Socialutskottets betänkande nr 18 år 1973

SoU 1973:18

Nr 18

Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:115
med förslag till åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra
den allmänna ordningen, såvitt propositionen hänvisats till socialutskottet,
jämte motion.

I propositionen 1973: 115 har Kungl. Maj:t (justitiedepartementet), såvitt
propositionen hänvisats till socialutskottet, föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för ökade bidrag till vård av narkotikamissbrukare
m. m., som förordats i propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
för socialärenden,

2. till Täckning av kostnader för ökade bidrag till vård av narkotikamissbrukare
m. m. för budgetåret 1973/74 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 8 300 000 kr.

I övrigt har propositionen hänvisats till justitieutskottet (JuU 1973: 26).

I samband med propositionen har socialutskottet behandlat motionen
1973: 1976 av herr Bohman m. fl. (m), som väckts i anledning av propositionen.
I motionen yrkas under hänvisning till motivering i motionen
1973: 1975 att riksdagen hos Kungl. Maj:t

1. anhåller att Kungl. Maj:t ger socialstyrelsen i uppdrag att skyndsamt
utreda huruvida barnavårdsnämndernas verksamhet står i överensstämmelse
med intentionerna i barnavårdslagen,

2. ger till känna vad i motionen 1973: 1975 anförts angående vård
av narkotikamissbrukare.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen läggs fram förslag till förstärkta insatser för att
förebygga och bekämpa brott och för att förbättra den allmänna ordningen.

Det föreslås sålunda att polisväsendet under budgetåret 1973/74
tillförs sammanlagt 624 nya tjänster, varav 400 polismanstjänster. Häri
är inräknade de tjänster som föreslagits i statsverkspropositionen. Som
riktlinjer för en fortsatt förstärkning av de polisiära insatserna anges att
polisväsendet bör tillföras 550 tjänster, varav 400 polismanstjänster,
under budgetåret 1974/75 och 500 tjänster, varav 400 polismanstjänster,
under budgetåret 1975/76. Förstärkningarna syftar till att i första hand
söka komma till rätta med vissa slag av brottslighet som framstår som
särskilt oroande, såsom vålds- och narkotikabrott, tillgrepps- och skatte -

Riksdagen 1973. 12 sami. Nr 18

SoU 1973: 18

brott. Avsikten är också att mera inrikta polisarbetet på direkt brottsförebyggande
verksamhet, bl. a. genom ökad fotpatrullering och flera
kvarterspoliser.

Samtidigt läggs fram vissa förslag om ökade statsbidrag till kommunerna
under budgetåret 1973/74 för social jourverksamhet, vårdcentraler,
behandlingshem och vård i enskilt hem för narkotikamissbrukare samt
medel för nya behandlingsformer för narkotikamissbrukare.

Propositionen innehåller vidare förslag till lag om tillfälligt omhändertagande.
I huvudsak innebär förslaget att de bestämmelser om tillfälliga
omhändertaganden som f. n. finns i polisinstruktionen förs över till
den föreslagna nya lagen och kompletteras med vissa föreskrifter som
syftar till att skapa underlag för stödjande åtgärder och klargöra hur
fortsatta ordningsstörningar skall kunna förhindras. En bestämmelse
föreslås också som ger polisen möjlighet att flytta minderåriga från
skadliga eller farliga miljöer.

I propositionen föreslås även vissa lagändringar som syftar till att
hindra eller försvåra rånangrepp mot banker och andra penninginrättningar
genom effektivare säkerhetsåtgärder. Förslag läggs sålunda fram
om ändring i bl. a. banklagen som ger bankinspektionen en uttrycklig
rätt att meddela tvingande föreskrifter om brottsförebyggande åtgärder.

I syfte att komma till rätta med den brottslighet som i vissa fall
förekommer i anslutning till s. k. sexklubbar och poseringsateljéer föreslås
att det i allmänna ordningsstadgan införs bestämmelser som bl. a.
innebär att offentlig pornografisk föreställning inte får ges utan tillstånd
av polismyndigheten.

I övrigt behandlas vissa andra frågor som rör samhällets insatser mot
brott och ordningsstörningar.

Utskottet

De förslag som läggs fram i propositionen grundar sig på betänkande
av den i början av året tillsatta brottskommissionen. Förslagen avser
i främsta rummet förstärkta insatser för att förebygga och bekämpa
brott och för att förbättra den allmänna ordningen. Sålunda föreslås
att polisväsendet för budgetåret 1973/74 tillförs ett stort antal nya
tjänster. Riktlinjer för en fortsatt förstärkning av de polisiära insatserna
anges. Förslag till lag om tillfälligt omhändertagande föreläggs riksdagen.
Även vissa andra förslag — bl. a. såvitt avser kontroll av pornografiska
föreställningar — framläggs. I propositionen föreslås också
ökade statsbidrag till vård av narkotikamissbrukare m. m. Endast sistnämnda
del av propositionen har hänvisats till socialutskottet. Övriga
delar av propositionen behandlas av justitieutskottet (JuU 1973: 26).

Socialutskottet vill i likhet med vad som anförs i propositionen av
chefen för socialdepartementet erinra om att brottskommissionen inte

SoU 1973:18

haft i uppgift att behandla frågor om den kommunala socialvårdens
omfattande uppgifter och dess principiella inriktning. Dessa frågor behandlas
f. n. av socialutredningen. Ett betänkande av utredningen om
de principiella målfrågorna för socialvården beräknas föreligga under
innevarande år.

Vid utskottets behandling tidigare i år av statsverkspropositionen i
vad avser anslag inom socialdepartementets verksamhetsområde (SoU
1973: 5 p. 35) uttalade utskottet att det är motiverat att göra en översyn
av reglerna för statsbidrag till narkomanvården. Med hänsyn till
att brottskommissionen då prövade frågan om förbättrade statsbidragsmöjligheter
gick utskottet inte in på några närmare överväganden i
saken.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna följande av
chefen för socialdepartementet förordade ändrade grunder för ökade
statsbidrag till vård av narkotikamissbrukare. Förutsättningarna för
statsbidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare ändras så att
kravet på en övre åldersgräns utgår ur bidragsvillkoren. Kraven på
akutvårdplatser och jourverksamhet slopas. Det maximala statsbidraget
till driftkostnad för en plats på behandlingshem för narkotikamissbrukare,
som från den 1 juli i år utgör 23 000 kr., höjs till 35 000 kr. Till
kommuns kostnad för familjevård för unga narkotikamissbrukare utgår
statsbidrag med 300 kr. i månaden per plats. Bidraget får utgå såväl
vid frivillig placering som vid omhändertagande enligt barnavårdslagen
under en tid av högst två år för en och samma vårdtagare. Vidare föreslås
att ytterligare 500 000 kr. skall anvisas för bidrag till kommuner
och till organisationer som sysslar med rehabilitering av narkotikaskadade
personer samt att medel skall ställas till socialstyrelsens förfogande
för ersättning till kommunerna för social jourverksamhet under en
försöksperiod på två år.

I motionen 1973: 1976 av herr Bohman m. fl. förordas att som förutsättning
för de ändrade grunderna för statsbidrag till vårdcentralerna
och behandlingshemmen m. m. skall gälla att samhället har en klart
uttalad vårdskyldighet gentemot narkotikamissbrukare som saknar sjukdomsinsikt
och att en systematisk utvärdering av behandlingsresultaten
genomförs. Motionärerna yrkar att, om dessa krav inte godtas, anslagshöjningarna
skall överföras till bidrag till familjevård för unga narkotikamissbrukare.

SoU 1973:18

Genom regler i bamavårdslagen och lagen om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall har skapats en ram inom vilken man kan
göra de tvångsingripanden som behövs. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning att nu göra någon omprövning av riksdagens tidigare
ställningstaganden rörande användningen av sådana ingripanden.
Utskottet hänvisar härvid till sina överväganden vid förra årets riksdag
(SoU 1972: 21). I sammanhanget bör erinras om att socialutredningen
i det principbetänkande, som enligt det ovan sagda är att vänta senare
i år, kommer att ta upp frågan om en avvägning mellan frihet och
tvång på socialvårdsområdet. Det finns också skäl nämna att inom
socialstyrelsen en särskild arbetsgrupp är sysselsatt med en översyn av
lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Den omständigheten att narkomanvården således i princip bör bygga
på frivillighet står inte i motsättning till önskemålet att vissa samhällsorgan
åläggs långtgående skyldigheter att tillgodose föreliggande vårdbehov.
I den mån motionärernas önskemål syftar till att få till stånd en
narkomanvård, som är väl utbyggd och effektiv och som innehåller
moment av aktiv uppsökande verksamhet, har utskottet inte någon avvikande
mening.

Då det gäller utbyggnaden av vårdresurserna torde brister föreligga
framför allt i fråga om vårdcentraler och behandlingshem. Enligt utskottets
mening bör de föreslagna liberaliseringarna i fråga om villkoren
för statsbidrag till vårdcentraler liksom de föreslagna höjningarna av
driftbidragen till behandlingshem vara väl ägnade att stimulera utbyggnaden
i angivna hänseenden. Ett ökat antal vårdcentraler torde
inte minst vara av betydelse för att kunna tillämpa det vårdbassystem,
som förordas i socialstyrelsens nyligen utgivna vägledande information
rörande behandling av narkotikamissbrukare och som innebär att en
enda behandlingsenhet har huvudansvaret för en klient under hela behandlingsförloppet,
oavsett var i vårdsystemet vederbörande för tillfället
befinner sig.

Som även framhålls i motionsskälen är narkotikamissbrukarna ofta
svåra att nå genom att de saknar insikt om sitt behov av vård och inte
frivilligt söker hjälp. Detta ställer krav på en aktiv, uppsökande verksamhet
från primärkommunernas sida. Genom 1968 års ändring i 1 och
6 §§ socialhjälpslagen har klarlagts socialnämndernas ansvar för denna
uppsökande verksamhet. En liknande allmän skyldighet för barnavårdsnämnd
föreligger enligt 3 § bamavårdslagen. Trots de förpliktelser som
sålunda föreligger för primärkommunema i fråga om uppsökande verksamhet
vill utskottet inte förneka att verksamheten till sin omfattning
varierar och ännu på många håll är otillräcklig. En förbättring i detta
avseende kan dock enligt utskottets mening inte åstadkommas genom
bifall till förslaget i motionen. Ett accepterande av förslaget i propositionen
om statsbidrag till social jourverksamhet under en försöksperiod

SoU 1973:18

bör däremot kunna ge en viss stimulerande effekt. Då det gäller formerna
för jourverksamheten bör nämligen, enligt vad som förordas i
propositionen och till vilket utskottet ansluter sig, försöken kunna omfatta
direkt uppsökande verksamhet.

Beträffande den i motionen upptagna frågan om en systematisk utvärdering
av behandlingsresultaten inom narkomanvården får utskottet
inledningsvis erinra om att det efter svenskt initiativ skall anordnas
fyra nordiska symposier om narkotikaforskning och att det första av
dessa, som ägde rum i oktober förra året, helt ägnades åt behandlingsforskningens
problem. Vidare kan framhållas att socialstyrelsen genomfört
en enkät till de olika forskningsråden, berörda universitetsinstitutioner
och olika behandlingsenheter angående pågående och planerad
forskning kring frågor som rör narkotika och narkotikamissbruk. Enkäten
är nu föremål för bearbetning. Det finns i anslutning härtill anledning
att upprepa vad utskottet anförde förra året i frågan, nämligen
att det är angeläget att socialstyrelsen, sedan kartläggningen slutförts,
snarast tar ställning till vilka ytterligare forskningsuppgifter som främst
ter sig angelägna med utgångspunkt i socialstyrelsens uppgift att ge råd
och information beträffande narkomanvården; i främst rummet torde
uppföljnings- och åtgärdsstudier kunna behöva initieras från styrelsens
sida. Som utskottet också underströk bör det ankomma på socialstyrelsen
att i petita eller särskild framställning till Kungl. Maj:t redovisa de
forskningsbehov som sålunda kan föreligga och därvid göra den framställning
om medelsanvisning som erfordras för forskningen.

Av det föregående följer att utskottet avstyrker motionen 1973: 1976,
såvitt avser anslagen till narkomanvården. Utskottet biträder de av
Kungl. Maj:t framlagda förslagen. Beträffande de ändrade grunderna
för bidrag till driften av behandlingshem vill utskottet göra det förtydligandet
att bidragshöjningen självfallet bör avse även inackorderingshem.
Statsbidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare
skall enligt propositionen kunna utgå beträffande
missbrukare som efter vård på institution eller efter bedömning av
vårdcentral anses bäst kunna övervinna sitt missbruk i en sådan vårdform.
Enligt utskottets mening kan det finnas anledning medge att
statsbidrag för vård av missbrukare, som inte varit intagen på institution,
får utgå även i andra fall än då placeringen i enskilt hem skett
efter bedömning av vårdcentral. Det finns ju i landet endast ett fåtal
vårdcentraler. Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
socialstyrelsen bör göra de närmare ställningstagandena härvidlag.

Utskottet tillstyrker att, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, medel
ställs till socialstyrelsens förfogande för ersättning till kommunerna föi
social jourverksamhet under en försöksperiod.

I ovannämnda motion, 1973: 1976, yrkas också att socialstyrelsen
skall få i uppdrag att skyndsamt utreda huruvida barnavårdsnämnder -

SoU 1973: 18

nas verksamhet står i överensstämmelse med barnavårdslagens intentioner.
I motionsskälen anförs att från både polis- och åklagarhåll allvarlig
kritik har riktats mot vissa barnavårdsnämnder och att JO funnit
grund för liknande anmärkningar och vid upprepade tillfällen uttalat
oro över de växande ungdomsproblemen i våra större städer, i synnerhet
Stockholm. Vidare anförs att den begärda utredningen särskilt
skulle klarlägga huruvida det finns vissa tjänstemän som åsidosätter
intentionerna i bamavårdslagen.

Utskottet vill med skärpa avvisa tanken att riksdagen skulle ta initiativet
till en utredning, vars egentliga syfte skulle vara att klarlägga hur
enskilda tjänstemän hos de kommunala barnavårdsnämnderna fullgör
sina tjänsteåligganden. Det finns i anslutning härtill anledning erinra
om att det enligt 4 § barnavårdslagen ankommer på länsstyrelserna att
noga följa tillämpningen av nämnda lag samt tillse att barnavården
ordnas och handhas ändamålsenligt. Vidare har socialstyrelsen enligt
5 § samma lag att följa barnavårdsverksamheten i riket och att genom
råd och anvisningar verka för att den ordnas och utvecklas ändamålsenligt.
Utskottet vill i samband härmed nämna att socialstyrelsen år
1969 utgivit råd och anvisningar rörande barnavårdslagen och, för kort
tid sedan, en omfattande vägledande information rörande behandling
av narkotikamissbrukare. Beträffande intensifierat samarbete mellan
barnavårdsnämnd, skola och polis har ett särskilt cirkulär (1970: 513)
utfärdats och socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen
har gett ut råd och anvisningar i ämnet. I anslutning härtill kan nämnas
att chefen för justitiedepartementet i propositionen aviserar en särskild
undersökning huruvida intentionerna bakom nämnda cirkulär realiserats
i praktiken. Vad som sagts hindrar inte att det kan finnas skäl att ta
upp till övervägande frågan om det är motiverat att utfärda ytterligare
anvisningar som kan vara vägledande för barnavårdsnämndernas och
de anställda tjänstemännens handlande. Prövningen av denna fråga
ankommer i enlighet med det ovan sagda på socialstyrelsen. Frågan bör
emellertid också kunna aktualiseras i det centrala råd för samordning
av samhällets insatser mot brott, som Kungl. Maj:t beslutat inrätta.
Rådet, som kommer att upprättas inom kort, skall i mera långsiktigt
perspektiv verka för brottsförebyggande åtgärder på bred front.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1973:
1976, såvitt avser utredning om barnavårdsnämndernas verksamhet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1973: 1976 i motsvarande
del och med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1973: 115 godkänner vad i statsrådsprotokollet över socialärenden
och av utskottet förordats rörande grunder för ökade
bidrag till vård av narkotikamissbrukare m. m.,

2. att riksdagen till Täckning av kostnader för ökade bidrag till

SoU 1973:18

vård av narkotikamissbrukare m. m. för budgetåret 1973/74
under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 8 300 000
kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 1976, såvitt avser utredning
om barnavårdsnämndernas verksamhet.

Stockholm den 17 maj 1973

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Dahlberg (s), Carlshamre
(m), Larsson i Öskevik (c), fru Sigurdsen (s), herrar Hyltander (fp)*,
Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), Nordberg (s), Åkerlind (m),
Bengtsson i Göteborg (c), Romanus (fp), Olsson i Timrå (s) och Nilsson
i Växjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande frågan om samhällets vårdskyldighet och om utvärdering
av behandlingsresultaten inom narkomanvården av herrar Carlshamre
(m) och Åkerlind (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med »Motionsyrkandet
måste ses» och slutar på s. 5 med »under en försöksperiod»
bort ha följande lydelse:

Motionsyrkandet måste ses som en uppföljning i här aktuell del av
en vid brottskommissionens förslag fogad reservation. I denna diskuteras
i anslutning till frågan om samhällets vårdskyldighet bl. a. tvångsvård
av narkomaner. Utskottet vill erinra om att riksdagen uttalat att
grundlinjen i narkomanvården måste bygga på frivillighet. Enighet har
å andra sidan rått om att vi inte kan avstå från möjligheterna till tvång
inom narkomanvården. Genom regler i barnavårdslagen och lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall har skapats en ram inom
vilken man kan göra tvångsingripanden. Enligt utskottets mening är
det särskilt angeläget att barn och ungdomar som missbrukar narkotika
och som saknar sjukdomsinsikt tas om hand så att de kan bli fria från
giftberoendet. Som ett i denna del enigt socialutskott uttalade förra året
kan ett ingripande på ett förhållandevis tidigt stadium med stöd av barnavårdslagen
vara det enda alternativet till ett fortsatt narkotikamissbruk
och kriminalitet från den unges sida (SoU 1972: 21). För sådana
fall, uttalade utskottet, kunde det vara mera motiverat att i ökad utsträckning
använda de möjligheter att ingripa med tvång mot unga narkotikamissbrukare
som barnavårdslagen ger. Det torde kunna konsta -

SoU 1973:18

terås att någon påvisbar ändring i fråga om barnavårdsnämndernas
praxis i förevarande avseende inte skett sedan uttalandet gjordes. Utskottet
anser mot denna bakgrund att det i barnavårdslagen snarast bör
inskrivas en klart preciserad vårdskyldighet gentemot narkomanerna.
Socialutredningen kommer visserligen att senare i år avge ett betänkande
i vilket kommer att tas upp frågan om en avvägning mellan frihet
och tvång på socialvårdsområdet. De förslag, som utredningen skall
framlägga, torde emellertid inte komma att leda till lagstiftning förrän
om flera år, och utskottet kan därför inte acceptera att en effektiv lagstiftning
skjuts på framtiden under hänvisning till socialutredningens
arbete. Även då det gäller vuxna narkomaner bör samhällets vårdskyldighet
klarare fastslås än vad som f. n. görs. Förslag i nu angivna hänseenden
bör snarast föreläggas riksdagen. Utskottet vill här tillägga att
senast i samband med behandlingen av socialutredningens förslag möjligheterna
att åstadkomma likartade lagregler för nykterhetsvård och
narkomanvård ingående bör prövas.

Då det gäller (= utskottet) tillfället befinner sig.

Som även framhålls (= utskottet) håll är otillräck ligt.

Ett accepterande av förslaget i propositionen om statsbidrag till social
jourverksamhet under en försöksperiod bör kunna ge en viss stimulerande
effekt. Då det gäller formerna för jourverksamheten bör nämligen
enligt vad som förordas i propositionen och till vilket utskottet ansluter
sig försöken kunna omfatta direkt uppsökande verksamhet.

Beträffande den i (= utskottet) erfordras för forsk ningen.

Utskottet vill därjämte påpeka nödvändigheten av att socialstyrelsen
gör en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av behandlingsresultaten
inom olika former av narkomanvård.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan förordat beträffande vårdskyldigheten
och om utvärdering av behandlingsresultaten inom narkomanvården
— vilket i anledning av motionen 1973: 1976 bör ges Kungl.
Maj:t till känna — anser sig utskottet kunna godkänna vad i propositionen
förordats rörande grunder för ökade bidrag till vård av narkotikamissbrukare
m. m. Beträffande de ändrade grunderna för bidrag
till driften av behandlingshem vill utskottet göra det förtydligandet att
bidragshöjningen självfallet bör avse även inackorderinghem. Statsbidrag
till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare
skall enligt propositionen kunna utgå beträffande missbrukare som efter
vård på institution eller efter bedömning av vårdcentral anses bäst kunna
övervinna sitt missbruk i en sådan vårdform. Enligt utskottets mening
kan det finnas anledning medge att statsbidrag för vård av missbrukare,
som inte varit intagen på institution, får utgå även i andra fall än då
placeringen i enskilt hem skett efter bedömning av vårdcentral. Det
finns ju i landet endast ett fåtal vårdcentraler. Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande, socialstyrelsen bör göra de närmare ställningstagandena
härvidlag.

SoU 1973:18

dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973: 115
godkänner vad i statsrådsprotokollet över socialärenden och av
utskottet förordats rörande grunder för ökade bidrag till vård
av narkotikamissbrukare m. m.,

b) i anledning av motionen 1973: 1976 i motsvarande del ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande frågan
om samhällets vårdskyldighet och om utvärdering av behandlingsresultaten
inom narkomanvården,

2. beträffande frågan om utredning rörande barnavårdsnämndernas
verksamhet av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet
vill med» och slutar med »om barnavårdsnämndernas verksamhet»
bort ha följande lydelse:

Enligt 4 § barnavårdslagen ankommer det på länsstyrelserna att noga
följa tillämpningen av lagen samt tillse att barnavården ordnas och handhas
ändamålsenligt. Vidare har socialstyrelsen enligt 5 § samma lag
att följa barnavårdsverksamheten i riket och att genom råd och anvisningar
verka för att den ordnas och utvecklas ändamålsenligt. Utskottet
vill i samband härmed nämna att socialstyrelsen år 1969 utgivit råd och
anvisningar rörande barnavårdslagen. Beträffande intensifierat samarbete
mellan barnavårdsnämnd, skola och polis har ett särskilt cirkulär
(1970:513) utfärdats, och socialstyrelsen och rikspolisstyrelsen har gett
ut råd och anvisningar i ämnet. Chefen för justitiedepartementet har i
propositionen aviserat en särskild undersökning huruvida intentionerna
bakom nämnda cirkulär realiserats i praktiken. Vad som sagts hindrar
inte att det kan finnas skäl att ta upp till övervägande frågan om det
är motiverat att utfärda ytterligare anvisningar som kan vara vägledande
för barnavårdsnämndernas och de anställda tjänstemännens handlande.
Särskilt kan detta vara nödvändigt med tanke på den tid som förflutit
sedan nämnda råd och anvisningar utfärdades och de förändringar som
skett sedan dess.

Som framhålls i motionen har från olika håll allvarlig kritik riktats
mot vissa barnavårdsnämnder. I anslutning härtill bör erinras om ett
uttalande av brottskommissionen av innehåll att det är helt oacceptabelt
att öldrickande, sniff och haschrökning inte bara tillåts utan i vissa fall
underlättas i kommunala ungdomslokaler (prop. s. 151). Uttalandet innebär
ett konstaterande att de nämnda missförhållandena kan föreligga
i enskilda kommuner. Utskottet anser mot bakgrund av det sagda att det
kan vara motiverat att göra en kartläggning av hur bamavårdslagen i
praktiken tillämpas och på grundval härav utvärdera huruvida bama -

SoU 1973:18

vårdsnämndernas verksamhet står i överensstämmelse med intentionerna
i barnavårdslagen. Utredningen — som givetvis inte Skall inriktas på att
bedöma hur de enskilda kommunala tjänstemännen fullgör sina åligganden
— bör kunna bli av betydelse vid utarbetandet av nya råd och
anvisningar från socialstyrelsen rörande barnavården. Beroende på resultatet
av utredningen kan denna också få betydelse för länsstyrelsernas
skyldighet enligt barnavårdslagen att tillse att barnavården ordnas och
handhas ändamålsenligt. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet
yrkandet i motionen 1973: 1976 om en utredning rörande barnavårdsnämndernas
verksamhet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1976 i motsvarande
del hos Kungl. Maj:t hemställer att socialstyrelsen ges i uppdrag
att skyndsamt utreda huruvida barnavårdsnämndernas
verksamhet står i överensstämmelse med intentionerna i barnavårdslagen.