Skatteutskottets betänkande nr 16 år 1973
SkU 1973:16
Nr 16
Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående realisationsvinstbeskattningen
vid avyttring av fastighet.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1973:387 av herr Josefson i Arrie m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag i
syfte att vidga möjligheterna till uppskov med realisationsvinstbeskattningen
i samband med överlåtelse av jordbruksfastighet och köp av
ersättningsfastighet i enlighet med vad som anförts i motionen;
1973:585 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majd anhåller om förslag innebärande att ett
grundavdrag å 5 000 kr. införs vid realisationsskatteberäkning av kontantersättning,
som utgår för mark vid fastighetsreglering enligt 5 kap.
fast ighe tsbildningslagen;
1973:586 av herr Petersson i Röstånga m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majd begär förslag till sådan ändring av
realisationsvinstbeskattningen, att den som genom flyttning tvingas sälja
egethem och på den nya bostadsorten avser att förvärva liknande bostad
äger åtnjuta uppskov med beskattning av realisationsvinst under viss tid;
1973:1070 av herr Söderström m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majd hemställer att Kungl. Majd förelägger
riksdagen förslag om ändrade regler för realisationsvinstbeskattning vid
byte av bostadsort.
Gällande bestämmelser m. m.
Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet beskattas vid
inkomsttaxering oavsett innehavstidens längd och det sätt på vilket
fastigheten förvärvas. Har fastigheten innehafts mindre än två år
beskattas i regel hela vinsten. Om fastigheten innehafts två år eller mera
och — oberoende av innehavstiden — vid tvångsavyttring eller liknande
avyttring beskattas 75 % av vinsten.
Fastighet, som förvärvats genom benefikt fång, anses vid realisationsvinstbeskattningen
förvärvad genom det onerösa fång, som skett
närmast dessförinnan.
Vid beräkning av realisationsvinstens storlek uppräknas inköpspriset
för fastigheten eller det på nedan angivet sätt beräknade ingångsvärdet
liksom årliga förbättringskostnader, vilka överstigit 3 000 kr., med
1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 16
SkU 1973:16
2
ledning av en av riksskatteverket årligen fastställd indexserie, grundad på
konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med år 1914 som basår.
1 stället för köpeskillingen vid förvärvet äger den skattskyldige vid
vinstberäkning som ingångsvärde välja
om fastigheten innehafts mer än 20 år: 150 % av fastighetens
taxeringsvärde 20 år före avyttringen,
om fastigheten förvärvats år 1914 eller tidigare: 150 % av fastighetens
taxeringsvärde för år 1914 eller
om fastigheten förvärvats genom arv, testamente eller bodelning i
anledning av makes död: 150 % av fastighetens taxeringsvärde året före
dödsfallet.
Har den avyttrade fastigheten omfattat byggnad, som i huvudsak är
avsedd att användas för bostadsändamål, får vid vinstberäkningen avdrag
göras med ett belopp av 3 000 kr. för varje påbörjat kalenderår, som
bostadsbyggnaden funnits på fastigheten under innehavstiden, dock icke
för tidigare år än 1914.
Vid vinstberäkningen återförs sådana återvunna värdeminskningsavdrag
på skog och naturtillgångar, som åtnjutits efter år 1914, i sin helhet
till beskattning. Detsamma gäller återvunna värdeminskningsavdrag för
byggnader och i byggnader ingående fasta inventarier för år då avdraget
uppgått till eller överstigit 3 000 kr.
Om mark överföres till ny ägare genom fastighetsreglering enligt 5
kap. eller inlösen enligt 8 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) gäller
reglerna om tvångsavyttring, så att endast 75 % av vinsten — efter avdrag
för anskaffningsvärde m. m. — beskattas även om innehavstiden är
mindre än två år. Vid fastighetsreglering enligt 5 kap. är emellertid endast
den del av vinsten, som belöper på kontantersättning, skattepliktig och
vinsten beskattas endast om kontantersättningen under beskattningsåret
överstigit 5 000 kr.
Rätt till uppskov med beskattningen av realisationsvinst föreligger om
skattskyldig anskaffar annan fastighet med anledning av att en av honom
tidigare innehavd fastighet frånhänts honom eller hans äganderätt till
denna begränsats genom
1) expropriation eller liknande förfarande,
2) arronderingsförsäljning,
3) försäljning till staten på grund av flygbuller,
4) marköverföring enligt jorddelningslagen mot ersättning i pengar,
5) nyttjanderätts- eller servitutsupplåtelse på obegränsad tid mot
engångsersättning eller
6) inskränkning i förfoganderätten till fastighet enligt naturvårdslagen
eller annan lagstiftning, för vilken engångsersättning utgått.
Som förutsättning för uppskov med beskattningen gäller att realisationsvinsten
uppgått till minst 3 000 kr., att bankgaranti ställts för den
beräknade skatten och att ersättningsfastighet av jämförligt slag anskaffas
inom tre år. Anledning till uppskov föreligger vidare, om den skattskyldige
avyttrar en bebyggd fastighet och avser att inom nämnda tid
SkU 1973:16
3
förvärva en fastighet och på denna utföra ny-, till- eller ombyggnad i den
omfattning som behövs för att erhålla en ersättningsfastighet som är
jämförlig med den avyttrade fastigheten. Uppskov kan också erhållas för
den vinst som belöper på byggnaden, om den skattskyldige avser att inom
samma tid utföra ny-, till- eller ombyggnad på mark som han äger eller
förfogar över för att därigenom erhålla en byggnad jämförlig med den
som funnits på den avyttrade fastigheten. Har ersättningsfastighet
förvärvats eller byggnad uppförts före den avyttring varigenom realisationsvinsten
uppkommit, får uppskov meddelas, om det kan antas att
förvärvet skett eller byggnaden uppförts för att ersätta den avyttrade
fastigheten eller byggnaden.
Om den skattskyldige inte anskaffat ersättningsfastighet inom föreskriven
tid, upptas realisationsvinsten, på samma sätt som vid eftertaxering,
till beskattning för det beskattningsår då skattskyldighet för vinsten
uppkom. Om den skattskyldige förvärvar en jämförlig ersättningsfastighet,
och anskaffningskostnaden för denna motsvarar eller överstiger
vederlaget för den avyttrade fastigheten, medges däremot uppskov med
beskattningen. Överstiger vederlaget för den avyttrade fastigheten anskaffningsvärdet
för ersättningsfastigheten får uppskov med beskattningen
åtnjutas endast med belopp motsvarande sistnämnda värde. Den
realisationsvinst, som uppskovet avser, blir sedermera beskattad, när
ersättningsfastigheten försäljs, på så sätt att ingångsvärdet på sistnämnda
fastighet minskas med det belopp uppskovet avser.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i slutet av år 1970
särskilda sakkunniga, realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79), med
uppdrag att se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke
yrkesmässig avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom. I
utredningsuppdraget ingår bl. a. att söka åstadkomma större likställighet
vid vinstbeskattningen mellan bebyggda och obebyggda fastigheter. De
sakkunniga bör enligt direktiven vid sina överväganden särskilt beakta att
en ny lagstiftning inte får stimulera överflyttningar av fastigheter till eller
från aktiebolag inför förestående försäljningar, och det står utredningen
fritt att utreda och lägga fram förslag i fråga om särskilda spörsmål som
äger samband med realisationsvinstbeskattningen.
Frågornas tidigare behandling
De särskilda regler som gäller beträffande beskattning av realisationsvinst
i samband med fastighetsreglering grundar sig på förslag som lagts
fram med anledning av de nya regler om marköverföring enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988; FBL), som fr. o. m. den 1.1. 1972
ersatt tidigare bestämmelserom ägoutbyte m. m. enligt jorddelningslagen
(1926:326). I prop. 1971:135 anförde departementschefen att den
principiellt riktiga linjen var att vid beskattningen utan undantag likställa
alla marköverföringar på grund av fastighetsreglering med annan avyttring
av fastighet. En generell skatteplikt efter denna linje skulle emellertid
SkU1973:16
4
innebära att det i varje enskilt fall fick undersökas om skattepliktig
realisationsvinst uppkommit eller ej. Detta gällde även om skatteplikten
skulle kombineras med ett basavdrag för att undvika beskattning av
smärre vinstbelopp, eftersom det då måste kontrolleras om vinsten övereller
understeg detta basavdrag. Vinstbeskattning skulle även kunna
utlösas om vederlaget utgjort endast mark. Detta innebar att beskattningen
skulle kunna träffa rena markbyten då ingen av parterna fått
någon i pengar realiserad vinst, och då deras fastighetsinnehav i princip är
kvantitativt oförändrat. Enligt departementschefens mening skulle en
beskattning efter nu angivna grunder framstå som obillig i många fall och
vara i hög grad ägnad att motverka de fastighetsregleringar som man velat
främja genom FBL:s bestämmelser. Endast om marköverföringen kunde
sägas innebära en försäljning och ersättning för den avstådda marken
utgått i pengar kunde vinsten antas ha tillfört den skattskyldige ökad
skatteförmåga. Departementschefen ansåg därför att reglerna borde
utformas så att en vinstbeskattning aktualiserades endast om ersättning
utgått i pengar. Hade mark avståtts mot vederlag i både mark och pengar,
borde beskattningen avse endast den del av vinsten som hänförde sig till
kontantersättningen.
Av bl. a. praktiska skäl borde emellertid smärre kontantersättningar
kunna undantas från vinstbeskattningen. Var gränsen borde dras kunde
givetvis vara föremål för olika uppfattningar. För egen del föreslog
departementschefen att en beskattning skall kunna komma i fråga, när
den eller de ersättningar i pengar som den skattskyldige fått under ett
beskattningsår i samband med fastighetsreglering enligt 5 kap. FBL
överstigit 5 000 kr. Inlösen enligt 8 kap. FBL ansågs däremot helt
jämförlig med expropriationsfallen. Att från beskattning undanta visst
minimibelopp borde inte komma i fråga i sistnämnda fall.
Motionsyrkanden om uppskov e. d. med realisationsvinstbeskattning
vid avyttring av egnahem i samband med byte av bostadsort har
återkommit alltsedan nya realisationsvinstbeskattningsregler infördes
1967. Senast vid 1972 års riksdag avstyrkte skatteutskottet (SkU 1972:9)
motioner på detta område med hänvisning till att realisationsvinstkommittén
hade för avsikt att pröva frågan och att frågan inte var av
sådan angelägenhetsgrad att omedelbar lagstiftning var påkallad. Riksdagen
godkände betänkandet.
Utskottet
Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet beskattas som regel i
sin helhet, om fastigheten innehafts mindre än två år. Om fastigheten
innehafts två år eller mera beskattas 75 % av vinsten. Samma regel gäller
— oberoende av innehavstiden — vid tvångsavyttring eller liknande
avyttring. Till tvångsavyttring hänförs även vissa marköverföringar enligt
FBL, men realisationsvinstbeskattningen begränsas här i allmänhet till
kontant ersättning med mer än 5 000 kr. under ett beskattningsår.
SkU1973:16
5
Möjlighet till uppskov med realisationsvinstbeskattningen föreligger i
vissa fall, t. ex. vid expropriation, tvångsöverlåtelse eller inskränkning i
förfoganderätten till fastighet och när överlåtelsen ingår som ett led i
jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering. Som förutsättning för
uppskov med beskattningen gäller att realisationsvinsten uppgått till
minst 3 000 kr., att bankgaranti ställts för den beräknade skatten, och att
den skattskyldige anskaffat eller inom tre år anskaffar ersättningsfastighet
av jämförligt slag.
I motionen 1973:585 yrkas att 5 000 kr. — gränsen för realisationsvinstbeskattning
vid marköverföring enligt FBL ersätts med ett avdrag på
5 000 kr. så att ej önskvärda tröskeleffekter undviks. Yrkandena i övriga
motioner hänför sig till uppskovsreglerna. Så yrkas i motionerna
1973:586 och 1973:1070 att även den som på grund av flyttning till
annan ort tvingas sälja egethem skall kunna få uppskov med realisationsvinstbeskattning.
Motsvarande yrkande framställs i motionen 1973:387
beträffande jordbrukare som säljer en jordbruksfastighet i samband med
förvärv av en fastighet som är större eller har annan driftsinriktning.
Utskottet har tidigare år avstyrkt motionsyrkanden rörande uppskovsreglerna
vid realisationsvinstbeskattningen med hänvisning till att realisationsvinstkommittén
(Fi 1970:79) har för avsikt att pröva frågan. Enligt
vad utskottet inhämtat ämnar kommittén även pröva frågan om
beskattning av realisationsvinst vid marköverföringar enligt FBL. Kommittén
väntas slutföra sitt arbete under år 1974.
Eftersom de i motionerna berörda frågorna således redan är uppmärksammade,
avstyrker utskottet motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1973:387
2. motionen 1973:585
3. motionen 1973:586
4. motionen 1973:1070.
Stockholm den 20 mars 1973
På skatteutskottets vägnar
TAGE MAGNUSSON
Närvarande: herrar Magnusson i Borås (m), Engkvist (s), Kristenson (s),
Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Westberg i
Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg (fp) och fru
Normark (s).
SkU 1973:16
6
Reservation
av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå
(fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olof Johansson i Stockholm (c)
och Hörberg (fp), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna
1973:387, 1973:585, 1973:586 och 1973:1070 - ansett att utskottet
bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1973:387,
1973:585, 1973:586 och 1973:1070 begär att Kungl. Maj:t
överlämnar motionerna till realisationsvinstkommittén (Fi
1970:79) för beaktande.
GOTAB 73 3504 S Stockholm 1973