Skatteutskottets betänkande nr 15 år 1973

SkU 1973:15

Nr 15

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående befrielse
från arvsskatt för de fria trossamfunden.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1973:7 av herr Helén m. fl. (fp), vari bl. a. hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning rörande befrielse
för de fria trossamfunden — innefattande även deras regionala och lokala
organisationer — från att erlägga arvsskatt;

1973:569 av herr Hedin m. fl. (m), vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning rörande befrielse
för de fria kristna samfunden — innefattande deras regionala och lokala
organisationer — från att erlägga arvsskatt.

Övriga i motionen 1973:7 framställda yrkanden behandlar utskottet i
andra sammanhang. Beträffande motiveringen till yrkandet i motionen
1973:569 hänvisas till motionen 1973:705 (s. 7).

Gällande bestämmelser m. m.

Staten är enligt 3§ förordningen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt befriad från sådan skatt. Detsamma gäller stiftelser och andra
sammanslutningar som ansetts främja ett i särskilt hög grad allmännyttigt
ändamål. Befriade är sålunda försvarsstiftelser samt stiftelser med
huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och fostran
eller utbildning, vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, eller
vetenskaplig undervisning eller uppfostran. Skattebefrielsen för staten
omfattar bl. a. svenska kyrkan.

Andra allmännyttiga stiftelser och sammanslutningar är enligt 38 §
befriade från gåvoskatt men inte från arvsskatt. Till stiftelser av denna art
hör bl. a. sådana som främjar religiösa, välgörande eller sociala ändamål.
Dessa stiftelser arvsbeskattas enligt skatteklass lil, dvs. enligt en
skatteskala som i' sina lägre skikt överensstämmer med den som gäller för
andra arv- eller gåvotagare än make och barn men som beträffande
skattepliktiga lotter över 30 000 kr. stannar vid 30 % av överskjutande
belopp.

Kapitalskatteberedningen föreslog i sitt betänkande Kapitalbeskattningen
(SOU 1969:54) att arvs- och gåvoskattefriheten skulle samordnas
och begränsas till att gälla i huvudsak staten, försvarsstiftelser och
sammanslutningar som främjar högre undervisning eller uppfostran.

I prop. 1970:71 föreslog departementschefen emellertid oförändrade

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 15

SkU 1973:15

2

regler och åberopade som motiv härför att beredningens förslag vid
remissbehandlingen mött stark kritik. Endast mycket tungt vägande skäl
borde enligt hans mening föranleda inskränkningar i skattefriheten, och
de skäl som beredningen åberopat ansåg han inte tillräckligt övertygande.
Å andra sidan menade han att de rättssubjekt, som åtnjöt både arvs- och
gåvoskattefrihet, främjade en i så hög grad allmännyttig verksamhet att
andra organisationer inte hade anledning att känna sig tillbakasätta. Bl. a.
med hänsyn härtill var det enligt departementschefen obefogat att, som
föreslagits av några remissinstanser, utvidga arvsskattefriheten.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes motioner om såväl
lättnader som skärpningar av stiftelsernas beskattning. Med anledning
härav framhöll bevillningsutskottet (Bell 1970:41) — som tidigare erinrat
om att koncentrationsutredningen i sitt betänkande Ägande och inflytande
inom det privata näringslivet (SOU 1968:7) fäst uppmärksamheten på
stiftelsernas roll vid förmögenhetsfördelningen och ansett att den i
samband därmed förda debatten manade till försiktighet i fråga om
åtgärder som måste tolkas som ett ytterligare befästande av stiftelsernas
skatteförmåner — att motionsyrkandena berörde endast delar av ett
större frågekomplex. Detta frågekomplex borde enligt utskottets mening
bli föremål för en mer allsidig utredning än den kapitalskatteberedningen
enligt sina direktiv haft att verkställa. Utskottet förutsatte att Kungl.
Maj:t uppmärksammade dessa spörsmål och avstyrkte därför motionerna.
Betänkandet godkändes av riksdagen.

Vid 1971 års riksdag vidhöll skatteutskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande SkU 1971:23 bevillningsutskottets uppfattning.

Svenska kyrkans ställning vid arvs- och gåvobeskattningen sammanhänger
— som framgår av vad som anförts tidigare — med dess egenskap
av statsorgan. Detta förhållande har givetvis uppmärksammats av 1968
års beredning om stat och kyrka i dess i maj 1972 framlagda
slutbetänkande Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36). Beredningen
anför bl. a. (s. 142) att den finner det uppenbart att svenska kyrkans
olika organ och motsvarande organ inom andra trossamfund bör
behandlas lika i skattehänseende. Den erinrar om att Kungl. Maj.t hösten
1971 tillkallat en sakkunnig (Fi 1971:06) med uppdrag att verkställa en
översyn av gällande beskattningsregler rörande ideella föreningar, däribland
”föreningar för religionsutövning”, för att få till stånd likformighet
i den skattemässiga behandlingen. Enligt beredningen bör den i
betänkandet föreslagna förändringen av relationerna mellan staten och
svenska kyrkan givetvis föranleda att de författningar som gäller
beskattningsreglerna ses över från materiell likformighetssynpunkt. Hur
denna likformighet bör i detalj utformas, genom skattelindring eller
skatteskärpning i olika situationer, har emellertid beredningen inte ansett
sig böra ta ställning till. Den närmare utformningen av reglerna för
beskattningen av trossamfund och församlingar inom dessa utgör
nämligen enligt beredningen en skattepolitisk fråga som inte kan ses
isolerad från beskattningen av andra ideella föreningar utan som bör
överses av den ovan nämnde sakkunnige för beskattningen av ideella

SkU1973:15

3

föreningar.

Här nedan återges en i betänkandet intagen tabell (tabell 5.3) med
schematisk översikt av nuvarande beskattningsregler för svenska kyrkan
och andra trossamfund m. fl.1

Staten

^kyrk liga central organ)2 -

Försam ling (=kom mun) -

Kyrka

(lokal-)

(dom-)

Annat
trossamfund
och
dess församling -

Stiftelse och ideell
förening

för hjälpverksamhet
bland
behövande
sjuka
m. fl.

utan

sådant

ändamål

Aktiebolag
Ekonomiskförening -

Kommunal inkomstskatt -

Ink. av fastighet	Nej	Ja, delvis	Ja, <
fastighet	Nej	Ja	Ja
Ink. av kapital	Nej	Nej	Nej
Annan inkomst	Nej	Nej	Nej
Garantibelopp Ink. av rörelse	Nej	Ja, delvis	Ja, i
Statlig inkomstskatt
Ink. av fastighet	Nej	Nej	Nej
Ink. av rörelse	Nej	Nej	Ja
Ink. av kapital	Nej	Nej	Nej
Annan inkomst	Nej	Nej	Nej
Förmögenhetsskatt	Nej	Nej	Nej
Arvsskatt
Vård av behövande	Nej	Nej	Nej
Eljest	Nej	Ja	Ja
Gåvoskatt	Nej	Nej	Nej
Stämpelskatt	Nej	Ja, delvis	Ja
Mervärdeskatt	Ja	Ja	Ja
Arbetsgivaravgift	Ja	Ja	Ja

Ja, delvis	Ja, delvis	Ja	Ja
Ja	Ja	Ja	Ja
Nej	Nej	Ja	Ja
Nej	Nej	Ja	Ja
Ja, delvis	Ja, delvis	Ja	Ja
Nej	Nej	Ja	Ja
Ja	Ja	Ja	Ja
Nej	Nej	Ja	Ja
Nej	Nej	Ja	Ja
Ja, delvis	Ja, delvis	Ja	Nej
(“in-	(“in-
komst)	komst)
Nej	Nej	Ja	Ja
Ja	Nej	Ja	Ja
Nej	Nej	Ja	Ja
Ja	Ja	Ja	Ja
Ja	Ja	Ja	Ja
Ja	Ja	Ja	Ja

1 Samtliga dessa skatteformer medför skatteplikt för fysiska personer.
Nej = skatteplikt föreligger inte för angivna juridiska personer.

Ja = skatteplikt föreligger för angivna juridiska personer.

2 Kyrkofonden samt de fyra centrala kyrkliga styrelserna.

3 Såsom självständigt rättssubjekt.

Frågan om befrielse från arvsskatt för de fria trossamfunden behandlades
även i motioner vid 1972 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända
betänkande 1972:57 anförde skatteutskottet, att om förhållandet mellan
svenska kyrkan och staten ändrades på sätt 1968 års beredning om stat och
kyrka föreslagit i sitt betänkande (SOU 1972:36) förlorade kyrkan sin
ställning som statligt organ och därmed också grunden för skattebefrielsen.
Detta förhållande hade uppmärksammats av beredningen, som ansett

SkU1973:15

4

att förslaget borde föranleda en översyn av beskattningsreglerna från
likformighetssynpunkt, varvid även beskattningen av andra ideella organisationer
måste beaktas. Utskottet instämde i denna uppfattning och
framhöll att den kritik som framförts mot gällande beskattningsregler
talade för att villkoren för stiftelsernas skatteförmåner borde göras
snävare, vilket också uppmärksammats i företagsskatteberedningens (Fi
1970:77) direktiv. Innan resultatet av kommande överväganden lagts
fram, borde riksdagen därför enligt utskottets uppfattning inte binda sig
för åtgärder som ytterligare befäste dessa förmåner.

Utskottet

Svenska kyrkan i dess egenskap av statligt organ liksom stiftelser och
sammanslutningar, som främjar vissa i särskilt hög grad allmännyttiga
ändamål, är befriade från såväl arvsskatt som gåvoskatt, medan de fria
trossamfunden är befriade endast från gåvoskatt.

De utredningsyrkanden i motionerna 1973:7 och 1973:569, som
utskottet behandlar i detta betänkande, syftar till att befria de fria
trossamfunden från arvsskatt. Enligt motionärernas uppfattning bör man
eftersträva så likartade ekonomiska villkor som möjligt för svenska
kyrkan och övriga trossamfund. Motionärerna anför vidare att de fria
trossamfunden främjar allmännyttiga ändamål i lika hög grad som
svenska kyrkan och sådana stiftelser och sammanslutningar, som nu är
befriade från arvsskatt.

1 stort sett motsvarande yrkanden, som utskottet nu har att behandla,
har vid upprepade tillfällen avvisats av riksdagen. Vid föregående års
höstriksdag erinrade skatteutskottet (SkU 1972:57) om att beredningen
om stat och kyrka i sitt slutbetänkande Samhälle och trossamfund (SOU
1972:36) framhållit, att beskattningsreglerna borde ses över från materiell
likformighetssynpunkt som en följd av den av beredningen förordade
ändringen av relationerna mellan staten och svenska kyrkan. En sådan
översyn kunde bl. a. leda till att de särregler, som nu gäller för svenska
kyrkan, slopas och ersätts med de bestämmelser som f. n. gäller för andra
samfund. Beredningen, som inte ansett sig böra ta ställning till denna
fråga, har förutsatt, att föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06), som har
i uppdrag att verkställa en översyn av gällande beskattningsregler rörande
ideella föreningar, däribland organisationer för religionsutövning, får i
uppdrag att överväga hur denna likformighet bör utformas. Beredningens
betänkande är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet, som tidigare framhållit att det kan finnas skäl att vid arvsoch
gåvobeskattningen anlägga olika betraktelsesätt på gåvor och på
testamentariska förordnanden, ansluter sig i princip till den uppfattning
som beredningen om stat och kyrka givit uttryck för i sitt ovannämnda
betänkande. Mot bakgrund härav och vad som anförts i direktiven för
företagskatteberedningen (Fi 1970:77) rörande en skärpning av villkoren
för stiftelsernas skatteförmåner är utskottet för sin del inte övertygat om
att den eftersträvade jämställdheten mellan svenska kyrkan och de fria

SkU 1973:15

5

trossamfunden vid arvs- och gåvobeskattningen bör lösas efter de
riktlinjer, som anges i motionerna. I avvaktan på resultatet av pågående
utredningar är utskottet därför inte berett tillstyrka berörda utredningsyrkande
i motionerna 1973:7 och 1973:569 och avstyrker således bifall
till desamma.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1973:7, i vad den behandlas i detta betänkande,

2. motionen 1973:569.

Stockholm den 20 mars 1973

På skatteutskottets vägnar
TAGE MAGNUSSON

Närvarande: herrar Magnusson i Borås (m), Engkvist (s), Kristenson (s),
Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Westberg i
Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Hörberg (fp) och fru
Normark (s).

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå
(fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olof Johansson i Stockholm (c)
och Hörberg (fp), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna
1973:7 och 1973:569 — ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1973:7 och
1973:569 hos Kungl. Maj:t begär utredning om befrielse för
religiösa trossamfund — innefattande deras regionala och
lokala organisationer — från att erlägga arvsskatt.

GOT AB 73 3486 S Stockholm 1973