Skatteutskottets betänkande nr 44 år 1973

SkU 1973:44

Nr 44

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Majits proposition
1973:125 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1973/74, m. m. jämte motioner.

Propositionen

I proposition 1973: 125 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen bl. a. att besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt, skall för budgetåret 1973/74 ingå i preliminär skatt med
100 % av grundbeloppet.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i angiven del och i
övrigt till finansutskottet.

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av
den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1973/74 som lades fram i årets
statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband
därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet
skulle öka med 165 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets statsverksproposition.
Sålunda förutses nu ett underskott på ca 7 390 milj.
kr. För budgetåret 1973/74 beräknades i statsverkspropositionen ett
underskott på ca 5 730 milj. kr. De nya beräkningarna leder till ett underskott
på ca 5 670 milj. kr.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år
1973, en långtidsbudget för budgetåren 1973/74—1977/78 samt en avstämning
och framskrivning av 1970 års långtidsutredning.

Motionerna

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts, nämligen 1973:

1991 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit
vidtar åtgärder enligt följande

1. Skattepolitiken måste inriktas på att stimulera tillväxttakten på ökat
sparande och samhällsekonomisk balans,

2. En fyraårsplan för marginalskattesänkningar bör utarbetas. Omedelbara
åtgärder bör vidtas för att lätta barnfamiljernas skattesitua 1

Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 44

SkU 1973: 44

tion; ett extra familjeavdrag för enarbetstagarfamiljer bör skapas och
begränsad avdragsrätt för faktiska bamtillsynskostnader införas. Folkpensionen
bör göras skattefri. Den faktiska sambeskattningen måste
upphöra.

3. En plan för avveckling av arbetsgivaravgiften bör fastställas. I
avvaktan på en total avveckling bör arbetsgivaravgiften i första hand
sänkas inom det allmänna stödområdet. En snabbutredning bör också
tillsättas för att undersöka möjligheterna att ge arbetsintensiva företag
en lägre arbetsgivaravgift och att ta bort den s. k. egenavgiften.

4. Möjligheterna att differentiera mervärdeskatten genom lägre skatt
på vissa livsmedel bör snarast undersökas;

1973: 1993 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) vari bl. a. hemställs
att riksdagen vid behandlingen av prop. 1973: 125 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 m. m. beslutar att
utgående extra avdrag för investeringar i byggnader inom industri,
jordbruk och skogsbruk förlängs till att avse objekt som påbörjas
t. o. m. den 31 mars 1974;

1973: 1995 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari bl. a. hemställs
att riksdagen beslutar om ändring i förordningen (1968: 430) om

mervärdeskatt ”genom att till 8 § 'Från skatteplikt undantages ’

såsom punkt 1) tillföres följande, samt att övriga punkter erhåller därav
följande omnumreringar:

’1) Livsmedel.

__ »

Ändringen av förordningen träder i kraft den 1 juli 1973.”;

1973: 1996 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp) vari
hemställs

att riksdagen beslutar att ge Kungl. Maj:t i uppdrag att till kommande
riksdag föreslå åtgärder som innebär att momsen på baslivsmedel
avskaffas eller att dess prishöjande effekter undanröjs;

1973: 1999 av herrar Ångström (fp) och Wirmark (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att höja det extra avdraget vid kapitalbeskattningen
till 1 200 kr. Avdraget bör utformas i enlighet med den individuella
princip som genom 1970 års skattebeslut fastslogs gälla för A-inkomster
i den direkta inkomstbeskattningen.

I detta betänkande behandlas också den vid riksdagens början väckta
motionen 1973: 571 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att följande förslag till beskattningsåtgärder
vidtas:

a) följande ändring i förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt -

SkU 1973: 44

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 250 000 kronor:
två procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 150 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

250 000 men icke 400 000 kr.: 2 000 kr. och 2,5 % av återstoden;

400 000 men icke 1 000 000 kr.: 5 750 kr. för 400 000 kr. och 3 % av
återstoden;

1 000 000 kr.: 23 750 kr. för 1 000 000 kr. och 3,5 % av återstoden.,

b) höjning av arvs- och gåvoskatten med i genomsnitt 50 procent,

c) att fr. o. m. inkomståret 1973 och tills vidare ta ut en extra bolagsskatt
med 10 procent av den beskattningsbara inkomsten,

d) att avskrivningsreglerna vid inkomstbeskattningen för rörelse- och
hyresfastigheter återställs till vad som gällde före de år 1969 beslutade
ändringarna, dvs. i överensstämmelse med texten i kommunalskattelagen
(1928: 370),

e) att den i kommunalskattelagen stadgade avdragsrätten för ränta
å gäld begränsas till att gälla skuldbelopp understigande 125 000 kr.,

f) sådan förändring i Kungl. Maj:ts förordning (1970: 172) om begränsning
av skatt i vissa fall, andra stycket 3 §, att angivna procenttal
höjs till 85 respektive 90 %,

g) sådan ändring av kommunalskattelagen att däri stadgas att utgifter
för representation och liknande ändamål icke är att hänföra till omkostnader
i förvärvskälla,

h) sådan ändring av förordningen om skatt på annonser och reklam
att den allmänna reklambeskattningen utformas såsom en omkostnadsavgift
med 25 % av beskattningsvärdet,

i) sådan ändring av förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift
att denna erläggs med belopp motsvarande fyra och en halv procent
av summan av vad arbetsgivaren utgivit under året som lön till arbetstagare,

j) införande av en särskild omsättningsskatt på handeln med aktier
att utgå med 20 % på försäljningsvärdet,

2. att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext m. m. avseende
de ovannämnda förslagen under 1. vid b), e), g), h) och j) dock
i vad gäller b) skatteskalor samt i vad gäller h) med utgångspunkt i det
av ledamoten Lindqvist till reklamutredningens förslag fogade särskilda
yttrandet.

Beträffande motiveringen till yrkandena i motionen 1973: 1991 hänvisas
till motionen 1973: 1990.

11 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 44

SkU 1973: 44

Utskottet

Enligt 12 § förordningen (1947: 576) om statlig inkomtskatt skall
varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen statlig
inkomstskatt skall ingå i preliminär skatt för kommande budgetår. Procenttalet
för första hälften av budgetåret 1973/74 skall vara detsamma
som för innevarande budgetårs senare hälft. I förordningen (1972: 375)
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1972/73 har procenttalet för budgetåret 1972/73 satts till
100.

I propositionen framhålls att uttagsprocenten för tiden den 1 juli—
den 31 december 1973 alltså skall bli oförändrad. Vidare föreslås att
uttagsprocenten även för tiden den 1 januari—den 30 juni 1974 fastställs
till 100.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget och tillstyrker således
propositionen i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet vissa med anledning av propositionen
väckta motioner, som inte har samband med uttagsprocenten,
och den vid riksdagens början väckta motionen 1973: 571.

I syfte att stimulera vissa byggnadsinvesteringar beslutades vid 1972
års höstriksdag att skattskyldig, som driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under tiden den 1 november 1972—den 30 juni
1973 sätter i gång ny-, till- eller ombyggnad på fastighet för användning
i förvärvskällan, vid taxeringen till statlig inkomstskatt år 1974
skall erhålla ett särskilt investeringsavdrag, motsvarande 10 % av byggnadskostnad
för arbete, som utförs under tiden den 1 november 1972—
den 31 december 1973. Sådant avdrag medges dock inte för bostadsbyggnad,
hotell- eller restaurangbyggnad eller för s. k. oprioriterade
byggnadsarbeten såsom bensinstation, parkeringshus, butiks-, kontorseller
banklokaler.

Mot bakgrund av sysselsättningsläget på byggnadsområdet yrkas i
motionen 1973: 1993 av herrar Fälldin och Helén att det särskilda investeringsavdraget
för vissa byggnadsarbeten skall förlängas till att avse
objekt som påbörjas t. o. m. den 31 mars 1974.

Av propositionen framgår att regeringen beslutat att investeringsfonderna
får användas för byggnadsinvesteringar även under kommande
vinter. Också det privatfinansierade småhusbyggandet kommer
att släppas fritt inför nästa vinter, och beredskapsarbetena inom byggsektorn
avses komma att ligga på en hög nivå. Departementschefen
framhåller vidare att en hög beredskap i den sysselsättningsskapande
politiken är nödvändig bl. a. när det gäller byggnadsområdet. Mot bakgrund
härav och i avvaktan på den fortsatta utvecklingen av byggnadsinvesteringarna
är utskottet inte nu berett tillstyrka motionärernas
förslag och avstyrker således berörda yrkande i motionen 1973: 1993.

SkU 1973: 44

I motionen 1973: 1991 av herr Bohman m. fl. upprepar motionärerna
sina i tidigare motioner vid årets riksdag framförda krav på lättnader i
inkomstbeskattningen för fysiska personer. Sålunda yrkas att en fyraårsplan
för marginalskattesänkningar utarbetas, att barnfamiljernas
skattesituation förbättras genom extra familjeavdrag för enarbetstagarfamiljer
och begränsad avdragsrätt för barntillsynskostnader, att folkpensionen
görs skattefri och att den faktiska sambeskattningen slopas.

Riksdagen har nyligen på förslag av skatteutskottet i betänkande
SkU 1973: 19 avstyrkt samtliga ovannämnda yrkanden med hänvisning
till att frågorna behandlas eller kommer att behandlas av 1972
års skatteutredning. I nämnda betänkande har utskottet också framhållit
att beskattningen som hittills tid efter annan bör omprövas och
avvägas med hänsyn till penningvärdeförändringen och ändrade förutsättningar
i övrigt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet ovannämnda
yrkanden i motionen 1973:1991.

Frågan om premiering av sparandet via beskattningen har på nytt
aktualiserats i vissa motioner. Sålunda yrkas i motionen 1973: 1991
av herr Bohman m. fl. att skattepolitiken skall inriktas på att stimulera
tillväxten av sparandet. I motionen 1973: 1999 av herrar Ångström och
Wirmark yrkas att sparavdraget vid beräkning av inkomst av kapital
på högst 400 kr. för ensamstående och 800 kr. för makar gemensamt
skall höjas till 1 200 kr. och utformas i enlighet med principerna om
individuell beskattning.

Beträffande yrkandet i motionen 1973: 1991 vill utskottet endast
erinra om den nya form av statlig premiering av sparandet, som beslutades
vid föregående års riksdag (prop. 1972: 22, FiU 15 och SkU
16), och de speciella skattefavörer, som medges enligt lagen (1972:
128) om skattefrihet vid premiering av sparande. Motionsyrkanden
om höjning av sparavdraget har riksdagen tidigare i år avvisat på förslag
av skatteutskottet (SkU 1973: 23) med hänvisning till att 1972 års
skatteutredning kommer att behandla utformningen av avdraget och
därmed sammanhängande frågor vid sin översyn av beskattningen av
fysiska personer. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till
motionen 1973: 1991 i denna del och till motionen 1973: 1999.

Skatt enligt förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt utgår fr. o. m.
år 1971 med 15 % av beskattningsvärdet, vilket normalt utgörs av
priset inklusive skatt. Skattesatsen 15 % motsvarar 17,65 % av priset
exklusive skatt. I vissa fall utgår skatten på reducerade beskattningsvärden.

I motionen 1973: 1995 av herr Hermansson m. fl. yrkas att mervärdeskatten
på livsmedel skall slopas fr. o. m. den 1 juli 1973 och i den vid
riksdagens början väckta motionen 1973: 571 av samma motionärer att
inkomstbortfallet skall täckas genom skärpningar av kapitalbeskatt -

SkU 1973: 44

ningen, företagsbeskattningen, reklamskatten och den allmänna arbetsgivaravgiften
samt genom slopande av avdragsrätten för representationskostnader
och begränsning av rätten till avdrag för gäldränta.
Herrar Jonsson i Alingsås och Hörberg begär i motionen 1973: 1996
förslag till kommande riksdag om åtgärder, som syftar till att slopa
mervärdeskatten på baslivsmedel eller att undanröja skattens prishöjande
effekter. I motionen 1973: 1991 av herr Bohman m. fl. begärs utredning
av möjligheterna att differentiera mervärdeskatten på livsmedel.
Som motivering för de i motionerna framförda yrkandena rörande
mervärdeskatten åberopas de ökade priserna på livsmedel.

På förslag av skatteutskottet i betänkandet SkU 1973: 1 har riksdagen
av statsfinansiella och skattetekniska skäl tidigare i år avslagit en partimotion
från vänsterpartiet kommunisterna om avveckling av mervärdeskatten
på livsmedel. Under senare år har riksdagen också i olika sammanhang
prövat och avvisat de förslag till inkomstförstärkningar som
lagts fram i motionen 1973: 571 för att kompensera skattebortfallet
genom förslaget om slopande av mervärdeskatten på livsmedel. I nyssnämnda
betänkande framhöll utskottet vidare att det numera av riksdagen
godkända prisstoppet på vissa livsmedel var att föredra framför
en differentiering av mervärdeskatten. Med anledning av yrkandet i
motionen 1973: 1996 vill utskottet också erinra om att den förra året
tillsatta jordbruksutredningen enligt sina direktiv bl. a. skall pröva
valet av metod för att finansiera jordbruksstödet och därvid även
undersöka möjligheterna att gå över till en lågprislinje. Med det anförda
avstyrker utskottet ovanämnda yrkanden i motionerna 1973: 571,
1973: 1991, 1973: 1995 och 1973: 1996.

Enligt nuvarande bestämmelser i förordningen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift skall arbetsgivare erlägga sådan avgift med belopp
motsvarande 4 % av utgivna löner i pengar eller naturaförmåner i
form av kost eller bostad. Vidare skall fysisk person, som haft inkomst
av här i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet
som brukas av honom, erlägga allmän arbetsgivaravgift —
s. k. egenavgift — med belopp motsvarande 4 % av denna inkomst i
den mån arbetsgivare inte skall erlägga sådan avgift för inkomsten.

I motionen 1973: 1991 av herr Bohman m. fl. yrkas att en plan för
avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften skall fastställas. I avvaktan
på en total avveckling yrkar motionärerna vidare att avgiften
skall sänkas inom det allmänna stödområdet och att möjligheterna att
ge arbetsintensiva företag lägre avgift och slopa egenavgiften skyndsamt
skall utredas.

Samma eller liknande motionsyrkanden har nyligen behandlats av
riksdagen och avvisats. Med hänvisning till de motiveringar som anförts
i betänkandena SkU 1973: 24 och 1973: 29 avstyrker utskottet
bifall till motionen 1973: 1991 även i dessa delar.

SkU 1973: 44

Utskottet hemställer

att riksdagen

A. med bifall till propositionen 1973: 125, såvitt den hänvisats
till skatteutskottet, beslutar att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1973/74 ingå i
preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet;

B. avslår

1. motionen 1973: 571

2. motionen 1973: 1991

3. motionen 1973: 1993, såvitt den hänvisats till skatteutskottet,

4. motionen 1973: 1995, såvitt den hänvisats till skatteutskottet,

5. motionen 1973: 1996

6. motionen 1973: 1999.

Stockholm den 24 maj 1973

På skatteutskottets vägnar

ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s),
fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s),
Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c).

Reservationer

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå
(fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle
(c), som

dels ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med
”Av propositionen” och slutar med ”motionen 1973: 1993”, bort ha
följande lydelse:

Aktiviteten inom byggnads- och anläggningssektorn ligger alltjämt på
en låg nivå med hög arbetslöshet som följd. Samtidigt är det angeläget
att stimulera en fortsatt kapacitetsutbyggnad inom industri och andra
varuproducerande näringar. I motionen 1973: 1993 liksom i motionen
1973: 1990 har framhållits angelägenheten av att ytterligare stimulera
byggnadsinvesteringarna. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionen
1973: 1993 om en förlängning av det särskilda investeringsavdraget
för vissa byggnadsarbeten så att det kommer att avse även sådana
projekt, som påbörjats under den kommande vintern. Avdrag bör så -

SkU 1973: 44

lunda medges för objekt som pabörjas t. o. m. den 31 mars 1974 för
kostnader som nedläggs t. o. m. den 30 juni 1974.

dels ansett att utskottet under punkten B 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1993 och med hänvisning
till innehållet i motionen 1973: 1990 antar följande

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1972: 718) om särskilt investeringsavdrag
för vissa byggnadsarbeten

Härigenom förordnas, att 1—3 §§ förordningen (1972: 718) om särskilt
investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk
och som under perioden den
1 november 1972—den 30 juni
1973 igångsätter ny-, till- eller ombyggnad
på fastighet för användning
i förvärvskällan, får vid taxering
till statlig inkomstskatt åtnjuta
särskilt investeringsavdrag vid
inkomstberäkningen för denna
förvärvskälla.

Avdraget göres vid taxering till
statlig inkomstskatt för det beskattningsår
för vilket taxering
i första instans sker år 1974.

Särskilt investeringsavdrag utgör
tio procent av byggnadskostnad för
arbete, som avses i 1 § första stycket
och som utföres under perioden
den 1 november 1972—den
31 december 1973. Med byggnadskostnad
förstås enligt denna förordning
skattskyldigs kostnad för
arbete som utförts av den skattskyldige
eller för dennes räkning
på byggnad och för material som
fogats in i byggnad under denna
period.

Har statsbidrag

Särskilt investeringsavdrag

Föreslagen lydelse

Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden
1 november 1972—-den 31
mars 1974 igångsätter ny-, till- eller
ombyggnad på fastighet för användning
i förvärvskällan, får vid
taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta
särskilt investeringsavdrag
vid inkomstberäkningen för denna
förvärvskälla.

Avdraget göres vid taxering till
statlig inkomstskatt för det beskattningsår
för vilket taxering
i första instans sker år 1974 eller
1975.

Särskilt investeringsavdrag utgör
tio procent av byggnadskostnad för
arbete, som avses i 1 § första stycket
och som utföres under perioden
den 1 november 1972—den
30 juni 1974. Med byggnadskostnad
förstås enligt denna förordning
skattskyldigs kostnad för arbete
som utförts av den skattskyldige
eller för dennes räkning
på byggnad och för material som
fogats in i byggnad under denna
period.

av bidraget.

för fritidsändamål.

SkU 1973: 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes
endast om den skattskyldige
framställer yrkande om sådant avdrag
i allmän självdeklaration och
företer tillfredsställande utredning
om den byggnadskostnad på vilken
avdrag skall beräknas. Avdrag åtnjutes
endast om sådan kostnad
i förvärvskällan uppgått till minst
10 000 kronor under perioden den
1 november 1972—den 31 december
1973.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därpå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som

dels anfört följande:

I reservation till finansutskottets betänkande 1973: 29 uttalar de ickesocialistiska
representanterna att det höga skattetrycket i kombination
med skattesystemets konstruktion har påverkat den ekonomiska utvecklingen
i vårt land och att för betydande löntagargrupper uppnådda inkomstförbättringar
nästan helt ätits upp av stigande skatter och priser.
Vidare sägs att den förra året tillsatta skatteutredningen med förtur bör
behandla den höga marginalbeskattningen och det olyckliga sambandet
mellan beskattningen och sociala förmåner, som för många inkomsttagare
i normala inkomstlägen leder till helt orimliga marginaleffekter.

I vår motion 1973: 1990 påpekas att den genomsnittliga industriarbetaren
knappast fått någon reell inkomstförbättring efter skatt under de
senaste fem åren. Bl. a. mot den bakgrunden finner vi det starkt motiverat
att en större andel än tidigare av ökningen av våra samlade resurser
kommer inkomsttagarna till del i form av inkomstskattesänkningar. Det
kan inte vara rimligt att en vanlig inkomsttagare skall tvingas avstå
mer till stat och kommun än vad han själv får behålla av ett extraarbete
eller en löneförhöjning. Av den anledningen vidhåller vi vårt
tidigare yrkande att riksdagen måtte fatta ett principbeslut om en plan
för marginalskattesänkningar. Som framhållits i moderata samlingspartiets
egen skatteutredning 1972, kan den ekonomiska utvecklingen i
vårt land, inte minst efter en resursstimulerande skattereform, förväntas
ge erforderligt utrymme för en meningsfull skatteomläggning. Det bör

SkU 1973: 44

ankomma på den offentliga skatteutredningen att lägga fram förslag
till en sådan plan för marginalskattesänkningar.

En ytterligare förutsättning för en verklig sänkning på sikt av inkomstskatten
för vanliga inkomsttagare är att den offentliga sektorn
iakttar sparsamhet med skattemedel. Vi har därför i vår motion 1973:
241 förordat tillsättandet av en parlamentarisk besparings- och rationaliseringsutredning.
Med hänsyn till betydelsen av ett stabilt penningvärde
och behovet av hög konjunkturpolitisk beredskap, bör olika
sparfrämjande åtgärder övervägas som komplement till en inkomstskattesänkning.

Det förutsätts vidare att effekterna av en omläggning till lägre skattesatser
beaktas av arbetsmarknadens parter. Intresse härför har kommit
till klart uttryck i den allmänna debatten.

Det kan slutligen påpekas att en successiv sänkning av skattesatserna
bör kombineras dels med rätt till avdrag för faktiska barntillsynskostnader,
dels med ett särskilt avdrag för enarbetstagarfamiljer på 2 000 kr,
dels med en lösning av de faktiskt sambeskattades problem och dels
med särskilda skattelättnader för folkpensionärerna i enlighet med vad
som sägs i våra motioner 1973: 558 och 1973: 561, innebärande höjda
grundavdrag för folkpensionärerna.

dels att utskottet under punkten B 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1991 måtte fatta
principbeslut om en fyraårsplan för marginalskattesänkningar
med ikraftträdande den 1 januari 1974.

Särskilt yttrande

av herrar Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Hörberg
(fp) och Björk i Gävle (c):

De frågor som aktualiseras i motionerna 1973: 571, 1973: 1991, 1973:
1995, 1973: 1996 och 1973: 1999 har nyligen varit föremål för behandling
i skatteutskottet i anslutning till väckta motioner. Vi vidhåller givetvis
de då intagna ståndpunkterna.

När det gäller skattepolitikens allmänna inriktning har centerpartiet
och folkpartiet i motionen 1973: 1022 angett riktlinjer för den förra
året tillsatta skatteutredningens arbete. Yrkandena har behandlats i skatteutskottets
betänkande SkU 1973: 19. Vi har därvid bl. a. betonat att
vissa frågor, där justeringar är angelägna och som berör skilda låg- och
mellaninkomstgrupper, bör kunna behandlas med förtur av utredningen
och sålunda kunna lösas relativt snabbt. Det gäller framför allt
förbättringar av bamstödet, avskaffande av den faktiska sambeskattningen,
införande av hemmamakebidrag, införande av inflationsskydd

SkU 1973: 44

i skattesystemet och justeringar av marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemet.

När det gäller folkpensionärernas skatteförhållanden vill vi erinra om
att riksdagen förra året i anledning av motioner från centerpartiet och
folkpartiet begärde att skatteutredningen särskilt skulle beakta det otillfredsställande
resultat, som nuvarande skatte- och bidragsregler kan
leda till för folkpensionärerna (SkU 1972: 32). Utredningen har senare
fått tilläggsdirektiv av denna innebörd.

Olika förslag till åtgärder för att stimulera det enskilda sparandet
har behandlats i skatteutskottets betänkande SkU 1973: 23. Vi vill
också erinra om, att centerpartiet och folkpartiet i motionen 1973: 1993
i anledning av kompletteringspropositionen hemställt om förslag till
höstriksdagen beträffande ett system för att stimulera det enskilda sparandet.
Detta yrkande behandlas av finansutskottet.

Vad gäller frågan om mervärdeskatten på livsmedel har vi i skatteutskottets
betänkande Sky 1973: 1 upprepat den tidigare framförda ståndpunkten
att skatteutredningen förutsättningslöst bör pröva olika möjligheter
att mera långsiktigt komma till rätta med de problem, som
hänger samman med mervärdeskattens fördyrande verkan på livsmedel.
Möjligheter föreligger att införa ett särskilt konsumtionsstöd, som eliminerar
eller väsentligt reducerar medvärdeskattens prishöjande effekter
på viktiga livsmedel. Ett sådant system innebär att hela eller en del av
mervärdeskatten restitueras. Skatteutredningen bör förutsättningslöst
pröva för- och nackdelar även med en differentierad mervärdeskatt. I
likhet med det nu gällande prisstoppet påverkar varken en differentiering
av skatten eller ett konsumtionsstöd jordbruksavtalet.

Arbetsgivaravgiftens utformning har behandlats i skatteutskottets betänkanden
SkU 1973: 24 och SkU 1973: 29. Vi har därvid hemställt om
skyndsam utredning beträffande avgiftens utformning. Det är inte minst
angeläget att avgiftens verkningar på sysselsättningen blir prövade. Utredningen
bör ha fria händer att lägga fram förslag om en differentiering
eller andra åtgärder för att hindra en snedvridning mellan olika
former av verksamhet. En differentiering bör också utnyttjas i regionalpolitiskt
syfte.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1771 73004S