Skatteutskottets betänkande nr 20 är 1973
SkU 1973:20
Nr 20
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående företagsbeskattningen.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1973:402 av herr Wååg m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att det på lämpligt
sätt, t. ex. genom företagsskatteberedningen, utreds hur nu gällande
skatte- och förmånssystem för företagen kan utnyttjas av företag av olika
storlek och kategori samt att förslag utarbetas till åtgärder för att skatteoch
förmånssystemet gentemot företagen skall få en rättvis verkan,
1973:562 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att företagsskatteberedningen
erhåller i uppdrag att snabbutreda frågan om extra skattelättnader för
nystartade företag i enlighet med vad som förekommer i andra länder,
1973:1008 av herr Brundin m. fl. (m)vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att företagsskatteberedningen
får i uppdrag att utreda frågan om en avveckling av dubbelbeskattningen
av svenska aktiebolags och svenska ekonomiska föreningars vinster efter
de riktlinjer som framförts i motionen,
1973:1026 av herr Hovhammar m. fl. (m,c,fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om införande av särskilda
skatteregler till stöd åt nyföretagande i enlighet med vad som anförts i
motionen,
1973:1041 av herrar Levin (fp) och Annerås (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till lag om
progressiv företagsbeskattning,
1973:1074 av herr Wijkman m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att skattefrihet skall beviljas sådana bidrag från
den enskilda företagsamheten som avser Tekniska museets verksamhet.
Beträffande motiveringen till det ovannämnda yrkandet i motionen
1973:562 hänvisas till motionen 1973:241.
Direktiven för företagsskatteberedningen
Enligt direktiven för företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), som har
i uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen m. m., skall
utredningen pröva huruvida den nuvarande avvägningen är den riktiga
1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 20
SkU1973:20
2
mellan å ena sidan möjligheten till vinstreglerande dispositioner genom
bl. a. förmånliga av- och nedskrivningsregler och å andra sidan storleken
av den vinstbeskattning som träffar företagen. Utredningen är oförhindrad
att överväga även andra konstruktioner inom nettovinstbeskattningens
ram, där behovet av konsolidering och stimulans till
realkapitalutbyggnad avvägs mot önskemålet om rörlighet och risktagande.
I anslutning härtill skall också undersökas om de existerande av- och
nedskrivningsreglerna har några selektiva, från struktur- eller allokeringssynpunkt
mindre önskvärda verkningar. De konsekvenser beskattningssystemet
har för företagsstruktur, investeringsurval och resursanvändning
skall vidare studeras. Också de skilda förhållanden, som råder mellan
familjeföretag och företag med spritt ägande i fråga om möjligheterna att
tillgodogöra sig avkastningen av företagets verksamhet, skall uppmärksammas.
Utredningen skall dessutom söka utröna i vad mån beskattningsreglerna
kan sägas stimulera familjeföretagens ägare att överlåta sina
företag till de stora koncernerna och därigenom tillgodogöra sig en under
företagets livstid ackumulerad vinst i form av kapitalvärdestegring.
Enligt direktiven skall utredningen bl. a. pröva frågan om avdragsrätt
för avsättningar för täckande av garantirisker.
Nettovinstbeskattningen med tillhörande av- och nedskrivningsregler
skall också granskas från stabiliseringspolitisk synpunkt. I samband
därmed framhålls i direktiven att de nuvarande liberala av- och
nedskrivningsreglerna tenderar att förstärka likviditeten hos företagen
framför allt i högkonjunkturlägen, eftersom det är i sådana situationer
som företagens investeringar och bruttointäkter brukar vara högst.
Utredningen skall också överväga att i utjämnande syfte åstadkomma
temporära insättningar av vinstmedel på spärrkonto. I direktiven framhålls
att systemet med konjunkturinvesteringsfonder har en så väsentlig
roll i stabiliseringspolitiken att det inte bara bör bibehållas utan också om
möjligt byggas ut. Även lagerinvesteringarna bör mer effektivt än för
närvarande inordnas i systemet. Möjligheterna att använda investeringsfondssystemet
för andra ändamål, t. ex. att främja forskning, skall också
undersökas. I samband därmed skall utredningen pröva om några fördelar
i form av överskådlighet och enkelhet i tillämpningen kan vinnas genom
att de skilda regelkomplexen för olika slag av fondinstitut vid beskattningen
samordnas och sammanförs.
Vidare skall övervägas att komplettera nettovinstbeskattningen med
rörliga bruttoskatter, som kan användas i stabiliseringspolitiskt syfte, i
första hand investerings- och arbetsgivaravgifter. Utredningen skall bl. a.
undersöka verkningarna av dylika avgifter från olika synpunkter, såväl
stabiliseringspolitiska som strukturpolitiska, och utreda hur ett system
med rörliga avgifter bör konstrueras för att ge största möjliga handlingsfrihet
inom den ekonomiska politiken utan att därför i icke acceptabel
utsträckning störa företagens planering.
En första uppgift är att i möjligaste mån söka kartlägga de
fördelningspolitiska verkningarna såväl av den nuvarande företagsbeskatt
-
SkU 1973:20
3
ningen som av de förändringar härav som kan komma att föreslås. I
utredningsuppdraget ingår vidare att kartlägga hur företagsbeskattningen
verkar i olika företagsformer och i företag med skilda förutsättningar i
fråga om lönsamhet, produktivitetsutveckling och marknadsläge.
Utgångspunkten för utredningens överväganden i fråga om utrymmet
för privat förmögenhetsbildning bör vara att företagsbeskattningen, sedd
tillsammans med övriga komponenter i skattesystemet, bör bidra till en
jämnare och mera rättvis fördelning av inkomster och förmögenheter.
Särskilt angeläget är att utforma företagens beskattning så, att den inte
gynnar uppkomsten av stora förmögenhetskoncentrationer och därmed
motverkar strävandena till en minskad koncentration av ekonomisk makt
i enskilda händer. Vidare skall en avvägning göras mellan de fördelningspolitiska
målen och företagsbeskattningens funktion att möjliggöra en
fortsatt utbyggnad, tillväxt och nyetablering av företag med beaktande
inte bara av de traditionella formerna för kapitaltillskott i företagen utan
också av de nya institutionella sparandeformer, som är under framväxt
eller kan tillkomma. Vid sitt ställningstagande skall utredningen ta
hänsyn även till de effekter på kapitalavkastning och förmögenhetsutveckling
som uppkommer för företagens ägare vid varierande utdelningspolitik
genom beskattningen av fysiska personers inkomster, förmögenheter
och kapitalvinster. Därvid skall beaktas önskvärdheten av att uppnå
likartade effekter i fråga om kapitalavkastningens beskattning oberoende
av företagens ägarstruktur och deras associationsform. Inte minst
familjeföretagens situation bör uppmärksammas.
Möjligheterna att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma
avsättningar av särskilt goda företagsvinster för investerings- och utvecklingsändamål
skall också undersökas. Sådana avsättningar skall ha det
dubbla syftet att dels stabilisera lönemarknaden och dels skapa resurser
för företagens fortsatta tillväxt.
Enligt direktiven skall utredningen eftersträva att åstadkomma så
enkla och lättillämpliga beskattningsregler som möjligt. Det bör emellertid
också beaktas att det för närvarande i viss utsträckning förekommer
att aktiebolagsformen använts av vissa företagare för att vinna icke
avsedda lättnader vid beskattning, bl. a. genom möjligheten att driva
verksamhet i s. k. enmansbolag samt genom handel med s. k. förlustbolag.
Även frågan om friheten från inkomst- och förmögenhetsskatt för
vissa stiftelser skall tas upp till prövning. Möjligheten att bilda skattefria
stiftelser kan i många fall medföra ett avsevärt skattebortfall för det
allmänna, som framstår som otillfredsställande i sådana fall då företag
helt eller delvis ägs av stiftelser. Utredningen skall i detta sammanhang
överväga om den ändamålsbestämning som för närvarande gäller som
villkor för skattefrihet är lämplig. Det kan ifrågasättas om inte villkoren
bör göras snävare mot bakgrund av den utveckling samhällets verksamhet
numera fått på hithörande område. Vidare bör såsom ett nytt villkor för
skattefrihet krävas att stiftelserna ställs under offentlig tillsyn i någon
form.
SkU 1973:20
4
Utredningens överväganden innefattar också ett ställningstagande till
frågan huruvida motiv alltjämt föreligger att behålla nuvarande skillnad i
skattebelastning vid den statliga inkomstbeskattningen mellan aktiebolag
och flertalet ekonomiska föreningar. Vidare bör den nuvarande avdragsrätten
för kommunala utskylder avskaffas för nämnda skattskyldiga.
Slutligen ingår i utredningsuppdraget att pröva med vilken grad av
frihet i förhållande till viktigare avnämare- och leverantörsländer företagsbeskattningens
höjd och utformning kan fastställas mot bakgrund av
önskemålet om fortsatt konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet. Likaså
skall utredningen beakta de resultat som kan komma att uppnås inom
olika organ för harmoniering av företagsbeskattningen i olika länder.
Utskottet
1 detta betänkande behandlar utskottet bl. a. motioner, som innehåller
yrkanden om utredning av vissa frågor rörande företagsbeskattningen.
Sålunda begärs i motionen 1973:402 utredning hur gällande skatte- och
förmånssystem för företagen kan utnyttjas av företag av olika storlek och
kategori samt förslag till åtgärder för att åstadkomma rättvisa mellan
företagen i detta hänseende. I motionen 1973:1008 hemställs att
företagsskatteberedningen får i uppdrag att utreda frågan om avveckling
av dubbelbeskattningen av svenska aktiebolags och ekonomiska föreningars
vinster, och i motionen 1973:1041 begärs förslag om progressiv
företagsbeskattning i syfte att underlätta familjeföretagens kapitalanskaffning.
Frågan om skattelättnader för nystartade företag har uppmärksammats
i motionerna 1973:562 och 1973:1026. 1 den förstnämnda
motionen yrkas att företagsskatteberedningen får i uppdrag att skyndsamt
utreda frågan om extra skattelättnader för nystartade företag, och i
den sistnämnda motionen hemställer motionärerna om särskilda skatteregler
för sådana företag.
Av den föregående redogörelsen för direktiven för företagsskatteberedningen
framgår, att beredningen i möjligaste mån skall söka kartlägga
verkningarna av den nuvarande företagsbeskattningen. Beredningen skall
vidare — med bibehållande av principen om nettovinstbeskattning samt
med beaktande av företagsbeskattningens inriktning på stabiliserings-,
tillväxt- och fördelningspolitiska mål — ta ställning till avvägningen
mellan nettobeskattning och andra skatteformer av typ produktionsfaktorskatter
samt föreslå de ändringar i fråga om bl. a. olika former av
vinstreglerande dispositioner, beskattningens höjd och fördelning mellan
företag och delägare, som beredningen anser erforderliga. Det är således
ett synnerligen omfattande utredningsuppdrag, som företagsskatteberedningen
fått sig förelagt. Hittills har utredningen jämsides med mer
långsiktiga och tidskrävande utredningar inriktat sig på att undersöka och
utarbeta förslag till åtgärder för att förhindra olika former av skatteflykt.
Såvitt utskottet kunnat finna kommer samtliga de i motionerna berörda
frågorna att bli föremål för överväganden under det fortsatta utredningsarbetet.
Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte ha anledning tillstyrka
SkU1973:20
5
skrivelseyrkandena i motionerna 1973:402, 1973:562, 1973:1008,
1973:1026 och 1973:1041 och avstyrker således bifall till desamma.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också motionen 1973:1074,
vari yrkas sådan ändring av lagstiftningen, att bidrag från enskilda företag
till Tekniska museet blir skattefria. Som motivering för yrkandet anförs
bl. a. att svårigheterna att erhålla bidrag till museet från näringslivet
successivt ökat under senare år.
Tekniska museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag.
Enligt den stat som fastställts av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår
täcker statsbidraget mer än 75 % av utgifterna för driften. Inkomsterna i
övrigt härrör främst från entré- och visningsavgifter samt bidrag från
näringslivet och museets vänförening.
Riksdagen har nyligen på förslag av kulturutskottet (KrU 1973:6)
tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1973:1, bilaga 10 punkten B 40)
om bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1973/74 med 2 160 000
kr., vilket innebär en höjning av bidraget i förhållande till innevarande
budgetår med 201 000 kr.
Utskottet vidhåller sin tidigare i olika sammanhang uttalade uppfattning
att erforderligt stöd till allmännyttiga ändamål bör lämnas i form av
direkta bidrag av allmänna medel och inte genom lättnader vid
beskattningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till
motionen 1973:1074.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1973:402
2. motionen 1973:562
3. motionen 1973:1008
4. motionen 1973:1026
5. motionen 1973:1041
6. motionen 1973:1074.
Stockholm den 10 april 1973
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), fru Holmqvist* (s), herrar
Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp),
Carlstein* (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Westberg i
Hofors (s), Hörberg (fp), Björk i Gävle* (c) och Söderström (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
SkU 1973:20
6
Reservation
av herrar Nilsson i Trobro (m) och Söderström (m), vilka — under
åberopande av innehållet i motionerna 1973:562, 1973:1008 och
1973:1026 - ansett att utskottet under punkterna 2—4 bort hemställa
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär, att motionerna 1973:562,
1973:1008 och 1973:1026 överlämnas till företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) för övervägande.
Särskilda yttranden
1. av herrar Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c),
Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c):
Utskottets uttalande att erforderligt stöd till allmännyttiga ändamål
bör lämnas i form av direkta bidrag av allmänna medel och inte genom
lättnader i beskattningen finner vi inte nu anledning att ta ställning till.
Vi har tidigare i denna fråga deklarerat vår uppfattning att lättnader i
beskattningen bör kunna användas för att stimulera gåvor till bl. a.
religiösa och ideella organisationer. På grund av att de i motionerna
upptagna spörsmålen kommer att behandlas av tillsatt utredning har vi
biträtt yrkandet om avslag på motionerna.
2. av herrar Nilsson i Trobro (m) och Söderström (m):
Moderata samlingspartiet har i andra sammanhang krävt skattefrihet
för religiösa och ideella organisationer. Någon särbehandling av bidrag till
Tekniska museet i enlighet med vad som sägs i motionen 1973:1074 är
därför inte erforderlig. Vi vill dock även i detta sammanhang påpeka att
erforderligt stöd till allmännyttiga ändamål inte endast bör lämnas i form
av direkta bidrag av allmänna medel utan även genom lättnader vid
beskattningen.
GOTAB 73 3568 S Stockholm 1973