Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 34 år 1973

SfU 1973:34

Nr 34

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om översyn
av företagens uppgiftsskyldighet för skatte- och avgiftsdebitering.

Motionen

I motionen 1973:591 av herr Turesson (m) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att reglerna för hur de uppgifter skall vara beskaffade
som skall utgöra underlag för debitering av företagens avgifter och skatter
skyndsamt överses i syfte att minska kostnaderna för berörda uppgifters
framtagande.

Gällande bestämmelser m. m.

Allmänt

Socialförsäkringens administration kräver, att en mängd olika uppgifter
lämnas till försäkringsorganen. Skyldighet att lämna sådana
uppgifter åvilar i betydande utsträckning de försäkrades arbetsgivare.
Uppgifterna har bl. a. betydelse för skilda kontrollrutiner hos framför allt
de allmänna försäkringskassorna. En relativt omfattande uppgiftsskyldighet
har ålagts arbetsgivarna i yrkesskadefall. Många av uppgifterna skall
lämnas utan särskild anmaning. Andra infordras från fall till fall av
försäkringsorganen.

Skyldighet att lämna uppgift för beräkning av arbetsgivares avgift till
försäkringen för tilläggspension, sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna samt
avgifter enligt förordningen angående byggnadsforskningsavgift, lagen om
lönegarantiavgift och lagen om arbetarskyddsavgift regleras i förordningen
(1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m. och åligger den som under året utgett lön till
anställd med minst 500 kr. Arbetsgivaruppgiften skall lämnas senast den
31 januari året efter det som avgiften avser. Vid uppgiften skall fogas ett
exemplar av den kontrolluppgift som upprättats för den anställdes
taxering. Befrielse från skyldighet att bifoga kontrolluppgift kan i vissa
fall medges av riksförsäkringsverket. Redare, som har att redovisa
sjömansskatt, skall lämna arbetsgivaruppgift före februari månads utgång.
Arbetsgivaravgift erläggs i form av preliminär och slutlig avgift enligt ett
särskilt avräkningsförfarande och betalningen är uppdelad på varannan av
årets månader med början i februari. I vissa fall påförs avgiften i samband
med debitering av slutlig skatt enligt uppbördsförordningen (1953:272).

Arbetsgivare är vidare skyldig att på anmaning lämna uppgift angående
namngiven persons förhållande, som är av betydelse för tillämpning av
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Dessa anmaningar avser framför
allt kontroll av arbetstagarens inkomstförhållanden och frånvaro från

1 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 34

SfU 1973:34

2

arbetet på grund av sjukdom. Nämnas kan också att arbetsgivare skall
göra anmälan till försäkringskassan när arbetstagare anställs för längre tid
än fyra veckor och när sådan anställning upphör. Arbetsgivare är vidare
skyldig att anmäla inträffat fall av yrkesskada till kassan.

Det bör i sammanhanget påpekas att särskilda bestämmelser om
uppgiftslämnande till ledning vid taxeringen finns i taxeringsförordningen.
I praktiken medför dessa regler att flertalet arbetsgivare har att
utan anmaning avge kontrolluppgift om vad som utgivits till anställd eller
annan i form av avlöning, arvode, annan ersättning eller förmån, antingen
denna utgått kontant eller såsom naturaförmån. Taxeringen till statlig
inkomstskatt ligger till grund för beräkningen av bl. a. den allmänna
arbetsgivaravgiften. Skyldighet att lämna kontrolluppgift i nu nämnt
hänseende föreligger också i vissa fall efter anmaning.

A vgiftsunderlag

Arbetsgivaravgifterna beräknas på kontant lön och naturaförmåner i
form av kost eller bostad som arbetsgivaren under året utgett till
arbetstagare. Till lön räknas ej sådan särskild ersättning, som en
arbetsgivare kan utge till sina anställda för vissa med arbetet förenade
kostnader, s. k. kostnadsersättning. Erhåller en arbetstagare lön, som är
så beräknad, att han därav själv skall bestrida sina kostnader i
anställningen, ingår likväl hela lönen i underlaget för avgiftsberäkningen.
Efter medgivande av riksförsäkringsverket kan emellertid en arbetsgivare
få göra visst avdrag för arbetstagarens kostnader i anställningen, dock
endast under förutsättning att kostnaderna uppgått till minst 10 procent
av lönen. Riksförsäkringsverket har rätt att lämna sådant medgivande
antingen utan särskild framställning — såvitt avser arbetstagare i viss
verksamhet — eller också efter sådan framställning i fråga om viss eller
vissa arbetstagare.

Arbetsgivaravgift skall inte beräknas på lön, som för arbetstagare
under året ej uppgått till minst 500 kr., eller — i fråga om avgiften till
ATP — på lön till arbetstagare, som uppnått 65 års ålder vid ingången av
det år avgiften avser. Lön, som utbetalas av utomlands bosatt arbetsgivare
eller utländsk juridisk person, blir inte avgiftsgrundande annat än för det
fall, att arbetstagaren sysselsatts vid skötseln av fastighet i Sverige eller i
rörelse, som bedrivs från här beläget fast driftställe. I princip grundar ej
heller lön från arbetsgivare, som är utländsk beskickning eller lönat
konsulat eller som tillhör sådana institutioner, avgiftsplikt. Lön, som
svensk arbetsgivare utger till utomlands sysselsatt utländsk arbetskraft,
blir ej heller avgiftsbelagd.

Avgiftsunderlaget för beräkning av arbetsgivaravgift till tilläggspensioneringen
erhålls genom att man från summan av de av arbetsgivaren
utbetalade lönerna gör två avdrag, nämligen dels ett basbeloppsavdrag,
dels ett maximiavdrag.

Basbeloppsavdraget framräknas genom att det vid årets ingång

SfU 1973:34

3

gällande basbeloppet multipliceras med det beräknade genomsnittliga
antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare,
som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas som
en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre
omfattning, medräknas i motsvarande mån. Genomsnittliga antalet
arbetstagare beräknas med en decimal.

Till grund för beräkningen av det genomsnittliga antalet arbetstagare
läggs två tidsuppgifter, vilka arbetsgivaren har att lämna i arbetsgivaruppgiften,
nämligen dels det totala antalet arbetstimmar under året i
arbetsgivarens verksamhet (sammanlagda arbetstiden), dels det antal
timmar en hos arbetsgivaren helårsanställd med full arbetstid genomsnittligt
har arbetat (genomsnittliga årsarbetstiden). Båda tidsuppgifterna skall
i arbetsgivaruppgiften uttryckas i timmar. Antalet basbeloppsavdrag, som
en arbetsgivare är berättigad till, erhålls genom att dividera den förra
tidsuppgiften med den senare.

Vid beräkningen av avgiften till försäkringen för tilläggspension skall
undantas den del av utgiven lön som för arbetstagare och år överstiger 7,5
gånger basbeloppet. För år 1973 utgör basbeloppet 7 300 kr., maximibeloppet
(7,5 x 7 300=) 54 750 kr. och det maximalt avgiftsgrundande
beloppet (54 750 — 7 300=) avjämnat 47 400 kr.

Debitering

Arbetsgivaravgifterna beräknas av riksförsäkringsverket på grundval av
avgiftsunderlaget. Till grund för beräkningen ligger de av arbetsgivarna
lämnade arbetsgivaruppgiftema.

Reglerna om arbetsgivaruppgift kompletteras med ett antal bestämmelser
av speciell natur, såsom kontroll av att uppgiftsskyldigheten
fullgörs, bestämmande av avgiftsunderlag i vissa fall genom uppskattning,
ändring av avgiftsunderlag i vissa fall m. m. Bl. a. kan nämnas, att ändring
av avgiftsunderlaget gäller en tidsgräns av sex år efter utgången av
utgiftsåret inom vilken alltså ändringen måste ha skett.

Hos riksförsäkringsverket blir arbetsgivaruppgiftema föremål för
granskning. Denna utmynnar i beslut om fastställande av erforderliga
avgiftsunderlag Med hänsyn till att avvikande regler delvis gäller för
beräkning av arbetsgivaruppgift till ATP respektive sjukförsäkringen
måste två skilda avgiftsunderlag fastställas för dessa försäkringsgrenar.
Avgiften för yrkesskadeförsäkringen kan i regel beräknas med utgångspunkt
i samma underlag som avgiften till sjukförsäkringen. Byggnadsforskningsavgiften
beräknas vanligen på ett särskilt underlag. Föranleder
granskningen att avgiftsunderlag bör beräknas med avvikelse från de av
arbetsgivare lämnade uppgifterna, underrättas arbetsgivaren härom och
ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Därpå följande beslut om avvikelse
meddelas skriftligt och med vederbörlig besvärshänvisning.

Har arbetsgivaruppgift inte avlämnats eller kan på grund av brister i
lämnade uppgifter avgiftsunderlag inte tillförlitligen beräknas, skall
avgiftsunderlaget uppskattas efter vad som befinnes skäligt.

SfU 1973:34

4

På grundval av sålunda fastställda avgiftsunderlag beräknas därefter
arbetsgivaravgift. Även i detta fall sker beräkningen hos riksförsäkringsverket.

Debiteringen och uppbörden av arbetsgivaravgiften sker på skilda sätt i
princip beroende på avgiftens storlek. Avgift uppgående till högst 1 000
kr. debiteras i regel på arbetsgivarens skattsedel såsom slutlig skatt och
uppbäres i samma ordning som skatten. Annan avgift debiteras på
särskild räkning som riksförsäkringsverket sänder till arbetsgivaren. Dessa
arbetsgivaravgifter innefattar regelmässigt slutlig avgift och preliminär
avgift. Härtill kan i vissa fall komma tillkommande avgift (t. ex. på grund
av beslut om höjt avgiftsunderlag med anledning av granskning av
arbetsgivares avlöningsbokföring).

Den slutliga avgiften beräknas och debiteras året näst efter utgiftsåret
och upptas på räkning, som sänds ut i januari året efter debiteringsåret.

I avräkning på slutlig avgift skall arbetsgivaren varje år erlägga
preliminär avgift. Denna skall enligt huvudregeln utgå med ett belopp
motsvarande den slutliga avgift, vilken debiterades under nästföregående
år och som alltså avser löner under året före sistnämnda år. Avgiften
fördelas på sex betalningsterminer och skall betalas senast den 18
varannan månad med början i februari. Uppgift om de arbetsgivaravgifter
som skall påföras i samband med slutlig skatt lämnas årligen av
riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna.

Har slutlig avgift inte påförts arbetsgivaren skall särskild beräkning ske
av den preliminära avgiften. Denna skall därvid bestämmas till belopp
som så nära som möjligt kan beräknas komma att motsvara den slutliga
avgiften. Särskild beräkning av preliminär avgift för visst år skall också
göras om det kan antas att den slutliga avgiften för samma år kommer att
avvika från den året dessförinnan debiterade slutliga avgiften med minst
en femtedel av denna avgift. Även i andra fall kan särskild avgiftsberäkning
ske om skillnaden mellan utgående preliminär avgift och påräknelig
slutlig avgift kan antas bli mer betydande eller annan särskild omständighet
föreligger.

För att påförd preliminär avgift skall bringas i bättre överensstämmelse
med beräknad slutlig avgift kan i vissa fall ett jämkningsförfarande
ifrågakomma.

Utskottet

1 den förevarande motionen yrkas översyn av de regler som gäller för
företagens skyldighet att lämna uppgifter för skatte- och avgiftsdebitering.
Syftet med motionen är att minska företagens kostnader för
uppgiftsskyldighetens fullgörande.

Samhällsutvecklingen har medfört att företag och andra arbetsgivare
fått alltmer vidgade åligganden att förse myndigheter med uppgifter av
olika slag och att medverka vid uppbörd av skatt. Uppgifts- och
uppbördsskyldigheten har kommit till och utformats successivt under en
lång följd av år. Vissa förenklingar har kommit till stånd. Likväl torde de

SfU 1973:34

5

många reformerna under senare år främst på skatte- och uppbördsområdet
men även inom socialförsäkringen ha medfört att företagens uppgiftsoch
uppbördsskyldighet kommit att bli alltmer betungande. Det är mot
bakgrund härav tillfredsställande att den i motionen aktualiserade frågan
numera är föremål för en allsidig översyn inom utredningen (Fi 1970:69)
om företagens uppgiftsplikt. Denna har i första hand att överväga vad
som är möjligt att göra för att uppgifts- och uppbördsskyldigheten skall
bli så litet betungande som möjligt för företag och andra och kunna
fullgöras på ett enkelt och rationellt sätt. Översynen är i huvudsak av
teknisk art, men de sakkunniga är enligt direktiven oförhindrade att
undersöka i vilken mån ändringar av det sakliga innehållet i gällande
bestämmelser på förevarande område kan vara av betydelse för en
förenkling och rationalisering.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att det utredningsarbete,
som sålunda pågår och som bedrivs i nära samråd med bl. a. traktamentsbeskattningsutredningen
och riksförsäkringsverket kommer att resultera i
förslag som innebär att uppgifts- och uppbördsskyldigheten kan fullgöras
med en rimligare arbetsinsats och till en lägre kostnad än f. n.

Som framgår av det anförda är yrkandet i motionen redan tillgodosett.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1973:591.

Stockholm den 22 november 1973

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Lundberg (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i
Nennesholm (c), Persson i Stockholm (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s),
fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Björck i Nässjö* (m), Olsson i
Stockholm (vpk), fröken Bergström (fp) och herr Lindström (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 73 5449 S Stockholm 1973