Skatteutskottets betänkande nr 76 år 1973

SkU 1973:76

Nr 76

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:207 med förslag om beskattning av interna aktieöverlåtelser och
avdrag vid taxeringen för garantiavsättningar jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:207 har Kungl. Majit (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623).

1 propositionen läggs fram förslag på grundval av två promemorior
från företagsskatteberedningen, Interna aktieöverlåtelser (Ds Fi 1973:13)
och Garantiavsättningar (Ds Fi 1973:9).

I fråga om s. k. interna aktieöverlåtelser föreslås bestämmelser om
skärpt realisationsvinstbeskattning. Reglerna innebär att den som överlåter
aktier i ett fåmansbolag till ett annat fåmansbolag där samma person
eller honom närstående person äger aktier får skatta för hela köpeskillingen
för aktierna som realisationsvinst. Har avyttringen av aktierna
skett av organisatoriska eller marknadsmässiga skäl eller föreligger andra
synnerliga skäl, föreslås dispens få medges för de skärpta reglerna.

De nya bestämmelserna avses skola tillämpas även på överlåtelse av
aktie som sker efter utgången av år 1972. Om överlåtelsen av aktier
återgår senast den 30 juni 1974 föreslås de nya bestämmelserna
emellertid inte skola tillämpas.

Vidare föreslås en lagstadgad rätt till avdrag för framtida garantiutgifter
i anledning av utestående garantiförpliktelser. Avdraget får dock i
normalfallet inte överstiga de garantiutgifter som redovisats i räkenskaperna
under beskattningsåret. I vissa speciella fall föreslås rätt till avdrag
för sådana framtida utgifter med belopp som efter särskild utredning
befinnes skäligt. Riksskatteverket avses vidare, om det föreligger särskilda
förhållanden i någon bransch, få meddela anvisningar om beräkning av
avdraget efter schablon. Bestämmelserna om avdrag för framtida garantiutgifter
avses skola tillämpas första gången vid 1974 års taxering.

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 76

SkU 1973:76

2

Författningsförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928:370),
dels att 35 § 3 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till anvisningarna till 41 § skall fogas en ny punkt, 1 a, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

3 morn.1 Avyttras aktie, andel i aktiefond, fondandel
eller teckningsrätt till aktie eller andel
i ekonomisk förening eller i handelsbolag
eller avyttras annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i
bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., räknas som skattepliktig
realisationsvinst:
om egendomen innehafts

mindre än 2 år 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Avyttrar skattskyldig egendom som här avses och som den skattskyldige
innehaft fem år eller mera och framstår det icke som sannolikt att
avyttringen skett utan vinst eller med vinst ej överstigande 5 procent av
vad den skattskyldige erhåller för egendomen, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas ett belopp motsvarande 10 procent av vad han
erhåller för egendomen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Från
sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta
stycke under ett beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500
kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 500 kronor. 1 intet fall får dock skattskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, äger Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt
eller delvis, om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör
framställning därom senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 mom. andra stycket, beräknas skatteplik1
Senaste lydelse 1972:273.

SkU 1973:76

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tig realisationsvinst icke till högre belopp än som motsvarar 10 procent av
vad den skattskyldige erhåller för egendomen efter avdrag för kostnad för
avyttringen.

Bestämmelsen i 2 mom. fjärde stycket äger motsvarande tillämpning
på egendom som avses i detta moment.

Från skatteplikt enligt detta Från skatteplikt enligt detta

moment undantages vinst som moment undantages — där ej an uppkommer,

när aktie i aktiebolag nät följer av nionde stycket —

eller andel i handelsbolag, ekono- vinst som uppkommer, när aktie i

misk förening eller utländskt bo- aktiebolag eller andel i handelsbolag
överlåtes mellan sådana företag lag, ekonomisk förening eller ut inom

samma koncern, om moder- ländskt bolag överlåtes mellan så företaget

i koncernen är aktiebo- dana företag inom samma kon lag

eller ekonomisk förening och cern, om moderföretaget i koncer den

överlåtna aktien eller andelen nen är aktiebolag eller ekonomisk

innehaves som ett led i annan förening och den överlåtna aktien

koncernens verksamhet än förvalt- eller andelen innehaves som ett

ning av fastighet, värdepapper led i annan koncernens verksam eller

annan därmed likartad lös het än förvaltning av fastighet,

egendom. värdepapper eller annan därmed

likartad lös egendom.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget
eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får icke föranleda att
realisationsvinst beräknas lägre eller att realisationsförlust beräknas högre
än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gälla
endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga
tillgång. De gälla dock icke vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsrättsförening som avses i 24 § 3 morn., om
avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter
i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos
myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av
större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i
bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom
förmedling av annan, överlåtes på den skattskyldige eller honom
närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett

1* Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 76

SkU 1973:76

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum
efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst
vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst
enligt detta stycke upptagas till beskattning på samma sätt som vid
eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande
tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverket får medgiva undantag från detta stycke, om
det kan antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte
än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i

sådan fråga får talan icke föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett
aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägas eller på därmed
jämförligt sätt innehavas - direkt
eller genom förmedling av juridisk
person - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag),
till ett annat fåmansbolag,
vari aktie - direkt eller genom
förmedling av annan - äges eller
inom två år efter avyttringen vid
något tillfälle kommer att ägas av
den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad
den skattskyldige erhåller för aktien.
Lika med aktieinnehav i det
bolag, som förvärvat aktien, anses
den skattskyldiges aktieinnehav i
ett annat fåmansbolag, som inom
två år efter avyttringen förvärvar
större delen av tillgångarna i något
av fåmansbolagen. Har överlåtelse
av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större
delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst
enligt detta stycke uppkom,
får realisationsvinsten upptagas till
beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu föreskrivits
äger motsvarande tillämpning i

SkU 1973:76

Nuvarande lydelse

5

Föreslagen lydelse

fråga om handelsbolag eller ekonomisk
förening eller andel i sådant
bolag eller förening liksom
teckningsrätt till aktie eller annan
rättighet jämförlig med aktie. Sker
avyttringen av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl,
äger Kungl. Maj.t eller myndighet,
som Kungl. Maj.t bestämmer, för
särskilt fall medge undantag från
tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i
detta moment föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling
eller avkomlings make, syskon
eller syskons make eller avkomling
samt dödsbo vari den skattskyldige
eller någon av nämnda
personer är delägare. Med avkomling
avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

Anvisningar
till 41 §

l.a. Avdrag för framtida garantiutgift
får åtnjutas med belopp,
som svarar mot vad sorn i räkenskaperna
för beskattningsåret avsatts
för täckande av risker med
anledning av garantiförpliktelse,
som ut estår vid beskattningsårets
utgång. Avdraget får dock icke
överstiga det sammanlagda beloppet
för år räknat av de utgifter till
följd av garantiförpliktelser, som
redovisats i räkenskaperna under
beskattningsåret. A vser garantiförpliktelsen
tid, som är kortare än
två år, beräknas avdraget högst till
belopp som svarar mot så många
tjugofjärdedelar av nyssnämnda
sammanlagda belopp av utgifter
som den tid garantiförpliktelsen
avser utgör i månader. Brutet må -

SkU 1973:76

6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nadstal bortfaller. A vdrag får dock
åtnjutas med skäligt belopp om
den skattskyldige visar att betydligt
större avdrag för avsättningen
än som skulle medges enligt nyssnämnda
föreskrifter är påkallat till
följd av

att rörelsen är nystartad,
att garantiförpliktelserna avser
ett eller ett fåtal mycket stora
tillverkningsobjekt eller mycket
stora arbeten,

att en betydande ökning av de
utestående garantiförpliktelsernas
omfattning skett under beskattningsåret,

att produktsammansättningen
avsevärt ändrats under beskattningsåret,

att den tid en väsentlig del av
utestående garantiförpliktelser avser
betydligt överstiger två år eller
att annan med de nämnda jämförlig
omständighet föreligger.

Om särskilda förhållanden i viss
bransch föranleder det, får riksskatteverket,
utan hinder av vad
som föreskrivits i första stycket
om avdrag för framtida garantiutgifter,
meddela anvisningar för beräkning
av avdrag för sådana utgifter.

Medgivet avdrag för framtida
garantiutgifter skall återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna i 35 § 3 mom. tillämpas även på avyttring som
skett efter utgången av år 1972. Har skattepliktig realisationsvinst
uppkommit enligt de nya bestämmelserna för avyttring under år 1973,
skall realisationsvinsten undantagas från beskattning, om återköp av den
avyttrade egendomen sker senast den 30 juni 1974 till samma köpeskilling
och på i övrigt oförändrade villkor. Har egendom återköpts, skall vid

SkU 1973:76

7

senare avyttring av egendomen frågan om skattepliktig realisationsvinst
föreligger bedömas med bortseende från återköpet. Har undantag
medgivits från 35 § 3 mom. nionde stycket, får den skattskyldige genom
besvär i särskild ordning, som anföres inom sex månader från beslutets
dag, föra talan om sådan ändring av sin inkomsttaxering som föranledes
av beslutet. I sådant fall får inom samma tid besvär även anföras av
taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. I fråga om besvär som
avses här gäller 103 och 104 §§ taxeringsförordningen (1956:623) i
tillämpliga delar.

De nya bestämmelserna i punkt 1 a av anvisningarna till 41 § skall
tillämpas första gången vid 1974 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)

Härigenom förordnas, att 26 § taxeringsförordningen (1956:623)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §2

Därest inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet redovisas enligt
bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning medelst vinst- och
förlustkonto, skall självdeklaration utöver vad eljest är föreskrivet
innehålla:

1) uppgift om storleken av omsättningen,

2) uppgifter huru värdesättningen å lager samt fordringar skett,

3) uppgift huru det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats till
överensstämmelse med de för den skattemässiga inkomstberäkningen
stadgade grunderna,

4) uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning,

5) uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller
andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag,

6) uppgift om vad den skattskyldige i varor, penningar eller annat
uttagit ur näringsverksamheten eller annorledes använt för bestridande av
levnadskostnader eller eljest för utgifter, som icke äro hänförliga till
omkostnader i verksamheten, så ock om andra förmåner som den
skattskyldige åtnjutit av rörelsen eller jordbruksfastigheten,

7) uppgift om belopp, som vid inkomstberäkningen avdragits såsom

1 Förordningen omtryckt 1971:399.

2Senaste lydelse 1972:745.

SkU 1973:76

8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

resekostnader, i den mån sådant belopp icke utgivits till anställda och
upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner, dock att, därest
lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter, uppgiften efter medgivande
av skattechefen i det län, där den skattskyldige skall taxeras till
statlig inkomstskatt, må lämnas först efter anmaning,

8) uppgift om kostnader för 8) uppgift om kostnader för

reklam, som riktar sig till bestäm- reklam, som riktar sig till bestämda
personer och som har karaktär da personer och som har karaktär

av gåva av mer än obetydligt av gåva av mer än obetydligt

värde, jamt värde,

9) uppgift om verkställda ned- 9) uppgift om verkställda nedskrivningar
av värdet å rättigheter skrivningar av värdet å rättigheter

till leverans av omsättningstill- till leverans av omsättningstillgångar
samt maskiner och andra gångar samt maskiner och andra

inventarier. inventarier, samt

10) uppgifter rörande i räkenskaperna
gjorda avsättningar för
framtida garantiutgifter.

Redovisas inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder men utan räkenskapsavslutning medelst vinst- och
förlustkonto, skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga
delar gälla vad ovan sägs.

Vad i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår
försäkringsrörelse, iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om huru
värdesättningen å lager samt fordringar skett; härutöver skall iakttagas
vad i 27 § sägs om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall tillämpas första gången vid 1974 års taxering.

SkU 1973:76

9

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1973:2185 av herrar Brundin (m) och Nilsson i Trobro (m) vari
hemställs

att riksdagen beslutar att avdrag för garantiutgifter medges med ett
belopp svarande mot redovisat, verkligt avsättningsbehov;

1973:2186 av herr Fågelsbo (c) vari hemställs

att riksdagen vid behandlingen av prop. 1973:207 beslutar

1. att möjligheterna till återgång av interna aktietransaktioner genomförda
under år 1973 utsträcks till den 30 september 1974, samt

2. att dispensärenden enligt den föreslagna lagstiftningen skall prövas
av riksskatteverket med möjligheter till överklagande hos Kungl. Maj:t;

1973:2187 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen i anledning av prop. 1973:207 beslutar

1. att vid beräkning av realisationsvinst vid interna aktieöverlåtelser
skall avräknas tillskjutet belopp eller anskaffningsvärde för de försålda
aktierna med hänsynstagande till den penningvärdeförsämring som ägt
rum under tiden,

2. att minoritetsposter i de berörda bolagen icke skall omfattas av
lagstiftningen,

3. att lagstiftningen skall äga tillämpning först från och med dagen för
promemorians avlämnande den 20 oktober 1973,

4. att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext;

1973 :2188 av herr Strömberg (fp) vari hemställs

att riksdagen avslår prop. 1973:207 i vad avser det retroaktiva
ikraftträdandet.

Skrivelser

Till utskottet har ingivits skrivelser med anledning av prop. 1972:207
från professorn Sven-Olof Lodin och Svenska byggnadsentreprenörföreningen.

Utskottet

Förslagen i propositionen, som är grundade på två promemorior från
företagsskatteberedningen, Interna aktieöverlåtelser (Ds Fi 1973:13) och
Garantiavsättningar (Ds Fi 1973:9), avser dels att genom skärpt realisationsvinstbeskattning
förhindra oberättigade skatteförmåner vid interna
aktieöverlåtelser och dels att i skattelagstiftningen införa bestämmelser
om rätt till avdrag för garantiavsättningar i överensstämmelse med
företagsekonomiska redovisningsprinciper.

SkU1973:76

10

Interna aktieöverlåtelser

Med intern aktieöverlåtelse menas överlåtelse av aktier i ett fåmansbolag
till ett annat av överlåtaren behärskat bolag. Det har blivit allt
vanligare att sådana transaktioner företas i skatteundandragande syfte.
Den metod som vanligen används går i korthet ut på att en fysisk person
överlåter s. k. femårsaktier i ett bolag, vari han är huvudaktieägare, till ett
annat av honom ägt eller för ändamålet förvärvat bolag. Överlåtelsen sker
till ett beräknat marknadsvärde på aktierna och mot revers. Därefter
överlåts tillgångarna i det gamla bolaget till det nya bolaget, som
därigenom erhåller medel att betala skulden till aktieägaren. Härigenom
kan aktieägaren, som driver sin verksamhet på samma sätt som tidigare
men i ett annat bolag, tillgodoföra sig obeskattade vinstmedel från det
gamla bolaget utan att drabbas av annan skatt än den som utgår på 10 %
av köpeskillingen för aktierna.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebär, att när aktier i
ett fåmansbolag överlåts till ett annat fåmansbolag, i vilket säljaren eller
honom närstående person äger aktier, skall hela köpeskillingen för
aktierna beskattas som realisationsvinst. För att förhindra att bestämmelserna
kringgås skall den skärpta realisationsvinstbeskattningen även
omfatta de fall då säljaren eller honom närstående person inom två år
efter försäljningen förvärvar aktier i det andra fåmansbolaget liksom de
fall då aktiebolag, vari säljaren äger aktier, inom två år efter försäljningen
förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Med
närstående avses i detta sammanhang föräldrar, får- och morföräldrar,
make, avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling
samt dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer
är delägare. Som avkomling betraktas även styvbarn och fosterbarn.
Nämnda bestämmelser omfattar även handelsbolag eller ekonomisk
förening liksom andel i sådant bolag eller förening. Vidare omfattar
reglerna teckningsrätt till aktie eller annan rättighet till aktie.

Om avyttringen av aktierna sker av organisatoriska eller marknadsmässiga
skäl eller andra synnerliga skäl föreligger, äger Kungl. Maj:t medge
befrielse från de skärpta realisationsvinstreglerna.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget i propositionen tillämpas
på aktieöverlåtelser som skett efter utgången av år 1972. Om återköp av
aktierna sker på oförändrade villkor senast den 30 juni 1974 skall de nya
bestämmelserna emellertid inte tillämpas.

Såväl företagsskatteberedningen som vissa av remissinstanserna har
vitsordat att interna aktieöverlåtelser i skatteundandragande syfte ökat
avsevärt under senare år. En bidragande orsak därtill uppges bl. a. ha varit
den förra året beslutade lagstiftningen mot handel med vinstbolag och
det i år införda låneförbudet för aktieägare i aktiebolagslagen. Mot
bakgrund härav delar utskottet uppfattningen att särskilda regler är
nödvändiga för att förhindra transaktioner, som inte betingats av
företagsekonomiska hänsyn utan vidtagits enbart för att vinna skattelättnader.
Utskottet tillstyrker därför i princip propositionen i denna del
men vill samtidigt poängtera att lagstiftningen bör betraktas som ett

SkU 1973:76

11

provisorium i avvaktan på företagsskatteberedningens slutliga ställningstagande
till beskattningen av fåmansbolagen och deras ägare.

I motionen 1973:2187 vänder motionärerna sig mot att hela köpeskillingen
för aktierna skall betraktas som skattepliktig realisationsvinst och
yrkar att ett indexreglerat avdrag för tillskjutet belopp eller för aktiernas
anskaffningsvärde skall medges vid beräkningen av realisationsvinsten.

Utskottet vill erinra om att vid överlåtelser av aktier eller andelar i
vinstbolag beskattas hela köpeskillingen för aktierna. En sådan utformning
av bestämmelserna är nödvändig för att förhindra att reglerna om
skärpt realisationsvinstbeskattning kringgås genom att aktierna först
försäljs till en bulvan, som därefter vidareförsäljer aktierna till ett av den
ursprunglige ägaren innehaft bolag. Med hänsyn härtill och till lagstiftningens
prohibitiva syfte avstyrker utskottet berörda yrkande i motionen
1973:2187.

1 nämnda motion yrkas vidare att avyttring av minoritetsposter av
aktier skall undantas från den skärpta realisationsvinstbeskattningen.

Om säljaren inte har eller kan väntas få inflytande i något av bolagen,
bör dispens kunna medges från den skärpta beskattningen. Med hänsyn
till riskerna för kringgående av bestämmelserna torde det emellertid inte
vara möjligt att i den aktuella lagstiftningen införa ett generellt undantag
vid överlåtelser av minoritetsaktieposter. Om syftet med yrkandet i
motionen skall kunna tillgodoses, måste inskränkningar och undantag
göras i en omfattning, som inte endast gör bestämmelserna svåröverskådliga
för de skattskyldiga utan också svårtillämpade för beskattningsmyndigheterna.
I likhet med departementschefen anser utskottet därför att
den av motionärerna eftersträvade uppmjukningen av bestämmelserna
bör tillgodoses dispensvägen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall
till motionen 1973:2187 även i denna del.

I motionen 1973:2186 yrkas att dispensärendena skall prövas av
riksskatteverket med möjlighet till överklagande hos Kungl. Majd.
Motionären anser att en sådan ordning ger större rättssäkerhet.

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att det ankommer på
Kungl. Majd att meddela dispens från realisationsvinstbeskattningen vid
aktieförsäljningar i strukturrationaliseringssyfte och att riksskatteverkets
beslut i dispensfrågor rörande direkt skatt regelmässigt inte kan överklagas.
Mot bakgrund härav har utskottet inte något att erinra mot att den
ifrågavarande dispensrätten utövas av Kungl. Majd. Utskottet avstyrker
således detta yrkande i motionen 1973:2186.

I motionerna 1973:2187 och 1973:2188 riktas kritik mot den
föreslagna retroaktiviteten i lagstiftningen, och i båda motionerna yrkas
att de nya bestämmelserna skall äga tillämpning dagen efter den då
företagsskatteberedningens promemoria publicerades, dvs. den 20 oktober
1973. I detta sammanhang behandlar utskottet också yrkandet i
motionen 1973:2186 att de nya bestämmelserna inte skall tillämpas, om
aktietransaktionen återgår senast den 30 september 1974.

Allmän enighet torde råda om att skatteflykt bör förhindras så fort
den uppdagas. Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning att

SkU 1973:76

12

retroaktiv lagstiftning i möjligaste mån bör undvikas. 1 förevarande fall är
emellertid möjligheterna att antedatera aktieöverlåtelserna stora, samtidigt
som möjligheterna att kontrollera, om sådana åtgärder vidtagits, är
praktiskt taget obefintliga. Det är därför nödvändigt att lagstiftningen ges
retroaktiv verkan, om den över huvud taget skall bli effektiv. Med hänsyn
till det stora antal interna aktieöverlåtelser i skatteundandragande syfte,
som uppdagats, och till det betydande skatte- och avgiftsbortfall, som
stat och kommun därigenom förorsakas, torde det för den lojale
skattebetalaren knappast framstå som stötande för rättskänslan att
lagstiftningen får retroaktiv verkan. De negativa verkningarna av retroaktiviteten
för de av lagstiftningen berörda mildras dessutom avsevärt
genom dels rätten till återgång av försäljningar, som annars skulle
omfattas av de nya bestämmelserna, och dels genom möjligheten till
dispens i efterhand. Utskottet tillstyrker således att den skärpta
realisationsvinstbeskattningen skall tillämpas på aktieöverlåtelser, som
skett efter utgången av år 1972. Däremot har utskottet förståelse för
yrkandet i motionen 1973:2186 och tillstyrker därför en utsträckning av
återköpstiden till den 30 september 1974. I enlighet härmed föreslår
utskottet en ändring av ikraftträdandebestämmelserna. Med det anförda
tillstyrker utskottet nyssnämnda yrkande i motionen 1973:2186 och
avstyrker yrkandena om ändrat ikraftträdande i motionerna 1973:2187
och 1973:2188.

I en till utskottet ingiven skrivelse har professorn Sven-Olof Lodin
föreslagit, att bestämmelserna om skärpt realisationsvinstbeskattning vid
interna aktieöverlåtelser skall kompletteras med ett uppskovsförfarande
liknande det som regleras i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa
fall med beskattning av realisationsvinst. Förslaget syftar till att begränsa
den faktiska tillämpningen av de nya bestämmelserna till de fall, som
lagstiftningen avser att träffa, och åstadkomma en bättre och smidigare
gränsdragning än den som uppnås genom dispensinstitutet mellan
aktieöverlåtelser, som medfört skatteförmåner, och sådana där dylika
förmåner inte varit avsedda.

Utskottet anser sig inte utan närmare utredning kunna ta ställning till
förslaget men förutsätter att företagsskatteberedningen i sitt fortsatta
arbete närmare överväger detsamma.

A vdrag för garantiavsättningar

Enligt företagsekonomiska redovisningsprinciper skall reserveringar i
bokslutet ske för påräkneliga garantiutgifter det år då de med garanti
försedda varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålles. Trots avsaknaden
av uttryckliga bestämmelser i skattelagstiftningen har i rättspraxis
avdrag medgivits för dylika avsättningar. Praxis har emellertid — med
undantag för vissa företag inom byggnadsbranschen — sedan mitten av
1960-talet varit restriktiv när det gällt att godkänna avdrag för att täcka
framtida garantiförpliktelser.

Bevillningsutskottet har i två av riksdagen godkända betänkanden
(1968:22 och 1970:29) med hänvisning till rättspraxis restriktiva

SkU 1973:76

13

inställning framhållit angelägenheten av att avdragsrätten för garantiåtaganden
regleras och närmare anknyts till vad som från företagsekonomiska
och redovisningsmässiga synpunkter framstår som lämpligt. Flertalet
remissinstanser delar företagsskatteberedningens uppfattning om
behovet av uttryckliga bestämmelser om avdrag för garantiavsättningar i
skattelagstif tningen.

Skatteutskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att beredningen
med förtur behandlat frågan och tillstyrker i princip de förslag till
reglering av avdragsrätten, som framläggs i propositionen och som i
huvudsak innebär följande.

Som huvudregel får vid beräkning av inkomst av rörelse och
jordbruksfastighet avdrag göras för framtida garantiutgifter med belopp,
som motsvarar redovisade faktiska garantiutgifter under beskattningsåret.
Är garantitiden två år eller mer godtas ett belopp som högst motsvarar de
faktiska garantiutgifterna under året. Vid ettårsgarantier får avsättningen
beräknas till högst hälften av det senaste årets garantiutgifter, vid
sexmånadersgarantier till en fjärdedel av dessa utgifter, osv.

I speciella fall får avdrag för framtida garantiutgifter göras med belopp
som efter särskild utredning befinnes skäligt. Med speciella fall avses att
rörelsen är nystartad, att garantiförpliktelserna avser mycket stora
arbeten, att den garantipliktiga omsättningen ökat betydligt under
beskattningsåret, att garantitidens längd väsentligt överstigit två år eller
att annan därmed jämförlig omständighet föreligger.

Om särskilda förhållanden föreligger i någon bransch, äger riksskatteverket
meddela anvisningar om beräkning av avdraget efter schablon.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget tillämpas första gången
vid 1974 års taxering.

I motionen 1973:2185 yrkas att avdrag för garantiavsättningar skall
medges med belopp som motsvarar redovisat avsättningsbehov. Motionärerna
menar att den föreslagna huvudregeln inte alltid medger avdrag av
den storlek som är företagsekonomiskt motiverad.

Utskottet är av den bestämda uppfattningen att en enkel och
lättadministrerad huvudregel måste tillämpas för beräkningen av avdragen
för garantiavsättningar. En avdragsrätt grundad på utredning är otvivelaktigt
ägnad att försvåra avdragsberäkningen för såväl de skattskyldiga
som taxeringsmyndigheterna och kommer med all sannolikhet att
medföra tolkningssvårigheter och ett ökat antal skatteprocesser. Först
om den skattskyldige kan visa att ett avdrag enligt huvudregeln till
betydande del inte motsvarar det faktiska behovet av medel för att täcka
garantiförpliktelserna, bör han vara berättigad till ett större avdrag. Av
det anförda framgår att utskottet inte kan tillstyrka en generell
utredningsregel för fastställande av avdraget för garantiavsättningar på
sätt motionärerna förordar. Utskottet avstyrker således bifall till motionen
1973:2185.

I en till utskottet ingiven skrivelse har Svenska byggnadsentreprenörföreningen
framhållit att de av riksskattenämnden utfärdade anvisningarna
rörande garantiavsättningar för företag inom byggnadsbranschen

SkU1973:76

14

kommer att upphöra att gälla, när de i propositionen föreslagna
bestämmelserna träder i kraft. Med hänsyn till svårigheterna för företagen
i branschen att i sin redovisning renodla garantikostnaderna och till att
riksskatteverket sannolikt inte har möjlighet att meddela nya anvisningar
på grundval av förslagen i propositionen i sådan tid att de kan iakttas vid
upprättandet av deklarationerna till 1974 års taxering, hemställer
föreningen att de tidigare anvisningarna för företag inom byggnadsbranschen
skall gälla även vid nästa års taxering.

I propositionen har förutsatts att riksskatteverket liksom hittills skall
meddela anvisningar om avdrag för garantiavsättningar för företag inom
byggnadsbranschen. Enligt vad utskottet inhämtat hinner verket inte
utarbeta nya anvisningar i enlighet med bestämmelserna i den nya
punkten 1 a av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen inom sådan
tid att de kan tillämpas vid nästa års taxering. Riksskatteverket har därför
för avsikt att i anvisningar för 1974 års taxering föreskriva, att de gamla
anvisningarna fortfarande skall gälla vid detta års taxering. Härigenom
torde föreningens yrkande komma att bli tillgodosett.

Mot de förslag i propositionen, som i det föregående inte upptagits till
särskild behandling, har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer
att riksdagen

A. med anledning av propositionen 1973:207 och motionen
1973:2186 samt med avslag på motionerna 1973:2185,
1973:2187 och 1973:2188 antar de vid propositionen fogade
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag Utskottets förslag

Denna lag Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna i 35 § De nya bestämmelserna i 35 §

3 mom. tillämpas även på avytt- 3 mom. tillämpas även på avyttring
som skett efter utgången av år ring som skett efter utgången av år

1972. Har skattepliktig realisa- 1972. Har skattepliktig realisationsvinst
uppkommit enligt de tionsvinst uppkommit enligt de

nya bestämmelserna för avyttring nya bestämmelserna för avyttring

under år 1973, skall realisations- under år 1973, skall realisationsvinsten
undantagas från beskatt- vinsten undantagas från beskattning,
om återköp av den avyttrade ning, om återköp av den avyttrade

egendomen sker senast den 30 egendomen sker senast den 30

juni 1974 till samma köpeskil- september 1974 till samma

ling och på i övrigt oförändrade köpeskilling och på i övrigt oför villkor.

Har egendom återköpts, ändrade villkor. Har egendom

skall vid senare avyttring av egen- återköpts, skall vid senare avytt -

SkU 1973:76

15

Kungl. Maj:ts förslag

domen frågan om skattepliktig
realisationsvinst föreligger bedömas
med bortseende från återköpet.
Har undantag medgivits från
35 § 3 mom. nionde stycket, får
den skattskyldige genom besvär i
särskild ordning, som anföres
inom sex månader från beslutets
dag, föra talan om sådan ändring
av sin inkomsttaxering som föranledes
av beslutet. I sådant fall får
inom samma tid besvär även anföras
av taxeringsintendent till den
skattskyldiges förmån. I fråga om
besvär som avses här gäller 103
och 104 §§ taxeringsförordningen
(1956:623) i tillämpliga delar.

Utskottets förslag

ring av egendomen frågan om
skattepliktig realisationsvinst föreligger
bedömas med bortseende
från åt erköpet. Har undantag
medgivits från 35 § 3 mom. nionde
stycket, får den skattskyldige
genom besvär i särskild ordning,
som anföres inom sex månader
från beslutets dag, föra talan om
sådan ändring av sin
inkomsttaxering som föranledes
av beslutet. I sådant fall får inom
samma tid besvär även anföras av
taxeringsintendent till den skattskyldiges
förmån. I fråga om besvär
som avses här gäller 103 och
104 § § taxeringsförordningen

(1956:623) i tillämpliga delar.

De nya års taxering.

2. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623);

B. avslår motionen 1973:2186, i den mån den inte kan anses
besvarad genom vad utskottet ovan hemställt.

Stockholm den 7 december 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist* (s), fru
Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Josefson (c), Wärnberg (s), Larsson i
Umeå* (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Stadling* (s), Westberg i
Hofors* (s), Hörberg (fp), Björk i Gävle (c) och Söderström (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilka — under
åberopande av innehållet i motionen 1973:2187 — ansett att utskottet
under A 1 bort hemställa
att riksdagen

med anledning av propositionen 1973:207 och motionen
1973:2187 beslutar, att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse:

SkU 1973:76

16

35 §

3 mom. Avyttras aktie, av vinsten

Avyttrar skattskyldig detta stycke.

Kan tillämpning avyttringen sker.

Har egendom för avyttringen.

Bestämmelsen i detta moment.

Från skatteplikt lös egendom.

Har fastighet av fångeshandlingen.

Avyttrar skattskyldig icke föras.

Avyttrar skattskyldig efter fem års innehav aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas
— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person
eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag,
vari aktie — direkt eller genom förmedling av annan — äges eller inom två
år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den
skattskyldige eller honom närstående person, skall — under förutsättning
att den skattskyldige själv eller tillsammans med närstående person har
ett bestämmande inflytande över båda aktiebolagen eller något av dem -som skattepliktig realisationsvinst räknas hela den vinst som uppkommer
sedan omräkning av anskaffningsvärdet med hänsyn till det allmänna
prisläget skett på sätt angives i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till
36 §. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den
skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i
bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst enligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten
upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda
beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga
om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller
förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig
med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska
skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, äger Kungl. Maj:t eller
myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, för särskilt fall medge undantag
från tillämpning av detta stycke.

Som närstående och fosterbarn.

2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilka - under
åberopande av innehållet i motionen 1973:2185 — ansett att utskottet
under A 1 bort hemställa
att riksdagen

med anledning av propositionen 1973:207 och motionen
1973:2185 beslutar att punkten 1 a av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse:

SkU 1973:76

17

Anvisningar
till 41 §

1 .a. Avdrag för framtida garantiutgift får åtnjutas med belopp, som
svarar mot vad som i räkenskaperna för beskattningsåret avsatts för
täckande av risker med anledning av garantiförpliktelse, som utestår vid
beskattningsårets utgång. Avdraget får dock icke överstiga det sammanlagda
beloppet för år räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktelser,
som redovisats i räkenskaperna under beskattningsåret. Avser
garantiförpliktelsen tid, som är kortare än två år, beräknas avdraget högst
till belopp som svarar mot så många tjugofjärdedelar av nyssnämnda
sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantiförpliktelsen avser
utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller. Avdrag med högre belopp
får dock åtnjutas om den skattskyldige visar att skäl för större avsättning
föreligger.

Om särskilda sådana utgifter.

Medgivet avdrag nästföljande beskattningsår.

3. av herrar Magnusson i Borås (m), Larsson i Umeå (fp), Hörberg (fp)
och Söderström (m), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna
1973:2187 och 1973:2188 — ansett att utskottet under A 1 bort
hemställa

att riksdagen

med anledning av propositionen 1973:207 och motionerna
1973:2186 och 1973:2187 samt med bifall till motionen
1973:2188 beslutar att ikraftträdandebestämmelsema till
lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse:

Denna lag Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna i 35 § 3 mom. tillämpas även på avyttring som
skett efter den 19 oktober 1973. Har skattepliktig realisationsvinst
uppkommit enligt de nya bestämmelserna för avyttring under år 1973,
skall realisationsvinsten undantagas från beskattning, om återköp av den
avyttrade egendomen sker senast den 30 september 1974 till samma
köpeskilling och på i övrigt oförändrade villkor. Har egendom återköpts,
skall vid senare avyttring av egendomen frågan om skattepliktig realisationsvinst
föreligger bedömas med bortseende från återköpet. Har
undantag medgivits från 35 § 3 mom. nionde stycket, fåi den skattskyldige
genom besvär i särskild ordning, som anföres inom sex månader från
beslutets dag, föra talan om sådan ändring av sin inkomsttaxering som
föranledes av beslutet. I sådant fall får inom samma tid besvär även
anföras av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. I fråga om
besvär som avses här gäller 103 och 104 §§ taxeringsförordn ingen
(1956:623) i tillämpliga delar.

De nya års taxering.