Skatteutskottets betänkande nr 59 år 1973

SkU 1973:59

Nr 59

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående kapitalbeskattningen.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1973:140 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
angående ändrad förmögenhetsbeskattning av medel innestående på
skogskonto av innebörd att i enlighet med vad som anges i motionen
latent skatteskuld beaktas vid beskattningen;

1973:257 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av 1941 års
förordning om arvsskatt och gåvoskatt att vid upptagande i bouppteckning
av medel innestående å skogskonto avdrag får göras för latent
inkomstskatteskuld belöpande å dessa medel;

1973:577 av herr Josefson i Arrie m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag snarast framläggs om
ändringar av förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och
förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, innebärande att vid
värdering av tillgångar hänsyn tas till latent skatteskuld;

1973:1009 av herr Brundin m. fl. (m, fp) vari hemställs
att riksdagen

A. antar vid motionen fogat förslag till förordning om ändring i
förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt i syfte att med
verkan från 1973 års taxering genomföra i kapitalskatteutredningens
betänkande Teknisk översyn av kapitalbeskattningen (SOU 1971:46)
framlagda förslag till värdering av tillgångar nedlagda i enskilda företag,

B. antar vid motionen fogat förslag till förordning om beräkning av
beskattningsbar förmögenhet i familjeföretag i syfte att med verkan från
1973 års taxering genomföra kapitalskatteberedningens i nämnda betänkande
framlagda förslag i detta hänseende med de ändringar, att avdrag
medges med 30 % i stället för 25 %, förmögenhetsgränsen sänks till
300 000 kr. och avdragsmaximum höjs till 500 000 kr.,

C. hos Kungl. Maj:t hemställer att kapitalbeskattningen görs till
föremål för omprövning mot bakgrunden av dess negativa effekter för
företagsamheten;

1973:1014 av herr Fridolfsson i Stockholm m. fl. (m, c, fp) vari
hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamma åtgärder inom

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 59

SkU 1973:59

arvsskattens område, som möjliggör en naturlig kontinuitet i företagandet
beträffande mindre och medelstora företag;

1973:1036 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
angående de problem angående markförvärv och förmögenhetsredovisning
som redovisats i motionen;

1973:1040 av herr Levin (fp) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en särskild utredning med uppgift
att finna lättnader i kapitalbeskattningen för mindre och medelstora
familjeföretag;

1973:1043 av herr Levin m. fl. (fp, c, m) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av värderingsreglerna
vid förmögenhetsbeskattning, syftande till att mer realistiska värden läggs
till grund för nämnda beskattning, samt att denna översyn företas
parallellt med den undersökning av skatteflykt inom fåmansbolagens ram
som bl. a. TCO påyrkar i skrivelse till finansministern;

1973:1045 av herrar Magnusson i Borås (m) och Nordgren (m) vari
hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till lättnader i beskattningen
för familjeföretag i enlighet med vad i motionen sägs och i så god
tid att förslaget kan behandlas under höstriksdagen;

1973:1063 av herr Pettersson i Kvänum m. fl. (c, fp, m) vari hemställs

att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag till
ändrade regler vid kapitalbeskattningen beträffande värderingen av
tillgångar som belastas av latenta skatteskulder i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Gällande regler m. m.

Enligt 3 och 4 §§ förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
med tillhörande anvisningar skall värdesättningen av förmögenhetsskattepliktiga
tillgångar ske med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets
utgång. Fastighet skall i regel tas upp till taxeringsvärdet och
lös egendom till allmänna saluvärdet. Inventarier och varulager i jordbruk
eller rörelse värdesätts i enlighet med vedertaget affärsbruk.

Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar för stadigvarande
bruk i rörelsen tas upp till anskaffningsvärdet efter årliga avskrivningar
för utrangering, slitning och annan värdeminskning. Om avskrivningar
inte verkställts eller gjorts i större omfattning än som kan anses motiverat
skall hänsyn därtill tas vid värdesättningen av tillgångarna. Lager värderas
såsom helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning. Den
omständigheten att en värdesättning blivit godkänd vid inkomstberäkningen
medför inte att denna värdesättning skall anses bindande även för
förmögenhetsberäkningen.

SkU 1973:59

Börsnoterat värdepapper tas upp till det noterade värdet om det kan
antas att detta motsvarar vad som skall ha kunnat erhållas vid försäljning
under normala förhållanden.

Beträffande aktier i rörelsedrivande bolag som inte är börsnoterat och
som inte är fåmansbolag gäller enligt riksskattenämndens anvisningar (RN
1962 .5) den principen att värdesättningen bör grundas på det kapitaliserade
värdet av avkastningen.

För rörelsedrivande fåmansbolag gäller däremot enligt samma anvisningar
att ett kapitaliserat värde av den beslutade utdelningen i regel inte
kan läggas till grund för värdesättningen. Till grund för denna måste i
stället läggas ett på visst sätt beräknat matematiskt värde, ett substansvärde.
Substansvärdet bör i huvudsak beräknas efter samma värde på
tillgångar och skulder som aktieägaren skulle haft att själv ta upp vid
förmögenhetsberäkningen, om tillgångarna och skulderna varit hans
personliga. Vissa modifikationer är dock nödvändiga med hänsyn till
formen för egendomsförvaltningen. Skälig hänsyn måste sålunda tas till
dubbelbeskattningen beträffande bolagsinkomster med därav följande
utskiftningsskatteskuld för bolaget. Substansvärdeberäkningen bör ske på
grundval av den senast tillgängliga balansräkningen för bolaget. Om det
inte görs sannolikt att bolaget skall avvecklas, bör tillgångarna värderas
med utgångspunkt från att rörelsen skall bestå. Hänsyn skall därvid tas
till sådana faktorer som förekomsten av vissa dolda reserver, inte
bokförda skatteskulder m. m. Å andra sidan beaktas att en fastighets
verkliga värde kan överstiga taxeringsvärdet.

Vid värdesättningen gäller att maskiner och inventarier inte bör tas
upp högre än till bokförda värden. Om en mera avsevärd dold reserv
föreligger bör dock tillägg ske för värdet av dold reserv. Detta tillägg bör
avse endast hälften av den dolda reserven. Fastigheter tas upp till
taxeringsvärdet. Hänsyn tas till eventuell dold reserv, som läggs till.
Varulager bör tas upp till bokförda värdet med tillägg för hälften av dold
reserv i lagret. Med dold reserv förstås härvid skillnaden mellan å ena
sidan anskaffningsvärde (tillverkningsvärde), efter avdrag för inkurans
och prisfallsrisk, och å andra sidan bokfört värde å lagret. Om lagret
består av fastigheter eller värdepapper, beräknas den dolda reserven till
skillnaden mellan taxeringsvärdet eller börsvärdet samt bokfört värde.

Hänsyn tas också till utskiftningsskatteskuld. Här får som regel 1/3
från räknas.

Som en jämförelse kan nämnas att latent skatteskuld i allmänhet inte
får dras av vid förmögenhetsberäkningen. Så medges t. ex. vid värderingen
av andel i handelsbolag inte avdrag för latent skatteskuld (se RÅ
1962:1080 och 1969:2009).

Frågan om ändrade regler för beräkning av värdet av aktier i
fåmansbolag prövades av riksdagen senast förra året. Skatteutskottet
(SkU 1972:54) avstyrkte den motion, som förelåg i ämnet och anförde.

De anvisningar som riksskattenämnden på sin tid utfärdat rörande
aktievärderingen syftar till att få fram ett så rättvisande värde på aktierna

SkU 1973:59

som möjligt. Som framhålls i dessa anvisningar är det givetvis svårt att
beträffande aktier i fåmansbolag, där de i bolaget verksamma delägarna
tar ut avkastningen såsom lön, använda annan metod än en värdering av
tillgångarna. Det kan också påpekas att anvisningarna tar hänsyn till olika
faktorer, som kan påverka en akties värde. Bl. a. beaktas latent
skatteskuld, vilket inte är fallet i andra sammanhang.

Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid anvisningarna under
översyn inom riksskatteverket, och utskottet utgår från att de synpunkter
som motionärerna anfört därvid kommer att prövas. Enligt utskottets
mening bör emellertid inte särskilda skattefavörer denna väg beredas
delägare i fåmansbolag. Om sådana skattelättnader kan anses motiverade,
bör i stället lättnaderna beredas genom bestämmelser av den art som
införts genom förordningen (1970:171) om beräkning av skattepliktig
förmögenhet som är att hänföra till företag. Vissa ändringar av dessa
regler övervägs f. n. inom finansdepartementet med anledning av kapitalskatteberedningens
slutbetänkande. I avvaktan på den översyn som pågår
inom ifrågavarande område avstyrker utskottet motionen.

Riksdagen godtog betänkandet.

Som nyss nämnts får latent skatteskuld inte dras av vid förmögenhetsberäkningen.
Detsamma gäller vid arvs- och gåvobeskattningen. Den
latenta skatteskuldens ställning har diskuterats i åtskilliga sammanhang.
Vad som avses är exempelvis att varulager vid inkomstberäkningen får tas
upp till ett betydligt lägre värde än försäljningsvärdet. När sedan lagret
säljes inträder en uppskjuten beskattning och köpeskillingen kommer
således att minskas med inkomstskatten. Den inkomstskatteskuld som
latent vilar på det nedskrivna lagret påverkar emellertid inte förmögenhets-
eller arvsskattens storlek. Latenta skatteskulder förekommer på
motsvarande sätt i andra fall, exempelvis beträffande inventarier och
medel som innestår på skogskonto.

Beträffande frågans tidigare behandling hänvisas till kapitalskatteberedningens
slutbetänkande Teknisk översyn av kapitalbeskattningen
(SOU 1971:46).

Enligt beredningens uppfattning bör frågan om den latenta skatteskulden
ses som en faktor som skall beaktas vid värderingen av varulager,
inventarier, skogskonton m. m. Syftet är inte i första hand att åstadkomma
lättnader för rörelseidkare och jordbrukare utan att söka uppnå en
rättvisare värdering än den som gällande regler leder till och därmed
större rättvisa mellan olika skattskyldiga. Beredningen har begränsat
förslagen till sådana fall där frågan har större praktisk betydelse. Någon
allmängiltig lösning beträffande alla de sinsemellan högst varierande
formerna av latenta skatteskulder åsyftas således inte. Beredningens
förslag innebär följande.

Vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen skall latent skatteskuld
i varulager beaktas på så sätt att värdet reduceras med hälften av
dold reserv. Beträffande inventarier skall de värden som godtagits vid
inkomstberäkningen också kunna tillämpas vid kapitalbeskattningen.
Vidare får medel som innestår på skogskonto, liksom avsättningar till
eldsvåde- och fartygsfonder, redovisas enligt motsvarande hälftenregel.
Aktier skall med tanke på realisationsvinstbeskattningen genomgående få

SkU 1973:59

redovisas till 95 % av eljest gällande värde. Meningen är att riksskatteverket
varje år skall utge kurslistor där denna reduktion inarbetats och som
således omedelbart skall kunna användas i deklarationer och bouppteckningar.

Förmögenhetsbeskattningen av kapital som lagts ned i jordbruk eller
rörelse berörs också av vissa särskilda regler om skattelättnader för
familjeföretagare. Dessa regler antogs av 1970 års riksdag (prop. 1970:71,
Bell 41) i syfte att i avvaktan på kapitalskatteberedningens slutbetänkande
undvika skatteskärpningar med anledning av då beslutade reformer av
kapitalbeskattningen och innebär i stora drag följande. Om värdet av ett
rörelsedrivande fåmansbolag understiger 2 milj. kr. och bolaget till minst
75 % ägs av den skattskyldige ensam eller tillsammans med högst nio
fysiska personer, medges under vissa förutsättningar ett särskilt avdrag
vid förmögenhetsberäkningen med 25 % av den del av förmögenheten
som överstiger 500 000 kr. Avdraget är maximerat genom att minst 75 %
av den skattskyldiges förmögenhet måste vara nedlagd i företaget.

Lättnader medges även vid arvsbeskattningen enligt i stort sett samma
principer, se 29 § förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Lättnaderna har fått form av anstånd med 10% av arvsskatten om
företagets värde ej överstiger 2 milj. kr. och med 5 % av skatten om
värdet överstiger 2 men ej 2,5 milj. kr. Anståndet upphör i princip efter
fyra år, men anståndsbeloppet efterges om vissa förutsättningar varit
uppfyllda under anståndstiden.

Reglerna om särskilda skattelättnader för familjeföretagare betecknades
i prop. 1970:71 såsom ett provisorium med syfte att i avvaktan på
kapitalskatteberedningens slutbetänkande undvika ökad skattebelastning
på mindre och medelstora familjeföretag. Departementschefen framhöll,
att frågan om den lämpliga utformningen av särregler för familjeföretagen
och de med dem jämförliga jordbruken borde närmare utredas. Eftersom
kapitalskatteberedningens uppdrag ännu inte var slutfört, ansåg departementschefen
att beredningen borde överväga denna beskattningsfråga i
dess fortsatta arbete. Bevillningsutskottet (Bell 1970:41) framhöll att
vissa frågor rörande familjeföretagens beskattning återstod att lösa, vilket
enligt utskottets mening talade för en viss försiktighet. Därtill kom de
farhågor som från olika håll uttalats beträffande företagens förmåga att
bära en ökad skattebelastning. Även om principiella betänkligheter enligt
utskottets mening kunde anföras mot att differentiera kapitalbeskattningen
med hänsyn till kapitalets placering, ansåg utskottet sig dock — i
avvaktan på resultatet av kapitalskatteberedningens ytterligare överväganden
— kunna godta departementschefens provisoriska lösning i fråga om
familjeföretagen.

Kapitalskatteberedningen har i sitt ovannämnda betänkande föreslagit
att de särskilda reglerna skall behållas beträffande förmögenhetsbeskattningen
med bl. a. den ändringen att avdraget begränsas till 25 % av den
del av företagsförmögenheterna som överstiger 400 000 kr. Högre avdrag
än 400 000 kr. skall ej medges. Reglerna skall enligt förslaget kunna

SkU 1973:59

tillämpas även om företagets värde överstiger 2 milj. kr. Skattelättnaderna
vid arvs- och gåvobeskattningen slopas enligt beredningens förslag.
Beredningen framhöll (s. 136) att den — oberoende av vissa allmänna
överväganden för och emot skattelättnader av detta slag — fattat sin
uppgift inte så att den skulle ta ställning till om sådana lättnader skulle
finnas utan så att den skulle överväga hur de lämpligen borde utformas.

Utskottet

Den kritik som sedan lång tid tillbaka riktats mot kapitalbeskattningens
— dvs. förmögenhetsbeskattningens och arvs- och gåvobeskattningens
— utformning i olika hänseenden har bl. a. gått ut på att reglerna
missgynnar familjeföretagare, eftersom beskattningsreglerna inte tar
hänsyn till att det i företaget nedlagda kapitalet i allmänhet belastas med
en latent, ej avdragsgill skatteskuld. Detta förhållande tillsammans med
beskattningens höjd har ansetts medföra särskilda svårigheter för den som
vill behålla och utveckla ett familjeföretag. Av den tidigare redogörelsen
framgår att denna kritik i viss mån beaktas i samband med 1970 års
omläggning av beskattningen genom provisoriska regler med syfte att i
avvaktan på kapitalskatteberedningens slutbetänkande undvika skatteskärpningar
för de mindre och medelstora familjeföretagen. Samtidigt
fick kapitalskatteberedningen i uppdrag att överväga denna beskattningsfråga
i sitt fortsatta utredningsarbete.

1 sitt år 1971 framlagda slutbetänkande har kapitalskatteberedningen
föreslagit att avdrag i särskilt angivna fall skall kunna medges för latent
skatteskuld och att ovannämnda provisoriska regler skall utformas som
permanenta skattelättnader för kapital som nedlagts i familjeföretag. I
betänkandet behandlas även vissa i och för sig betydelsefulla detaljfrågor
såsom reglerna om arvsavståenden, anståndsreglerna och organisatoriska
frågor.

I de förevarande motionerna behandlar motionärerna olika frågor
rörande familjeföretagen. Sålunda begär motionärerna i motionerna
1973:140, 1973:257, 1973:577, 1973:1009, 1973:1045 och 1973:1063
att kapitalskatteberedningens förslag i fråga om avdrag för latent
skatteskuld helt eller delvis skall genomföras. I motionen 1973:1009
yrkas även att kapitalskatteberedningens förslag beträffande särskilda
skattelättnader för familjeföretagen skall genomföras med vissa ändringar
och att kapitalbeskattningen omprövas mot bakgrund av dess negativa
verkningar för företagsamheten. Också i motionerna 1973:1014,
1973:1040 och 1973:1045 yrkas generella skattelättnader för familjeföretagare,
medan däremot motionärerna i motionen 1973:1036 påtalar
att de redan nu förmånliga värderingsreglerna beträffande jordbruksfastigheter
medför prisstegringar på sådana fastigheter med minskad
lönsamhet som följd. 1 motionen 1973:1043 slutligen yrkas en översyn av
reglerna om värderingen av aktier i fåmansbolag i syfte att bättre beakta
förhållandena i det enskilda fallet.

SkU 197359

Enligt vad utskottet inhämtat övervägs emellertid dessa och sammanhängande
frågor f. n. inom finansdepartementet, och i en kommande
proposition torde synpunkter av den art, som tas upp i motionerna,
komma att få en allsidig bedömning. Eftersom dessa spörsmål har stor
principiell betydelse och kräver ingående överväganden, finner utskottet
att propositionen, som förväntas till 1974 års riksdag, bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till de nu ifrågavarande motionsyrkandena. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

att	riksdagen	avslår
1.	motionen	1973:140
2.	motionen	1973:257
3.	motionen	1973:577
4.	motionen	1973:1009
5.	motionen	1973:1014
6.	motionen	1973:1036
7.	motionen	1973:1040
8.	motionen	1973:1043
9.	motionen	1973:1045
10.	motionen	1973:1063

Stockholm den 6 november 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fru Holmqvist (s),
herrar Kristenson (s), Josefson (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp),
Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling*
(s), Hörberg (fp), Björk i Gävle (c) och fru Normark (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 73 5332 S Stockholm 1973