Skatteutskottets betänkande nr 21 år 1973

SkU 1973:21

Nr 21

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder mot
skatteflykt.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1973:134 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag om ökade
åtgärder mot internationell skatteflykt;

1973:135 av herr Rosqvist m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att strängare regler för bådande av fåmansbolag införs och att
tillsynen av desamma i vad gäller taxeringsgranskning skärps,

2. att åtgärder vidtas, syftande till att avsevärt begränsa avdragsrätt
för underskott i rörelse vid taxering av inkomst ej förvärvad i rörelsen,
och

3. att vidgade regler ges för möjligheter till skönstaxering varvid
begreppen levnadsstandard och minimiinkomst ges ett ur samhällets
synpunkt relevant innehåll;

1973:262 av herr Wikner m. fl. (s) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att företagsskatteberedningen (Fi
1970:77) får tilläggsdirektiv om att utforma förslag om att förbjuda
bolagsbildning vars huvuduppgift är att emottaga bolagsägares tjänsteinkomster; 1973:568

av fru Eriksson i Stockholm m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t utan avvaktan på sittande
utredning framlägger förslag om sådana ändringar, dels beträffande
företagsbeskattningen att i motionen påtalade missförhållanden i form av
skatteflykt genom fåmansbolag m. m. undanröjs, dels beträffande avdrag
för förluster att avdrag härför fr. o. m. innevarande års taxering får göras
endast i den inkomstkälla där de uppstått;

1973:1022 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) vari hemställs bl. a.
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till
pågående skatteutredningar av innebörd att man vid konstruktionen av
nya skattesystem särskilt beaktar problemen med skattefusk och skatteflykt; 1973:1025

av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen

1. hos Kungl. Maj:t begär tillsättandet av en snabbutredning med
uppdrag att föreslå åtgärder mot skatteflykt och skattefusk,

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 21

SkU 1973:21

2

2. hos Kungl. Maj:t begär att förslag om skärpta regler för bildande av
fåmansbolag framläggs i samband med de aviserade förslagen om
ändringar i aktiebolagslagstiftningen, samt

3. beslutar sådana ändringar i kommunalskattelagen, att avdragsrätten
för underskott i rörelse vid taxering av inkomst ej förvärvad i rörelse
slopas;

1973:103 1 av herr Hörberg m. fl. (fp) vari hemställs

att riksdagen

A. som sin mening uttalar att snabba och verkningsfulla åtgärder sätts
in i kampen mot skattefusk och skatteflykt,

B. hos Kungl. Maj:t begär

1. att de i denna motion framförda synpunkterna och förslagen
beaktas av de utredningar som arbetar inom beskattningsområdet,

2. att ökade medel ställs till förfogande, i stort sett motsvarande det
antal tjänster som begärs av länsstyrelserna för en effektivare skattekontroll
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Övriga yrkanden i motionen 1973:1022 behandlar utskottet i annat
sammanhang.

Frågornas tidigare behandling

Frågan om åtgärder mot skattefusk och kringgående av skattelag har
fortlöpande uppmärksammats genom förstärkningar av skatteadministrationen
genom ändringar i skattelagstiftningen.

Beträffande skatteadministrationen och taxeringskontrollen kan erinras
om att den nya taxeringsförordning, som antogs av 1956 års riksdag,
innehöll betydande förändringar för att få till stånd en effektivare
taxering. Bl. a. utvidgades uppgiftsskyldigheten, och beslut fattades om
betydande personalförstärkningar. Taxeringen i första instans förbättrades
bl. a. genom särskilda taxeringsnämnder med heltidsanställda tjänstemän
för rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga. Vidare byggdes
riksskattenämndens kansli ut med en byrå för taxeringskontroll för att
ytterligare utvidga kontrollverksamheten.

Vid 1961 års riksdag skärptes straffen för falskdeklaration och
vårdslös deklaration. Vidare antogs en lag om handräckning vid taxeringsrevision.
På grundval av taxeringskontrollutredningens förslag genomfördes
dessutom ytterligare förstärkningar av taxeringsorganisationen.
Bl. a. sammanfördes taxeringsassistenterna till större arbetsgrupper på
länsstyrelserna och vissa orter inom respektive län utanför residensstaden.
Vidare beslöts betydande personalförstärkningar för taxeringssektionernas
revisionsdetaljer och prövningsnämndernas kanslier. År 1966
infördes särskilda bokföringsregler för taxeringsändamål för vissa yrkeskategorier,
bl. a. tandläkare, kreaturshandlare och pälsdjursuppfödare.

Vid 1969 års riksdag beslöts en väsentlig förstärkning av skatteadministrationen
genom att fr. o. m. 1971 inrätta riksskatteverket som
en central myndighet för beskattnings-, uppbörds- och folkbokförings -

SkU 1973:21

3

väsendet. Även vid 1971 års riksdag genomfördes förbättringar av
skatteadministrationen genom att frikoppla länsstyrelserna från prövningsnämndernas
dömande verksamhet genom särskilda länsskatterätter.
Vidare effektiviserades den dömande verksamheten genom en förstärkt
kammarrättsorganisation, fördelad på tre regioner, och en omorganisation
av regeringsrätten.

Sistnämnda år antogs vidare en ny skattebrottslag i syfte att få en
enklare och smidigare handläggning av lindriga skatteförseelser och
koncentrera resurserna på de allvarliga brotten. Skattebrottslagen innebär
kraftiga straffskärpningar i fråga om falskdeklaration och grovt oaktsam
deklaration. För annan vårdslöshet och för underlåtenhet att deklarera
infördes skattetillägg och förseningsavgift. Även vid 1972 års riksdag
genomfördes vissa åtgärder i syfte att förenkla taxeringsarbetet och
förbättra kontrollen. Bl. a. skall fysiska personer m. fl. som äger aktier i
fåmansbolag kunna taxeras av samma taxeringsnämnd som bolaget och
taxeringsassistent skall kunna förordnas i sådan nämnd. Vidare beslutades
ändringar i taxeringsförordningen för att få effektivare taxeringsrevision i
vissa fall och öka möjligheterna att ingripa mot aktiebolag som inte
fullgör sin deklarationsskyldighet. I den proposition som låg till grund för
beslutet (prop. 1972:145) erinrade departementschefen samtidigt omen
viktig fråga som utretts på senare tid, nämligen taxeringsorganisationen i
första instans. En huvudtanke i detta utredningsarbete har varit att
avlasta taxeringsnämnderna rutinarbetet och överföra detta på tjänstemän
vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet, samtidigt som resuserna
för kontroll av komplicerade deklarationer förstärks. Avsikten har varit
att ge taxeringsnämnderna mera tid för taxeringarnas materiella innehåll
och att öka möjligheterna att upptäcka skattefusk och skatteflykt. En
försöksverksamhet i detta syfte kommer att påbörjas vid 1973 års
taxering.

Beträffande personalförstärkningar på länsstyrelsernas skatteenheter
under senare tid kan nämnas att antalet tjänster utökats med 45 år 1971,
41 år 1972 och 75 år 1973 (prop. 1973:1 bilaga 14 s. 13).

Riksskatteverket, som genom särskild medelstilldelning haft möjlighet
att anställa tillfällig revisionspersonal som ställts till länsstyrelsernas
förfogande för särskilda kontrollaktioner, har för budgetåret 1973/74
anvisats 1,1 milj. kr. för detta ändamål, och dess anslag för utbildning av
taxeringsfunktionärerna och information har uppräknats väsentligt, med
3,1 milj. kr. (prop. 1973:1 bil. 9 s. 78, SkU 1973:11). Därutöver har
verket i en promemoria den 6 mars 1973 hos finansdepartementet
hemställt om ökade resurser för skattekontroll och som ett första steg
föreslagit en omedelbar förstärkning med ca 100 taxeringsassistenter. 1
prop. 1973:85 bil. 5, som kommer att behandlas av utskottet senare i vår,
har Kungl. Maj:t biträtt förslaget. De utökade kostnaderna beräknas till
ca 1,2 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och ca 4,7 milj. kr. för budgetåret
1973/74. Ur verkets promemoria inhämtas följande.

1 samverkan mellan riksskattenämnden/riksskatteverket och länsstyrelserna
har på senare år gjorts ett flertal landsomfattande skattekontroll 1*

Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 21

SkU 1973:21

4

aktioner. Kontrollen har avsett antingen vissa branscher eller yrken eller
alla kategorier skattskyldiga. I det senare fallet har undersökts de
betalningsvägar som står till buds genom banker etc. Nedanstående tabell
hämtad ur riksskatteverkets årsbok för 1971 utvisar resultatet av dessa
aktioner vid utgången av 1971.

Kontrollaktion
tor beskattningsår

Antal

Höjningar i milj. kr. av
tax. till

utredn.

höjn.

statlig

ink.skatt

förm.- allmän
skatt varuskatt

Pälsdjursuppfödare

1957-1960

1 263

898

16,1

Reklam företag
1960-1962

2 997

1 331

20,3

Arkitekter m. fl.
1959-1963

8 356

3 274

47,1

Kontrolluppg. via
revision av banker
1966-1968

28 626

2 963

67,1

361,7

Uppg. om bankuttag 5 387

1966/1967

tlinstallations-

branschcn betr.

moms.

1966-1967

502

7,5

38,3

115

Tax.kontroll betr.

läkare

1968-1970

423

383

8,0

Kontrollaktionen avseende läkarnas taxeringar har fortsatt. Ca 2 200
läkares inkomster har efter revision höjts med sammanlagt över 50 milj.
kr. Ytterligare ca 3 300 läkare beräknas bli föremål för närmare kontroll i
den takt resurserna medger.

I slutet av 1972 har startat en kontrollaktion inom schaktentreprenadbranschen,
i huvudsak inriktad på momskontroll. Det egentliga revisionsarbetet
beräknas inte kunna påbörjas förrän under hösten 1973. Redan
nu har det framkommit fall där betydande skattefusk verkar att föreligga.

Sedan början av 1972 pågår en speciell kontrollaktion riktad mot
transaktioner med vinst- och förlustbolag. Såvitt hittills gjorda utredningar
visar har genom oegentliga transaktioner belopp mellan 500 och
1 000 milj. kr. undandragits från beskattning. Utredningarna är synnerligen
komplicerade och tidskrävande.

I sammanhanget bör nämnas att brottskommissionen i sitt nyligen
avlämnade betänkande angående åtgärder för att bekämpa brottsligheten
och förbättra den allmänna ordningen (Ds Ju 1973:5) framhållit att
skattebrotten bör ägnas särskild uppmärksamhet när det gäller den s. k.
intellektuella brottsligheten. Kommissionen anser, att skattebrott är
allvarliga med hänsyn såväl till sin art och omfattning som till de belopp
som undandras det allmänna, och att det av allmänpreventiva skäl är
angeläget att öka upptäcktsrisken vid skattebrott och skapa förutsättningar
för en snabb lagföring av begångna brott. Vid sidan av skattemyndigheternas
kontroller krävs effektiva polisinsatser för utredning av
skattebrott, vilket förutsätter tillgång på särskilt utbildad polispersonal.

SkU 1973:21

5

Kommissionen anför att Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt
enligt årets statsverksproposition (prop. 1973:1 bil. 4 p. B 6 s. 5 1) får ett
utökat antal tjänster för dessa ändamål (sammanlagt 20 kriminalinspektörer
för utredning av grövre förmögenhetsbrott) och att ytterligare
förstärkning under den för kommissionen aktuella treårsperioden bör ske
för utredning av skattebrott och andra kvalificerade förmögenhetsbrott.

Jämsides med de förstärkta åtgärderna mot skattefusk har beskattningsreglerna
reformerats i åtskilliga hänseenden, bl. a. i syfte att minska
möjligheterna att kringgå skattelagarna. År 1953 tillkallades en kommitté
för att utreda bestämmelser mot skatteflykt och opåkallade skattelättnader.
Kommittén skulle bl. a. pröva om det var lämpligt med en allmänt
hållen regel mot skentransaktioner och skatteflyktsåtgärder.

Skatteflyktskommitténs förslag (SOU 1963:52) innebar att luckor i
lagstiftningen borde täppas till allteftersom de uppdagades och att varje
ny lagstiftning borde utformas med särskild hänsyn till möjligheterna att
kringgå bestämmelserna. Kommittén anförde bl. a. att en allmän regel
mot skatteflykt inte behövdes mot rena skentransaktioner, eftersom man
i rättspraxis tillmätte rättshandlingens verkliga innebörd avgörande
betydelse. En allmän bestämmelse, som riktade sig mot andra former av
skatteflykt, måste för att bli effektiv vara mycket allmänt hållen och
kunde inte preciseras närmare än att fråga skulle vara om försök att vinna
”otillbörlig skattelättnad” eller dylikt. En så vagt formulerad bestämmelse,
avsedd att tillämpas över hela området, var enligt kommitténs
uppfattning inte försvarlig från rättssäkerhetssynpunkt. Kommitténs
förslag riktade sig i stället mot särskilda former av skatteflykt och ledde
sedermera till lagstiftning på olika punkter.

Bland uppmärksammade frågor på senare tid kan nämnas, att 1972 års
riksdag antagit en lagstiftning mot handeln med s. k. vinstbolag, och att
1973 års riksdag antagit regler mot skatteflykt genom partrederier och
liknande. De nya reglerna grundar sig på förslag av företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77). Till 1973 års riksdag väntas ytterligare förslag mot
skatteflykt på vissa områden på grundval av delbetänkanden från
företagsskatteberedningen och livförsäkringsskattekommittén (Fi
1971:07). Förutom de nu nämnda utredningarna kan i detta sammanhang
nämnas 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02), som - även om
frågor om skatteflykt inte uttryckligen ingår i utredningsuppdraget —
enligt sina direktiv skall göra en genomgripande översyn av beskattningen
av fysiska personer.

Motionsyrkanden om en allmän begränsning av avdragsreglerna vid
beskattningen från synpunkten att hindra skatteflykt prövades av
skatteutskottet vid 1972 års riksdag (SkU 1972:50). Med hänsyn bl. a.
till att 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02) enligt vad utskottet
inhämtat kommer att ta upp avdragssystemet till allsidig bedömning i sitt
större sammanhang, fann utskottet att motionerna inte påkallade någon
åtgärd från riksdagens sida. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet
motionerna, och betänkandet godkändes av riksdagen.

En arbetsgrupp med tjänstemän inom finansdepartementet med

SkU 1973:21

6

uppgift att direkt under departementschefen följa beskattningsreglernas
tillämpning på fältet har tillsatts i november 1972. Arbetsgruppen skall
bl. a. genom kontakter med fältorganisationen på ett tidigt stadium
skaffa sig kännedom om olika kringgångstransaktioner och snabbt föreslå
lämpliga motåtgärder. 1 vissa fall kan gruppens arbete leda till direkta
lagstiftningsåtgärder. I andra fall kan, om förhållandena föranleder det,
gruppens rapporter komma att överlämnas till offentlig utredning för
närmare överväganden.

Med anledning av vad som anförs i motionerna om internationell
skatteflykt kan här erinras om 1966 års lagstiftning angående internationella
skattefrågor. Lagstiftningen innebär bl. a. att den som avreser från
Sverige fortfarande skall kunna anses bosatt i Sverige under en
treårsperiod, om han inte visar att han saknar från beskattningssynpunkt
väsentliga anknytningar till Sverige, vilket också beaktats i dubbelbeskattningsavtalet.
Enligt beslut vid 1973 års riksdag skall skatteflykt i
utflyttningsfallen kunna motverkas också genom en särskild prövning av
ärenden om tilldelning av emigrantvaluta (prop. 1972:147, SkU 1973:2).
I detta sammanhang kan också nämnas 1972 års handräckningsavtal
mellan de nordiska länderna (prop. 1972:142), enligt vilket de olika
länderna bl. a. skall bistå varandra i kontrollfrågor. Beskattningsproblemen
beträffande multinationella företag har uppmärksammats bl. a. i
riksdagssammanhang. Vid 1970 års riksdag begärde bevillingsutskottet
(BeU 1970:53) en utredning angående sådana företags beskattning. Som
svar på en enkel fråga anförde chefen för finansdepartementet vid 1972
års riksdag att erfarenheterna från de undersökningar av dessa skatteproblem,
som pågick inom OECD:s skattekommitté och på gemensam
nordisk bas, borde avvaktas innan en speciell svensk utredning tillsattes.
Numera har en särskild arbetsgrupp tillsatts, bestående av tjänstemän
inom statsdepartementen under ordförandeskap av statsrådet Carl
Lidbom, för att allsidigt granska de multinationella företagen.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis instämma i syftet med ifrågavarande
motioner, nämligen att åstadkomma mer effektiva åtgärder mot skatteflykt
i olika former. Den skatteflykt som förekommer har antagit
uppseendeväckande proportioner, och de landsomfattande kontrollaktioner,
som vidtagits bl. a. mot vissa yrkesgrupper med uppenbara möjligheter
till skatteundandragande åtgärder, har uppdagat skattebedrägerier av
anmärkningsvärd omfattning. Därtill kommer att många personer med
stora inkomster utnyttjat kryphål i skattelagstiftningen för att — i strid
mot lagstiftningens syfte — undandra avsevärda belopp från beskattning.

I den allmänna debatten har nu angivna förhållanden av naturliga skäl
kommit i förgrunden. Det är emellertid välkänt att skattebrott förekommer
bland alla kategorier skattskyldiga, och undanhållna belopp kan
uppskattas till så betydande belopp att de i avsevärd mån påverkar
samhällsekonomin.

SkU 1973:21

7

Kraven på en likformig beskattning har under senare år växt sig allt
starkare liksom anspråken på ökad solidaritet mellan de skattskyldiga.
Dessa krav, som får ses mot bakgrund av det ökade skattetrycket, har
också fått stöd i den allmänna debatten och har lett till en större
förståelse för de avsevärda skärpningar bl. a. i fråga om taxeringskontrollen
och påföljder av brott mot skattelagstiftningen, som genomförts på
senare tid.

Den kritik, som sedan lång tid tillbaka riktats mot möjligheterna till
skatteflykt och mot myndigheternas bristande resurser att ingripa
häremot, har haft i huvudsak positiva effekter. Det bör emellertid också
påpekas, att denna kritik delvis varit överdriven. Det har enligt utskottets
uppfattning varit förhållandevis vanligt att underskatta de möjligheter
som trots allt funnits att uppdaga och beivra skattebrott. Vad som i den
allmänna debatten betecknats som ”legal skatteflykt” har också många
gånger varit att hänföra till straffbart bedrägeri. Därtill kommer att även
utnyttjandet av fullt legala avdragsmöjligheter m. m. ofta mer eller mindre
grundlöst kommit att inbegripas under termen skatteflykt. Utskottet vill
framhålla att sådan överdriven kritik endast är ägnad att ytterligare
undergräva skattemoralen och bidra till uppfattningen att skattebrott är
en normal och relativt riskfri företeelse. 1 själva verket är risken för
upptäckt större än vad flertalet skattskyldiga föreställer sig, och
påföljderna kan i många fall medföra förödande sociala och ekonomiska
konsekvenser.

Det är självfallet angeläget att statsmakterna med kraft ingriper mot
skatteflykt. Frågan har också uppmärksammats sedan lång tid tillbaka
och lett till intensifierade åtgärder i form av förstärkningar av skatteadministrationen
och ändringar i skattelagstiftningen för att täppa till
förekommande luckor. Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen
har olika åtgärder i dessa hänseenden redan genomförts och kommer
att genomföras vid innevarande års riksdag.

Motionärerna har inte framfört några synpunkter som inte redan
beaktats genom pågående lagstiftningsarbete eller offentliga utredningar
eller genom det fortlöpande arbetet inom departementen och administrationen
i övrigt.

Beträffande yrkandet i motionen 1973:134 om åtgärder mot internationell
skatteflykt kan framhållas att möjligheterna att komma till rätta
med dessa problem är begränsade, eftersom de åtgärder som kan komma i
fråga i stor utsträckning är beroende på utgången av internationella
förhandlingar. Härmed sammanhängande problem uppmärksammas emellertid
i förhandlingarna beträffande dubbelbeskattningsavtalen och har
också tagits upp inom OECD och på det nordiska planet. Utskottet utgår
från, att erforderlig uppmärksamhet kommer att ägnas de i motionen
berörda frågorna även i fortsättningen. I detta sammanhang vill utskottet
uttala sin tillfredsställelse med det multilaterala handräckningsavtal i
skatteärenden, som under hösten 1972 undertecknats av de nordiska
länderna. Det finns anledning förmoda att de fortsatta strävandena mot
ökat samarbete bl. a. i skatteflyktsfrågor på sikt skall leda till resultat

SkU 1973:21

8

även i förhållande till andra länder. Det kan också framhållas att en
särskild arbetsgrupp tillsatts för en bedömning av de multinationella
företagen bl. a. från sådana synpunkter som är aktuella i förevarande
sammanhang.

I motionerna 1973:135, 1973:262, 1973:568, 1973:1025 och även i
motionen 1973:1031 framhålls svårigheterna att komma till rätta med
skatteflykt genom fåmansbolag. 1 likhet med motionärerna kan utskottet
konstatera, att taxeringskontrollen av fåmansbolag och deras delägare är
förenad med särskilda svårigheter och förorsakar taxeringsmyndigheterna
betydande merarbete. En del av de förslag, som framförs i motionerna,
har emellertid redan tillgodosetts eller kommer att tillgodoses genom ny
lagstiftning. Efter en författningsändring vid 1972 års riksdag har det
numera blivit möjligt att taxera fåmansbolag och deras delägare i samma
taxeringsdistrikt. Vidare kommer enligt en presskommuniké en proposition
att läggas fram inom de närmaste dagarna med förslag till åtgärder i
syfte att begränsa antalet fåmansbolag. Förslaget kommer bl. a. att
innebära en höjning av det lägsta aktiekapitalet från 5 000 till 50 000 kr.
och ingripanden mot lån från aktiebolag till aktieägare. Vidare kan
framhållas att man redan enligt gällande skattelagstiftning har möjligheter
att ingripa mot överföringar av egna tjänsteinkomster till aktiebolag. Med
anledning av vissa uttalanden i motionerna vill utskottet framhålla, att
berättigad kritik givetvis kan riktas mot åtskilliga avarter i fråga om
fåmansbolag, men att aktiebolagsformen är en delvis oundgänglig
associationsform för företagsamheten i vårt land. Problemet att komma
till rätta med av lagstiftaren inte avsedda skattelättnader på företagsbeskattningens
område visar sig emellertid inte enbart i fråga om fåmansbolagen.
Eftersom de frågor, som berörs i motionerna, beaktas inom
företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) påkallar motionsyrkandena enligt
utskottets mening för närvarande inte några initiativ från riksdagens
sida.

En annan fråga, som tas upp i motionerna 1973:135, 1973:568 och
1973:1025, är rätten att dra av underskott i viss förvärvskälla från
inkomst av annat slag. 1 stort sett motsvarande yrkanden behandlades vid
1972 års riksdag och avslogs på utskottets förslag (SkU 1972:50).
Utskottet hade vid sin tidigare behandling av olika avdragsfrågor bemött
motionsvis framförda invändningar mot utformningen av olika avdragsregler
och funnit att det behov som kunde anses föreligga att ytterligare
överväga vissa frågor i stort sett redan var tillgodosett. Med hänsyn bl. a.
till att 1972 års skatteutredning avsåg att ta upp avdragssystemet till
allsidig bedömning i sitt större sammanhang, avstyrkte utskottet motionerna.
Några nya skäl, som kan motivera en annan inställning i detta
avseende, har inte anförts i de ifrågavarande motionerna. Utskottet
vidhåller således sin uppfattning att närmare ställningstaganden i den
komplicerade frågan om avdragsrättens allmänna utformning bör anstå
tills den blivit allsidigt belyst.

Vidare yrkas i motionen 1973:135 att möjligheterna till skönstaxering
avsevärt utökas. En snabbutredning mot skatteflykt yrkas i motionen

SkU 1973:21

9

1973:1025. I motionen 1973:1031 hemställs att riksdagen uttalar sig för
snabba och effektiva åtgärder mot skatteflykt och att i motionen anförda
synpunkter på skatteflyktsfrågor beaktas av pågående utredningar.
Motionen 1973:1022 innehåller yrkanden om tilläggsdirektiv till pågående
skatteutredningar av innebörd att de vid konstruktionen av nya
skattesystem särskilt beaktar problemen med skattebrott och skatteflykt.
Slutligen yrkas i motionen 1973:1031 ökat antal tjänster hos länsstyrelserna
för en effektivare skattekontroll.

I prop. 1973:85, som kommer att behandlas av riksdagen senare i vår,
har Kungl. Maj:t biträtt av riksskatteverket föreslagna personalförstärkningar
för utökad taxeringskontroll. Genom detta förslag torde det
sistnämnda motionsyrkandet komma att i allt väsentligt bli tillgodosett.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att det givetvis inte går
att komma till rätta med alla skattebrott enbart genom intensifierad
skattekontroll. Ökad kontrollverksamhet och uppgiftsskyldighet förorsakar
också lojala skattebetalare besvär och olägenheter, och man tvingas
också att göra en avvägning mellan kravet på effektivitet i taxeringsarbetet
och den enskildes anspråk på rättssäkerhet. Från sistnämnda
synpunkt kan åtskilliga invändningar riktas mot de i motionen 1973:135
föreslagna, avsevärt utvidgade möjligheterna till skönstaxering. Även
bortsett från rättssäkerhetssynpunkter är det mellertid uppenbart, att det
nuvarande skattesystemet är alltför svårkontrollerbart för att man helt
skall kunna eliminera möjligheterna till skatteflykt. Svårigheterna har
också sin grund i skattesystemets utformning i stort, bl. a. med av
företagsekonomiska skäl betingade skattelättnader i form av förmånliga
avskrivnings- och varulagervärderingsregler m. m. och svårigheten att
samordna kapitalvinstbeskattningen med beskattningssystemet i övrigt.
Detta förhållande har uppmärksammats inte minst genom företagsskatteberedningens
(Fi 1970:77) och 1972 års skatteutrednings (Fi 1972:02)
utredningsuppdrag. Förutom de speciella skatteflyktsfrågorna omfattar
företagsskatteberedningens utredningsuppdrag en omfattande översyn av
hela företagsbeskattningen. 1972 års skatteutredning har i uppgift att
göra en genomgripande översyn beträffande i första hand beskattningen
av fysiska personer och tillvarata möjligheterna till förenklingar för den
enskilde och skatteadministrationen. Det är givetvis önskvärt att de
reformer som kommer att föreslås i största möjliga utsträckning
begränsar nu ifrågavarande olägenheter. Enligt utskottets uppfattning är
det bl. a. mot bakgrund härav angeläget att dessa utredningar får
möjlighet att ägna sig åt sina huvudsakliga uppgifter. Självfallet bör såväl
dessa som andra utredningar på beskattningsområdet vid utformningen av
sina förslag vinnlägga sig om lösningar som i möjligaste mån förhindrar
undandragande av skatt, även om detta inte uttryckligen angetts i
utredningsdirektiven. Särskilda tilläggsdirektiv i detta hänseende kan
därför inte anses erforderliga.

Det sagda innebär givetvis inte ett avsteg från tidigare principer att
luckor i skattelagstiftningen bör täppas till efter hand som de uppdagas.
Som framgår av vad utskottet ovan anfört uppmärksammas emellertid

SkU 1973:21

10

sådana frågor av speciella utredningar. Under hösten 1972 har dessutom
en särskild arbetsgrupp tillsatts direkt under chefen för finansdepartementet
med syfte att uppmärksamma skatteflyktsproblemen och skyndsamt
lägga fram förslag till motåtgärder. Härigenom torde motionerna i
allt väsentligt redan vara tillgodosedda.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga ovannämnda
motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1973:134

2. motionen 1973:135

3. motionen 1973:262

4. motionen 1973:568

5. motionen 1973:1022, i vad den behandlas i detta betänkande

6. motionen 1973:1025

7. motionen 1973:1031.

Stockholm den 3 april 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt
(fp), herrar Kristenson (s), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein
(s), Sundkvist (c), Wikner (s), Stadling (s), Olof Johansson i Stockholm
(c), Marcusson (s), Björk i Gävle (c), Söderström (m) och fru Normark
(s).

Reservation

av fru Nettelbrandt (fp), herrar Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Olof
Johansson i Stockholm (c) och Björk i Gävle (c), som

dels anfört följande:

Som framhållits i motionen 1973:1022 utgör ett skattesystem, som
fungerar väl och som accepteras av flertalet, en av de viktigaste
förutsättningarna för ett modernt, välorganiserat samhälle. Vårt skattesystem
fyller inte dessa krav. Skattetrycket upplevs som alltför kännbart
inom de flesta samhällsgrupper, och samtidigt har skatteflykt i olika
former fått en omfattande utbredning. Myndigheternas otillräckliga
möjligheter att uppdaga skattebrott har bidragit till dålig skattemoral.
Därtill kommer att brister i lagstiftningen har gett stora möjligheter att i
vissa fall uppnå betydande, ej avsedda skattelättnader. Detta i sin tur
bidrar ytterligare till försämring av skattemoralen. Trots avsevärda
kontrollinsatser uppgår de summor som undgår beskattning till belopp
som på ett avsevärt sätt påverkar hela samhällsekonomin, vilket bl. a. får
till följd att trycket på lojala skattebetalare blir hårdare än nödvändigt

SkU 1973:21

11

och att angelägna reformkrav inte kan tillgodoses. På senare tid har en
rad motåtgärder vidtagits, främst i syfte att förbättra taxeringskontrollen.
Det är emellertid uppenbart, att åtgärder av detta slag inte är tillräckliga
för att komma till rätta med problemen. Hela skattesystemet måste ses
över mot bakgrund av dessa problem.

De skatteflyktsfrågor som angetts i givna utredningsdirektiv rör endast
olika i och för sig betydelsefulla detaljer. Inte någon av de utredningar
som pågår har fått i uppdrag att ägna uppmärksamhet åt beskattningens
allmänna utformning från synpunkten att motverka skatteflykt. År 1972
tillsattes en skatteutredning för en genomgripande översyn av hela
skattesystemet. Inte heller i direktiven för denna utredning nämns ett ord
om att denna översyn bör beakta skatteflyktsfrågor från nyss angivna
utgångspunkter. Detsamma gäller direktiven för företagsskatteberedningens
omfattande utredningsuppdrag. Utan klart uttalade direktiv till
pågående utredningar finns ingen garanti för att denna problemställning
blir tillräckligt beaktad redan vid själva systemuppbyggnaden. Med den
bristfälliga utformningen av utredningsdirektiven i detta hänseende finns
det anledning att befara att man även i fortsättningen blir tvingad att
ägna sig åt punktåtgärder.

Den skärpning av samhällets attityd mot skattebrott som visat sig
bl. a. genom lagstiftning förra året har varit nödvändig. Vi vänder oss mot
den ofta spridda uppfattningen, att skatteflykt och skattefusk kan vara
motiverade och t. o. m. ursäktas med hänvisning till det hårda skattetryck
vi nu har. Det är viktigt att lagstiftningsvägen ingripa mot s. k. legal
skatteflykt genom delreformer i avvaktan på mer genomgripande
åtgärder. Som anförs i motionen 1973:1022 är detta emellertid inte
tillräckligt. Förutsättningarna för mer tillfredsställande helhetslösningar
på detta område bör enligt vår uppfattning få en framträdande plats inte
minst i pågående utredningsarbete. Som framgår av vad vi anfört ovan
bör detta beaktas i erforderliga tilläggsdirektiv. Vi tillstyrker således bifall
till motionen 1973:1022 i detta hänseende.

dels ansett att utskottet under punkt 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:1022 i vad den
behandlas i detta betänkande hos Kungl. Maj:t hemställer om
tilläggsdirektiv i förekommande fall till pågående skatteutredningar
av innebörd att man vid konstruktionen av nya
skattesystem särskilt beaktar problemen med skattebrott och
skatteflykt.

Särskilt yttrande

av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m):

Det nuvarande skattesystemet fungerar icke på tillfredsställande sätt,
särskilt med dagens hårda skattetryck. Sedan flera år har moderata
samlingspartiet krävt en genomgripande omläggning. Vi ansluter oss
emellertid till skatteutskottets uttalade mening att ytterligare direktiv till

SkU 1973:21 12

pågående skatteutredningar icke erfordras då dessa i hög grad redan är
sysselsatta med att komma till rätta med förekommande skatteflykt.

GOTAB 73 3603 S Stockholm 1973