupp i daghem
kommer att få i huvudsak samma innehåll som verksamheten för elever i
deltidsgrupp. Med hänsyn härtill och då något hinder inte finns att efter
prövning i det enskilda fallet låta en elev som vistas i daghem delta i
deltidsgrupp, avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I anslutning till det anförda tar utskottet också upp vissa frågor som
avser familjedaghemsverksamheten.

Familjedaghemmen kommer också fortsättningsvis att ha stor betydelse.
Detta gäller framför allt i glesbygder och orter med ett otillräckligt
underlag för ett permanent daghem samt i nya bostadsområden med ett
stort men övergående behov av heldagsplatser. Det är mot bakgrund av
det anförda angeläget att på olika sätt stärka familjedaghemsverksamheten.
Detta kan ske bl. a. genom ett ökat samarbete med förskolan.
Exempelvis kan, som framhålls i propositionen, ett sådant samarbete
innebära att dagbarnvårdarna genom återkommande besök får ta del av

SoU 197330

29

arbetssättet i förskolan och att dagbarnen får möjlighet att delta i viss
gruppverksamhet och på så sätt får kontakt med flera barn och vuxna.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet någon riksdagens åtgärd
inte erforderlig i anledning av yrkandet 10 i motionen 1973:2041, vilket
syftar till en kvalitetshöjning av familjedaghemmen.

Utskottet vill slutligen här påpeka, att den allmänna förskolan även
avser barn, som vistas i familjedaghem.

Vissa personalfrågor

Barnstugeutredningen har räknat med att det i småbarnsavdelningarna
skall finnas två anställda för fem barn och i syskongrupper en anställd för
knappt fem barn. Utredningen har föreslagit att det i deltidsgrupperna
skall finnas en förskollärare för varje grupp och att man vidare bör sträva
efter att successivt förstärka personalen med en medhjälpare. Utredningen
har inte föreslagit några särskilda bindande föreskrifter om
personalen vid förskolorna utan utgått från att kommunerna successivt
skall komma att förstärka personaltätheten i den takt resurserna medger.

I motionen 1973:2019 (yrkandet 5 b) av herr Helén m. fl. (fp) begärs,
som tidigare angivits (s. 24), att personalfrågorna skall regleras i en
särskild förskolestadga. Som motivering till yrkandet anför motionärerna
att de anser det nödvändigt att vissa centrala kvalitetskrav och bestämmelser
om personaltäthet fastläggs i en sådan författning.

Eftersom höga krav måste ställas på förskoleverksamheten är det
viktigt att kommunerna ägnar stor uppmärksamhet åt de i yrkandet
angivna frågorna. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att
även manlig personal anställs vid förskolorna. Mot bakgrund av att
utskottet — i enlighet med vad i detta avsnitt inledningsvis anförts --anser att kommunerna inte bör bindas av detaljerade föreskrifter, som
fastslagits av statsmakterna, avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Som en följd av det anförda avstyrker utskottet också motionen
1973:2042 (yrkandet 8) av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri
hemställs att personaltätheten vid småbarnsavdelningarna och i syskongrupper
skall föreskrivas vara den som barnstugeutredningen föreslagit. I
anslutning härtill bör framhållas att det är angeläget, att tillgängliga
personalresurser i första hand används för att bygga ut förskolan och för
att genomföra personalförstärkningar i de fall förskolorna tar emot flera
barn som kräver särskilda insatser från personalens sida. Den av
utredningen föreslagna personaltätheten i daghemmen får förverkligas i
den takt ekonomiska resurser och tillgången till personal gör detta
möjligt.

Utskottet vill understryka, att i utbyggnadsskedet för förskolan
personalbehovsberäkningar och initiativ för att i samråd med skolöverstyrelsen
tillgodose personalbehovet måste vara en angelägen uppgift för
socialstyrelsen som central tillsynsmyndighet. Genom att, som ovan
angetts, kommunernas planer för förskoleverksamheten skall redovisas
till socialstyrelsen och där sammanställas till en samlad redovisning för

SoU 1973:30

30

hela riket bör en fast grund skapas för en fortsatt personalplanering. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1973:2041 (yrkandet 7) av
herr Fälldin m.fl. (c), såvitt däri behandlas frågan om en plan för
förbättring av personalresurserna.

Eftersom det enligt tilläggsdirektiv år 1970 ingår i barnstugeutredningens
uppdrag att utreda frågan om fortbildningen av den personal som
är sysselsatt inom barnstugeverksamheten, är ett i motionen 1973:2042
(yrkandet 7) framställt yrkande om riktlinjer för fortbildningen av
nämnda personal redan tillgodosett. Utskottet avstyrker därför yrkandet.
Upplysas kan att på initiativ av utredningen försöksutbildning har startats
avseende utbildning av personal vid barnstugeverksamheten till barnskötare
och av anställda barnskötare till förskollärare.

I samma motion, 1973:2042 (yrkandet 6), begärs också att ett förslag
av barnstugeutredningen om särskilda pedagogiska konsulter, som skulle
svara för rådgivningen på det lokala planet, skall genomföras.

I enlighet med vad som anförs i propositionen torde förslaget kunna
genomföras först på relativt lång sikt. De nuvarande barntillsynskonsulenterna
torde emellertid kunna avlastas en del av deras administrativa
uppgifter så att de får möjlighet att mera aktivt ägna sig åt bl. a. det
pedagogiska arbetet i förskolan. Med hänsyn härtill och då utformningen
av den pedagogiska ledningen för förskoleverksamheten skall omfattas av
den fortsatta försöksverksamhet som socialstyrelsen i juni i år fått i
uppdrag att bedriva, bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1973:2043 (yrkandet 2) av fru Jonäng (c) begärs att
religionspedagogisk expertis skall knytas till barnstugeutredningen för
dess fortsatta arbete med personalutbildning och i motionen 1973:2047
(yrkandet 2) av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) begärs att livsåskådningsfrågor
skall beredas plats i förskollärarutbildningen efter i stort sett
samma normer som nu sker i försöksutbildningen av barnskötare till
förskollärare.

Utskottet har inhämtat att barnstugeutredningen för sitt arbete
beträffande grundutbildning och fortbildning för förskolans personal
knutit till sig en grupp ämnesexperter, i vilken grupp ingår bl. a. en lektor
i religionskunskap vid gymnasieskola, för beredning av frågor om hur
livsåskådningsfrågor skall beaktas i personalutbildningen. Det ovan
redovisade yrkandet i motionen 1973:2043 är således numera tillgodosett.

I ett förslag till utbildningsplan för en 42-veckors kurs för försöksutbildning
av barnskötare till förskollärare, vilket barnstugeutredningen
upprättat sommaren 1973 och vilket oförändrat används av skolöverstyrelsen
för två kurser för sådan försöksutbildning, som påbörjats
innevarande höst, ingår bl. a. ett undervisningsblock i livsåskådningsfrågor
om 40 timmar. I ett tidigare avsnitt (s. 26) har återgivits vad i
utbildningsplanen sägs om syftet med studierna.

Resultatet av försöksutbildningen blir självfallet av stor betydelse för

SoU 197330

31

barnstugeutredningens överväganden rörande vilket innehåll som skall ges
utbildningsplanerna för förskollärarutbildningen. Med hänsyn härtill
erfordrar enligt utskottets mening motionen 1973:2047 inte någon
riksdagens åtgärd.

Förskolans lokaler och utomhusmiljö

Tomststorlek

I motionen 1973:2042 (yrkandet 4) av herr Hermansson m. fl. (vpk)
yrkas att normer skall utfärdas, innebärande att för nya förskoleinstitutioner
en minimiyta av 80 m2 per plats och en absolut minimistorlek av
5 000 m2 skall krävas.

Socialstyrelsens nuvarande rekommendation för tomtstorlek är 50 m2
per plats. Barnstugeutredningen har föreslagit som ett minimum en
tomtstorlek på 50 m2 per plats i daghem men anser att en tomtyta på
uppemot 80 m2 är mer tillfredsställande.

I överensstämmelse med utskottets i det föregående gjorda ställningstaganden
rörande regleringen av kommunernas förskoleverksamhet kan
utskottet inte biträda motionsförslaget. Utskottet vill dock uttala att
barnstugeutredningens förslag om 80 m2 per plats bör kunna tjäna som
riktmärke för tomtstorleken.

Förbättring av standarden hos nuvarande institutioner

Vissa krav på barnstugeverksamheten har angivits i socialstyrelsens
Råd och anvisningar nr 184 av december 1965 ”Kommunerna och
barnstugorna”.

I ovannämnda motion, 1973:2042 (yrkandet 5) av herr Hermansson
m. fl. (vpk), begärs också att en allmän översyn av befintliga institutioner
sker med avsikt att kvalitativt och kvantitativt förbättra standarden, där
denna understiger normerna.

Enligt de år 1971 utfärdade riktlinjerna för försöksverksamheten i
socialstyrelsens regi skall denna omfatta bl. a. prövning och anpassning av
barnstugeutredningens förslag med bl. a. syskongrupper i befintliga
lokaler och därvid skall beaktas vilka eventuella ändringar av befintliga
lokaler som är nödvändiga för att genomföra de nya förslagen. Vidare
skall ingå försök som skall belysa den yttre och inre miljöns effekt på
barnen. Försöksverksamheten skall — som påpekats i det föregående —
utgöra underlag för socialstyrelsens vägledande information till kommunerna.
I den mån man därvid får anledning ställa andra krav på
förskolelokaler och utrustning m. m. åligger det tillsynsmyndigheterna —
länsstyrelserna och socialstyrelsen — att verka för att kraven efterlevs.
Mot denna bakgrund erfordras enligt utskottets mening inte någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet. Detta avstyrks.

SoU 197330

32

Ritningsgranskning

I motionen 1973:2040 (yrkandet 5) av herr Bohman m. fl. (m) begärs
att riksdagen skall uttala att kommunerna skall vara ritningsgranskningsmyndighet
för förskolelokaler.

Enligt kungörelsen (1966:173) om statsbidrag till barnstugor skall
ansökan om anordningsbidrag inges till socialstyrelsen, vilken beviljar
detta stöd, samt vara åtföljd av bl. a. ritningar. Ritningsgranskningen
ombesörjs av nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, som
därvid biträds av sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri).

Barnstugeutredningen har föreslagit att nya råd och anvisningar för
förskolans byggnader och tomter skall utarbetas inom socialstyrelsen i
samarbete med bostadsstyrelsen, statens planverk, Svenska kommunförbundet
och andra sakkunniga och att dessa nya råd och anvisningar
bör innehålla normer i form av krav och rekommendationer för en
kommunal bedömning av inlämnade byggnad särenden. Utredningen anser
det väsentligt att den granskning som skall ligga till grund för beviljande
av statsbidrag förenklas i förhållande till vad som gäller och föreslår
därför att granskningen i framtiden läggs på den kommunala byggnadsnämnden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ansvaret för den
byggnadstekniska utformningen av förskolans lokaler skall vila på
kommunen. Socialstyrelsens granskning bör således begränsas till att avse
en prövning huruvida de krav på minimiytor, som erfordras för
statsbidrag, är uppfyllda. Det sagda står naturligtvis inte i motsättning till
att de centrala myndigheterna även framdeles bör tillgodose kommunernas
behov av råd i samband med anordnande av nya förskolor.

Utskottet tillstyrker således motionen 1973:2040 i här aktuell del.

Statsbidrag

Enligt kungörelsen (1966:173) om statsbidrag till barnstugor kan den
som anordnar eller driver barnstuga erhålla anordningsbidrag och
driftbidrag.

Statsbidragsbestämmelserna innebär beträffande daghemsplatser och
lekskoleplatser att anordningsbidrag och driftbidrag utgår för daghemsplatser
samt i viss utsträckning för lekskoleplatser i barnstuga som
omfattar både daghemsverksamhet och lekskoleverksamhet. Däremot
utgår inte anordningsbidrag och driftbidrag för anläggning där enbart
lekskoleverksamhet bedrivs.

1 propositionen anförs att frågan om kostnadsfördelningen mellan stat
och kommun när det gäller förskoleverksamheten har direkt samband
med det uppdrag som lämnats till den med stöd av ett Kungl. Maj:ts
bemyndigande år 1971 tillsatta kommunalekonomiska utredningen (Fi
1971:08) och bör prövas i det sammanhanget. Emellertid påpekas att den

SoU 197330

33

föreslagna skyldigheten för kommunerna att anvisa alla sexåringar och
vissa yngre barn plats i förskola kommer att medföra vissa kostnadsökningar
för kommunerna, framför allt för kommuner med ett större
kvarstående utbyggnadsbehov och att dessa uppgifter och kostnadsåtaganden
inte bör åläggas kommunerna utan att de samtidigt erhåller
statligt stöd för verksamheten. Det förordas därför i propositionen att ett
särskilt statsbidrag införs övergångsvis i avvaktan på resultatet av
kommunalekonomiska utredningens arbete.

Det särskilda statsbidraget föreslås få i huvudsak följande utformning.
Bidrag skall utgå med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antal
sexåringar som bereds plats i förskola i förhållande till platsantalet i maj
1973. Samma bidrag föreslås utgå även till kommuner som redan
genomfört utbyggnaden för den del av platsantalet som överstiger 90 %
av antalet sexåringar i kommunen, dvs. den genomsnittliga utbyggnadsgraden
för hela riket. Vidare föreslås samma bidrag utgå till alla
kommuner för den förskoleverksamhet i deltidsgrupp som anordnas för
yngre barn med särskilda behov av stöd och stimulans upp till 10% av
antalet fyra- och femåringar i kommunen.

För glesbygdskommuner med särskilda merkostnader föreslås att
därutöver skall kunna utgå stöd i form av extra skatteutjämningsbidrag.

Bidrag till anordnande av lekskolor har kunnat erhållas från allmänna
arvsfonden. Arvsfondsbidragen har i regel uppgått till 1 400 kr. per plats.
Från allmänna arvsfonden har också kunnat erhållas bidrag till inventarier
för barnstugor, vilket utgått med hälften av kostnaderna, dock högst 500
kr. per plats för lekskolor och 600 kr. per plats för daghem.

Enligt gällande bestämmelser för bidragsgivning från allmänna arvsfonden
kan arvsfondsbidrag inte utgå för ändamål som det åligger stat
och kommun att bekosta. Därigenom bortfaller möjligheten att i
fortsättningen använda arvsfondsmedel för bidrag till förskolor. I
propositionen föreslås därför ett nytt anordningsbidrag. Bidraget föreslås
utgå med 3 000 kr. per plats, dock högst med anordningskostnaden.

I motionen 1973:2019 (yrkandena 11 och 12) av herr Helén m. fl.
(fp) framförs dels ett yrkande (nr 11) som syftar till att det föreslagna
särskilda statsbidraget för den allmänna förskolan i vad avser förskoleverksamhet
i deltidsgrupp för fyra- och femåringar skall utgå för samtliga
platser, på vilka fyra- och femåringar mottas, dels ett yrkande (nr 12) om
att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan skall utgå med 500 kr.
per barn och år från den 1 januari 1974. Även i motionen 1973:2042
(yrkandet 9) av herr Hermansson m. fl. (vpk) framställs ett krav som
avser personalkostnaderna. Motionärerna vill att staten skall överta
samtliga lönekostnader.

I motionen 1973:2041 (yrkandet 12) av herr Fälldin m. fl. (c) begärs
att riksdagen skall fatta principbeslut om att skjutsverksamheten för
förskolan skall vara statsbidragsberättigad.

Utskottet vill beträffande bidrag till förskoleplatser i deltidsgrupp för
fyra- och femåringar framhålla att talet 10 % beräknats motsvara behovet
av förskoleplatser för barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Med

3 Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 30

SoU 197330

34

hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1973:2019 (yrkandet 11)
och tillstyrker propositionen i motsvarande del.

Ett bidragssystem, som skulle anknyta till personalkostnaderna skulle
otvivelaktigt kräva ett betydligt mer omfattande administrativt kontrollsystem
än vad som krävs med den utformning bidragssystemet nu har.
Med hänsyn härtill och då utskottet ställt sig avvisande till att en
detaljartad statlig reglering rörande personalen vid förskolorna sker
avstyrker utskottet motionen 1973:2042 i här aktuell del (yrkandet 9).

Utskottet avstyrker även motionen 1973:2019 i här aktuell del
(yrkandet 12).

Beträffande frågan om bidrag till skjutsverksamhet vill utskottet
framhålla att kostnaderna för sådan verksamhet torde vara mest
betungande för glesbygdskommuner och att dessa i propositionen
föreslås kunna få särskilt stöd i form av extra skatteutjämningsbidrag.
Utskottet avstyrker motionen 1973:2041 i här aktuell del (yrkandet 12).

Utskottet har, i den mån grunderna inte behandlats i det föregående,
inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till statsbidragsgrunder.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att utskottet i yttrande den
14 november 1973 till finansutskottet över vissa delar av propositionen
1973:165 med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder jämte
motioner tillstyrkt dels förslag om viss tidsbegränsad ökning av anordningsbidragen,
dels höjning av driftbidragen till barnstugor (SoU
1973:1 y, se även FiU 1973:40).

I motionen 1973:2019 (yrkandet 10) av herr Helén m. fl. (fp) yrkas
att riksdagen skall begära ett samlat förslag till regler för statsbidrag till
den kommunala förskoleverksamheten till vårriksdagen 1974.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet under hänvisning till dels de
förbättringar av stödet till förskoleverksamheten som utskottet ovan
tillstyrkt, dels det program för utbyggnad av familjestödet som framlagts
av familjepolitiska kommittén och kommunalekonomiska utredningens
arbete.

Föräldrautbildning

Utskottet behandlar i detta sammanhang fyra motioner rörande
föräldrautbildning.

I motionen 1973:2048 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) begärs att
riksdagen skall uttala sig om önskvärdheten av att föräldrautbildningen
utreds. I motionen 1973:171 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) samt i
motionen 1973:2041 (yrkandet 1) av herr Fälldin m. fl. (c) begärs en
brett upplagd försöksverksamhet med föräldrautbildning. Slutligen begärs
i motionen 1973:1309 av herrar Olsson i Kil (fp) och Stålhammar (fp)
förslag till utformning av obligatorisk föräldrautbildning.

Som barnstugeutredningen framhållit framstår föräldrautbildningen
som ett viktigt medel att stödja föräldrarna och därmed påverka barnens
uppväxtsituation redan från tidig ålder. Det är med hänsyn härtill
angeläget att en organiserad föräldrautbildning bedrivs. Sådan utbildning

SoU 1973:30

35

förekommer för närvarande i begränsad utsträckning. Riksdagen har flera
gånger framhållit betydelsen av vidgad utbildning på området. I överensstämmelse
med vad riksdagen uttalat och enligt beslut av Kungl. Maj :t
skall skolöverstyrelsen i sitt fortlöpande planeringsarbete uppmärksamma
behovet av föräldrautbildning på olika nivåer och vidta erforderliga
åtgärder för att tillgodose detta (SU 1970:183, rskr 378). Vidare har
Kungl. Maj:t sommaren 1973 uppdragit åt en arbetsgrupp, som skall
fullgöra utredningsarbete i anslutning till viss försöksverksamhet på
förskoleområdet, att bl. a. pröva de frågor rörande information och
utbildning i barnuppfostringsfrågor som lagutskottet tagit upp i sitt
betänkande 1972:23. Arbetsgruppen bör enligt de riktlinjer som föredragande
statsrådet dragit upp för arbetsgruppen också kunna ta upp andra
angränsande frågor rörande föräldraskolning. Här bör också nämnas att
barnstugeutredningen framlagt vissa förslag rörande föräldrautbildningen
(SOU 1973:26 s. 97).

Enligt uskottets mening framstår det som nödvändigt att föräldrautbildningen
utan dröjsmål blir föremål för en övergripande utredning. Som
framgår av den diskussion, som förekommit rörande föräldrautbildningen,
är det uppenbart att det möter betydande svårigheter att få till
stånd en effektiv föräldrautbildning främst med hänsyn till svårigheterna
att nå de grupper, beträffande vilka behovet av sådan utbildning är störst.
Det framstår därför som sannolikt att en förhållandevis omfattande
försöksverksamhet på området kan behövas. Det bör ankomma på
utredningen att ta ställning till formerna härför.

Kungl. Maj :t bör avgöra i vilken ordning utredningsarbetet skall
bedrivas.

Utöver det ovan anförda har de i propositionen framlagda förslagen
inte givit socialutskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

SoU 197330

36

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på propositionen 1973:136
att riksdagen avslår motionen 1973:2044 i motsvarande
del,

2. beträffande frågan om obligatorisk förskola att riksdagen
avslår motionen 1973:2019 yrkandet 2 och motionen
1973:2042 yrkandet 1,

3. beträffande alternativ till de kommunala förskolorna
m. m. att riksdagen avslår motionen 1973:201 1, motionen
1973:2015, motionen 1973:2019 yrkandet 9, motionen
1973:2040 yrkandet 1 i motsvarande del samt
yrkandena 3 och 4, motionen 1973:2041 yrkandet 11,
motionen 1973:2043 yrkandet 4, motionen 1973:2046
yrkandet 3, motionen 1973:2047 yrkandet 1 samt
motionen 1973:2049 yrkandet 2,

4. beträffande användning av termerna förskola och daghem
att riksdagen avslår motionen 1973:2040 yrkandet

1 i motsvarande del,

5. beträffande daghemsbarns deltagande i deltidsgrupp att
riksdagen med avslag på motionen 1973:2046 yrkandet

2 antager 2 § i det vid propositionen 1973:136 fogade
förslaget till lag om förskoleverksamhet,

6. beträffande användning av termen erbjudas plats i stället
för termen anvisas plats samt uppsökande verksamhet att
riksdagen med avslag på motionen 1973:2040 yrkandet
1 i motsvarande del och yrkandet 2 samt motionen
1973:2049 yrkandet 1 godkänner vad utskottet anfört,

7. beträffande icke skolmogna barns deltagande i förskola
att riksdagen med avslag på motionen 1973 :2046 yrkandet
1 godkänner vad utskottet anfört,

8. att riksdagen antager 4 § i lagförslaget under 5,

9. beträffande ovillkorlig rätt att delta i förskola eller
motsvarande verksamhet att riksdagen med avslag på
motionen 1973:2041 yrkandet 4 godkänner vad utskottet
anfört,

10. att riksdagen antager 5 § i lagförslaget under 5,

11. att riksdagen antager 6 § i lagförslaget under 5,

12. att riksdagen antager 8 § i lagförslaget under 5,

13. beträffande lokalt och centralt förvaltningsorgan att

riksdagen med avslag på motionen 1973:2019 yrkandena
7 och 8 samt motionen 1973:2045 antager 9 och
13 §§ i lagförslaget under 5,

14. beträffande förutsättning för dispens från skyldigheten
att bedriva förskoleverksamhet att riksdagen avslår motionen
1973:2042 yrkandet 2,

SoU 1973:30

37

15. att riksdagen med bifall till motionen 1973:2019 yrkandet
1 antager lagförslaget under 5 i den mån förslaget ej
behandlats under 5—14,

16. att riksdagen antager det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

17. beträffande utbyggnadsplan för förskoleverksamheten
att riksdagen avslår motionen 1973:2019 yrkandet 3,

18. beträffande åtgärder för vissa grupper förskolebarn m. fl.
att riksdagen avslår motionen 1973:2042 yrkandet 11,

19. beträffande utbyggnad av förskoleplatser i nya bostadsområden
att riksdagen avslår motionen 1973:2019 yrkandet
4,

20. beträffande markreservation för förskoleändamål att
riksdagen avslår motionen 1973:2042 yrkandet 3,

21. beträffande förskoledelegationens sammansättning att
riksdagen avslår motionen 1973:2043 yrkandet 3,.

22. beträffande lokal samverkan mellan förskolan och skolan
att riksdagen avslår motionen 1973:2041 yrkandet 8,

23. beträffande frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten
att riksdagen avslår motionen 1973:1329
och motionen 1973:2019 yrkandet 5 a,

24. beträffande föräldrasamarbete att riksdagen avslår motionen
1973:2049 yrkandet 5,

25. beträffande samverkan mellan förskolan och grundskolans
lågstadium m. m. att riksdagen avslår motionen
1973:733, motionen 1973:2041 yrkandena 2 och 3 samt
motionen 1973:2044 i motsvarande del,

26. beträffande behandlingen i förskolan av etiska frågor och
religionsfrågor m. m. att riksdagen avslår motionen
1973:2043 yrkandet 1, motionen 1973:2047 yrkandet
3, motionen 1973:2049 yrkandena 3 och 4 samt
motionen 1973:2050,

27. beträffande gruppstorlek i daghem att riksdagen avslår
motionen 1973:2019 yrkandet 6, motionen 1973:2041
yrkandet 5 och motionen 1973:2042 yrkandet 10,

28. beträffande minskning av grupp i förskolan i vissa fall
m. m. att riksdagen avslår motionen 1973:2041 yrkandet
6,

29. beträffande kvalitetshöjning av familjedaghemmen att
riksdagen avslår motionen 1973:2041 yrkandet 10,

30. beträffande förskolestadga att riksdagen avslår motionen
1973:2019 yrkandet 5 b,

31. beträffande personaltäthet att riksdagen avslår motionen
1973:2042 yrkandet 8,

32. beträffande en plan för förbättring av personalresurerna
att riksdagen avslår motionen 1973:2041 yrkandet 7,

33. beträffande fortbildning av personal att riksdagen avslår

SoU 1973:30

38

motionen 1973:2042 yrkandet 7,

34. beträffande anställande av pedagogiska konsulter att
riksdagen avslår motionen 1973:2042 yrkandet 6,

35. beträffande tomtstorlek att riksdagen avslår motionen
1973:2042 yrkandet 4,

36. beträffande förbättring av standarden hos nuvarande
institutioner att riksdagen avslår motionen 1973:2042
yrkandet 5,

37. beträffande ritningsgranskning att riksdagen med bifall
till motionen 1973:2040 yrkandet 5 ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfort,

38. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för
förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation, som
föredragande statsrådet angivit i propositionen, i den
mån riktlinjerna inte behandlats i tidigare punkter,

39. beträffande statsbidrag till deltidsverksamhet för fyraoch
femåringar att riksdagen avslår motionen 1973:2019
yrkandet 11,

40. beträffande statsbidrag till samtliga personalkostnader
att riksdagen avslår motionen 1973:2042 yrkandet 9,

41. beträffande statsbidrag till kostnader för medhjälpare i
deltidsgrupp att riksdagen avslår motionen 1973:2019
yrkandet 12,

42. beträffande statsbidrag till skjutsverksamhet att riksdagen
avslår motionen 1973:2041 yrkandet 12,

43. att riksdagen godkänner de av föredragande statsrådet
förordade grunderna för bidrag till förskoleverksamhet i
den mån grunderna inte behandlats under punkterna
39-42,

44. beträffande ett nytt statsbidragssystem att riksdagen
avslår motionen 1973:201 9 yrkandet 10,

45. beträffande utredning om frivilliga organisationers verksamhet
för barn i åldrarna 3—6 år att riksdagen avslår
motionen 1973:2039 yrkandet 1,

46. beträffande normer för ekonomiskt stöd till av samfund
och organisationer bedriven verksamhet för förskolebarn
att riksdagen avslår motionen 1973:2039 yrkandet 2 och
motionen 1973:2043 yrkandet 5,

47. beträffande fritidsaktivitet för skolbarn att riksdagen
avslår motionen 1973:2041 yrkandet 9,

48. beträffande religionspedagogisk expertis hos barnstugeutredningen
att riksdagen avslår motionen 1973:2043
yrkandet 2,

49. beträffande livsåskådningsfrågor i förskollärarutbildningen
att riksdagen avslår motionen 1973:2047 yrkandet
2,

SoU 1973:30

39

50. beträffande föräldrautbildning att riksdagen i anledningen
av motionen 1973:171, motionen 1973:1309,
motionen 1973:2041 yrkandet 1 samt motionen
1973:2048 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning
rörande föräldrautbildning.

Stockholm den 29 november 1973

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s),
Dahlberg (s), Carlshamre (m), fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c),
Hyltander (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), Nordberg (s),
Åkerlind (m), fru Marklund (vpk), fröken Andersson i Stockholm (c),
herrar Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s).

Reservationer

1. beträffande frågan om obligatorisk förskola (punkt 2 i hemställan) av
herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med
”Såväl under” och slutar med ”skall fattas” bort ha följande lydelse:

Såväl under remissbehandlingen av barnstugeutredningens förslag som
i motioner som väckts i anslutning till propositionen har anförts skäl för
att förskolan i vart fall på sikt skulle bli obligatorisk. Så föreslås t. ex. i
motionen 1973 :2019 (yrkandet 2) av herr Helén m. fl. (fp) att riksdagen
skall fatta principbeslut om obligatorisk förskola för sex- och femåringar,
samtidigt som propositionens förslag om allmän förskola för sexåringar
fr. o. m. den 1 juli 1975 bifalles.

Som motionärerna framhåller innebär den allmänna förskolan, där
deltagandet är frivilligt, en risk för att de barn som bäst behöver
förskolan kommer att stå utanför. En utbyggnad av förskolan måste
därför ha till klart uttalat mål att alla barn skall delta.

Den sociala omtanke som kommer till uttryck i förslagen om
uppsökande verksamhet är riktig. Men en uppsökande verksamhet av den
övertalande och inträngande karaktär som skisseras i propositionen
innebär, som motionärerna framhåller, också risker. Många familjer kan
komma att uppleva det som stötande att behöva inför myndigheter
redovisa varför man inte vill utnyttja rätten till en plats i förskolan och få
sina hemförhållanden och sin hemmiljö undersökta. Dessa risker undviks
genom en obligatorisk förskola. Det bör i sammanhanget anmärkas att

SoU1973:30

40

den obligatoriska skolans start sker senare i Sverige än i åtskilliga andra
länder. När förskolan görs obligatorisk bör skyldigheten att delta i
förskoleverksamhet även — som motionärerna framhåller — kunna
fullgöras i sådana enskilda förskolor som uppfyller de krav som ställs på
den kommunala förskolan.

Utskottet ansluter sig till förslaget i motionen att principbeslut fattas
om att förskolan skall bli obligatorisk för sex- och femåringar. Förslag till
de lagändringar som erfordras för att genomföra obligatoriet bör
föreläggas riksdagen i samband med förslag till en sådan utbyggnadsplan
som förordas i reservationen 14.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionen
1973:2042 yrkandet 1 av herr Hermansson m. fl. (vpk).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande frågan om obligatorisk förskola att riksdagen
med bifall till motionen 1973:2019 yrkandet 2 och med
avslag på motionen 1973:2042 yrkandet 1 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande frågan om obligatorisk förskola (punkt 2 i hemställan) av
fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med
”Såväl under” och slutar med ”skall fattas” bort ha följande lydelse:

Såväl under (=utskottet) bli obligatorisk. Sålunda har

bl. a. i motionen 1973:2042 (yrkandet 1) av herr Hermansson m. fl.
(vpk) begärts att förskolan skall göras obligatorisk.

Ett obligatorium är enligt utskottets mening nödvändigt för att rätt
förverkliga själva grundidén med förskolan. Det är väsentligt ur jämlikhetsaspekten
eftersom man i annat fall inte har någon garanti för att alla
barn får samma förutsättningar. Propositionens förslag om att kommunerna
endast skall behöva anvisa förskoleplats och att sedan de barn vilka
inte utnyttjar denna skall bli föremål för särskilda uppsökande åtgärder
är otillfredsställande. Därmed skulle man riskera att många av de barn
som bäst behöver stimulansen i förskolan inte från början kommer med i
verksamheten. Syftet med de i propositionen föreslagna specialåtgärderna
nås bättre och med mindre personalinsats genom ett obligatorium.
Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motionen att förskolan görs
obligatorisk.

Kungl. Maj:t bör utarbeta förslag till erforderliga lagändringar och
utforma de förslag i övrigt som erfordras till följd av det sagda. Förslag
bör föreläggas vårriksdagen 1974, så att riksdagsbeslut föreligger i god tid
före ikraftträdandet av lagen om förskoleverksamhet. Utskottet anser,
med hänsyn till att det är viktigt att beslut nu fattas om en förskolelag,
att densamma i avvaktan på de begärda ändringarna bör, såvitt här är i
fråga, antas i föreliggande skick.

Vad utskottet anfört i anledning av motionen 1973:2042 (yrkandet 1)
bör ges Kungl. Maj :t till känna.

SoU 1973:30

41

Utskottet avstyrker motionen 1973:2019 (yrkandet 2) av herr Helén
m. fl. (fp).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande frågan om obligatorisk förskola att riksdagen i
anledning av motionen 1973:2042 yrkandet 1 och med avslag
på motionen 1973:2019 yrkandet 2 ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande alternativ till de kommunala förskolorna m. m. (punkt 3 i
hemställan) av herrar Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Hyltander
(fp), Andreasson (c), Åkerlind (m), fröken Andersson i Stockholm (c)
och herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 15 med ”1
fyra” och slutar på s. 17 med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha
följande lydelse:

I nio motioner — motionen 1973:2011 av herrar Henmark (fp) och
Nelander (fp), motionen 1973:2015 av herr Werner i Malmö m. fl. (m),
motionen 1973:2019 (yrkandet 9) av herr Helén m. fl. (fp), motionen
1973:2040 (yrkandet 1 delvis samt yrkandena 3 och 4) av herr Bohman
m. fl. (m), motionen 1973:2041 (yrkandet 11) av herr Fälldin m. fl. (c),
motionen 1973:2043 (yrkandet 4) av fru Jonäng (c), motionen
1973:2046 (yrkandet 3) av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m),
motionen 1973:2047 (yrkandet 1) av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s)
samt motionen 1973:2049 (yrkandet 2) av herr Åkerlind m. fl. (m) — har
väckts yrkanden i fråga om rätten och möjligheterna för annan än
kommun att driva förskola samt därtill angränsande frågor. Det stora
antalet motionsyrkanden återspeglar den stora oro förslagen i propositionen
skapat för att den värdefulla förskoleverksamhet som nu bedrivs av
församlingar inom svenska kyrkan, av andra trossamfund eller av ideella
organisationer inte skall kunna fortsätta. Verksamheten är värdefull inte
minst mot bakgrund av att de kommunala insatserna i fråga om lekskolor
(deltidsgrupper) på många håll har en låg utbyggnadsgrad. Även på orter
där den kommunala verksamheten har stor omfattning upplevs verksamheten
vid de enskilda förskolorna som ett värdefullt alternativ till den
kommunala verksamheten. Enskilda förskolor med speciell pedagogisk
inriktning lämnar också värdefulla bidrag till förskolans utveckling.

Mot bakgrund av det anförda är enligt utskottets mening förslagen i
propositionen oacceptabla, såvitt avser de enskilda förskolorna. Utskottet
förordar att, i enlighet med vad som föreslås i flera av motionerna, annan
än kommun skall få driva förskoleverksamhet. Följande regler bör
härvidlag gälla.

Kommunerna skall i enlighet med vad som föreslås i propositionen ha
skyldighet att svara för att barn kan få plats i förskola från och med
höstterminen det år då barnet fyller sex år. Motsvarande gäller i fråga om
de övriga barn, beträffande vilka kommunerna enligt förskolelagen skall
bereda plats i förskola. I den plan, som kommun skall anta för

SoU1973:30

42

förskoleverksamhet för att kunna fullgöra bl. a. nämnda skyldigheter,
skall kommun kunna inräkna platser som finns i icke-kommunala
förskolor. En förutsättning härför skall vara att dessa förskolor uppfyller
de krav som ställs på den kommunala förskolan och står under samma
tillsyn som denna. Om kommun i enlighet med det sagda inräknar enskild
förskola i sin plan bör statsbidrag utgå för platserna däri. På grund av
bidragets konstruktion tillfaller bidraget kommunen, som har att besluta
om bidrag till enskild förskola.

Kungl. Majit bör utarbeta erforderliga lagändringar och utforma de
förslag i övrigt som erfordras till följd av det sagda. Förslag bör föreläggas
vårriksdagen 1974, så att riksdagsbeslut föreligger i god tid före lagens
ikraftträdande. Utskottet anser, med hänsyn till att det är viktigt att
beslut nu fattas om en förskolelag, att densamma i avvaktan på de
begärda ändringarna bör, såvitt här är i fråga, antas i föreliggande skick.

Till det sagda vill utskottet med hänsyn till vad föredragande
statsrådet anför i propositionen på s. 64—65 anföra följande. Den
skyldighet som enligt förskolelagen kommer att åvila kommunerna att
anordna viss förskoleverksamhet medför inte någon begränsning — vare
sig då det gäller den tidsmässiga förläggningen eller i annat avseende — i
fråga om rätten för församlingarna att inom ramen för den kompetens
som församlingsstyrelselagen ger ordna kristen verksamhet bland barn i
förskoleåldern. Nämnda skyldigheter för kommunerna begränsar inte
heller i något avseende rätten för andra trossamfund än svenska kyrkan
eller för ideella organisationer att driva förskoleverksamhet.

Vad utskottet i anledning av motionerna anfört rörande alternativ till
de kommunala förskolorna m. m. bör ges Kungl. Majit till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande alternativ till de kommunala förskolorna m. m.
att riksdagen i anledning av motionen 1973:201 1, motionen
1973:2015, motionen 1973:2019 yrkandet 9, motionen
1973:2040 yrkandet 1 i motsvarande del samt yrkandena 3
och 4, motionen 1973:2041 yrkandet 11, motionen
1973:2043 yrkandet 4, motionen 1973:2046 yrkandet 3,
motionen 1973:2047 yrkandet 1 samt motionen 1973:2049
yrkandet 2 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande användning av termerna förskola och daghem (punkt 4 i
hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 14 som börjar med
”Utskottet ansluter” och slutar med ”till sexåringar” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1973:2040 (yrkandet 1 delvis) av herr Bohman m. fl. (m)
tas upp frågan om användningen av termerna förskola och daghem.

Begreppet allmän förskola bör reserveras för den kommunala verksamhet
som huvudsakligen vänder sig till sexåringar. I övrigt bör kommunens
barntillsynsverksamhet benämnas som hittills skett: daghem, familjedag -

SoU 1973:30

43

hem, fritidshem osv. Detta innebär att med förskoleverksamhet skall
avses allmän förskola, daghem, familjedaghem, fritidshem och övrig
förskoleverksamhet.

Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.

Kungl. Majit bör utarbeta erforderliga lagändringar. Förslag bör
föreläggas vårriksdagen 1974.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande användning av termerna förskola och daghem att
riksdagen i anledning av motionen 1973:2040 yrkandet 1 i
motsvarande del ger Kungl. Majit till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande daghemsbarns deltagande i deltidsgrupp (punkt 5 i
hemställan) av herr Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 28 som börjar med
”Någon skillnad” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Det finns anledning räkna med att förskoleverksamheten för äldre
elever i syskongrupp i daghem kommer att få i huvudsak samma innehåll
som verksamheten för elever i deltidsgrupp. Några garantier för att så
sker kan dock givetvis inte ges genom den föreslagna lagstiftningen. I de
fall där föräldrar eller annan vårdnadshavare finner det vara till nytta för
barn som vistas på daghem att övergå från heltids- till deltidsgrupp under
viss del av dagen bör kommunen ha skyldighet att ställa plats till
förfogande för detta. Motionsyrkandet tillstyrks därför av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande daghemsbarns deltagande i deltidsgrupp att
riksdagen med bifall till motionen 1973:2046 yrkandet 2 och
i anledning av Kungl. Majits förslag antager 2 § i det vid
propositionen 1973:136 fogade förslaget till lag om förskoleverksamhet
med den ändringen att lagrummet erhåller
följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

2 §

Förskoleverksamhet enligt denna lag bedrives i form av förskola, samt
familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet.

Förskola kan organiseras som daghem, i vilket barn mottages för
vistelse minst fem timmar om dagen, eller som deltidsgrupp, i vilken barn
mottages under kortare tid av dagen än som gäller för daghem.

SoU 1973:30

44

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Barn som vistas i daghem skall
från och med höstterminen det år
då barnet fyller sex år ges möjlighet
deltaga i deltidsgrupp om föräldrar
eller vårdare framställer
önskemål därom.

6. beträffande användning av termen erbjudas plats i stället för termen
anvisas plats samt uppsökande verksamhet (punkt 6 i hemställan) av
herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar med
”Det är” och slutar med ”avstyrker dessa” bort ha följande lydelse:

Det är (= utskottet) i förskolan. Med hänsyn till det

anförda anser utskottet att den i motionen 1973:2040 yrkandet 1
förordade termen ”erbjudas plats” eller böjningsform därav är att
föredraga framför den i propositionen valda formuleringen ”anvisas
plats” eller böjningsform därav.

Utskottet tillstyrker således denna del av yrkandet 1 i motionen
1973:2040. Utskottet vill - i anledning av motionen 1973:2040
yrkandet 2 och motionen 1973:2049 yrkandet 1 — framhålla vikten av
att den uppsökande verksamheten skall vara rådgivande och informerande
och inte får utformas så att den upplevs som påtvingande och
övertalande.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande användning av termen erbjudas plats i stället för
termen anvisas plats samt uppsökande verksamhet att riksdagen
i anledning av motionen 1973:2040 yrkandet 1 i
motsvarande del och yrkandet 2 samt motionen 1973:2049
yrkandet 1 godkänner vad utskottet anfört,

7. av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser att vid bifall till
reservation 6 utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med förklaring att viss ändring bör göras i 4 §
lagförslaget under 5 antager lagrummet i följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

Barn skall anvisas plats i förskola
från och med höstterminen
det år då barnet fyller sex år.
Sådan förskola skall omfatta
minst 525 timmar om året.

Utskottets förslag

Barn skall erbjudas plats i förskola
från och med höstterminen
det år då barnet fyller sex år.
Sådan förskola skall omfatta
minst 525 timmar om året.

SoU 1973:30

45

Kungl. Maj:ts förslag

Utskottets förslag

Barn vars skolgång uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962319) skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytterligare ett
år.

Kan förskola på grund av barnets
restider eller av andra skäl
icke bedrivas i den omfattning
som sägs i första stycket, får
kommunen dela upp förskolan på
två år. Barn som beröres av sådan
uppdelning skall anvisas plats i
förskolan från och med höstterminen
det år då barnet fyller fem
år. Sådan förskola skall omfatta
sammanlagt minst 700 timmar.

Kan förskola på grund av barnets
restider eller av andra skäl
icke bedrivas i den omfattning
som sägs i första stycket, får
kommunen dela upp förskolan på
två år. Barn som beröres av sådan
uppdelning skall erbjudas plats i
förskolan från och med höstterminen
det år då barnet fyller fem år.
Sådan förskola skall omfatta sammanlagt
minst 700 timmar.

8. beträffande ovillkorlig rätt att delta i förskola eller motsvarande
verksamhet (punkt 9 i hemställan) av herrar Larsson i Öskevik (c),
Hyltander (fp), Andreasson (c), fröken Andersson i Stockholm (c) och
herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 18 med
”Det finns” och slutar på s. 19 med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Förskolereformen bör särskilt ta sikte på barn som är i stort behov av
socialt och pedagogiskt stöd såsom t. ex. handikappade barn, invandrarbarn
och i olika avseenden isolerade barn. Dessa barn måste prioriteras
när det gäller utbyggnaden av förskolan för barn under sex år, vilket
måste ske genom en kartläggning av det reella behovet av förskoleverksamhet.
På olika sätt bör också intresset stimuleras för att dessa barn
skall komma till förskolan. Kommunen bör ha en ovillkorlig skyldighet
att anvisa dessa barn förskoleplats redan före sexårsåldern.

Det är också mycket angeläget att barn som vistas på sjukhus,
barnhem eller annan anstalt får del av verksamhet motsvarande den som
erbjuds i förskola. Mot denna bakgrund bör det föreligga en ovillkorlig
skyldighet för vederbörande huvudman att sörja för att barnen får del av
sådan verksamhet.

Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ovillkorlig rätt att delta i förskola eller motsvarande
verksamhet att riksdagen med bifall till motionen
1973 :2041 yrkandet 4 godkänner vad utskottet anfört,

9. av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser att vid bifall till
reservation 6 utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med förklaring att viss ändring bör göras i 5 §
lagförslaget under 5 antager lagrummet i följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse:

SoU1973:30

46

Kungl. Maj:ts förslag

Barn, som av fysiska, psykiska,
sociala, språkliga eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling,
skall så långt möjligt anvisas
plats i förskola tidigare än som
anges i 4 § första stycket, om ej
barnets behov av sådant stöd tillgodoses
på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande
verksamhet ta reda på vilka
barn som behöver anvisas plats i
förskola enligt första stycket.

Utskottets förslag

§

Barn, som av fysiska, psykiska,
sociala, språkliga eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling,
skall så långt möjligt erbjudas
plats i förskola tidigare än som
anges i 4 § första stycket, om ej
barnets behov av sådant stöd tillgodoses
på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande
verksamhet ta reda på vilka
barn som behöver erbjudas plats i
förskola enligt första stycket.

10. av herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c),
fröken Andersson i Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som anser att
vid bifall till reservation 8 utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:

10. att riksdagen med förklaring att viss ändring bör göras i 5 §
lagförslaget under 5 antager lagrummet i följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

Utskottets förslag

5 §

Barn, som av fysiska, psykiska,
sociala, språkliga eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling,
skall så långt möjligt
anvisas plats i förskola tidigare än
som anges i 4 § första stycket, om
ej barnets behov av sådant stöd
tillgodoses på annat sätt.

Barn, som av fysiska, psykiska,
sociala, språkliga eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling,
skall anvisas plats i förskola
tidigare än som anges i 4 §
första stycket, om ej barnets behov
av sådant stöd tillgodoses på
annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn
som behöver anvisas plats i förskola enligt första stycket.

11. av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser att vid bifall
till reservation 6 utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med förklaring att viss ändring bör göras i 6 §
lagförslaget under 5 antager lagrummet i följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse:

SoU 1973:30

47

Kungl. Maj:ts förslag

Kommunen skall verka för att
barn som avses i 4 och 5 §§
utnyttjar den anvisade platsen och
informera föräldrarna om verksamheten
i förskolan och syftet
med denna.

Utskottets förslag

Kommunen skall verka för att
barn som avses i 4 och 5 §§
utnyttjar den erbjudna platsen
och informera föräldrarna om
verksamheten i förskolan och syftet
med denna.

12. av herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c),
fröken Andersson i Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som anser att
vid bifall till reservation 8 utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:

12. att riksdagen med förklaring att viss ändring bör göras i 8 §
lagförslaget under 5 antager lagrummet i följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

8 §

Vistas barn på sjukhus, barn- Vistas barn på sjukhus, barnhem
eller annan anstalt, skall hu- hem eller annan anstalt, skall huvudmannen
för anstalten sörja för vudmannen för anstalten sörja för

att barnet så långt möjligt får att barnet får tillfälle att deltaga i

tillfälle att deltaga i verksamhet verksamhet som motsvarar den

som motsvarar den som erbjudes i som erbjudes i förskola,

förskola.

Bestämmelser om förskoleverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda
barn finnes i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.

13. beträffande lokalt och centralt förvaltningsorgan (punkt 13 i
hemställan) av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 22 som börjar med
”Utskottets överväganden” och slutar med ”separat förskolenämnd” bort
ha följande lydelse:

Avgörande i frågan om huvudmannaskapet för förskolan skall ligga på
de sociala myndigheterna eller på skolans myndigheter måste enligt
utskottets mening vara en helhetssyn på förskolan och grundskolan som
led i en kontinuerlig utvecklingsgång för barnet, vilken syftar till att ge
det möjlighet att allsidigt utveckla sina förutsättningar.

Förskolan och grundskolan har pedagogiskt och socialt samma
uppgifter. Skillnaderna ligger i första hand i barnens ålder men också i
verksamhetsformernas anpassning till åldersnivåerna. Dessa skillnader kan
emellertid inte motivera en uppdelning av ansvaret för två verksamheter
som är så beroende av och i många avseenden integrerade i varandra.
Helhetssynen på barnets utvecklingsgång bör avspeglas på det administra -

SoU 1973:30

48

tiva planet. Ett samlat huvudmannaskap för förskola och grundskola är
också en förutsättning för den nära samverkan mellan förskola och
lågstadium med sikte på integration som bör komma till stånd.

Det centrala tillsynsansvaret för förskolan bör därför åvila skolöverstyrelsen,
medan skolstyrelsen bör bli lokal huvudman. I många kommuner
svarar emellertid i dag socialnämnd eller barnavårdande instanser för
huvudmannaskapet. Det är därför angeläget att åstadkomma en mjuk
övergång, utsträckt över en förhållandevis lång period. Kommunerna bör
— såsom förordas i propositionen — ges möjlighet att tills vidare besluta
om annan huvudman. En lösning kan därvid vara att en gemensam
delegation för socialnämnd/barnavårdande instanser och skolstyrelse
svarar för det kommunala huvudmannaskapet.

Utskottet tillstyrker de här behandlade yrkandena i motionen
1973:2019. Detta innebär att även yrkandet i motionen 1973:2045
tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande lokalt och centralt förvaltningsorgan att riksdagen
med bifall till motionen 1973:2019 yrkandena 7 och 8
samt i anledning av motionen 1973:2045 och Kungl. Maj:ts
förslag antager 9 och 13 §§ i lagförslaget under 5 med den >
ändringen att lagrummen erhåller följande såsom Utskottets
förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

9 §

Ledningen av förskoleverksam- Ledningen för förskoleverk heten

utövas inom varje kommun samheten utövas inom varje kom av

barnavårdsnämnden. mun av skolstyrelsen.

Kommun får dock besluta att Kommun får dock besluta att

annat kommunalt organ i stället annat kommunalt organ i stället

för barnavårdsnämnden skall utö- för skolstyrelsen skall utöva ledva
ledningen av förskoleverksam- ningen av förskoleverksamheten. I

heten. I fråga om sådant organ fråga om sådant organ skall beträf skall

beträffande förskoleverksam- fande förskoleverksamheten be heten

bestämmelserna för barna- stämmelserna för skolstyrelse gälla

vårdsnämnd gälla i tillämpliga de- i tillämpliga delar,

lar.

13 §

Socialstyrelsen utövar den Skolöverstyrelsen utövar den

centrala tillsynen över förskole- centrala tillsynen över förskoleverksamheten.
verksamheten.

Socialstyrelsen utfärdar vägle- Skolöverstyrelsen utfärdar vägdande
information till kommu- ledande information till kommunerna.
nema.

14. beträffande utbyggnadsplan för förskoleverksamheten (punkt 17 i
hemställan) av herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp) som anser

SoU 1973:30

49

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med
”Utskottet biträder” och slutar med ”studerande föräldrar” bort ha
följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget om kommunala planer för förskoleverksamheten.
För att säkerställa en snabb utbyggnad av såväl deltidsförskolan
som daghemsverksamheten bör i enlighet med förslag i motionen
1973:2019 (yrkandet 3) av herr Helén m. fl. (fp) förslag till en central
utbyggnadsplan föreläggas riksdagen för fastställelse varvid en första
etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör omfatta obligatorisk
förskola för sexåringar, allmän förskola för fem åringar samt minst
50-procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet för barn
till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande utbyggnadsplan för förskoleverksamheten att
riksdagen med bifall till motionen 1973:2019 yrkandet 3 ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande åtgärder för vissa grupper förskolebarn m. fl. (punkt 18 i
hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med
”Av samma” och slutar med ”gjorda bedömningen” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1973:2042 (yrkandet 11) av herr Hermansson m. fl. (vpk)
förordas att införandet av allmän förskola för sexåringar inte får medföra
eftersättande av tillsynen eller standarden i fråga om andra grupper
förskolebarn eller i fråga om utbyggnaden av fritidshem.

Rent allmänt är det av betydelse att fastslå att införandet av en
obligatorisk förskola för sexåringar inte får medföra att andra delar av
förskoleverksamheten prioriteras ned eller drabbas av ytterligare eftersläpningar.
För de föräldrar vars barn kommer i åtnjutande av förskolan
för sexåringar är det väsentligt att barntillsynsproblemet i sin helhet kan
lösas. För kvinnans ekonomiska frigörelse är det viktigt att tillsynen inte
inskränks till att omfatta enbart de timmar barnet befinner sig i
förskoleverksamheten för sexåringar. Möjligheterna till tillsyn under hela
arbetsdagen får inte eftersättas. Tvärtom förutsätter förskola för sexåringar
i hög grad kompletterande insatser i form av fritidshemsplatser.
Det bör enligt utskottets mening också fastslås att förskolesektorn i dess
helhet måste ges en sådan prioritering jämfört med andra kommunala
områden att förskola för sexåringar inte kommer att användas som
motivering för att kvantitativt eller kvalitativt eftersätta eller minska
utbyggnadstakten av barntillsynen i övriga delar. Utskottet tillstyrker
således motionen 1973:2042 (yrkandet 11).

Vad utskottet anfört i anledning av motionsyrkandet bör ges Kungl.
Maj:t till'känna.

4 Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 30

SoU1973:30

50

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande åtgärder för vissa grupper förskolebarn m. fl. att
riksdagen i anledning av motionen 1973:2042 yrkandet 11
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande utbyggnad av förskoleplatser i nya bostadsområden
(punkt 19 i hemställan) av herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 21 som börjar med ”1
motionen” och slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

I motionen 1973:2019 (yrkandet 4) och motionen 1973:2042
(yrkandet 3) tas upp frågan om utbyggnaden av förskoleverksamheten i
samband med ny bostadsbebyggelse. Barnstugeutredningen har föreslagit
två styrmedel, nämligen skyldighet för kommun dels att reservera mark
för förskoleändamål i samband med all planläggning av mark för
bebyggelse, dels att helt tillgodose behovet av förskoleplatser i nya
bostadsområden. En viss styrning av den fortsatta utbyggnaden är enligt
utskottets mening nödvändig. Åtgärder bör vidtas för att tillgodose
behovet av förskoleplatser i nya bostadsområden med minst 200
lägenheter. Förhandlingar bör upptas med Svenska kommunförbundet
härom. Utskottet tillstyrker således yrkandet 4 i motionen 1973:2019.
Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Yrkandet 3 i motionen 1973:2042 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utbyggnad av förskoleplatser i nya bostadsområden
att riksdagen i anledning av motionen 1973:2019
yrkandet 4 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande markreservation för förskoleändamål (punkt 20 i hemställan)
av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 21 som börjar med ”1
motionen” och slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

I motionen 1973:2019 (yrkandet 4) och motionen 1973:2042
(yrkandet 3) tas upp frågan om utbyggnaden av förskoleverksamheten i
samband med ny bostadsbebyggelse. Barnstugeutredningen har föreslagit
två styrmedel, nämligen skyldighet för kommun dels att reservera mark
för förskoleändamål i samband med all planläggning av mark för
bebyggelse, dels att helt tillgodose behovet av förskoleplatser i nya
bostadsområden. Skälen i propositionen är klart otillfredsställande.
Erfarenheten visar att det är vida svårare att få mark avsatt för barnstugor
och allmänna lekområden än för t. ex. parkeringsplatser och köpcentra.
För många andra markpolitiska funktioner gäller redan vissa bestämda
normer för markdispositioner. Har man normer för verksamheten vilka i

SoU 1973:30

51

marknadsplaneringen konkurrerar med förskola och daghem måste
sådana normer enligt utskottets mening även uppställas för sist nämnda
aktiviteter. Sker inte detta skapar man framtida problem och försvårar
uppfyllandet av yttre standardkrav och allmän utbyggnadsambition. På
grund av dessa skäl tillstyrker utskottet motionen 1973:2042 yrkandet 3
att bestämmelser rörande reservation av tillräcklig mark för förskoleverksamheten
utarbetas. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj.t till
känna.

Yrkandet 4 i motionen 1973:2019 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande markreservation för förskoleändamål att riksdagen
i anledning av motionen 1973:2042 yrkandet 3 ger
Kungl. Maj d till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande samverkan mellan förskolan och grundskolans lågstadium
m. m. (punkt 25 i hemställan) av herrar Carlshamre (m), Larsson i
Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c), Åkerlind (m), fröken
Andersson i Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 25 med
”Barnstugeutredningen har” och slutar på s. 26 med ”utskottet motionsyrkandena”
bort ha följande lydelse:

Som framgår av propositionen skall den allmänna målsättningen för
förskoleverksamheten bygga på barnstugeutredningens förslag och innehållet
i utredningsbilagor tjäna som provisoriskt ämnesinnehåll tills
vidare. Denna allmänna målsättning sägs utgöra en ram inom vilken
konkret verksamhet med bestämd viljeinriktning skall utformas. I
propositionen föreslås att en arbetsplan för verksamheten skall upprättas,
som anger lämpliga ämnen för olika åldersgrupper och hur de skall
behandlas. Denna skall vägleda förskolans personal och ge underlag för
information till grundskolan om inriktning och innehåll i förskolans
verksamhet, vilket kan verka utvecklande på lågstadiets arbetsformer.

Utskottet anser att förskoleverksamhetens innehåll är av stor vikt. Inte
minst väsentlig är frågan om den allmänna förskolans anknytning till
lågstadiet och inverkan på dess arbetsformer. En ömsesidig anpassning
måste ske av innehållet i förskolan och lågstadiet byggd på en utvidgad
försöksverksamhet, varvid bl. a. de synpunkter som framförs i motionen
1973:733 prövas. Härav följer att utskottet avstyrker motionen
1973 :2044 i här aktuell del.

I propositionen sägs att det bör ankomma på den centrala tillsynsmyndigheten
att ta slutlig ställning till förskoleverksamhetens innehåll.
Utskottet anser att riksdagen snarast möjligt bör beredas tillfälle att ta
ställning till förslag om allmänna målsättningar för den fortsatta
förskoleverksamheten med avseende bl. a. på här berörda frågor.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj d till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande samverkan mellan förskolan och grundskolans

SoU1973:30

52

lågstadium m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1973:2041 yrkandena 2 och 3 och i anledning av motionen
1973:733 samt med avslag på motionen 1973:2044 i motsvarande
del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande gruppstorlek i daghem (punkt 27 i hemställan) av herrar
Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c), fru Marklund
(vpk), fröken Andersson i Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 28 som börjar med
”Enligt utskottets” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort
ha följande lydelse:

1 de råd och anvisningar, som för närvarande gäller, rekommenderar
socialstyrelsen ett högsta antal av (4+6) 10 barn i avdelningar för barn i
åldern från sex månader till ett år, 8 barn i avdelningar för tvååringar, 12
barn i avdelningar för tre- och fyraåringar och 15 barn i avdelningar för
fem- och sexåringar. Med hänsyn till barns frånvaro medges överinskrivning
om högst 20 % av platserna. Bamstugeutredningens förslag beträffande
syskongrupper innebär en ökning av barnantalet. Mot bakgrund av
att allt för stora grupper försvårar eller omöjliggör individuella insatser —
vilka särskilt krävs för barn som av olika skäl är missgynnade i sin
hemmiljö — bör i förskolereformen även ligga att grupperna skall vara
begränsade. 1 åtskilliga remissyttranden — bl. a. av socialutredningen och
Svenska facklärarförbundet — har också förordats mindre grupper än vad
barnstugeutredningen föreslagit. Utskottet förordar därför i enlighet med
förslag i motionerna och vad som förordats av bl. a. Svenska facklärarförbundet
att gruppstorleken bestäms till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna
och högst 15 barn i syskongrupperna med möjlighet under en
övergångstid till överinskrivning med högst 20 %. I den vägledande
information, som tillsynsmyndigheten skall utfärda till kommunerna, bör
anvisningar om gruppstorlek ges. Utskottet biträder således motionsyrkandena.
Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande gruppstorlek i daghem att riksdagen i anledning
av motionen 1973:2019 yrkandet 6, motionen 1973:2041
yrkandet 5 och motionen 1973:2042 yrkandet 10 ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande förskolestadga (punkt 30 i hemställan) av herrar Larsson
i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c), fröken Andersson i
Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 29 som börjar med
”Eftersom höga” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

För att förskolan skall kunna fungera i enlighet med den i propositionen
angivna målsättningen måste det finnas tillräcklig tillgång till

SoU1973:30

53

pedagogiskt välutbildad personal, och all personal måste ha grundläggande
yrkesutbildning för sitt arbetsområde. Det är därför nödvändigt att krav
beträffande personaltäthet och kvalifikationer hos personalen fastläggs i
en särskild till lagen om förskoleverksamhet anknuten stadga. Utskottet
tillstyrker således yrkandet 5 bi motionen 1973:2019.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande förskolestadga att riksdagen med bifall till
motionen 1973:2019 yrkandet 5 b ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört,

21. beträffande personaltäthet (punkt 31 i hemställan) av fru Marklund
(vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 29 som börjar med
”Sorn en” och slutar med ”detta möjligt” bort ha följande lydelse:

Eftersom höga krav måste ställas på förskoleverksamheten är det
viktigt att kommunerna ägnar stor uppmärksamhet åt frågor som rör
personalen. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att även
manlig personal anställs vid förskolorna.

Det är ett obestridligt faktum att de cirka tio år gamla normer för
personaltäthet, vilka uppställts av socialstyrelsen, endast i ringa mån
följts. Den genomsnittliga personaltätheten inom förskolesektorn är i dag
avsevärt sämre än den som officiellt anses tillfredsställande. Denna brist
återverkar på hela barnstugemiljön, dess stimulans- och inlärningsmöjligheter.
Detta hotar många av de väsentliga fördelar som utgör själva idén
bakom förskolor och daghem. Bestämda planeringsnormer bör därför i
detta avseende ställas upp i enlighet med yrkande i motionen 1973:2042
(yrkandet 8) av herr Hermansson m. fl. (vpk). Utskottet tillstyrker därför
nämnda motion i denna del, vari begärts att en personaltäthet av två
vårdare på fem barn i småbarnsgrupperna och en vårdare på knappt fem
barn i syskongrupperna föreskrivs.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande personaltäthet att riksdagen med bifall till
motionen 1973:2042 yrkandet 8 ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört,

22. beträffande en plan för förbättring av personalresurserna (punkt 32 i
hemställan) av herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson
(c), fröken Andersson i Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 29 med
”Utskottet vill understryka” och slutar på s. 30 med ”av personalresurserna”
bort ha följande lydelse:

I motionen 1973:2041 (yrkandet 7) av herr Fälldin m. fl. (c) begärs
förslag till en samlad plan för hur tillgången på personalresurser snabbt

SoU 1973:30

54

skall förbättras. Tillgången på personal blir av avgörande betydelse för
förskoleverksamhetens innehåll och kvalitet. I uppbyggnadsskedet måste
kraftfulla åtgärder vidtas för att erforderliga personalresurser skall
komma fram. Bl. a. är det angeläget att även manlig personal knyts till
förskoleverksamheten. Vilka personalresurser som skall prioriteras och
hur utbildningsbehoven skall tillgodoses kan inte preciseras utan närmare
överväganden. Riksdagen bör därför snarast beredas tillfälle att ta
ställning till en samlad plan för hur tillgången på personalresurser snabbt
skall förbättras. Utskottet tillstyrker således yrkandet 7 i motionen
1973:2041.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande en plan för förbättring av personalresurserna att
riksdagen med bifall till motionen 1973:2041 yrkandet 7 ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande fortbildning av personal (punkt 33 i hemställan) av fru
Marklund (vpk) som anser

dels det avsnitt i utskottets betänkande på s. 30 som börjar med
”Eftersom det” och slutar med ”till förskollärare” bort ha följande
lydelse:

Enligt tilläggsdirektiv år 1970 ingår i barnstugeutredningens uppdrag
att utreda frågan om fortbildningen av personal inom barnstugeverksamheten.
Ett i motionen 1973:2042 (yrkandet 7) framställt yrkande om
riktlinjer för fortbildningen är därmed i viss mån tillgodosett. Den snabba
utvecklingen inom de pedagogiska, psykologiska och psykiatriska vetenskaperna
motiverar emellertid åtgärder i väntan på utredningens utförligare
riktlinjer. Utskottet vill framhålla vikten av att personal i görligaste
mån kan tillgodogöra sig väsentligheterna inom den nämnda vetenskapliga
utvecklingen. Möjligheten att delta i konferenser och andra slag av
fortbildning är emellertid till stor del beroende av att personaltäthetsfrågorna
löses på ett bättre sätt än hittills. Vad utskottet med anledning av
motionen 1973:2042 (yrkandet 7) således anfört borges Kungl. Maj:t till
känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande fortbildning av personal att riksdagen i anledning
av motionen 1973:2042 yrkandet 7 ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

24. beträffande anställande av pedagogiska konsulter (punkt 34 i
hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 30 som börjar med ”1
enlighet” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Med tanke på vikten av att förskolans pedagogiska syfte snabbt skall
kunna föras ut i praktiken är det enligt utskottets mening angeläget att
barnstugeutredningens förslag om pedagogiska konsulter genomförs så

SoU 1973:30

55

snabbt som möjligt. Konsulterna kommer att vara viktiga förmedlare av
nytt idé- och kunskapsstoff till personalen. Inte minst det förhållandet
att många kommuner hittills nödgats arbeta med personal som inte har
adekvat formell utbildning understryker behovet av att pedagogisk
konsultverksamhet snabbt kan komma i gång. Utskottet tillstyrker därför
yrkandet 6 i motionen 1973:2042.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande anställande av pedagogiska konsulter att riksdagen
med bifall till motionen 1973:2042 yrkandet 6 ger
Kungl. Maj d till känna vad utskottet anfört,

25. beträffande tomtstorlek (punkt 35 i hemställan) av fru Marklund
(vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 31 som börjar med ”1
överensstämmelse” och slutar med ”för tomtstorleken” bort ha följande
lydelse:

Allmänt gäller att förhållandena i fråga om förskoleinstitutionernas
yttre utrymmesstandard är otillfredsställande. Förhållandena växlar dock
både mellan enskilda institutioner och mellan kommuner. Normen 80 m2
per plats tillämpas på många håll för nya institutioner. Det finns därför
inget skäl att genom snålare miniminormer (t. ex. 50 m2 per plats) eller
genom underlåtenhet att över huvud taget föreskriva enhetliga miniminormer
släppa fram byggen med sämre standard och statsunderstödja
dessa. Utskottet tillstyrker därför motionen 1973:2042 i berörda
avseende.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande tomtstorlek att riksdagen med bifall till motionen
1973:2042 yrkandet 4 ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört,

26. beträffande förbättring av standarden hos nuvarande institutioner
(punkt 36 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 31 som börjar med
”Enligt de” och slutar med ”Detta avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt de (= utskottet) till kommunerna. Redan nu

råder emellertid på många håll en så väsentlig eftersläpning i yttre och
inre standard hos nuvarande institutioner att de negativa följderna härav
för verksamheten är uppenbara. I dessa stycken saknas därför anledning
att avvakta ytterligare utredningar eller försöksverksamhet. Eftersläpningarna
är nämligen uppenbara även i förhållande till förskoleinstitutionernas
hittillsvarande uppgifter. En översyn bör därför snarast
genomföras.

Utskottet tillstyrker således yrkandet 5 i motionen 1973:2042.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

SoU 1973:30

56

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande förbättring av standarden hos nuvarande institutioner
att riksdagen med bifall till motionen 1973:2042
yrkandet 5 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande statsbidrag till deltidsverksamhet för fyra- och fernåringar
(punkt 39 i hemställan) av herrar Hyltander (fp) och Romanus
(fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 33 med
”Utskottet vill” och slutar på s. 34 med ”motsvarande del” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör bidrag utgå till samtliga platser i
kommunen för förskoleverksamhet i deltidsgrupp på vilka fyra- och
femåringar mottas. Utskottet tillstyrker således motionen 1973:2019
yrkandet 11.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande statsbidrag till deltidsverksamhet för fyra- och
femåringar att riksdagen med bifall till motionen 1973:2019
yrkandet 11 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande statsbidrag till samtliga personalkostnader (punkt 40 i
hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 34 som börjar med
”Ett bidragssystem” och slutar med ”(yrkandet 9)” bort ha följande
lydelse:

Personalkostnaderna är utan tvivel en tung faktor i förskolesektorns
samlade kostnadsschema. Lika obestridligt är att detta kommit att få en
negativ inverkan såväl på personaltätheten som på personalens arbetsförhållanden
och lönesättning. Ett statligt övertagande av dessa kostnader
skulle i väsentlig mån lätta situationen för kommunerna och stimulera till
utbyggnad och kvalitetsförbättringar. Utskottet tillstyrker därför motionen
1973:2042 i här aktuell del (yrkandet 9).

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande statsbidrag till samtliga personalkostnader att
riksdagen med bifall till motionen 1973:2042 yrkandet 9 ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp
(punkt 41 i hemställan) av herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 34 som har lydelsen
”Utskottet avstyrker även motionen 1973:2019 i här aktuell del
(yrkandet 12)” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att personalen i deltidsförskolan förstärks med en

SoU 1973:30

57

medhjälpare utöver förskolläraren. Kostnaden kan beräknas till ca 1 000
kr. per barn och år. Som ett stimulansbidrag till de kommuner som
anställer medhjälpare i deltidsgrupperna bör ett bidrag motsvarande
hälften av nämnda kostnad utgå, dvs. 500 kr. per barn och år. Av
sysselsättningsskäl bör detta bidrag utgå räknat fr. o. m. den 1 januari
1974 och utbetalas för budgetår i efterskott. Utskottet tillstyrker således
motionen 1973:2019 i här aktuell del (yrkandet 12).

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande statsbidrag till kostnader för medhjälpare i
deltidsgrupp att riksdagen med bifall till motionen

1973:2019 yrkandet 12 ger Kungl. Maj:t till känna vad

utskottet anfört,

30. beträffande statsbidrag till skjutsverksamhet (punkt 42 i hemställan)
av herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c), fröken
Andersson i Stockholm (c) och herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 34 som börjar

med ”Beträffande frågan” och slutar med ”(yrkandet 12)” bort ha
följande lydelse:

Beträffande frågan om bidrag till skjutsverksamhet vill utskottet
framhålla att det är angeläget att kommunen erbjuder skjutsar för barnen
till och från förskolan. Kostnaden för sådan skjutsverksamhet är
emellertid en kostnad som kommer att belasta kommunerna olika med
hänsyn till de skiftande geografiska förhållandena. Staten bör därför
träda emellan med bidrag. Utskottet är inte berett att nu precisera de
grunder efter vilka bidrag bör utgå, utan det bör få ankomma på Kungl.
Maj.-t att förelägga riksdagen förslag härom. Utskottet biträder således
motionen 1973:2041 i här aktuell del (yrkandet 12).

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande statsbidrag till skjutsverksamhet att riksdagen
med bifall till motionen 1973:2041 yrkandet 12 ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,

31. beträffande ett nytt statsbidragssystem (punkt 44 i hemställan) av
herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 34 som börjar med
”Utskottet avstyrker motionsyrkandet” och slutar med ”utredningens
arbete” bort ha följande lydelse:

När det gäller statsbidrag till kommunernas barntillsyn är det särskilt
angeläget att stödet ges en automatisk anknytning till kostnadsökningarna
i stället för att fastställas till ett visst belopp per plats och att särskild
hänsyn tas till de kommuner som i förhållande till invånarantal och
skatteunderlag har ett särskilt stort behov av barntillsynsplatser. De
successiva ökningar av driftbidragen till daghem och fritidshem som skett
tillgodoser inte dessa krav. Utan att kommunalekonomiska utredningens

SoU 1973:30

58

arbete avvaktas bör därför ett samlat förslag till regler för statsbidrag till
den kommunala förskoleverksamheten föreläggas vårriksdagen 1974.
Utskottet tillstyrker således motionen 1973:2019 yrkandet 10.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande ett nytt statsbidragssystem att riksdagen med
bifall till motionen 1973:2019 yrkandet 10 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. beträffande frågan om obligatorisk förskola (betänkandet s. 15) av
herrar Larsson i Öskevik (c), Andreasson (c) och fröken Andersson i
Stockholm (c) vilka anfört:

En förskola för alla barn bör utgöra grunden i utbildningssystemet.
Det nu föreliggande förslaget att kommunerna åläggs att ställa förskoleplats
till förfogande för alla sexåringar är ett värdefullt steg på vägen. Alla
barn bör ha samma förutsättningar inför skolstarten. Vi delar utskottets
uppfattning om det angelägna i att kommunerna gör kraftfulla insatser
för att nå ut med förskolan till alla sexåringar. Trots dessa insatser finns
risk för att de barn, som bäst behöver förskolans stimulans i socialt och
pedagogiskt hänseende, ändock kan komma att ställas utanför förskolan
så länge den är frivillig för föräldrar och barn.

Utskottet är för närvarande inte berett förorda att en obligatorisk
förskola införs eller att principbeslut därom fattas. Vi delar denna
uppfattning men förutsätter att en utvärdering av förskolans skolförberedande
funktion kontinuerligt sker. Skulle det visa sig att många barn
trots kommunernas erbjudande ställs utanför den förberedelse som
förskolan ger bör förskolan för sexåringar göras obligatorisk. Därav bör
också följa en omprövning av huvudmannaskapet.

2. beträffande frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten
(betänkandet s. 23—24) av herrar Hyltander (fp) och Romanus (fp) vilka
anfört:

Enligt folkpartiets mening har den statliga styrningen av kommunernas
förskoleverksamhet hittills i alltför hög grad ägnats lokalfrågorna,
medan personalfrågorna försummats. Mot denna bakgrund föreslås i
folkpartiets partimotion (1973:2019) dels att kommunerna skall ges
större rörelsefrihet beträffande förskolornas utformning, dels att personalfrågorna
skall regleras i en särskild förskolestadga. Någon motsättning
mellan dessa båda krav föreligger givetvis inte. Beträffande det förstnämnda
blir detta till stor del tillgodosett genom utskottets ställningstagande
i fråga om ritningsgranskningen.

3. beträffande behandlingen i förskolan av etiska frågor och religionsfrågor
m. m. (betänkandet s. 26—27) av herrar Hyltander (fp) och
Åkerlind (m) vilka anfört:

I flera motioner framställs yrkanden, som avser behandlingen av etiska
frågor och religionsfrågor i förskolan. Motionerna speglar en oro för att

SoU 1973:30

59

dessa frågor inte skall få sin givna plats i förskoleundervisningen eller att
de skall behandlas på ett mindre tillfredsställande sätt.

Som utskottet framhåller finns hos många föräldrar farhågor för att
personalen i förskolan vid behandlingen av sådana spörsmål kan komma
att överföra ensidiga värderingar. Föräldrar med kristen livssyn oroas
särskilt över att deras barn skall få en negativ syn på kristendomen och
kristna värden genom förskoleundervisningen om denna präglas av en
sekulariserad livssyn. Då barn i de aktuella åldrarna är beroende av att
känna sig trygga i sin omgivning är det angeläget att den atmosfär av
förtröstan och trygghet som kristendomen kan skapa får prägla även
vistelsen i förskolan. När det gäller ömtåliga och känsliga frågor där olika
uppfattningar kan förekomma är det viktigt att god kontakt upprätthålles
mellan förskolans personal och föräldrarna. Om denna sker i
positiv anda kan barnen slippa uppleva normkonflikter och föräldrarna
kan känna förtroende och lita på att barnen i förskolan får en
undervisning, som inte står i motsats till föräldrarnas uppfattning.

När det gäller behandlingen av de verkligheter, som kristendomen
bygger på, är det viktigt att förskolan intar en öppen och positiv hållning.
Barnen bör bibringas insikt i och respekt för de kristna verkligheterna.
Detta bör enligt vår mening ingå i förskolans målsättning.

SoU 1973:30 60

Innehållsförteckning Sid.

Propositionen 1973:136 1

Hemställan 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Förslag till lag om ändring i barnavårdslagen 3

Förelag till lag om förskoleverksamhet 4

Motionerna 7

Vid riksdagens början väckta motioner 7

I anledning av propositionen väckta motioner 7

Utskottet 12

Inledning 12

Behovet av utbyggd förskola. Förskolans mål. Terminologi . . 14

Allmän förskola 15

Barn med särskilda behov av stöd och stimulans 17

Vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet
18

Utbyggnaden av förskolan 19

Lokal och central förvaltning 22

Förskoleverksamhetens innehåll och organisation 23

Frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten 23

Föräldrasamarbete 24

Samverkan mellan förskolan och grundskolans lågstadium

m. m 24

Behandlingen i förskolan av etiska frågor och religionsfrågor

m. m 26

Gruppstorlek m. m. i förskolan 27

Vissa personalfrågor 29

Förskolans lokaler och utomhusmiljö 31

Tomtstorlek 31

Förbättring av standarden hos nuvarande institutioner ... 31

Ritningsgranskning 32

Statsbidrag 32

Föräldrautbildning 34

Utskottets hemställan 36

Reservationer 39

1. Frågan om obligatorisk förskola (fp) 39

2. Frågan om obligatorisk förskola (vpk) 40

3. Alternativ till de kommunala förskolorna m. m. (c, fp, m) . 41

4. Användning av termerna förskola och daghem (m) 42

5. Daghemsbarns deltagande i deltidsgrupp (1 m) 43

6. Användning av termen erbjudas plats i stället för termen

anvisas plats samt uppsökande verksamhet (m) 44

7. Följdreservation (lagtext) till reservation 6 (m) 44

SoU 1973:30 61

Sid.

8. Ovillkorlig rätt att delta i förskola eller motsvarande verk samhet

(c, fp) 45

9. Följdreservation (lagtext) till reservation 6 (m) 45

10. Följdreservation (lagtext) till reservation 8 (c, fp) 46

11. Följdreservation (lagtext) till reservation 6 (m) 46

12. Följdreservation (lagtext) till reservation 8 (c, fp) 47

13. Lokalt och centralt förvaltningsorgan (1 fp) 47

14. Utbyggnadsplan för förskoleverksamheten (fp) 48

15. Åtgärder för vissa grupper förskolebarn m. fl. (vpk) 49

16. Utbyggnad av förskoleplatser i nya bostadsområden (fp) .. 50

17. Markreservation för förskoleändamål (vpk) 50

18. Samverkan mellan förskolan och grundskolans lågstadium

m. m. (c, fp, m) 51

19. Gruppstorlek i daghem (c, fp, vpk) 52

20. Förskolestadga (c, fp) 52

21. Personaltäthet (vpk) 53

22. En plan för förbättring av personalresurserna (c, fp) 53

23. Fortbildning av personal (vpk) 54

24. Anställande av pedagogiska konsulter (vpk) 54

25. Tomtstorlek (vpk) 55

26. Förbättring av standarden hos nuvarande institutioner (vpk) 55

27. Statsbidrag till deltidsverksamhet för fyra- och femåringar

(fp) 56

28 Statsbidrag till samtliga personalkostnader (vpk) 56

29. Statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp

(fp) 56

30. Statsbidrag till skjutsverksamhet (c, fp) 57

31. Ett nytt statsbidragssystem (fp) 57

Särskilda yttranden

1. Frågan om obligatorisk förskola (c) 58

2. Frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten

(fp) 58

3. Behandlingen i förskolan av etiska frågor och religionsfrågor

m. m. (1 fp, 1 m) 58

I

GOTAB 73 5381 S Stockholm 1973