Skatteutskottets betänkande nr 70 år 1973 SkU 1973: 70

Nr 70

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:162 med förslag om nya regler för allmän fastighetstaxering,
m. m. jämte motioner.

Propositionen

I proposition 1973:162 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. skogsvärderingsinstruktion,

3. förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308),

6. förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt
och gåvoskatt,

7. lag om ändring i förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift,

8. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623),

9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971: 291),

10. lag om ändring i lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt.

I propositionen föreslås, inför 1975 års allmänna fastighetstaxering,
nya regler för allmän fastighetstaxering. De föreslagna reglerna innebär
i huvudsak följande.

Det civilrättsliga fastighetsbegreppet skall i princip användas även inom
skatterätten. För att bibehålla ett såvitt möjligt oförändrat underlag
för beräkning av garantibeloppet, som ingår vid beräkningen av inkomst
för kommunal beskattning, kommer emellertid s. k. industritillbehör —
som hittills i stor utsträckning behandlats som lös egendom i skatterätten
— att vara befriade från skatteplikt.

Bestämmelserna om bildande av taxeringsenhet moderniseras och anpassas
till den nya fastighetsbildningslagstiftningen. Samfällighetemas
behandling i fastighetstaxeringshänseende regleras.

All fastighetsvärdering vid fastighetstaxering — således även av skogsmark
och växande skog — skall ske med utgångspunkt i marknadsvärdet.
Taxeringsvärdenivån, som hittills bestämts genom rekommendationer på
det s. k. Stockholmsmötet, fastställs författningsmässigt till 75 % av den

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU1973: 70

statistiskt belagda marknadsvärdenivån vid ingången av året före taxeringsåret.

Byggnadsvärdet skall redovisas som delvärde även vid taxering av
jordbruksfastighet. I samband därmed ändras den nuvarande delvärderedovisningen
på några smärre punkter, såväl för jordbruksfastighet som
för annan fastighet. I det sistnämnda hänseendet kan nämnas att det särskilda
maskinvärdet inte skall redovisas längre.

För delvärdet skogsbruksvärdet — dvs. taxeringen av skogsmark
och växande skog — sker en rad förändringar. Förutom övergången
till marknadsvärdet som värderingsgrund införs en ny skogsvärderingsinstruktion
som bättre än den nuvarande tar hänsyn till regionala förhållanden
och awerkningspolitiska överväganden. Även beräkningen av
kostnaderna för skogsbruket ger bättre differentiering än vad som kan
ske med nuvarande metoder.

En genomgående linje i förslaget är att författningarna endast tar upp
grundläggande värderingsfrågor under det att detaljregleringen får ankomma
på riksskatteverket.

Förslaget innefattar även organisations- och förfarandefrågor. I det
förstnämnda avseendet kan nämnas införandet av gemensamma fastighetstaxeringsnämnder
för taxering av komplicerade fastighetsförhållanden
samt inrättandet av en fastighetstaxeringsrätt i varje län som permanent
skall handlägga fastighetstaxeringsmål i andra instans. Fastighetstaxeringsrätt
skall bestå av ordförande, nämndemän och värderingstekniska
ledamöter. I fråga om förfarandet sker vissa ändringar i tidsplanen
för den allmänna fastighetstaxeringen. Vidare kommer underrättelse
om slutliga beslut vid allmän fastighetstaxering att utsändas i rekommenderat
brev i de fall sådan underrättelse skall lämnas. En viss
uppmjukning i besvärsreglema föreslås dessutom.

I propositionen föreslås även vissa följdändringar i fråga om inkomstoch
förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten och stämpelskatten.
Dessa ändringar föranleds främst av den ändrade situationen i skattehänseende
såvitt gäller industritillbehören. Även den s. k. proportioneringsregeln
för beräkning av underlag för byggnadsavskrivning i jordbruket
föreslås ändrad till följd av att byggnadsvärde skall redovisas
vid taxeringen av jordbruksfastighet.

De nya reglerna föreslås i princip skola tillämpas första gången vid
1975 års allmänna fastighetstaxering och vid 1976 års årliga taxering.

SkU1973: 70

Författningsförslagen
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)1
dels att 6 §, punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 8 §, punkterna 4
och 5 av anvisningarna till 9 §, punkterna 4 a—6 av anvisningarna till
10 §, punkt 1 av anvisningarna till 13 § samt rubriken närmast före 6 §
skall upphöra att gälla,
dels att 4 §, 5 § 1 och 5 morn., 7—11, 47 och 60 §§, punkt 8 av anvisningarna
till 5 §, punkt 1 av anvisningarna till 7 §, punkterna 1—5
av anvisningarna till 8 §, punkterna 1, 2 och 6 av anvisningarna till 9 §,
punkterna 1—4 av anvisningarna till 10 §, punkt 3 av anvisningarna till
22 §, rubriken till andra kapitlet samt rubriken närmast före 4 § skall
ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas närmast före 5 och 9 §§ nya rubriker
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap. Om skatteplikt för fastighet2
Skattepliktig fastighet

Garantibelopp som i 2 § sägs
fastställes för skattepliktig
fastighet.

Skattepliktig är all inom riket
belägen fastighet med de undantag,
varom stadgas i 5 §.

Med fastighet förstås i denna
lag vad enligt allmän lag är att
hänföra till fast egendom, så ock
byggnad, ändå att den enligt allmän
lag ej är hänförlig till fast

1 Senaste lydelse av
6 § 1972: 169

punkt 4 av anvisningarna till 9 §

punkt 5 av anvisningarna till 9 §

punkt 4 a av anvisningarna till 10 §

punkt 4 b av anvisningarna till 10 §

punkt 5 av anvisningarna till 10 §

punkt 6 av anvisningarna till 10 §

punkt 1 av anvisningarna till 13 §

2 Senaste lydelse 1953: 400.

3 Senaste lydelse 1966:136.

Föreslagen lydelse

2 kap. Om fastighetstaxering
Allmänt

§3

Underlag för beräkning av kommunal
inkomstskatt såvitt gäller
fastighet bestämmes vid fastighetstaxering,
om ej annat föreskrives.
Därvid beslutas även om och i vad
mån fastighet skall vara skattepliktig.
Skatteplikt för fastighet
innebär att garantibelopp enligt 47
§ skall beräknas för fastigheten.

Bestämmelserna i denna lag om
fastighet äga motsvarande tillämpning
i fråga om byggnad, som är
lös egendom, om ej annat föreskrives.

Fastighetstaxeringen skall, med
iakttagande av 9, 12 och 13 §§,
ske på grundval av fastighets beskaffenhet
vid taxeringsårets ingång.

1968: 729
1968: 729
1968: 729
1968: 729
1963: 682
1950:122
1972:169

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

egendom; dock skall registrering
enligt lagen den 22 juni 1920 med
vissa bestämmelser om registrering
av elektriska anläggningar samt
om rätt till elektrisk kraft med
mera icke föranleda därtill, att sålunda
registrerad egendom allenast
på denna grund i beskattningsavseende
hänföres till fastighet.
Med allmän lag förstås härvid
lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s.

1) angående vad till fast egendom
är att hänföra, oaktat denna lag
har upphört att gälla.

Skatteplikt, beskattningsnatur och
taxeringsenhet

5 §

1 m o m.4 Från skatteplikt undantagas:

a) nationalparker och såsom a) nationalparker;
naturminnesmärken fridlysta områden; b)

staten samt kommun eller annan menighet tillhöriga allmänna
platser, så ock begravningsplatser;

c) staten tillhörig för försvarsändamål avsedd fastighet, i den mån
den för sådant ändamål nyttjas, försåvitt fastigheten ej är att anse som
en fristående industriell anläggning;

d) statens samt kommuns eller annan menighets byggnader för allmän
styrelse eller förvaltning ävensom för kultur- eller rättsvård, ordning
eller säkerhet, barnavård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning,
så ock byggnader, som avses i 18 § lagen om socialhjälp;

e) byggnader som tillhöra följande institutioner, nämligen akademier,
Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock
allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid
rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande
stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, kyrkor
och trossamfund som avses i 53 § 1 mom. e), sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar
samt sådana stiftelser och föreningar som avses i nyssnämnda lagrum,
därest byggnaderna äro avsedda för nämnda institutioners verksamhet
såsom sådana, ävensom dylika institutioner tillhöriga allmänna platser;

f) regementens, officerskårers och underofficerskårers vid mötesplatser
uppförda byggnader, avsedda till begagnande under tjänstgöring
därstädes;

g) nykterhetsföreningars byggnader, därest byggnaderna äro avsedda
för nämnda föreningars verksamhet såsom sådana;

4 Senaste lydelse 1970: 72.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

h) sådana sammanslutningar eller enskilda tillhöriga kyrkobyggnader
och bönehus, vari offentlig gudstjänst förrättas, i den mån desamma
icke kunna anses hänförliga under e) här ovan, samt museer och så
kallade soldathem;

i) post- och telegrafverkens för
driftens omedelbara behov avsedda
byggnader.

i) post- och televerkens för driftens
omedelbara behov avsedda
byggnader.

Därest under d)—i) angiven fastighet jämväl användes för industriellt
eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes åt annan
till begagnande, föreligger skatteplikt för däremot svarande del av fastighetens
värde.

Från skatteplikt undantages vidare
prästgård, som avses i ecklesiastik
boställsordning.

5 mom. Att främmande stat
tillhörig, för dess beskickning eller
konsulat härstädes avsedd fastighet
i visst fall kan undantagas från
skatteplikt, därom stadgas i 73 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Från skatteplikt undantages vidare
prästgård, som avses i lagen
(1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord.

5 m o m. Från skatteplikt undantages
egendom, som avses i 2
kap. 3 § jordabalken, samt ledning
ingående i det elektriska kraftöverförings-
eller kraftdistributionsnätet
liksom transformator- eller
kopplingsstation, som hör till detta
nät. Vidare undantages från skatteplikt
ledning liksom pump, pumpstation
och pumpanläggning för
allmän va-anläggning.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §®

Fastighet taxeras såsom jordbruksfastighet, då den användes
för jordbruk eller skogsbruk, och såsom annan fastighet,
då den användes för annat ändamål.

Användes fastighet delvis för jordbruk eller skogsbruk och delvis för
annat ändamål, skall den del, som användes för jordbruk eller skogsbruk,
med därtill hörande byggnader och inrättningar taxeras såsom
jordbruksfastighet och den del, som användes för annat ändamål, med
därtill hörande byggnader och inrättningar taxeras såsom annan fastighet.

Ligger fastighet oanvänd, skall fastigheten taxeras såsom jordbruksfastighet,
såframt ej påtagligt är, att densamma är avsedd att användas
för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk.

Under jordbruk inbegripes jämväl binäring till jordbruk.

I jord- eller fastighetsregistret I fastighetsregister särskilt upp särskilt

upptaget fiskeri taxeras så- taget fiskeri taxeras såsom annan
som annan fastighet. fastighet.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

5 Senaste lydelse 1968: 729.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §«

Varje taxeringsenhet
skall, där ej annat följer av 6 § 2
morn., åsättas särskilt taxeringsvärde.

Taxeringsenhet är inom var
kommun för sig:

a) där ej annat följer av vad nedan
under d) och e) stadgas, å
landet varje hemman eller lägenhet
eller del därav, som skall i
jordregister särskilt redovisas, samt
i stad och annat samhälle, där fastighetsregister
såsom för stad skall
föras, varje tomt eller stadsäga,

dock att del av dylik fastighet
skall utgöra taxeringsenhet, där
fastighetsdelen antingen tillhör särskild
ägare eller upplåtits till annan
för självständigt, mera stadigvarande
nyttjande eller eljest
stadigvarande brukas särskilt eller
användes för annat ändamål än
fastigheten i övrigt;

b) i jord- eller fastighetsregistret
särskilt upptaget fiskeri;

c) byggnad eller med varandra
sammanhörande byggnader å annans
mark, därest byggnadens eller
byggnadernas ägare icke innehar
marken med besittningsrätt för
obegränsad tid;

d) skogsområde, vilket är att
anse såsom brukningsenhet, samt
vid skifte avsatt samfällighet, som
står under särskild förvaltning,
även om området eller samfälligheten
består av flera hemman eller
lägenheter eller delar av sådana; e)

komplex av fastigheter eller
delar av fastigheter, varom i a)
sägs, därest de tillhöra samme ägare
och ligga i oskift samfällighet
eller i sambruk med gemensamma
åbyggnader eller av annan anledning
icke kunna till sina inbördes
värden tillförlitligen bedömas.

Om fastighet eller komplex av

1 mom. Fastighet indelas i
taxeringsenheter i enlighet
med 2 mom. Med taxeringsenhet
avses vad som skall taxeras för
sig.

2 m o m. Fastighet utgör taxeringsenhet,
om ej annat föreskrives
i detta moment.

Har viss ägovidd av mark överlåtits,
skall fastighet indelas i taxeringsenheter
sålunda att den överlåtna
delen utgör en taxeringsenhet
och återstoden en taxeringsenhet.
Motsvarande skall gälla, om del av
fastighet innehaves med sådan besittningsrätt
att innehavaren därav
enligt 47 § i stället för ägaren
skall upptaga garantibeloppet såsom
skattepliktig inkomst.

Användes fastighet eller del därav,
som enligt första eller andra
stycket eljest skolat utgöra taxeringsenhet,
för ändamål som sinsemellan
äro väsentligen olika och
kan olikheten i användningssätt
hänföras till skilda områden av
fastigheten, skall fastigheten eller
delen, med utgångspunkt i de olika
användningssätt en, uppdelas i
flera taxeringsenheter.

Ha fastigheter eller delar därav,
som enligt första—tredje styckena
eljest skolat utgöra var sin taxeringsenhet,
samma ägare, skola de
sammanföras till en taxeringsenhet,
om fastigheterna eller delarna äro
att hänföra till beskattningsnaturen
jordbruksfastighet och brukas tillsammans.
Äro fastigheterna eller
delarna därav att hänföra till beskattningsnaturen
annan fastighet
skall detsamma gälla, om fastigheterna
eller delarna angränsa varandra
och användas på ett likartat
sätt samt stå under gemensam förvaltning.
Taxeringsenhet får ej omfatta
fastigheter eller fastighetsdelar
av skilda beskattningsnaturer.

6 Senaste lydelse 1972: 169.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

fastigheter eller delar av fastigheter,
som eljest skulle vara taxeringsenhet,
är till viss del skattepliktig
och till annan del icke skattepliktig,
skola dessa delar var för
sig utgöra taxeringsenhet.

Tillhöra delar av taxeringsenhet
olika administrativa områden, inom
vilka menighet äger utöva
beskattningsrätt, eller är del av
taxeringsenhet belägen inom och
annan del utom särskilt sådant område,
skall angivas, huru stor del
av taxeringsvärdet och de i 10 §
omförmälda särskilda värden som
anses skäligen belöpa å varje sådan
del av taxeringsenheten.

Ingå i taxeringsenhet flera fastigheter
eller delar av fastigheter,
som avses i första stycket under

a) här ovan, skall, därest ägare
eller arrendator av dylik fastighet
eller del av fastighet det påfordrar,
angivas, huru stor del av taxeringsvärdet
och de i 10 § omförmälda
särskilda värden som belöper
å fastigheten eller fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

Byggnad på annans mark skall
sammanföras med marken till en
taxeringsenhet, om byggnadens
ägare enligt 47 § är skyldig att
upptaga garantibelopp för marken.

Till en och samma taxeringsenhet
få ej hänföras markområden
i skilda kommuner.

3 mom. Tillhöra delar av taxeringsenhet
olika församlingar,
skall angivas, huru stor del av
taxeringsvärdet och de i 10 § omförmälda
delvärden som anses
skäligen belöpa på varje sådan del
av taxeringsenheten.

Ingå i taxeringsenhet flera fastigheter
eller delar av fastigheter,
skall, om ansökan därom göres av
ägare eller arrendator av dylik
fastighet eller fastighetsdel eller av
taxeringsintendent eller den kommun,
vari fastigheten eller delen
är belägen, angivas, huru stor del
av taxeringsvärdet och de i 10 §
omförmälda delvärden som belöper
på fastigheten eller fastighetsdelen.
Sådan ansökan skall under
år varunder allmän fastighetstaxering
äger rum ske hos fastighetstaxeringsnämnd
samt eljest hos
taxeringsnämnd.

(Se vidare anvisningarna.)

Taxeringsvärde skall,
där ej annat följer av vad nedan
stadgas, åsättas till det belopp,
som prövas utgöra taxeringsenhetens
värde efter ortens pris (allmänna
saluvärdet).

Område, som utgöres av skogsmark
och växande skog, skall upptagas
till det värde, det kan anses

Taxeringsvärde och delvärde

§7

Taxeringsvärde skall,
om ej annat följer av tredje stycket,
åsättas varje taxeringsenhet.

Taxeringsvärde skall åsättas till
det belopp som motsvarar sjuttiofem
procent av taxeringsenhetens

7 Senaste lydelse 1968: 729.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

äga vid uthålligt skogsbruk. Kan
området eller del därav anses betinga
ett högre allmänt saluvärde
vid utnyttjande till tomtmark eller
till industriellt eller likartat ändamål
än vid användning för skogsbruk,
skall dock området eller delen
upptagas till allmänna saluvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

Vid taxering av fastighet skola,
i den mån förhållandena därtill
föranleda, följande särskilda värden,
vilka tillsammans utgöra fastighetens
taxeringsvärde, redovisas,
nämligen:

för jordbruksfastighet: a)

jordbruksvärde;

b) skogsbruksvärde;

c) värde av övrig mark;

d) värde av särskilda
tillgångar;

e) exploateringsvärd e;

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet
av marken, däri inbegripet värdet
av träd, trädgårdsanläggningar och
dylikt;

b) byggnadsvärde eller
värdet av byggnader å fastigheten,

Föreslagen lydelse

marknadsvärde. Nämnda värde
skall bestämmas med hänsyn till
det allmänna prisläget vid ingången
av året före taxeringsåret i enlighet
med de närmare föreskrifter
riksskatteverket meddelar.

Taxeringsvärde skall ej åsättas
taxeringsenhet, som innefattar endast
från skatteplikt undantagen
egendom. Föreligger skatteplikt
för endast del av egendomens värde,
skall egendomens hela taxeringsvärde
angivas samt vad av
detta som belöper på den icke
skattepliktiga delen. Är den icke
skattepliktiga delen att hänföra
till egendom, som avses i 5 § 1
mom. första stycket c) eller 5
morn., skall dock taxeringsvärde
åsättas endast den skattepliktiga
delen.

(Se vidare anvisningarna.)

§8

Vid taxeringen skola, i den mån
förhållandena föranleda därtill, redovisas
följande delvärden, vilka
tillsammans utgöra taxeringsvärde
för taxeringsenheten i fråga, nämligen: för

jordbruksfastighet: a)

jordbruksvärde;

b) skogsbruksvärde;

c) värde av övrig mark;

d) byggnadsvärde;

e) värde av särskilda
tillgångar;

f) övervärde;

för annan fastighet:

a) markvärde;

b) byggnadsvärde.

8 Senaste lydelse 1968: 729.

SkU1973:70

Nuvarande lydelse

skolande särskilt angivas vad av
byggnadsvärdet som belöper å maskiner
och liknande tillgångar,
vilka äro avsedda att huvudsakligen
tjäna industriellt eller därmed
jämförligt ändamål (särskilt
maskinvärde).

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

(Se vidare anvisningarna.)

11 §9

Taxeringsvärde utföres i fulla
tusental kronor, så att överskjutande
belopp, som icke uppgår till
fullt tusental kronor, bortfaller.
Likaledes skola de enligt 10 § redovisade
särskilda värden utföras i
fulla tusental kronor, och skall
härför erforderlig jämkning ske,
med iakttagande av att nämnda
värden skola sammanlagt motsvara
det åsätta taxeringsvärdet.

Taxeringsvärde utföres i fulla
tusental kronor, så att överskjutande
belopp, som icke uppgår till
fullt tusental kronor, bortfaller.
Likaledes skola de enligt 10 § redovisade
delvärdena utföras i fulla
tusental kronor, och skall härför
erforderlig jämkning ske, med
iakttagande av att delvärdena skola
sammanlagt motsvara det åsätta
taxeringsvärdet.

47 §10

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde
förstnämnda år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten
är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare.
Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt
eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentarisk!
förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall
i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med
vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som
eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde,
som blivit av staten upplåtet till
bergshanteringens understöd, till
kanalbolag eller till stad eller annan
menighet; samt

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt boställe
eller på lön anslagen jord
skall anses den tjänsteinnehavare
eller annan, som författningsenligt
äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta
dess avkastning. Beträffande
i ecklesiastik boställsordning

9 Senaste lydelse 1972:169.

10 Senaste lydelse 1965:120.

b) innehavare av skogsområde,
som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller
annan menighet; samt

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

avsett löneboställe är vederbörande
pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet
av skog å fastighet, som under
a) eller c) omförmäles, författningsenligt
helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning,
är denna att anse såsom fastighetens
innehavare, såvitt angår
fastighetens skogsvärde.

Där beträffande fastighet, som
innehaves med åborätt eller eljest
med ständig eller ärftlig besittningsrätt,
innehavaren på grund av
denna sin rätt icke äger utöver
husbehovet tillgodogöra sig avkastning
av skog å fastigheten, skall
garantibeloppet för honom icke beräknas
å det i taxeringsvärdet ingående
skogsvärdet.

Föreslagen lydelse

ses i lagen (1970: 939) om förvaltning
av kyrklig jord är vederbörande
pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet
av skog å fastighet, som under
a) eller c) omförmäles, författningsenligt
helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är
denna att anse såsom fastighetens
innehavare, såvitt angår fastighetens
skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som
innehaves med åborätt eller eljest
med ständig eller ärftlig besittningsrätt,
innehavaren på grund av
denna sin rätt icke äger utöver husbehovet
tillgodogöra sig avkastning
av skog å fastigheten, skall
garantibeloppet för honom icke beräknas
å det i taxeringsvärdet ingående
skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats
eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med
hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

60 §n

Innefattar kommun flera församlingar, skall fysisk person, som skall
mantalsskrivas i någon av församlingarna, beskattas i denna församling
för hela den inkomst, som enligt bestämmelserna om beskattningsort
skall beskattas i kommunen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning,
då oskift dödsbo efter avliden person, som varit vid dödsfallet bosatt
här i riket, skall beskattas inom kommun, som innefattar flera församlingar.

För annan än i första stycket avsedd skattskyldig skall, om kommun
innefattar flera församlingar, vid taxering enligt denna lag angivas, huru
stor del av den beskattningsbara inkomsten som belöper å varje församling,
och skola därvid de i 56—59 §§ givna bestämmelserna om beskattningsort
hava motsvarande tillämpning. Innan sådan fördelning sker
skall dock, om i den skattskyldiges taxerade inkomst ingår garantibelopp
för fastighet, så stor del av den beskattningsbara inkomsten, som motsvarar
garantibeloppet, tillföras den församling, där fastigheten är belägen.

Finnes inom kommun municipalsamhälle
eller annat än här
ovan omförmält administrativt område,
inom vilket menighet äger ut 11

Senaste lydelse 1954: 158.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

öva beskattningsrätt, skola i fråga
om vad som skall där beskattas bestämmelserna
i nästföregående
stycke äga motsvarande tillämpning
beträffande samtliga inom
kommunen skattskyldiga. Ingår i
skattskyldigs taxerade inkomst garantibelopp
för fastighet och understiger
den beskattningsbara inkomsten
garantibeloppet, skall hela
den beskattningsbara inkomsten
tagas till beskattning i den del av
kommunen, där fastigheten är belägen.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 5 §

8. Huruvida fastighet skall helt
eller delvis vara frikallad från
skatteplikt, skall i anslutning till
regeln i 6 § 1 mom. andra stycket
bedömas efter förhållandena vid
taxeringsårets ingång. Detta bör,
om fastighet tidvis uthyrts, så förstås,
att fastigheten skall vid taxeringsårets
ingång hava varit disponerad
på sätt, som inneburit, att
fastigheten tidvis plägat uthyras,
även om uthyrningen ej ägt rum
just vid tiden omkring årsskiftet.

8. Huruvida fastighet skall helt
eller delvis vara frikallad från
skatteplikt, skall i anslutning till
regeln i 4 § tredje stycket bedömas
efter förhållandena vid taxeringsårets
ingång. Detta bör, om fastighet
tidvis uthyrts, så förstås, att
fastigheten skall vid taxeringsårets
ingång hava varit disponerad på
sätt, som inneburit, att fastigheten
tidvis plägat uthyras, även om uthyrningen
ej ägt rum just vid tiden
omkring årsskiftet.

till 7 §

1. Fastighets kamerala beskaffenhet
är icke avgörande för frågan,
huruvida fastigheten skall i
beskattningshänseende anses såsom
jordbruksfastighet eller såsom annan
fastighet, utan beror detta av
användningen. Användes sålunda
i mantal satt jord såsom underlag
för industriell verksamhet, taxeras
den såsom annan fastighet, varemot
tomtområde, därå jordbruk
bedrives, taxeras såsom jordbruksfastighet.
Om å ägorna till en jordbruksegendom
anlägges en fabrik
eller uppföres en till uthyrning avsedd
byggnad, skola de områden,

1. Om å ägorna till en jordbruksegendom
anlägges en fabrik
eller uppföres en till uthyrning
avsedd byggnad, skola de områden,
som för sådant ändamål tagas i
anspråk, tillika med anläggningarna
anses såsom annan fastighet,
medan egendomen i övrigt hänföres
till jordbruksfastighet. Användes
sådan byggnad delvis till
uthyrning eller dyl. och delvis för
ändamål, som bör föranleda byggnadens
hänförande till jordbruksfastighet,
får den huvudsakliga användningen
vara avgörande. Likaledes
skall, om visst område av en

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

som för sådant ändamål tagas i
anspråk, tillika med anläggningarna
anses såsom annan fastighet,
medan egendomen i övrigt hänföres
till jordbruksfastighet. Användes
sådan byggnad delvis till uthyrning
eller dyl. och delvis för
ändamål, som bör föranleda byggnadens
hänförande till jordbruksfastighet,
får den huvudsakliga användningen
vara avgörande. Likaledes
skall, om visst område av en
jordbruksegendom utnyttjas för
annat ändamål än jordbruk eller
skogsbruk, detta område anses såsom
annan fastighet. En torvmosse,
som tillgodogöres i ett torvindustriellt
företag, skall således
taxeras såsom annan fastighet, likaledes
ett på arrende upplåtet
sten- eller kalkbrott o. s. v.

Föreslagen lydelse

jordbruksegendom utnyttjas för
annat ändamål än jordbruk eller
skogsbruk, detta område anses såsom
annan fastighet. En torvmosse,
som tillgodogöres i ett torvindustriellt
företag, skall således taxeras
såsom annan fastighet, likaledes
ett på arrende upplåtet sten- eller
kalkbrott o. s. v.

till

1. Vid bestämmande av vad som
skall särskilt för sig taxeras (taxeringsenhet)
har man att utgå från
den s. k. kamerala enheten, d. v. s.
ä landet hemman och i jordeboken
särskilt upptagen lägenhet samt i
stad eller samhälle å landet, där
fastighetsregister såsom för stad
skall föras, tomt eller stadsäga. Är
den kamerala enheten genom laga
förrättning delad, skall i allmänhet
varje sålunda uppkommen del vara
taxeringsenhet. Där jord- eller fastighetsregister
är upprättat, bör
följaktligen detta följas vid taxeringsenheternas
bestämmande.

8§

1. Vid bestämmande av vad som
skall taxeras för sig (taxeringsenhet)
har man att utgå från gällande
fastighetsindelning enligt
fastighetsregister. Huvudregel är
sålunda att taxeringsenhet skall utgöras
av fastighet enligt fastighetsregister,
däri inbegripet även jordeboksfisken
och vattenverk i den
mån de registrerats.

Marksamfällighet eller gemensamhetsanläggning
skall utgöra en
taxeringsenhet, om den förvaltas
av juridisk person. Detta skall dock
ej gälla om gemensamhetsanläggning,
vari de delägande fastigheterna
uteslutande eller så gott som
uteslutande utgöras av sådana eneller
tvåfamiljsfastigheter för vilka
intäkt beräknas enligt 24 § 2 mom.
första stycket. Marksamfällighet
eller gemensamhetsanläggning,
som avser enskild väg eller dike
eller som har ett ringa ekonomiskt
värde, skall icke taxeras för sig
och således icke utgöra en taxeringsenhet.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

2.12 Emellertid måste i vissa fall
en uppdelning i andra och
flera taxeringsenheter, än som följer
av de i punkt 1 angivna regler,
äga rum.

1 sådant hänseende är att märka,
att, om fastighet, som eljest skulle
vara taxeringsenhet, är delad mellan
olika ägare, så att varje ägare
har sin till området å marken
bestämda del av fastigheten, varje
sådant område utgör taxeringsenhet.

Detsamma gäller, om del av
fastighet upplåtits till annan för
självständigt, mera stadigvarande
nyttjande. / enlighet härmed bör
exempelvis torp, även torp för
skogsarbetare o. dyl., därå jordbruket
av torpinnehavaren bedrives
som självständig näring och väsentligen
med egna inventarier, särskilt
taxeras. Om däremot innehavet av
torpet väsentligen är att anse såsom
bostadsförmån eller såsom en
del av den ersättning, som tillkommer
torparen för åtagen arbetsskyldighet
till huvudfastigheten,
bör torpet icke behandlas såsom
särskild taxeringsenhet. Är
upplåtelsen av tillfällig art, så att
det upplåtna området kan förväntas
inom kortare tid komma att i
brukningsav seende återförenas

med den fastighet, varifrån upplåtelsen
skett, föreligger ej anledning
att åsätta området särskilt
taxeringsvärde. Ej heller medför
upplåtelse av sådant mindre område
som till exempel lott i en s. k.
koloniträdgård, att det upplåtna
området skall anses såsom särskild
taxeringsenhet.

Vidare skall såsom taxeringsenhet
anses från en fastighet icke
rättsligen avskilt område, vilket
— utan att vara till annan upplåtet
— stadigvarande brukas särskilt
eller stadigvarande användes
för annat ändamål än fastigheten i
övrigt. Under denna bestämmelse

Föreslagen lydelse

2. Till taxeringsenhet, som utgöres
av byggnad på annans mark,
räknas tillbehör som avses i 2 kap.
2 och 3 §§ jordabalken, i den mån
de tillhöra byggnadens ägare.

12 Senaste lydelse 1932: 291

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

faller exempelvis utgård med särskilda
åbyggnader och särskild
drift. I övrigt torde stadgandet hava
sin största betydelse för det
fall, att fastigheten visserligen huvudsakligen
användes för jordbruk
med binäringar, men till en
del av sitt område utgör underlag
för eller eljest nyttjas i samband
med byggnader eller inrättningar,
som ej höra till jordbruket med
binäringar, såsom bostadshus, avsedda
för uthyrning, s. k. sommarnöjen
med trädgårds- eller
planteringsland samt anläggningar
för sådan drift, som icke kan anses
såsom binäring till jordbruk.

Under stadgandet i fråga inbegripes
även det fall, att en tomt
i stad användes för skilda ändamål,
såsom om den till ena hälften
är bebyggd med bostadshus
till uthyrning och till andra hälften
användes för någon industriell
anläggning. Under liknande
förhållanden kan även ett sammanhängande
område av fastighet
å landet, som användes för
skilda ändamål, komma att uppdelas
i olika taxeringsenheter. Huruvida
så skall ske eller icke beror
väsentligen därav, om området i
ägarens hand är att anse såsom en
enhet eller ej. Om sålunda flera
för uthyrning avsedda boningshus,
exempelvis s. k. sommarvillor, äro
uppförda i omedelbar närhet av
varandra, kan all den mark, som
nyttjas till dem, betraktas såsom
ett särskilt för sig nyttjat område,
utan hinder därav att, praktiskt
taget, olika delar av området kunna
anses åtminstone företrädesvis
anvisade för begagnande av de olika
hyresgästerna och för sådant
ändamål till äventyrs inhägnats
eller eljest särskilt utmärkts (jfr
punkt 2 av anvisningarna till 18
§). Likaså må allenast ett, särskilt
för sig nyttjat område kunna
anses föreligga i det fall, att
flera skilda företag, exempelvis

Föreslagen lydelse

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

såg- och kvarnrörelse, av samme
företagare drivas å ett sammanhängande
område.

Byggnad eller med varandra
sammanhörande byggnader å a tinan
s mark skola ock särskilt
för sig taxeras. Användas byggnaderna
för jordbruksändamål, exempelvis
om arrendator äger de
till den arrenderade fastighetens
drift använda byggnaderna eller
vissa av dem, skola de jämlikt 7 §
upptagas såsom jordbruksfastighet.
Särskild taxering av den mark,
därå byggnaderna äro uppförda,
kommer då ej i fråga, enär marken
ingår i och taxeras tillsammans
med jordbruksfastigheten i
övrigt. Användas däremot byggnaderna
för annat ändamål, så att
de skola taxeras såsom annan fastighet,
kommer den mark, därå
byggnaderna äro uppförda eller
som eljest för dem tagits i anspråk,
att vara taxeringsenhet. I
sådant fall bliva alltså byggnaderna,
å ena sidan, och den mark,
som till dem nyttjas, å den andra,
var för sig särskilt taxerade.
Byggnad å annans mark skall icke
särskilt för sig taxeras, när byggnadens
ägare innehar marken
med besittningsrätt på obegränsad
tid, såsom fallet exempelvis är vid
åborätt, så kallad ofri tomt i stad,
skogsområde, som blivit av staten
upplåtet till bergshanteringens
understöd, m. m.

3.13 Understundom äro förhållandena
sådana, att fastigheter,
som äro rättsligen skilda, eller
områden, som tillhöra sådana
fastigheter, dock böra tillsammans
bilda taxeringsenhet.

Detta är fallet med skogsområde,
som är att anse såsom brukningsenhet,
ävensom vid skifte
avsatt samfällighet, som står under
särskild förvaltning. Hit höra

3. Uppdelning av fastighet i
flera taxeringsenheter av skäl,
som anges i 2 mom. andra stycket
andra punkten, torde — såvitt gäller
ständiga eller ärftliga besittningsrätter
— komma i fråga
främst då visst markområde på
fastighet innehaves med åborätt.
Tomträtt och rätt till ofri tomt i
stad avser däremot alltid hel fastighet.
Uppdelning, som nyss
sagts, skall även ske, då publikt

13 Senaste lydelse 1963: 682.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

kronopark, vid utarrendering av
staten tillhörig jordbruksdomän
undantagen skog, boställsskog under
skogsstatens omedelbara vård
och förvaltning, häradsallmänning
och annan allmän skog, för vilken
garantibelopp skall enligt 47 §
upptagas såsom skattepliktig inkomst
för innehavaren (gruvskogar,
gruvallmänningar, kanalskogar,
städernas skogar), ävensom
under särskild förvaltning ställd
samfälld skog, såsom de s. k. besparingsskogarna
och vissa s. k.
skogsundantag i Kopparbergs län.
Såsom brukningsenhet må ock behandlas
enskild skog, i den mån
den i innehavarens hand bildar en
i brukningshänseende naturlig enhet
(skogsblock).

Därest vid skifte undantagen
samfällighet ej står under särskild
förvaltning, skall värdet av den
andel i samfälligheten, som hör
till varje särskild andelsberättigad
egendom, komma i betraktande
vid samma egendoms taxering såsom
en densamma tillhörande särskild
förmån.

Vidare böra såsom en enhet
taxeras fastigheter eller delar därav,
som tillhöra samme ägare och
vilkas inbördes värden icke kunna
vart för sig tillförlitligen bedömas.
Detta inträffar, då fastigheterna
ligga i oskift samfällighet
eller i sambruk med gemensamma
åbyggnader. I dessa fall lära
fastigheterna vara så intimt med
varandra förenade i drift och utnyttjande,
att det svårligen låter
sig göra att med tillförlitlighet angiva
vad den ena eller den andra
av dem kan vara särskilt värd.
Understundom kunna liknande
svårigheter att vid taxeringen följa
de i punkt 1 här ovan angivna
enheterna uppkomma även av annan
anledning, och bör även då
det gemensamma komplexet behandlas
som en taxeringsenhet.

Föreslagen lydelse

boställe utgöres av del av fastighet.

Exempel på olika användningssätt
som enligt 2 mom. tredje stycket
skall föranleda uppdelning i
flera taxeringsenheter är användning
för jord- och skogsbruk med
binäringar, för bostadsändamål,
varmed avses användning för
permanent bostad eller fritidsbostad,
för hyreshusändamål, för industriändamål
eller för exploatering.
Vid användning för jordoch
skogsbruk och för exploatering
kan en taxeringsenhet bestå
av flera markområden, som ej angränsa
varandra. Ett annat exempel
är ett områdes användning för
ändamål som medför frihet från
skatteplikt.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

En förutsättning för att sådan gemensam
taxering, som nu sagts,
skall få ske, är dock, att fastigheterna
ligga inom samma kommun.
Tillhöra de olika kommuner, måste
under alla förhållanden vad som
ligger inom en viss kommun för
sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom
laga förrättning uppkommen del
av dylik enhet utgör del av taxeringsenhet,
kan ägare eller arrendator
stundom hava särskilt
intresse att få officiellt fastslaget,
huru stort värde i taxeringshänseende
tillkommer den kamerala
enheten eller delen därav. I följd
härav skall det, om ägaren eller
arrendatorn sådant påfordrar,
angivas, huru stor del av taxeringsvärdet
och de i 10 § omför -mälda särskilda värden som kan
anses belöpa på den kamerala
enheten eller delen av densamma.
Därvid märkes, att, i samma mån
som bebyggd jordbruksfastighet är
mera värd än obebyggd sådan, ett
större värde tillkommer den del
av taxeringsenheten, å vilken
åbyggnaderna äro belägna. Påfordran,
som nyss är nämnd, må
det år, varunder allmän fastighetstaxering
äger rum, ske hos fastighetstaxeringsnämnd
samt eljest
hos taxeringsnämnd.

4. Styckena under a) och e) böra
tillämpas vid sidan av varandra
på sådant sätt, att ett komplex av
sådana i förra delen av a) avsedda
fastigheter, vilka enligt bestämmelserna
under e) skola taxeras gemensamt,
betraktas såsom e n fastighet,
varå sedermera bestämmelserna
i senare delen av a) komma
i tillämpning.

5. Det kan inträffa, att en taxeringsenhet
inom en kommun är
fördelad på olika administrativa

Föreslagen lydelse

4. Inom planlagt område bör
endast fastighet eller del av fastighet
inom ett kvarter eller motsvarande
sammanföras till en taxeringsenhet.
Utanför planlagt område
kan sammanföring ske även
om fastigheterna och fastighetsdelarna
skiljas av mark för kommunikationsändamål
e. dyl. Exploateringsmark
bör sammanföras till en
taxeringsenhet, även om den består
av från varandra skilda markområden.

5. Egendom som avses i 5 § 5
mom. skall ej utgöra särskild taxeringsenhet.

2 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

områden, enligt vilka menighet
äger beskattningsrätt, eller att en
del av taxeringsenheten faller inom
och en annan del utom särskilt
sådant område, såsom i fråga
om municipalsamhällen ofta är fallet.
Administrativa områden, som
här avses, äro municipalsamhälle,
kyrko församling, skoldistrikt,
tingslag och väghållningsdistrikt.

Där taxeringsenhet på sådant sätt
tillhör olika administrativa områden,
måste taxeringsvärdet och de
i 10 § omförmälda särskilda värden
i enlighet härmed uppdelas.

Vid en dylik uppdelning bör å varje
del av taxeringsenheten läggas
det värde, som med hänsyn till
dess storlek och beskaffenhet i
övrigt å den kan anses skäligen belöpa
av värdet å det hela, med
iakttagande av att den del, å vilken
åbyggnaderna äro belägna,
åsättes förhållandevis större del av
det gemensamma värdet. Vad nu
är sagt äger tillämpning ej blott
då fastighet sträcker sig över gränsen
till administrativt område utan
jämväl då till en fastighet hörer
utjord, urfjäll eller annan för sig
liggande äga, som tillhör annat dylikt
område än fastigheten i övrigt.

till 9 §

l.14 Med fastighets värde efter
ortens pris (allmänna saluvärdet)
förstås det belopp, som en
förståndig köpare kan antagas vilja
betala för fastigheten, om den
tänkes såld inom den kundkrets,
som för en dylik egendom kan antagas
vara att påräkna, och köpt
för ett med hänsyn till fastighetens
beskaffenhet lämpligt utnyttjande,
utan avräkning för gäld eller för
kapitalvärdet av skyldighet att utgiva
undantag eller av annan privaträttslig
förpliktelse, vilken ej är
hänförlig till servitut eller annat
liknande förhållande.

1. Med marknadsvärdet
för en taxeringsenhet avses
det pris, som den sannolikt skulle
betinga vid en försäljning. Härvid
avses priset utan avräkning för
gäld eller för kapitalvärdet av skyldighet
att utgiva undantag eller av
annan privaträttslig förpliktelse,
vilken ej är hänförlig till servitut
eller annat liknande förhållande.
Vidare avses, i fråga om byggnad
som ej är förenad med äganderätt
till marken, priset utan hänsynstagande
till att byggnadens ägare
ej jämväl äger marken.

Marknadsvärdet uppskattas i

44 Senaste lydelse 1937: 518.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Härav följer, att köpeskilling,
som under senare tid faktiskt betalts
för en viss fastighet, icke får
utan vidare anses som ett exakt
uttryck för det allmänna saluvärdet.
Frånsett det att köpeskillingen
kan hava påverkats av särskilda
förhållanden, såsom släktskap, affektionsvärde
o. dyl., kan densamma
vara ett topp-pris eller ett bottenpris,
som ingalunda motsvarar
det allmänna saluvärdet. Sådant
kan föranledas av vid tiden för försäljningen
rådande abnorma konjunkturer
å fastighetsmarknaden,
av särskilt tvingande skäl till försäljning
eller köp vid en viss tidpunkt,
av ett obetänksamt ingånget
avtal m. m. dylikt. Först om ett
något så när tillräckligt antal olika
försäljningar föreligga, om vilka
anledning ej finnes antaga, att
ovidkommande omständigheter inverkat
å prisbildningen, kan ur
dem dragas en tillförlitlig slutsats
angående det allmänna saluvärdet.
Detta värde är sålunda att förstå
såsom ett normalt värde i handel
och vandel, icke såsom beloppet
av en i visst fall för en viss fastighet
faktiskt betald köpeskilling.

Vid sidan av faktiskt betalda
köpeskillingar — vilkas betydelse
såsom uppskattnings grund dock
ingalunda må underskattas — måste
vid taxeringen beaktas andra
förhållanden, som kunna tjäna till
ledning för bedömande av allmänna
saluvärdet å en fastighet, såsom
fastighetens avkastning m. m.

Särskilt vad angår jordbruksfastighet
böra till ledning vid taxeringen
gälla de enhetsvärden,
som föreslagits i den ordning,
taxeringsförordningen närmare
omförmäler.

Vid taxering av annan fastighet,
särskilt bostadsfastighet, kan ofta
förfaras så, att man utgår från förhållandena
beträffande ett tillräckligt
antal för ändamålet utvalda

Föreslagen lydelse

första hand med ledning av verkställda
fastighetsförsäljningar i orten,
om vilka anledning ej finnes
att antaga att ovidkommande omständigheter
inverkat på prisbildningen.
Då ortspriset ej ger erforderlig
ledning kan marknadsvärdet
uppskattas på grundval av
taxeringsenhetens avkastning,
byggnads återstående varaktighetstid,
den förräntning av insatt kapital,
varmed man allmänt räknar
vid köp av fastigheter av ifrågavarande
slag, m. m. Beträffande
taxeringsenhet, för vilken det är
svårt att beräkna en normal avkastning,
kan marknadsvärdet uppskattas
med utgångspunkt i återanskaffningskostnaden,
omräknad
till nuvärde under beaktande av
byggnads ålder, förslitning och
sannolika varaktighetstid m. m.
(tekniskt nuvärde).

Oavsett enligt vilken metod
marknadsvärdet uppskattas skall
värdet bestämmas under hänsynstagande
till sådana för den ifrågavarande
taxeringsenheten säregna
förhållanden som äro av beskaffenhet
att inverka på värdet.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

fastigheter, vilka varit föremål för
försäljning under normala förhållanden
i allmänna marknaden eller
för vilka eljest det allmänna
saluvärdet är känt, och verkställer
taxeringen under jämförelse med
värdena å dessa fastigheter. Vid
en dylik jämförelse kan avkastningens
och framför allt hyresavkastningens
storlek tjäna till ledning.
Stundom torde det emellertid
ej vara möjligt att använda en
dylik uppskattningsgrund, utan
måste värderingsmetoden lämpas
efter omständigheterna i det särskilda
fallet. Beträffande byggnad
för industriellt ändamål eller annan
byggnad, för vilken det är
svårt att direkt beräkna en normal
hyresavkastning, kan det
exempelvis visa sig lämpligt att utgå
från antingen den faktiska eller
den uppskattade anskaffningskostnaden,
som förvandlas till nuvärde
under beaktande av ändringar
i penningvärdet, byggnadens
ålder, förslitning och sannolika
varaktighetstid m. m.

När allmänna saluvärdet skall
utrönas väsentligen med ledning
av avkastningen, bör märkas, att
fråga är om den normalt påräkneliga
framtida avkastningen, samt
att värdet vanligen erhålles genom
kapitalisering av denna enligt den
procentsats, varmed för fastigheter
av ifrågavarande slag kalkyleras
vid affärer å fastighetsmarknaden.
Hänsyn måste emellertid
tagas jämväl till variationer i avkastningen
och dennas sannolika
varaktighet, vilka förhållanden
kunna böra föranleda modifikationer
i det värde, som framkommer
vid enkel kapitalisering. Härvid
bör beaktas, att nuvärdet av ett avkastningsbelopp
är mindre, ju längre
avlägsen den tidpunkt är vid
vilken avkastningsbeloppet förväntas
utfalla. Kan avkastningen även
vid normal användning av fastig -

Föreslagen lydelse

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

heten antagas komma att förete
mera avsevärda växlingar eller bliva
av kort varaktighet, kan en mera
noggrann beräkning bliva erforderlig.
Därvid kan tillgå så, att
varje beräknelig framtida nettoårsavkastning
diskonteras till ett
nuvärde, varefter de sålunda erhållna
nuvärdena sammanläggas.
Det torde ej sällan förekomma att,
där värdet i första hand utrönes
efter annan metod än avkastningsmetoden,
denna senare metod
lämpligen bör användas för kontroll
och eventuell justering av värdesättningen.
Särskilt kan ett sådant
förfaringssätt anbefallas, där
för en äldre byggnad förutses en
jämförelsevis kort återstående varaktighetstid.

Allmänna saluvärdet bör sålunda
framgå såsom resultat av ett
övervägande av olika beträffande
fastighetsvärdena i allmänhet och
särskilt värdet å den ifrågavarande
fastigheten kända förhållanden.

Det må anmärkas, att all mark
regelmässigt har något, om ock
stundom obetydligt saluvärde. Ej
ens s. k. impediment, vartill mossar,
myrar, kärr, berg, fjällmark
och annan dylik mark med ingen
eller ringa avkastningsförmåga ur
skoglig synpunkt äro hänförliga,
kan i regel anses vara helt värdelöst,
då det kan tänkas äga användbarhet
ur andra synpunkter.

2.1S Vid värdesättning av
jordbruksfastighet till
den del den ej utgöres
av skogsmark och
växande skog skall noga beaktas,
om och i vilken omfattning
ökning eller minskning av det värde,
som erhålles vid tillämpning
av de för fastigheter av motsvarande
storlek i orten antagna enhetspriser
eller andra allmänna taxeringsgrunder,
bör äga rum till
följd av förhållanden, vilka äro

Föreslagen lydelse

2. Om säkerheten vid uppskattningen
av taxeringsenhets marknadsvärde
är lägre än normalt, såsom
kan vara fallet då det uppskattade
värdet är betingat av att
taxeringsenheten eller del därav
kan väntas inom överskådlig framtid
bli exploaterad för bebyggelse,
får taxeringsvärdet i skälig mån
nedsättas under det belopp som
enligt 9 § eljest skolat åsättas.

15 Senaste lydelse 1932: 291.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

för den fastigheten säregna, såsom:
fastighetens läge samt mer eller
mindre goda eller dåliga avsättnings-
och användningsförhållanden; ägornas

inbördes läge och därav
föranledda mer än vanligt goda eller
svåra brukningsförhållanden
samt om fastigheten är i synnerligt
god hävd eller vanhävdad och förfallen; åbyggnadernas

beskaffenhet, om
de skilja sig från i orten för fastigheter
av motsvarande storlek
vanligt medelbestånd, d. v. s. om å
fastigheten finnes förnämligare bostadsbyggnad
eller eljest ovanligt
goda åbyggnader eller om åbyggnaderna
äro olämpliga, förfallna
eller otillräckliga;

mera betydande trädgårdsanläggning
eller bestånd av växande
träd å åker eller äng, som kan påverka
fastighetens saluvärde;

särskilda naturtillgångar eller
liknande förmåner, som kunna finnas
å fastigheten, såsom vattenfall,
torvmosse, ej inmutningsbara fyndigheter,
möjlighet till jakt, fiskevatten
o. dyl., försåvitt samma naturtillgång
eller förmån ej är av
beskaffenhet att, efter ty under 8 §
sägs, böra särskilt taxeras;

servitut eller annan liknande
rättighet till förmån eller last för
fastigheten;

förekomsten av sådana ovan ej
omförmälda förhållanden, som avses
i punkt 5 här nedan;
med mera sådant.

Jämväl vid värdesättning av a nnan
fastighet skall hänsyn
tagas till för varje fastighet säregna
förhållanden såsom:

fastighetens läge med därav följande
större eller mindre möjligheter
i fråga om dess utnyttjande,
exempelvis för tomt i stad: om inskränkningar
gälla i rätten till dess
bebyggande, om den ligger i stadens
affärscentrum eller i yttre
område, om den ligger vid huvud -

Föreslagen lydelse

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gata eller bigata, om den är hörntomt
eller mellantomt o. s. v.; för
industrifastighet, upplagsplats,
stenbrott, grustäkt o. dyl.: om den
äger bättre eller sämre tillgång till
erforderliga kommunikationer,
o. s. v.;

markens naturliga beskaffenhet
och därav följande större eller
mindre lämplighet för ett förmånligt
tillgodogörande, exempelvis
om tomtmark företer synnerligen
goda eller dåliga grundläggningsförhållanden,
om stenbrott, grustäkt
o. dyl. för sitt utnyttjande erbjuder
större eller mindre av naturförhållandena
förorsakade svårigheter,
o. s. v.;

förekomsten av plantering, trädgårdsanläggning
eller dyl., som kan
göra fastigheten särskilt begärlig;

servitut eller annan liknande rättighet
till förmån eller last för fastigheten; med

mera sådant.

Vid värdesättningen måste alltid
fasthållas, att det, alldeles oavsett
vilken metod, som användes
för denna, alltid är allmänna saluvärdet,
som skall vara avgörande
för taxeringen. En riktig tillämpning
av de här stadgade reglerna
bör således ej kunna medföra ett
sådant resultat, som att en tomt
med tillhörande åbyggnad, taxerad
som annan fastighet, erhåller högre
taxeringsvärde än ett annat i
närheten liggande lika värdefullt
område med liknande åbyggnad,
vilket taxerats såsom jordbruksfastighet,
allenast på den grund att
beträffande den senare fastigheten
värdesättningen skett på grundval
av de i punkt 1 här ovan angivna
enhetsvärden.

6.16 Om två eller flera fastigheter,
vilka äro belägna i skilda kommuner,
skulle, därest de hade varit
belägna i samma kommun, hava
utgjort gemensam taxeringsenhet,

6. Om två eller flera fastigheter,
vilka äro belägna i skilda kommuner,
skulle, därest de hade varit
belägna i samma kommun, hava
utgjort gemensam taxeringsenhet,

16 Senaste lydelse 1932: 291.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

bör taxeringen verkställas, som om
detta varit förhållandet och det i
enlighet med föreskriften i tredje
punkten sista stycket av anvisningarna
till 8 § skolat angivas, huru
stor del av taxeringsvärdet som belöpt
å vad som faller inom varje
särskild kommun.

till

1.17 Det i enlighet med bestämmelserna
i 9 § åsätta taxeringsvärdet
skall jämlikt 10 § redovisas
i särskilda värden. På sätt framgår
av 11 § skola dessa särskilda redovisningsvärden
utföras i jämna tusental
kronor, och får därför vid
redovisningsvärdenas bestämmande
ske den jämkning, som erfordras
för att de skola jämnt motsvara
det åsätta taxeringsvärdet.

2.18 Med jordbruksvärd
e förstås fastighetens värde av
annan produktiv mark än skogsmark
med de byggnader och andra
anläggningar, som äro behövliga
för jordbruksdrift. Vid angivande
av jordbruksvärde har
man att utgå ifrån att fastigheten
i fråga användes till jordbruk med
binäringar. 1 jordbruksvärdet skall
ingå värdet av fastighetens hela
ägoområde i åker, tomt- och trädgårdsmark
och ängs- och betesmark
samt byggnad som tillhör
jordägaren och är behövlig för
jordbruksdriften, såsom mangårdsoch
driftbyggnad samt byggnader,
avsedda för jordbrukets binäringar.

Om dylika byggnader tillhöra
annan än jordägaren, skall värdet
å dem likaledes utföras såsom
jordbruksvärde.

Föreslagen lydelse

bör taxeringen verkställas, som om
detta varit förhållandet och det i
enlighet med föreskriften i 8 § 3
mom. sista stycket skolat angivas,
huru stor del av taxeringsvärdet
som belöpt på vad som faller inom
varje särskild kommun.

10 §

1.7 10 § angivna delvärden
skola, där ej stadgandet i punkt 2
av anvisningarna till 9 § föranleder
till annat, vart för sig bestämmas
med tillämpning av den i 9 §
andra stycket för åsättande av
taxeringsvärde angivna grunden.

2. Vid fastställande öv j or dbruksfastighets
delvärden
skall följande iakttagas:

a) Med jordbruksvärde
förstås värdet av den produktiva
marken med undantag av skogsmark
och tomt samt värdet av de
inom taxeringsenheten befintliga
markanläggningar, som användas
eller äro behövliga för växtodlingen.

Vid bestämmandet av jordbruksvärdet
har man att utgå ifrån att
marken användes för jordbruk.

Från jordbruksvärdet skall åkervärdet
urskiljas och särskilt angivas.

b) Med skogsbruksvärd
e förstås värdet av taxeringsenhetens
skogsmark med därå växande
skog och med de inom taxeringsenheten
befintliga markanläggningar,
som användas eller äro
behövliga för skogsbruk.

Vid bestämmandet av skogsbruksvärdet
har man att utgå ifrån
att marken användes för skogsbruk.
Till ledning vid bestämmandet
av skogsbruksvärdet skola

17 Senaste lydelse 1972:169.

18 Senaste lydelse 1968: 729.

SkU 1973: 70

'Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gälla de grunder varom stadgas
i skogsvärderingsinstruktionen
(1973: 00).

Från skogsbruksvärdet skall
skogsmarksvärdet urskiljas och
särskilt angivas.

c) Med värde av övrig
mark förstås värdet av annan
till taxeringsenheten hörande mark
än åker-, ängs- och betesmark
samt skogsmark liksom värdet av
vattentäckt område som ingår i
taxeringsenheten. Såsom övrig
mark räknas sålunda tomt och
icke produktiv mark.

Vid bestämmandet av värdet har
man att utgå ifrån att marken,
där den ej utgöres av s. k. impediment,
användes som tomt. Till
tomt hänföres byggnadsplats och
sådant område därintill som användes
för prydnadsträdgård, upplagsplats,
parkeringsplats o. d.

Från värdet av övrig mark skall
tomtvärdet urskiljas och särskilt
angivas.

d) Med byggnadsvärde
förstås värdet av de byggnader
som höra till taxeringsenheten.

Såsom byggnadsvärde skall redovisas
det mervärde som taxeringsenheten
har på grund av att
den är bebyggd. Vid bestämmandet
av byggnadsvärdet skall beaktas
bl. a. värde av andel i samfällighet
i vad andelen avser byggnad.

Från byggnadsvärdet skall urskiljas
och särskilt angivas dels
värdet av envar byggnad, som användes
av ägare eller arrendator
för bostadsändamål, dels värdet
sammanlagt av ekonomibyggnader,
dels värdet av överbyggnad.
Med värdet av överbyggnad avses
värdet av byggnad i den mån den
ej är behövlig för jordbruk eller
skogsbruk.

e) Med värde av särskilda
tillgångar förstås värdet
av sådana särskilda förmåner eller
naturtillgångar o. d. som skulle

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

3.19 Med skogsbruksvärd
e förstås fastighetens värde av
växande skog med de byggnader
och anläggningar, som äro behövliga
för skogsbruksdrift, samt värde
av skogsmark. Såsom skogsbruksvärde
upptages värdet av den
växande skogen på all i fastigheten
ingående skogsmark (skogsvärdet)
och värdet av skogsmarken
(skogsmarksvärdet). 1 skogsvärdet
ingår värdet av de byggnader
och andra anläggningar, som
äro behövliga för skogsbruksdrift.

Föreslagen lydelse

verka höjande på köpeskillingen
vid en överlåtelse. Häri inräknas
exempelvis värdet av grusfyndigheter,
fiske, servitut, som ej avser
rätt till byggnad, samt värdet av
rätt till ersättningskraft och sådana
anläggningar som ej användas eller
äro behövliga för jord- eller skogsbruksdriften.
Vidare inräknas värdet
av andel i samfällighet i den
mån andelen icke utgöres av andel
i byggnad. Såsom särskild tillgång
räknas även värde av jakt i de fall
då särskilt goda möjligheter till
jakt eller till ekonomiskt utnyttjande
av jakt föreligga, dock att
som särskild tillgång skall räknas
endast den del av jaktvärdet som
överstiger det jaktvärde som vanligtvis
är förenat med markinnehav.
Det jaktvärde som vanligtvis
är förenat med markinnehav anses
inbegripet i jordbruksvärdet,
skogsbruksvärdet och värdet av
övrig mark.

f) Med övervärde förstås
det värde, som taxeringsenheten
äger utöver jordbruksvärde, skogsbruksvärde,
värde av övrig mark,
byggnadsvärde och värde av särskilda
tillgångar på grund av att
taxeringsenheten eller del därav
kan väntas inom överskådlig framtid
bli exploaterad för bebyggelse
eller eljest på grund av att taxeringsenheten
är från värdesynpunkt
gynnsamt belägen.

3. Vid fastställande av annan
fastighets delvärden skall
följande iakttagas:

a) Med markvärde förstås
värdet av taxeringsenhetens mark
och markanläggningar.

Vid bestämmandet av markvärdet
skola beaktas bl. a. servitut,
som ej avser rätt till byggnad,
rätt till ersättningskraft, andel i
samfällighet i vad den avser mark
och markanläggning, rättighet att
ansluta till allmän va-anläggning
samt om skyldighet att erlägga ga -

19 Senaste lydelse 1968: 729.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Skogsvärde och skogsmarksvärde
skola uppskattas enligt de grunder,
som angivas i punkt 4 av anvisningarna
till 9 §. Vid bestämmandet
av skogsbruksvärdet skall
skogsmarksvärdet urskiljas ur totalvärdet
och särskilt angivas.

4.20 Med värde av övrig
mark förstås fastighetens värde
av icke produktiv mark samt värde
av vattentäckt område som hör
till fastigheten. Med icke produktiv
mark avses sådan mark som
på grund av sin beskaffenhet ej
kan ekonomiskt utnyttjas för jordbruk
eller skogsbruk.

Föreslagen lydelse

tukostnadsbidrag är fullgjord eller
icke.

b) Med byggnadsvärde
förstås värdet av de byggnader
som höra till taxeringsenheten.

Såsom byggnadsvärde skall redovisas
det mervärde som taxeringsenheten
har på grund av att
den är bebyggd.

Vid bestämmandet av byggnadsvärdet
skall beaktas bl. a. värde
av andel i samfällighet i vad
andelen avser byggnad. Värdet av
skyldighet att leverera ersättningskraft
avräknas på byggnadernas
värde.

4. Värdet av mark, skog och
byggnader av de slag och inom de
områden, för vilka riktvärden fastställts
på sätt anges i taxeringsförordningen
(1956:623), bör med
beaktande av vad som föreskrives
i punkt 1 sista stycket av anvisningarna
till 9 § bestämmas med
ledning av nämnda riktvärden.
Motsvarande skall gälla i den mån
grunder för värdesättningen eljest
fastställts på sätt nyss sagts.

till 22 §

3.21 Kostnad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fastigheten
och som är avsedd att användas för driften i förvärvskällan, därunder
inbegripet behövlig bostadsbyggnad, drages av genom årliga värdeminskningsavdrag.
För tillfällig byggnad, som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av
för det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är
upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden ej representerar ett större värde
än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek.
Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som
kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad
avses annan driftbyggnad än bostadsbyggnad.

I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej kostnaden för sådana
delar och tillbehör som äro särskilt avsedda att direkt tjäna byggnadens
användning i driften. I enlighet härmed inräknas ej i anskaffningskostnad
för ekonomibyggnad kostnad för sådan tillgång som bås, box eller
spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning
för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn
eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng,

20 Senaste lydelse 1968: 729.

21 Senaste lydelse 1972: 741.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är
avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. I byggnads
anskaffningskostnad inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång
som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot
inräknas i anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan
anordning som är nödvändig för byggnadens allmänna användning,
såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan
liknande anordning.

I fråga om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligt tredje stycket
ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tillämpas i stället
föreskrifterna enligt punkt 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner
och inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att vissa ledningar, som höra till
marken, hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads
anskaffningskostnad beräknas enligt följande.

Har byggnad uppförts under tid
varunder ägaren innehaft fastigheten,
är byggnadens anskaffningskostnad
ägarens kostnader för uppförande
av byggnaden. Till anskaffningskostnaden
hänföres även
kostnad för till- eller ombyggnad
samt värde av byggnad som enligt
punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 21 § utgör intäkt
av jordbruksfastighet för jordägaren.
Har bebyggd fastighet förvärvats
genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, beräknas vad som
belöper på byggnaderna av fastighetens
anskaffningskostnad på
grundval av det taxeringsvärde
som gällde för fastigheten vid förvärvet.
Om i taxeringsvärdet icke
ingår exploateringsvärde, värde av
mera betydande naturtillgångar
eller särskilda förmåner eller
skogsbruksvärde överstigande
25 000 kronor, skall 25 procent
av fastighetens anskaffningskostnad
anses belöpa på byggnaderna.
I annat fall skall på byggnaderna
anses belöpa så stor del av fastighetens
anskaffningskostnad, som
25 procent av taxeringsvärdet
minskat med exploateringsvärde,
värde av mera betydande naturtillgångar
eller särskilda förmåner
eller skogsbruksvärde till den del

Har byggnad uppförts under tid
varunder ägaren innehaft fastigheten,
är byggnadens anskaffningskostnad
ägarens kostnader för uppförande
av byggnaden. Till anskaffningskostnaden
hänföres även
kostnad för till- eller ombyggnad
samt värde av byggnad som enligt
punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 21 § utgör intäkt
av jordbruksfastighet för jordägaren.
Har bebyggd fastighet förvärvats
genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall på byggnaderna
anses belöpa så stor del av
fastighetens anskaffningskostnad
som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet minskat
med värde av överbyggnad utgör
av fastighetens hela taxeringsvärde.
Vad som enligt denna beräkning
anses belöpa på byggnaderna
av fastighetens anskaffningskostnad
innefattar även sådan tillgång
för vilken kostnaden enligt tredje
stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad
för byggnad. Kostnaden
för tillgång av nu avsett slag
skall således avräknas, varefter avskrivningsunderlaget
för byggnaderna
erhålles. Detta avskrivningsunderlag
får jämkas om den del
av fastighetens anskaffningskostnad
som inte anses belöpa på

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

skogsbruksvärdet överstiger 25 000
kronor utgör av fastighetens hela
■taxeringsvärde. Naturtillgångar
och särskilda förmåner anses såsom
mera betydande, om värdet
därav överstiger en tiondel av
taxeringsvärdet minskat med exploateringsvärde
och skogsbruksvärde
till den del skogsbruksvärdet
överstiger 25 000 kronor. Vad
som enligt dessa bestämmelser
skall anses belöpa på byggnaderna
av fastighetens anskaffningskostnad
innefattar även sådan tillgång
för vilken kostnaden enligt tredje
stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad
för byggnad. Kostnaden
för tillgång av nu avsett slag
skall således avräknas, varefter
avskrivningsunderlaget för byggnaderna
erhålles. Vad som skall
anses belöpa på byggnaderna av
fastighetens anskaffningskostnad
får jämkas, om värdet av bebyggelsen,
däri inbegripet sådan tillgång
för vilken kostnaden enligt
tredje stycket ej skall inräknas i
anskaffningskostnad för byggnad,
föranleder ändring med minst en
femtedel, dock minst 10 000 kronor.
Har bebyggd fastighet förvärvats
på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång,
gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget
för byggnaden
punkt 3 b sista stycket av anvisningarna
till 29 § i tillämpliga
delar.

Föreslagen lydelse

byggnaderna jämte nyss angivna
tillgångar visas mera avsevärt
över- eller understiga värdet av
mark, växande skog, naturtillgångar,
särskilda förmåner m.m. som
förvärvats. Har bebyggd fastighet
förvärvats på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget
för byggnaden
punkt 3 b sista stycket av anvisningarna
till 29 § i tillämpliga
delar.

Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes
med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna
utnyttjas. Därvid skola beaktas även sådana omständigheter som att
byggnads användningstid kan antagas komma att röna inflytande av
framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet
och liknande förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderättshavare
och är jordägaren icke enligt nyttjanderättsavtalet skyldig
att vid nyttjanderättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden,
skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra
avdrag inom avskrivningsplanen — utöver årliga värdeminskningsavdrag
— med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden för ny-,
till- eller ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent under vart och

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ett av de första fem beskattningsåren räknat från och med det år då
kostnaden nedlagts, överlåtes byggnaden inom denna tidrymd, får den
nye ägaren på motsvarande sätt tillgodogöra sig de avdrag som återstodo
för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, får
avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningskostnaden,
i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av
byggnadsmateriel eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första
gången vid allmän fastighetstaxering år 1975 och vid årlig taxering år
1976. Äldre bestämmelser tillämpas vid fastighetstaxeringar, som ägt
rum före år 1975 samt 1975 års taxering till inkomst och förmögenhet
och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år. Skattskyldig som ägt
beräkna avskrivningsunderlag för byggnader enligt punkt 3 sjunde stycket
av anvisningarna till 22 § i dess äldre lydelse får om den skattskyldige
önskar det från och med det beskattningsår för vilket taxering i
första instans verkställes år 1976 i stället använda ett avskrivningsunderlag
beräknat efter samma anvisningspunkt i dess nya lydelse. Härvid
skall dock de avdrag för årlig värdeminskning av byggnaderna som den
skattskyldige åtnjutit enligt avskrivningsplanen vid 1974 och 1975 års
taxeringar anses åtnjutna jämväl på den nya avskrivningsplanen.

SkU1973: 70

2 Förslag till
Skogsvärderingsinstruktion

Härigenom förordnas följande.

A. Grundläggande bestämmelser

Enligt huvudregeln i 9 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall taxeringsvärde
åsättas till det belopp som motsvarar sjuttiofem procent av
taxeringsenhetens marknadsvärde. Enligt punkt 1 av anvisningarna till
10 § nämnda lag skall samma grund tillämpas vid bestämmandet av
delvärdet skogsbruksvärde.

I fråga om skogsmark med därå växande skog och med inom taxeringsenheten
befintliga markanläggningar, som användes eller är behövliga
för skogsbruket, kan marknadsvärdet för de särskilda taxeringsenheterna
i allmänhet inte bestämmas med omedelbar ledning av
verkställda fastighetsförsäljningar i orten. Marknadsvärdet skall därför
bestämmas med ledning av värdetabeller. I tabellerna skall marknadsvärdet
vara beräknat på grundval av skogens avkastning.

Tabellerna upprättas enligt en schabloniserad värderingsmodell, byggd
på förutsättningen att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk
bedrives.

B. Innebörden av begreppet skogsmark

Skogsbruksvärde skall åsättas de delar av jordbruksfastighet som utgör
skogsmark.

Med skogsmark förstås vid fastighetstaxering mark sorn är lämplig
för virkesproduktion och ej väsentligen utnyttjas för annat ändamål.
Till skogsmark hänföres även sådan mark, på vilken jämsides med
skogsbruk bedrives visst betesbruk (hagmark), likaså förut såsom åker
eller äng brukad mark som på grund av nuvarande eller förestående
brukningsförhållanden ej längre bör redovisas som sådan. Ljungmark
och annan av ålder kal mark hänföres även till skogsmark om den är
lämplig för skogsproduktion.

C. Bestämmelser om värderingen och förfarandet
C.l. Allmänt

Skogsbruksvärde beräknas för varje värderingsenhet. En
värderingsenhet skall i regel utgöras av all skogsmark inom en taxeringsenhet.
Om uppdelning av en taxeringsenhets skogsmark i flera
värderingsenheter kan leda till en riktigare taxering, får sådan uppdelning
ske. Skäl för uppdelning av en taxeringsenhet i flera värderingsenheter
kan bl. a. vara stora skillnader i markens godhetsgrad och i
kostnader för virkesproduktion. Likaledes får, om detta kan leda till
en riktigare taxering, värderingsenhet omfatta skogsmark på flera taxeringsenheter
i det fall taxeringsenheterna ligger i skilda kommuner och
skulle ha sammanförts till en taxeringsenhet om de varit belägna i
samma kommun.

SkU1973: 70

Värderingen av en värderingsenhet sker med utgångspunkt i de värdefaktorer
för skogsmark och virkesförråd som avses i punkt
C.2. Värderingen sker antingen enligt en noggrannare metod
eller enligt en förenklad metod. Då tillfredsställande skogsuppskattningshandlingar
är tillgängliga vid taxeringen skall värderingen
ske enligt den noggrannare metoden. I övriga fall skall den förenklade
metoden tillämpas.

Riket skall för fastighetstaxering såvitt gäller skogsmark och växande
skog indelas i värderingsområden. Ett värderingsområde skall
omfatta ett eller flera län eller delar därav och såvitt möjligt vara enhetligt
i fråga om produktions- och avsättningsförhållanden för skog.
Riksskatteverket fastställer vid varje allmän fastighetstaxering den indelning
i värderingsområden, som skall gälla under den löpande taxeringsperioden.

C.2. Värdefaktorer vid taxeringen

Taxering av skogsmark och växande skog skall grundas på de värdefaktorer
för skogsmark och virkesförråd, som anges i det följande.

a. Skogsmark

Skogsmarken graderas med hänsyn till godhetsklass och kostnadsklass.

Godhetsklass

Godhetsklassen utgör ett uttryck för skogsmarkens produktionsförmåga.
Varje värderingsområde indelas i fem eller, om förhållandena
därtill föranleder, ännu flera godhetsklasser. För varje värderingsområde
skall indelningen i godhetsklasser anknytas till den genomsnittliga
produktionsförmåga för området (bonitet) som bestämts vid riksskogstaxeringen.

Kostnadsklass

Värderingsenheterna indelas i kostnadsklasser med hänsyn till de
totala kostnaderna för virkesproduktionen. Kostnadsklassen för en värderingsenhet
bestämmes sålunda främst på grundval av terrängens och
skogens beskaffenhet samt med hänsyn till transportkostnadernas andel
i virkespriset och skogens belägenhet i förhållande till ort där för skogsdriften
påräknelig arbetskraft är bosatt. Inom varje värderingsområde
fastställes fem eller, om förhållandena därtill föranleder, ännu flera
kostnadsklasser.

b. Virkesförråd

Det på skogsmarken befintliga förrådet av växande skog, virkesförrådet,
uppskattas i skogskubikmeter (fast volym stamvirke ovan stubbe,
inklusive topp och bark). Virkesförrådet uppdelas på trädslagsklasser
och, i vissa fall, trädslag eller grupper därav samt på dimensionsklasser.

Trädslagsklass och trädslag eller grupp därav

Trädslagsklasserna är barrskog och lövskog. Om förhållandena
därtill föranleder skall inom trädslagsklassen barrskog trädslagen
tall och gran redovisas särskilt. Inom trädslagsklassen löv -

SkU 1973: 70

skog skall under motsvarande förhållanden ordinär lövskog
(företrädesvis björk, asp och al) och ädel lövskog (företrädesvis
bok, ek, alm, ask, avenbok, lind och lönn) redovisas särskilt.

Dimensionsklass

För varje trädslagsklass och, i förekommande fall, trädslag eller
grupp därav uppdelas virkesförrådet på tre dimensionsklasser, nämligen 1)

träd med en diameter av mindre än 15 centimeter (klen skog),

2) träd med en diameter av 15 men mindre än 25 centimeter (medelgrov
skog) och

3) träd med en diameter av 25 centimeter och däröver (grov skog).

Måttangivelsema avser trädens brösthöjdsdiameter i centimeter på

bark.

C.3. Anvisningar

Före varje allmän fastighetstaxering skall riksskatteverket, på sätt
som föreskrives i 143 § 1 mom. första stycket och 144 § 2 mom. taxeringsförordningen
(1956: 623), fastställa anvisningar om riktvärden och
andra grunder för värdesättningen av skilda slag av fastigheter.

För taxeringen av skogsmark och växande skog skall riktvärdena utgöras
av värdetabeller. Dessa skall upprättas för varje värderingsområde
i enlighet med vad som föreskrives under punkt C.4.

Riksskatteverket meddelar de ytterligare anvisningar för värdesättningen
av skogsmark, växande skog och andra tillgångar på skogsmark
som kan behövas, bl. a. för indelning i godhets- och kostnadsklasser
samt för bestämning av värdefaktorer.

C.4. Värdetabeller

a. Tabellernas uppbyggnad m. m.

Värdetabellema upprättas på grundval av en schabloniserad värderingsmodell.
Denna innebär att för varje värderingsområde upprättas
en grundläggande avkastningskalkyl. Till grund för kalkylen skall ligga
en avverkningsberäkning för värderingsområdet i dess helhet. Värderingsmodellen
skall vara uppbyggd så att enligt denna kan beräknas
värden för olika värdeklasser inom värderingsområdet. Värdeklassema
utgör kombinationer av de värdefaktorer som är tillämpliga
för området.

Värdetabellema för ett värderingsområde skall utarbetas och fastställas
i huvudsak enligt följande.

För varje värderingsområde beräknas de totala awerkningsuttagen,
fördelade på de värdeklasser till vilka skogen i området är hänförlig
med hänsyn till markens beskaffenhet och läge samt virkesförrådets
sammansättning. Awerkningsberäkningen skall för de närmast följande
tioårsperioderna göras mera utförlig och för tiden därefter mera schablonmässig.
Beräkningarna sker med hänsyn till aktuellt skogstillstånd,
framtida produktionsförutsättningar för skogen samt skogsindustrins
rådande och förväntade efterfrågan på virke. Aktuellt skogstillstånd
och framtida produktionsförutsättningar för skogen skall bedömas utifrån
uppgifter från riksskogstaxeringen.

Värderingen av de sålunda beräknade totala och på värdeklasserna

3 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU 1973: 70

fördelade virkesuttagen sker med hänsyn till rådande och förväntade
prisförutsättningar för virkesråvara och arbetskraft samt enligt den kalkylräntefot,
som finnes skälig på grund av prisrelationen mellan gammal
och ung skog.

De värden som beräknas för olika värdeklasser skall vara anpassade
till marknadsvärdenivå. Anpassningen skall grundas på jämförelser med
erlagda köpeskillingar för fastigheter som helt eller till betydande del
består av skog. Anpassningen till marknadsvärdenivå sker i huvudsak
genom en omräkning av antagen kalkylräntefot eller av antagna prisförutsättningar
för virke och arbetskraft.

Sedan värdena för de olika värdeklasserna anpassats till marknadsvärdenivå
skall de nedräknas till föreskriven taxeringsvärdenivå och
därefter införas i värdetabellema.

b. Ingångsdata och tabellvärden

Tabellerna skall upprättas i två serier för varje värderingsområde.
Den ena serien skall användas vid värdering enligt den noggrannare metoden
och den andra serien vid värdering enligt den förenklade metoden.

I den förra serien skall för de värdeklasser som förekommer inom
värderingsområdet tabellvärden anges dels för virkesförråd, dels för
skogsmark. Ingångsdata i tabellerna skall vara värdefaktorerna godhetsklass,
kostnadsklass, trädslagsklass och dimensionsklass samt, i förekommande
fall, trädslag eller grupp av trädslag. Tabellvärdena skall för
virkesförrådet redovisas per skogskubikmeter i dimensionsklassema klen
skog, medelgrov skog och grov skog. För skogsmarken skall tabellvärdena
ange markvärdet per hektar.

I den serie tabeller, som avser värdering enligt den förenklade metoden,
skall ingångsdata vara värdefaktorerna godhetsklass och kostnadsklass
samt, i stället för dimensionsklass, virkesförrådets storlek per hektar
skogsmark och den procentuella andel av virkesförrådet som utgöres
av grov skog (grovskogsprocenten). Tabellvärdena skall avse skogsbruksvärdet
per hektar skogsmark. Skogsmarksvärde redovisas särskilt.
Skogsmarksvärdet skall anses vara detsamma som det skogsbruksvärde
för kal skogsmark, som i tabellen anges vid den godhetsklass och
kostnadsklass som gäller för marken i fråga.

C.5. Tillvägagångssätt vid taxeringen

Taxeringen av skogsmark och växande skog skall grunda sig på de
uppgifter som lämnats i fastighetsdeklaration. Föreligger behov av ytterligare
uppgifter, skall sådana lämnas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren
är skyldig att förete skogsuppskattningshandlingar, som han innehar.

a. Värdering enligt den noggrannare metoden

Vid värdering enligt denna metod bestämmes godhetsklass och kostnadsklass
för skogsmarken. För virkesförrådet bestämmes trädslagsklass
och, i förekommande fall, trädslag eller grupp av trädslag samt fördelningen
på dimensionsklassema klen skog, medelgrov skog och grov
skog.

Ur tillämplig värdetabell framtages på grund av de sålunda bestämda

SkU1973: 70

ingångsdata dels — för virkesförrådet — värde per skogskubikmeter i de
dimensionsklasser, som förekommer på enheten och dels — för skogsmarken
— markvärde per hektar. Värdet per kubikmeter i varje dimensionsklass
multipliceras med det virkesförråd, uttryckt i skogskubikmeter,
som finns på värderingsenheten i dimensionsklassen i fråga.
Markvärdet per hektar multipliceras med enhetens skogsmarksareal, uttryckt
i hektar. Det totala skogsbruksvärdet för värderingsenheten erhålles
genom att det framräknade totala värdet i förekommande dimensionsklasser
och det totala markvärdet sammanlägges, varefter det
sålunda beräknade värdet i förekommande fall justeras enligt vad nedan
under c. anges.

b. Värdering enligt den förenklade metoden

Vid värdering enligt denna metod bestämmes godhetsklass och kostnadsklass
för skogsmarken. Virkesförrådet klassificeras i enlighet med
vad som anges i tillämplig värdetabell. Klassificeringen avser virkesförrådets
storlek per hektar skogsmark och bestämmande av grovskogsprocent.
Ur värdetabellen framtages på grund av sålunda bestämda ingångsdata
skogsbruksvärdet och skogsmarksvärdet per hektar. Det totala
skogsbruksvärdet för värderingsenheten erhålles genom att det
framtagna skogsbruksvärdet per hektar multipliceras med enhetens
skogsmarksareal, uttryckt i hektar, varefter det sålunda beräknade värdet
i förekommande fall justeras enligt vad nedan under c. anges.

c. Justering i vissa fall av det enligt tabell beräknade skogsbruksvärdet

Vid värderingen skall, enligt anvisningar som riksskatteverket meddelar,
hänsyn tagas till onormalt stor förekomst av tekniska fel i virket,
särskilda föryngringssvårigheter för skogen, meddelade skydds- eller
fridlysningsbestämmelser, skogens belägenhet nära gräns mot annat värderingsområde
och andra jämförliga, på värdet inverkande omständigheter.
I fråga om värderingsenheter, för vilka förutsättningar föreligger
för tillämpning av nämnda anvisningar, skall därför det enligt reglerna
under a. eller b. beräknade skogsbruksvärdet justeras i enlighet med vad
som anges i anvisningarna.

d. Redovisning av fastställda värden

Omfattar taxeringsenheten endast en värderingsenhet, skall det enligt
reglerna under a. eller b. beräknade värdet, sedan det i förekommande
fall justerats efter vad under c. sägs, utföras som taxerat skogsbruksvärde
för taxeringsenheten. Om taxeringsenheten omfattar flera värderingsenheter,
skall de på motsvarande sätt framtagna värdena för de
olika värderingsenheterna sammanläggas och det sammanlagda värdet
utföras som taxerat skogsbruksvärde för taxeringsenheten.

Om värderingsenheten består av skogsmarken på två eller flera, i
skilda kommuner belägna fastigheter eller delar därav (jfr punkt C. 1.
första stycket) skall vad ovan sägs om taxeringsenhet ha avseende å den
av de ifrågavarande fastigheterna eller fastighetsdelarna bestående enheten.
Om fördelning av skogsbruksvärdet på respektive kommuner
stadgas i punkt 6 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen.

Denna instruktion träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas
första gången vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. Genom instruk -

SkU1973: 70 36

tionen upphäves skogsvärderingsinstruktionen (1951: 440), vilken dock
akall tillämpas vid 1974 års fastighetstaxering och fastighetstaxeringar
tidigare år.

SkU 1973: 70

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt Härigenom

förordnas, att 3 § samt 6 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt (1947: 576) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §i

Bestämmelserna i 3 §, 4 § tredje Bestämmelserna i 3 och 4 §§
stycket samt 64—66 §§ kommu- samt 64—66 §§ kommunalskatte nalskattelagen

skola äga motsva- lagen skola äga motsvarande till rande

tillämpning vid taxering till lämpning vid taxering till statlig

statlig inkomstskatt. inkomstskatt.

I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna förordning
meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade
bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen till statlig inkomstskatt,
skola likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande
delar lända till efterrättelse.

6 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt
ej annat föreskrives i denna förordning eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och
21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna förordning enligt de grunder som angives
i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen samt, såvitt
avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom
utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så
kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade samfälligheter,
som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning: för

all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats; c)

utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för slutlig skatt, fastighetsskatt för slutlig skatt eller tillkomeller
tillkommande skatt, som resti- mande skatt, som restituerats, av 1

Senaste lydelse 1950: 253.

2 Senaste lydelse 1970:163.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

tuerats, avkortats eller avskrivits,
i den mån avdrag därför av bolaget
åtnjutits vid tidigare års taxeringar;
samt

för inkomst genom utdelning å
eningar.

Föreslagen lydelse

kortats eller avskrivits, i den mån
avdrag därför av bolaget åtnjutits
vid tidigare års taxeringar; samt

andelar i svenska ekonomiska för -

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser
tillämpas dock vid 1975 års taxering och vid eftertaxering för
år 1975 eller tidigare år.

SkU1973: 70

4 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom

förordnas, att 1 §, 3 § 2 morn., 4 och 7 §§ förordningen
om statlig förmögenhetsskatt (1947: 577) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 i1

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna förordning
givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringsförordningen.

Vid taxeringen till förmögen- Vid taxeringen till förmögenhetsskatt
skola bestämmelserna i hetsskatt skola bestämmelserna i

3 §, 4 § tredje stycket, 64 § 2 3 och 4 §§, 64 § 2 mom. och 65 §

mom. och 65 § kommunalskatte- kommunalskattelagen äga motsva lagen

äga motsvarande tillämp- rande tillämpning. I den mån bening.
I den mån bestämmelserna i stämmelsema i kommunalskatte kommunalskattelagen

eller i denna lagen eller i denna förordning

förordning meddelade, med stad- meddelade, med stadganden i kom ganden

i kommunalskattelagen lik- munalskattelagen likartade beartade
bestämmelser äga tillämp- stämmelser äga tillämpning vid

ning vid taxeringen till förmögen- taxeringen till förmögenhetsskatt,

hetsskatt, skola likaledes anvis- skola likaledes anvisningarna till

ningarna till kommunalskattelagen kommunalskattelagen i motsvaran i

motsvarande delar lända till ef- de delar lända till efterrättelse,
terrättelse.

3 §

2 m o m.2 Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas
icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som
utgår på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes
än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,
samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning
är stadgat, annorledes än på grund av försäkring utgår vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest
densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt
värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000
kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen; e)

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

1 Senaste lydelse 1952: 407.

2 Senaste lydelse 1950: 312.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt
ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda
värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom
rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och

dylikt;

i) förråd av livsmedel eller
andra förnödenheter, som äro avsedda
för den skattskyldiges och
hans familjs personliga behov,
samt kontant hushållskassa eller
därmed jämförlig, för den skattskyldiges
löpande utgifter avsedd
kassa.

(Se vidare anvisningarna.)

j) fastighet, i den mån skatteplikt
enligt 5 § kommunalskattelagen
(1928: 370) icke föreligger
för fastigheten, utom såvitt fråga
är om sådana tillbehör till fastigheten
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §s

Värdesättning av tillgångar, som i 3 § 1 mom. omförmälas, skall ske
med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång och med
iakttagande av här nedan meddelade bestämmelser.

Fastighet upptages till det taxeringsvärde,
som vid nämnda tidpunkt
var för densamma gällande.
Var sådant värde då ej åsatt eller
har under beskattningsåret omständighet
inträffat, som kan under
taxeringsperioden påkalla förändrad
värdering, upptages fastigheten
till det taxeringsvärde, som för
taxeringsåret bliver densamma
åsatt. Finnas sådana tillbehör till
fastigheten som avses i 2 kap. 3 §
jordabalken, skola dessa upptagas
särskilt. Bestämmelserna i fjärde
stycket om värdesättning av lös
egendom äga därvid motsvarande
tillämpning.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför

8 Senaste lydelse 1968:732.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med
vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är
nedlagd.

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i
rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret
upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden
före förfallodagen, uppskattas till belopp, som efter en räntefot av fem
procent utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning
fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed
den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till
det noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som
må hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.

Annan för evärdelig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än
frälseränta uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den uppgått
under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller
förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret,
och en räntefot av fern för hundra om året enligt de vid
denna förordning fogade tabellerna II, III och IV.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock
är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna
III och IV, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock
högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda,
att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes
rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot
rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet
efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation
allenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett
värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit
på andelen därest föreningen trätt i likvidation.

övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava
betingat vid försäljning under normala förhållanden.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §

I fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställas
med ägare:

a) den som innehar fast eller lös egendom med fideikommissrätt;

b) innehavare av fastighet med b) innehavare av fastighet med

stadgad åborätt; innehavare av så stadgad åborätt; innehavare av så

kallad ofri tomt i stad och den kallad ofri tomt i stad och den

som eljest innehar fastighet med som eljest innehar fastighet med

ständig eller ärftlig besittningsrätt; ständig eller ärftlig besittningsrätt;

innehavare av skogsområde, som

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

blivit av staten upplåtet till bergshanteringens
understöd;

c) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen
av förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap;

d) annan, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,
vartill äganderätten tillagts någon hans avkomling, adoptivbarn
eller adoptivbarns avkomling;

e) den som i enlighet med stiftelses ändamål att tillgodose viss
familjs eller vissa familjers ekonomiska intressen under sin livstid äger
åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer
stiftelsen;

f) så ock eljest den som äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,
vartill äganderätten tillkommer annan, därest sådant förhållande föreligger,
att han finnes i avseende, varom nu är fråga, skäligen böra betraktas
såsom förmögenhetens ägare.

Föreskrifterna i e) och f) här ovan må dock ej föranleda till att förmögenheten
beräknas högre än till tjugufem gånger det belopp, som avkastningen
av förmögenheten utgjort under nästföregående beskattningsår.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser
tillämpas dock vid 1975 års taxering och vid eftertaxering för år
1975 eller tidigare år.

SkU1973: 70

5 Förslag till

Förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308)

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom. stämpelskatteförordningen
(1964: 308)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

1 mom. Vid tillämpningen av
7 § skall som värde av fast egendom
gälla taxeringsvärdet året
närmast före det år, då lagfart
sökes. Vid köp, där köpeskillingen
överstiger detta taxeringsvärde,
skall dock egendomens värde anses
motsvara köpeskillingen. Därvid
skall i denna icke inräknas
rätt till avkomst eller annan förmån
av egendomen, som förbehållits
säljaren.

Vad i första stycket sagts om
värderingsgrunden vid köp skall,
i den mån det är möjligt, tillämpas
även eljest, när förvärv sker mot
vederlag. Vid byte av fast egendom
med olika taxeringsvärden å
ömse sidor skall värdet å vardera
sidan anses motsvara det högsta
av dessa taxeringsvärden. Utgår
vid byte av fast egendom mellangift
i penningar eller annan lös
egendom, skall för vartdera förvärvet
skatten beräknas efter
värdet av den fasta egendom förvärvet
omfattar eller, om värdet
av vad fångesmannen erhållit i
utbyte efter avdrag för den mellangift
denne må ha lämnat är
högre, detta värde. Därvid skall

1 Förordningen omtryckt 1971: 454.

1 mom. Vid tillämpningen av
7 § skall som värde av fast egendom
gälla taxeringsvärdet året
närmast före det år, då lagfart sökes.
Ingår i egendomen sådana
tillbehör till fastighet som avses i
2 kap. 3 § jordabalken skall till
taxeringsvärdet läggas värdet av
dessa tillbehör, fastställt av inskrivningsmyndigheten
efter intyg
av sakkunnig eller annan utredning.
Vid köp, där köpeskillingen
överstiger taxeringsvärdet och i
förekommande fall värde av tillbehör
till fastighet som nyss sagts
skall dock egendomens värde anses
motsvara köpeskillingen. Därvid
skall i denna icke inräknas rätt
till avkomst eller annan förmån
av egendomen, som förbehållits
säljaren.

Vad i första stycket sagts om
värderingsgrunden vid köp skall,
i den mån det är möjligt, tillämpas
även eljest, när förvärv sker
mot vederlag. Vid byte av fast
egendom med olika taxeringsvärden
å ömse sidor skall värdet å
vardera sidan anses motsvara det
högsta av dessa taxeringsvärden.
Utgår vid byte av fast egendom
mellangift i penningar eller annan
lös egendom, skall för vartdera
förvärvet skatten beräknas efter
värdet av den fasta egendom förvärvet
omfattar eller, om värdet
av vad fångesmannen erhållit i
utbyte efter avdrag för den mellangift
denne må ha lämnat är
högre, detta värde. Därvid skall

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som värde av fast egendom gälla som värde av fast egendom gälla
det taxeringsvärde, som sägs i det värde, som sägs i första stycförsta
stycket. ket första och andra punkterna.

Finnes för egendomen icke särskilt taxeringsvärde för det i första
stycket angivna året, skall vid tillämpningen av 7 § i stället gälla egendomens
värde vid tidpunkten för upprättande av den handling, varå
förvärvet grundas. Detta värde fastställes av inskrivningsmyndigheten
efter intyg av sakkunnig eller annan utredning. Detsamma skall gälla
om det visas att egendomen efter den tidpunkt, som taxeringsvärdet för
nämnda år avsett, men före fångeshandlingens upprättande nedgått i
värde till följd av eldsvåda, vattenflöde eller annan sådan tilldragelse,
borttagande av byggnad eller annan anläggning på egendomen eller tillbehör
till denna, skogsavverkning, nedläggning eller väsentlig förändring
av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande
anledning.

Visas att egendomens värde efter fångeshandlingens upprättande höjts
till följd av nybyggnad eller av annan liknande anledning, skall denna
förhöjning av värdet icke medräknas, när egendomens värde bestämmes.

I fall, som avses i tredje stycket, äger inskrivningsmyndigheten, när
särskilda skäl föranleda det, hos länsstyrelsen påkalla, att egendomen
åsättes värde till ledning för skattens bestämmande. Därvid skall i tilllämpliga
delar gälla vad som är stadgat om åsättande av särskilt värde
vid bestämmande av arvsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser
tillämpas dock om förvärv av egendomen skett före ikraftträdandet.

SkU1973: 70

6 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 20 och 22 §§ förordningen (1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §i

Vid uppskattning av egendom skall lända till efterrättelse i bouppteckning
eller, där skatt uttages efter deklaration, i denna upptaget
värde, så framt icke föreskrifterna i 21, 22 eller 23 § föranleda åsättande
av annat värde. Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan
förmån, som av arvlåtaren stiftats genom testamente, uppskattas
enligt i 23 § meddelade föreskrifter.

Att i vissa fall skatt skall utgå efter lägre värde än nu sagts, därom
stadgas i 27 §.

Såsom fast egendom enligt den- Vid tillämpning av bestämmel na

förordning anses vad som är serna i 21—27 §§ skall vad som

fast egendom enligt lagen den 24 föreskrives om fastighet äga mot maj

1895 (nr 36 s. 1) angående svarande tillämpning i fråga om

vad till fast egendom är att hän- byggnad som är lös egendom,

föra, oaktat denna lag har upphört
att gälla. Vid tillämpning av
bestämmelserna i 21—27 §§ skall
byggnad dock alltid anses som fast
egendom.

22 §

1 mom. Såsom värde å fast 1 mom. Såsom värde å fast

egendom vid tidpunkt, som avses egendom vid tidpunkt, som avses

i 21 §, skall, där ej annat föran- i 21 §, skall, där ej annat föran ledes

av vad i 2 mom. stadgas, ledes av vad i 2 mom. stadgas,

gälla näst föregående årets taxe- gälla näst föregående årets taxeringsvärde.
ringsvärde. Finnes sådana tillbe hör

till fastigheten som avses i
2 kap. 3 § jordabalken skola dessa
upptagas särskilt. Bestämmelserna
i 23 § vid F om värdesättning av
lös egendom äga därvid motsvarande
tillämpning.

2 m o m.2 Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående
årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde
eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad
eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller
genom skogsavverkning eller genom nedläggning eller väsentlig föränd -

1 Senaste lydelse 1967:157.

2 Senaste lydelse 1958: 562.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ring av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande
anledning, skall länsstyrelsen i det län där egendomen är belägen på
ansökan av skattskyldig, boutredningsman eller testatmentsexekutor,
efter verkställd utredning, åsätta egendomen särskilt värde till ledning
för beräkning av på egendomen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast
egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad
eller väsentlig förändring av rörelse, vari egendomen varit
använd, eller annan liknande anledning, äger beskattningsmyndigheten
hos länsstyrelsen påkalla att egendomen för ändamål, som i föregående
stycke sägs, åsättes särskilt värde.

Fast egendom, för vilken icke finnes särskilt taxeringsvärde, skall ock
av länsstyrelsen åsättas värde till ledning för arvsskattens bestämmande.
Det åligger skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör att
göra ansökan härom. Värdering som nu sägs är dock icke erforderlig
där det finnes uppenbart, att egendomens värde ej överstiger 10 000
kronor.

Vid den värdesättning, varom
i detta moment är fråga, skall,
under iakttagande i övrigt i tilllämpliga
delar av de i kommunalskattelagen
stadgade grunder för
taxering av fastighet, hänsyn tagas
till egendomens beskaffenhet vid
tidpunkt, som avses i 21 §. Vad
i 22 § 1 mom. andra och tredje
punkterna är stadgat skall därvid
äga motsvarande tillämpning. Sökande
är pliktig meddela länsstyrelsen
erforderliga upplysningar
för ansökningens prövning. Länsstyrelsen
äger att i ärendet höra
ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden
för det distrikt, inom vilket
egendomen är belägen, eller,
om denna nämnd avslutat sin verksamhet,
ordföranden i taxeringsnämnden
i orten. Där besiktning
av egendomen prövas nödig, må
länsstyrelsen föranstalta därom såframt,
då ärendet upptagits på ansökan,
sökanden efter anmaning
bestrider kostnaderna för besiktningen.
I fall, som avses i andra
stycket av detta moment, bestridas
kostnaderna av allmänna medel.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, som avses i detta moment, må
klagan icke föras.

Vid den värdesättning, varom
i detta moment är fråga, skall,
under iakttagande i övrigt i tilllämpliga
delar av de i kommunalskattelagen
stadgade grunder för
taxering av fastighet, hänsyn tagas
till egendomens beskaffenhet vid
tidpunkt, som avses i 21 §. Sökande
är pliktig meddela länsstyrelsen
erforderliga upplysningar för ansökningens
prövning. Länsstyrelsen
äger att i ärendet höra ordföranden
i fastighetstaxeringsnämnden
för det distrikt, inom vilket
egendomen är belägen, eller, om
denna nämnd avslutat sin verksamhet,
ordföranden i taxeringsnämnden
i orten. Där besiktning
av egendomen prövas nödig, må
länsstyrelsen föranstalta därom såframt,
då ärendet upptagits på ansökan,
sökanden efter anmaning
bestrider kostnaderna för besiktningen.
I fall, som avses i andra
stycket av detta moment, bestridas
kostnaderna av allmänna medel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser
skall dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet.

SkU1973: 70

7 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen om skogsvårdsavgift
(1946:324) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§X

Den, för vilken vid taxering till Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom kommunal inkomstskatt såsom

skattepliktig inkomst upptagits ga- skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, rantibelopp för jordbruksfastighet,

som vid fastighetstaxering åsatts som vid fastighetstaxering åsatts
särskilda värden för skogsmark delvärdet skogsbruksvärde, är

och växande skog, är skyldig er- skyldig erlägga skogsvårdsavgift,

lägga skogsvårdsavgift. Sådan av- Sådan avgift utgår med högst en

gift utgår med högst en och en och en halv promille av skogshav
promille av summan utav de bruksvärdet,

värden å skogsmark och växande
skog, som legat till grund för beräkning
av garantibeloppet.

Har garantibeloppet jämkats i enlighet med vad därom i 47 § sista
stycket kommunalskattelagen föreskrives, skall jämkning ske jämväl av
underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift.

För varje år bestämmes med vilket promilletal skogsvårdsavgiften skall
för det året utgå.

Skogsvårdsavgift skall utgå i helt antal kronor, därvid iakttages att
avgiftsbeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal
avrundas nedåt till närmaste hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser tilllämpas
dock i fråga om skogsvårdsavgift för år 1975 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse 1953: 403.

SkU1973: 70

8 Förslag till

Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623)1

dels att 131 § 2 morn., 134 §, 139 § 2 morn., 144 § 3 morn., 146 §,
154 § 3 morn., 158 § 2 och 3 mom. samt 191 § 3 mom. skall upphöra
att gälla,

dels att 2 § 2 morn., 38 § 1 morn., 102, 131, 133, 135, 135 a, 136,
137, 139, 142—145 och 147 §§, 148 § 1 och 3 morn., 149—156, 158
och 159 §§, 164 § 1—3 morn., 167—169, 172 och 173 §§, 174 § 4 och
5 morn., 184, 185, 186 a, 189—191 och 193 §§, 195 § 2, 3 och 5 morn.,
197 och 200 §§ samt rubrikerna närmast före 164 och 193 §§ skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 143 a §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

2 mom. Beteckningarna taxeringsår,
beskattningsår
och hemortskommun hava
i denna förordning samma innebörd
som i kommunalskattelagen
(.1928:370).

Vidare skola vid taxering enligt
denna förordning bestämmelserna
i 4 § andra stycket kommunalskattelagen
äga motsvarande tillämpning.

Huruvida någon är att anse såsom bosatt här i riket, skall
avgöras efter de i anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen stadgade
grunderna.

Vad i denna förordning stadgas om person, som varit här i riket bosatt,
skall äga tillämpning jämväl å person, som i Sverige stadigvarande
vistats utan att vara härstädes bosatt.

Vad i denna förordning sägs om makar skall i tillämpliga delar jämväl
gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen.

38 §

1 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för
registreringspliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering
utan anmaning avlämna följande uppgifter angående bolaget eller
rederiet, nämligen

a) för varje kommun, där delägare är skattskyldig till statlig inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt: uppgift, särskilt för varje sådan delägare,
vilken uppgift skall avfattas enligt reglerna för allmän självde 1

Förordningen omtryckt 1971: 399.

2 mom. Beteckningarna taxeringsår,
beskattningsår
och hemortskommun hava
i denna förordning samma innebörd
som i kommunalskattelagen.

SkU1973:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

klaration och tillika innehålla upplysning om den delägaren tillkommande
andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel
eller lott i bolaget eller rederiet; samt

b) för varje kommun, dit någon av bolaget eller rederiet innehavd förvärvskälla
är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild
självdeklaration, med upplysning tillika om den andel av inkomsten, som
å varje delägare belöper.

Äro bolagets eller rederiets samtliga delägare skattskyldiga till statlig
inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt i samma kommun, skall dock
uppgift, som i b) avses, icke lämnas för den kommunen.

Finnes inom kommun administrativt
område, inom vilket menighet
äger utöva beskattningsrätt,
skola vid avlämnande av uppgifter
som ovan sägs i förekommande
fall jämväl lämnas erforderliga
uppgifter för tillämpning av bestämmelserna
i 60 § kommunalskattelagen.

Vid uppgift, som i denna paragraf sägs, skola fogas i 30 § 1 mom.
första och andra styckena omförmälda handlingar.

Innefattar kommun flera församlingar,
skola vid avlämnande
av uppgifter som ovan sägs i förekommande
fall jämväl lämnas erforderliga
uppgifter för tillämpning
av bestämmelserna i 60 §
kommunalskattelagen.

102 §

Har fastighets taxeringsvärde legat
till grund för inkomsttaxering
eller förmögenhetstaxering och
sker genom beslut av regeringsrätten,
kammarrätt eller skatterätt
sådan ändring beträffande fastighetstaxeringen
att inkomsttaxeringen
eller förmögenhetstaxeringen
bör bestämmas till annat belopp
än som skett, må besvär med
yrkande om härav föranledd ändring
i taxeringen för inkomst eller
förmögenhet anföras av den skattskyldige,
taxeringsintendent och,
såvitt angår taxering till kommunal
inkomstskatt, vederbörande
kommun.

Har fastighets taxeringsvärde legat
till grund för inkomsttaxering
eller förmögenhetstaxering och
sker genom beslut av regeringsrätten,
kammarrätt eller fastighetstaxeringsrätt
sådan ändring beträffande
fastighetstaxeringen att inkomsttaxeringen
eller förmögenhetstaxeringen
bör bestämmas till
annat belopp än som skett, må besvär
med yrkande om härav föranledd
ändring i taxeringen för
inkomst eller förmögenhet anföras
av den skattskyldige, taxeringsintendent
och, såvitt angår taxering
till kommunal inkomstskatt, vederbörande
kommun.

Besvären skola anföras av skattskyldig eller kommun inom sex månader
och av taxeringsintendent inom åtta månader från den dag, då
beslutet rörande fastighetstaxeringen meddelades.

Besvär enligt denna paragraf må ej företagas till avgörande, förrän
laga kraftägande beslut rörande fastighetstaxeringen föreligger.

131 §

1 mom. För allmän fastighets- I län skola finnas lokala
taxering skola i första instans fin- fastighetstaxeringsdinas
fastighet staxeringsnämnder. strikt och gemensamma

4 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU1973:70

Nuvarande lydelse

Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde
är fastig het staxeringsdistrikt.

Fastighetstaxeringsdistrikt skall
utgöras av kommun eller del av
kommun. När särskilda skäl äro
därtill, må dock två eller flera
kommuner sammanföras till ett
fastighetstaxeringsdistrikt.

Indelning i distrikt verkställes
av länsstyrelsen senast den 1 mars
året näst före taxeringsåret.

Föreslagen lydelse

fastighetstaxeringsdi strikt.

Lokalt fastighetstaxeringsdistrikt
skall utgöras av församling
eller del därav eller av flera, inom
samma kommun belägna församlingar.
För taxeringen av större industrifastigheter
och därmed jämförliga
fastigheter, kraftverk, outbyggda
vattenfall och regleringsdammar
samt andra slag av fastigheter
för vilka från värderingssynpunkt
speciella förhållanden äro
rådande skall i varje län vidare
finnas ett eller flera gemensamma
fastighetstaxeringsdistrikt.

För varje lokalt fastighetstaxeringsdistrikt
skall finnas en l okal
fastighetstaxeringsnämnd
och för varje gemensamt
fastighetstaxeringsdistrikt
skall finnas en gemensam
fastighetstaxering snämnd.

Länsstyrelsen meddelar efter hörande
av de lokala skattemyndigheterna
beslut om antalet gemensamma
fastighetstaxeringsdistrikt
samt om distriktens omfattning och
de slag av fastigheter, som skola
taxeras i varje sådant distrikt. Lokal
skattemyndighet utväljer efter
anvisningar av skattechefen de
fastigheter som skola taxeras i gemensamt
fastighetstaxeringsdistrikt.

Länsstyrelsen verkställer indelning
i fastighetstaxeringsdistrikt
senast den 1 mars året näst före
det år då allmän fastighetstaxering
äger rum.

133 §

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnd
består av ordförande samt
ytterligare, enligt vad nedan i denna
paragraf angives, lägst fyra och
högst sju ledamöter.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Ordföranden och ytterligare en
ledamot förordnas av länsstyrelsen
i samband med indelningen i fastighets
taxeringsdistrikt.

I övrigt inträda i nämnden:

å landet:

a) en av landstingskommunens
förvaltningsutskott vald ledamot,

b) tre av kommunalfullmäktige
valda ledamöter; samt

ista d:

tre av stadsfullmäktige valda ledamöter.

Därest med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets
utsträckning
eller eljest så finnes påkallat,
må länsstyrelsen förordna, att på
landet antalet av landstingskommuns
förvaltningsutskott och av
kommunalfullmäktige valda ledamöter
skall vara två respektive
fyra samt att i stad antalet av
stadsfullmäktige valda ledamöter
skall vara fem.

Består fastighetstaxeringsdistrikt
av mer än en kommun, skall länsstyrelsen
bestämma hur många ledamöter
som skola väljas inom de
olika kommunerna.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
jämte suppleanter,
en för varje ledamot, skall förrättas
senast den 30 juni året näst
före taxeringsåret. I samband med
valet må fullmäktige utse en av ledamöterna
att på kommunens bekostnad
deltaga uti de i 144 § 1
mom. och 145 § omförmälda sammanträdena.

Föreslagen lydelse

1 mom. Ordförande och ytterligare
en ledamot i fastighetstaxeringsnämnd
förordnas av länsstyrelsen
i samband med indelningen
i fastighetstaxeringsdistrikt. Övriga
ledamöter väljas av kommunfullmäktige
eller, såvitt angår gemensam
fastighetstaxeringsnämnd,
av landstingskommunens förvaltningsutskott.
Omfattar gemensamt
fastighetstaxeringsdistrikt ej mer
än en kommun, förrättas dock valet
av kommunfullmäktige.

Antalet valda ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
skall utgöra
lägst tre och högst sex. Antalet
ledamöter bestämmes av länsstyrelsen.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
jämte suppleanter,
en för varje ledamot, skall förrättas
senast den 31 mars året näst
före det år då allmän fastighetstaxering
äger rum. I fråga om lokal
fastighetstaxeringsnämnd skola
kommunfullmäktige i samband
med valet utse en av ledamöterna
att på kommunens bekostnad deltaga
dels i arbetet inom sådan arbetsgrupp,
som avses i 143 § 2
morn., och dels i de sammanträden
som skola hållas enligt 144 § 1
mom. och 145 §. Vad angår gemensam
fastighetstaxeringsnämnd
skola de, på vilka valet ankommer,
i samband med valet utse en
av ledamöterna att på landstingskommunens
eller, i fråga om distrikt
som ej omfattar mer än en
kommun, på denna kommuns be -

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kostnad deltaga i sammanträde
som skall hållas enligt 144 § 1
mom.

Om utgången av här omförmälda val har den som därvid fört ordet
att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

och de valda.

2 mom. Besvär över val av
ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd
må anföras
hos länsstyrelsen inom tre veckor
efter valets förrättande; och skall
i övrigt om vals överklagande i
tillämpliga delar gälla vad i kommunallagen
är stadgat angående
besvär över beslut av kommunens
fullmäktige. Finner länsstyrelsen
efter besvär anledning förordna
om nytt val på grund därav att
vid valet icke i enlighet med vad
därom är stadgat i 172 §, jämförd
med 13 § 1 morn., olika
grupper av skattskyldiga blivit vederbörligen
företrädda, har länsstyrelsen
att meddela föreskrift,
hur många ledamöter för varje
grupp som skola väljas, överklagas
det därefter företagna valet
och befinnes detsamma icke böra
fastställas, äger länsstyrelsen utse
ledamöter i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må
klagan icke föras.

2 mom. Bestämmelserna i
13 § angående ledamöter och suppleanter
i taxeringsnämnd skola
äga motsvarande tillämpning beträffande
ledamöter och suppleanter
i fastighetstaxeringsnämnd. Vad
där föreskrives beträffande kännedom
om olika grupper av skattskyldiga
skall därvid avse kännedom
om olika slag av fastigheter.
Vidare skall vad som där föreskrives
beträffande särskild taxeringsnämnd
tillämpas i fråga om
gemensam fastighetstaxeringsnämnd.

3 mom. Besvär över kommunfullmäktiges
val av ledamöter och
suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd
må anföras hos länsstyrelsen
inom tre veckor efter valets
förrättande; och skall i övrigt om
vals överklagande i tillämpliga delar
gälla vad i kommunallagen
(1953: 753) är föreskrivet angående
besvär över beslut av kommunfullmäktige.
Finner länsstyrelsen
efter besvär anledning förordna
om nytt val på grund därav att
vid valet kännedom om olika slag
av fastigheter icke blivit vederbörligen
företrädd, har länsstyrelsen
att meddela föreskrift, hur många
ledamöter med kännedom om respektive
slag av fastigheter som

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skola väljas, överklagas det därefter
företagna valet och befinnes
detsamma icke böra fastställas,
äger länsstyrelsen utse ledamöter
i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må
klagan icke föras.

135 §

1 mom. Länsstyrelsen förordnar
senast den 1 mars året
näst före det år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, erforderligt
antal personer inom länet,
som genom sin verksamhet kunna
antagas besitta sakkunskap i
fråga om fastighetsvärdering,
(fastighetstaxeringsomb
u d) att inom områden, som
länsstyrelsen bestämmer, samordna
arbetet i fastighetstaxeringsnämnderna.
Fastighetstaxeringsombuds
verksamhetsområde
skall vara så stort, som omständigheterna
lämpligen medgiva, och
omfatta flera fastighetstaxeringsdistrikt.
Fastighetstaxeringsombud
må icke vara ledamot av fastighetstaxeringsnämnd
i länet.

1 mom. Länsstyrelsen förordnar
senast den 1 mars året näst
före det år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, erforderligt antal
personer inom länet, som genom
sin verksamhet kunna antagas
besitta sakkunskap i fråga om
fastighetsvärdering (fastighetstaxeringsombud),
att
inom områden, som länsstyrelsen
bestämmer, samordna arbetet i lokal
fastighetstaxeringsnämnd. Fastighetstaxeringsombuds
verksamhetsområde
skall vara så stort,
som omständigheterna lämpligen
medgiva, och omfatta flera lokala
f astighetstaxeringsdistrikt. F astighetstaxeringsombud
må icke vara
ledamot av fastighetstaxeringsnämnd
i länet.

Det åligger fastighetstaxeringsombud att

a) för överläggningar angående
den förestående allmänna fastighetstaxeringen
kalla till sammanträde
enligt 145 §,

b) genom deltagande i sammanträden
i fastighetstaxeringsnämnderna
inom sitt verksamhetsområde
följa taxeringsarbetet, i erforderlig
utsträckning lämna råd för
arbetets bedrivande och även i
övrigt verka för en jämn och likformig
taxering,

c) fortlöpande hålla förste taxeringsintendenten
underrättad om
arbetets fortskridande.

1) göra undersökning enligt
143 § 2 morn.,

2) för överläggningar angående
den förestående allmänna fastighetstaxeringen
kalla till sammanträde
enligt 145 §,

3) genom deltagande i sammanträden
i lokal fastighetstaxeringsnämnd
inom ombudets verksamhetsområde
följa taxeringsarbetet,
i erforderlig utsträckning lämna
råd för arbetets bedrivande och
även i övrigt verka för en jämn
och likformig taxering,

4) fortlöpande hålla skattechefen
underrättad om arbetets fortskridande.

Fastighetstaxeringsombud äger
deltaga i lokal fastighetstaxeringsnämnds
överläggningar men icke
i dess beslut.

SkU1973:70

Nuvarande lydelse

2 mom. 1 län, där länsstyrelsen
så finner erforderligt, förordnar
länsstyrelsen senast den 1
mars året näst före år, då allmän
fastighetstaxering äger rum, två
personer (konsulenter för
taxering av vattenfallsfastighet)
att vid nämnda
taxering biträda nämnderna, såvitt
angår taxering av outbyggda
vattenfall, kraftverk och regleringsdammar.
Av konsulenterna
skall den ene företräda taxeringsteknisk
och den andre vattenkraftteknisk
sakkunskap.

Konsulenterna skola biträda
nämnderna vid taxeringen, huvudsakligen
genom upprättande
av liggare över vattenfallsfastigheter,
som böra bliva föremål för
taxering, komplettering av deklarationsmaterialet
samt avgivande
av skriftliga utlåtanden till ledning
vid taxeringen.

Konsulent äger, då fråga är om
taxering av vattenfallsfastighet,
närvara vid nämnds sammanträde
med rätt att deltaga i överläggning
men ej i beslut.

Föreslagen lydelse

2 mom. Länsstyrelsen förordnar
senast den 1 mars året näst
före det år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, erforderligt antal
personer med sakkunskap i
fråga om fastighetsvärdering
(konsulenter för fastighetstaxering)
att vid den
allmänna fastighetstaxeringen biträda
gemensam fastighetstaxeringsnämnd.
Konsulent må icke
vara ledamot av fastighetstaxeringsnämnd
i länet.

Det åligger konsulent att granska
de deklarationer och andra
handlingar, som nämnden för sådant
ändamål överlämnar till honom,
att efter erforderlig utredning
avge skriftliga utlåtanden till
ledning vid taxeringen samt att, i
den omfattning nämndens ordförande
finner påkallat, i nämnden
föredraga ärenden i vilka konsulenten
avgivit utlåtande. Konsulent
äger att beträffande av honom
granskade deklarationer deltaga
i nämndens överläggningar
men icke i dess beslut.

3 mom. Fastighetstaxeringsnämnd
äger, i den mån behov av
särskild sakkunskap föreligger vid
behandling av taxeringsfråga, efter
samråd med skattechefen anlita
biträde öv sakkunnig med insikt
och erfarenhet på det område frågan
rör. Sådant samråd skall ske
även vid behov av tolk.

135 a §

Det åligger lokal skattemyndighet att

1) ombesörja sortering av inkomna deklarationer och andra uppgifter,

2) svara för längdföring av fas- 2) svara för längdföring av fastighetstaxeringsnämnds
beslut och tighetstaxeringsnämnds beslut,

i fastighetslängden anteckna skiljaktig
mening av ordföranden,

3) ombesörja att anmäld eller på annat sätt känd förändring i äganderätten
till fastighet, som skall upptagas i fastighetslängd, införes i denna
längd,

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

4) senast den 15 maj under
taxeringsåret, om ej länsstyrelsen
föreskriver annat, översända deklarationer
och övriga handlingar
som inkommit från fastighetstaxeringsnämnd
till länsstyrelsen samt
fastighetslängderna på den tid och
i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver,

5) i den omfattning Kungl.
Majit eller länsstyrelsen föreskriver,
i övrigt medverka vid taxeringsarbetet.

Föreslagen lydelse

4) i den omfattning Kungl.
Majit eller länsstyrelsen föreskriver,
i övrigt medverka vid taxeringsarbetet.

136 §

1 mom. Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall för varje
fastighet, med undantag för sådan, som avses i 5 § 1 mom. c), 2 mom.
eller 4 mom. kommunalskattelagen, av fastighetens ägare utan anmaning
avgivas deklaration (allmän fastighetsdeklarat
i o n).

Allmän fastighetsdeklaration skall avfattas å blankett enligt fastställt
formulär.

Allmän fastighetsdeklaration
skall innehålla uppgifter om fastighetens
areal av olika ägoslag, användning
och byggnader, gällande
brandförsäkringsvärde, den senast
för fastigheten erlagda köpeskillingen,
hyror och därmed jämförlig
avkastning av fastigheten samt
till fastigheten hörande särskilda
förmåner ävensom, beträffande
jordbruksfastighet, om åkerjordens
dränering, kreatursbesättningen
och skogen, beträffande annan
fastighet, om anskaffningsår
och anskaffningskostnader för sådana
maskiner och liknande tillgångar,
för vilka särskilt maskinvärde
skall angivas, samt beträffande
fastighet, därå vattenfall finnes,
uppgifter om medelvattenföring
och bruttofallhöjd vid medelvattenföring
samt, där så kan ske,
om magasinsvolym för års- och
korttidsreglering, som är eller med
sannolikhet väntas bliva genomförd,
så ock, därest vattenfallet är
utbyggt, om anläggningsår och anskaffningskostnader.

Allmän fastighetsdeklaration
skall innehålla uppgifter om fastighetens
areal av olika ägoslag,
användning och byggnader, den
senast för fastigheten erlagda köpeskillingen,
hyror och därmed
jämförlig avkastning av fastigheten
samt till fastigheten hörande
särskilda förmåner ävensom, beträffande
jordbruksfastighet, om
åkerjordens dränering, kreatursbesättningen
och skogen samt beträffande
fastighet, därå vattenfall finnes,
uppgifter om medelvattenföring
och bruttofallhöjd vid medelvattenföring
samt, där så kan ske,
om magasinsvolym för års- och
korttidsreglering, som är eller med
sannolikhet väntas bliva genomförd,
så ock, därest vattenfallet är
utbyggt, om anläggningsår och anskaffningskostnader.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kungl. Maj:t må föreskriva, att vid avgivande av allmän fastighetsdeklaration
utöver de uppgifter, som nu sagts, uppgifter skola lämnas
för statistiskt ändamål.

2 mom. Efter anmaning är ägare av fastighet skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering, avgiva uppgift jämväl angående andra
förhållanden än dem, som finnas angivna i deklarationsformuläret.

Ågare av fastighet är vidare
skyldig att efter anmaning förete
skogsbruks plan eller annan uppskattningshandling
som han innehar
och som avser skog på fastigheten.

137 §

Allmän fastighetsdeklaration Allmän fastighetsdeklaration,
skall avlämnas senast den 15 sep- som avgives utan anmaning, skall

tember året näst före det, då all- inges till länsstyrelse, lokal skatteman
fastighetstaxering skall äga myndighet eller ordföranden i den

rum, och ingivas till vederbörande lokala eller gemensamma fastig fastighetstaxeringsnämnds

ordfö- hetstaxeringsnämnd på vilken taxerande
eller till länsstyrelsen eller ring av fastigheten ankommer och

till lokal skattemyndighet i det län ha inkommit senast den 15 sep där

taxeringen skall äga rum. tember året näst före det, då all Har

på föranstaltande av eller män fastighetstaxering skall äga

i samråd med länsstyrelsen i kom- rum. Bestämmelserna i 35 § andmun
vidtagits särskild anordning ra stycket äga motsvarande tillför
mottagande av deklarationer, lämpning vid allmän fastighets må

deklaration till ledning för taxering,

taxering inom länet i enlighet därmed
avlämnas.

139 §

1 mom. Till ledning vid allmän
fastighetstaxering skall lokal
skattemyndighet avlämna de till
myndigheten, enligt vad därom är
särskilt stadgat, överlämnade avskrifterna
av lagfartsbevis för tiden
från och med den 1 juli året
näst före det, då allmän fastighetstaxering
senast ägde rum, till och
med den 30 juni det år, då uppgiften
skall avlämnas.

Hypoteksinrättning skall utan
anmaning lämna uppgift å det värde,
vartill i hypoteksinrättningen
till belåning anmäld fastighet blivit
uppskattad vid värdering, som
blivit för dylikt låns erhållande anställd
och godkänd under tiden
från och med den 1 juli året näst

SkU1973:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

före det, då allmän fastighetstaxering
senast ägde rum, till och med
den 30 juni det år, då uppgiften
skall avlämnas.

Byggnadsnämnd skall, med den begränsning som föreskrives av riksskatteverket,
lämna den lokala skattemyndigheten uppgift om arten och
omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med beviljade
byggnadslov. Uppgift skall lämnas för varje fastighet för sig senast två
veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de byggnadslov som
beviljats under kvartalet.

142

Anmaning må utfärdas av fastighetsprövningsnämnd,
prövningsnämnd,
taxeringsintendent, ordföranden
i fastighetstaxeringsnämnd
samt konsulent för taxering av vattenfallsfastighet,
den sistnämnde
dock icke i vad avser avgivande
av allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 morn., 52, 54 och
55 §§ är stadgat om anmaning
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
beträffande anmaning som här
avses. Bestämmelserna i 53 § skola
äga motsvarande tillämpning i
fråga om ordförande i fastighetstaxeringsnämnd
samt beträffande
taxeringsintendent, fastighetsprövningsnämnd,
prövningsnämnd och
länsstyrelse.

143

1 mom. Angående skyldighet
dels för skogshögskolan att före
allmän fastighetstaxering fastställa
centrala skogstaxeringsanvisningar
samt till länsstyrelserna avlämna
arealuppgifter m. m. dels
ock för skogsstyrelsen att före sådan
taxering till länsstyrelserna
lämna uppgifter rörande virkespriser
m.m. stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.

Det åligger landskamrer ar en att,
med biträde av skogssakkunnig, på
grundval av anvisningar och uppgifter
som nu sagts samt i mån av
behov inhämtade upplysningar
upprätta förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar
varom likale -

Anmaning må utfärdas av taxeringsintendent,
fastighetstaxeringsnämnd
samt konsulent för fastighetstaxering,
den sistnämnde dock
icke i vad avser avgivande av allmän
fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 morn., 52, 54 och
55 §§ är stadgat om anmaning
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
beträffande anmaning som här
avses.

1 anmaning som utfärdas av
taxeringsintendent eller fastighetstaxeringsnämnd,
må vite föreläggas.

1 mom. Senast den 1 mars
året näst före det år, då allmän
fastighetstaxering äger rum, skall
riksskatteverket fastställa för
taxeringen erforderliga anvisningar
av organisatorisk och värderingsteknisk
natur. Verket skall
ofördröjligen tillställa länsstyrelserna
nämnda anvisningar.

Vidare skall riksskatteverket senast
den 1 maj tillställa länsstyrelserna
uppgifter om de riktvärden
och andra grunder för värdesättningen
av skilda slag av fastigheter
inom län eller delar av län,
som verket överväger att fastställa
för tillämpning vid den förestående
allmänna fastighetstaxering -

SkU1973:70

Nuvarande lydelse

des är stadgat i skogsvärderingsinstruktionen.

2 mom. Före sammanträde
varom i 144 § 1 mom. förmäles,
har landskamreraren att på grundval
av de uppgifter, som jämlikt
139 § avlämnats, och de upplysningar,
som eljest kunna vinnas,
verkställa undersökning rörande
fastigheternas allmänna saluvärde.
Länsstyrelsen äger kalla lämpligt
antal personer med ingående kännedom
om fastighetsvärdena att
därvid tillhandagå landskamreraren
med upplysningar.

Föreslagen lydelse

en. 1 fråga om mark skola riktvärdena
ange genomsnittliga värden
per ytenhet mark av visst eller vissa
ägoslag därvid värdena, i den
mån det är påkallat från värderingssynpunkt,
anges särskilt för
olika godhetsklasser och brukningsförhållanden.
1 fråga om
byggnader skola riktvärdena ange
genomsnittliga värden för byggnader
av visst eller vissa slag vid
olika storlek, ålder, standard och
andra förhållanden av beskaffenhet
att erfarenhetsmässigt inverka
på värdet. Riktvärden skola framtagas
för de ägoslag och de slag
av byggnader, beträffande vilka så
lämpligen kan ske. För villabyggnader
och andra småhus liksom för
bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter
skola värdena anges i
form av byggnadsvärdetabeller,
som för olika prislägen utvisa värderelationerna
mellan hus av olika
hustyp, storlek, ålder och standard.
Riktvärden skola fastställas
även i fråga om skogsmark och
växande skog m. m., varvid värdena
skola anges i form av tabeller
på sätt stadgas i skogsvärderingsinstruktionen
(1973: 00).

1 detta moment nämnda anvisningar
och uppgifter skola genom
skattechefens försorg tillställas
ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna,
fastighetstaxeringsombuden
och konsulenterna för fastighetstaxering.

2 mom. Fastighetstaxeringsombud
skall, sedan de i 1 mom.
nämnda uppgifterna om de tilltänkta
grunderna för värdesättningen
kommit honom till handa
i enlighet med föreskrifter som
skattechefen meddelar föranstalta
om undersökning i syfte att utröna
om en tillämpning av nämnda
grunder skulle medföra taxeringsvärden,
som med hänsyn till förhållandena
i orten framstå som
riktiga. Vid nämnda undersökning
skall även övervägas vilka bygg -

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nadsvärdetabeller, som med hänsyn
till rådande prisläge böra komma
till användning inom olika delar
av fastighetstaxeringsombudets
verksamhetsområde. Undersökningen
skall vidare omfatta upprättandet
av förslag till markvärdekartor,
vilka för tätbebyggda delar
av verksamhetsområdet utvisa
genomsnittligt värde på tomter av
den storlek som för de olika delområdena
är normal.

Undersökning enligt första stycket
skall inom varje lokalt fastighetstaxeringsdistrikt
göras av fastighetstaxeringsombudet
och underställas
en arbetsgrupp inom fastighetstaxeringsnämnden
bestående
öv ordföranden och den av länsstyrelsen
utsedde ledamoten av
nämnden samt den ledamot som
därtill utsetts enligt 133 § 1 mom.
tredje stycket. Undersökningen
skall omfatta ett lämpligt antal
fastigheter inom ombudets verksamhetsområde,
därvid i första
hand utväljas fastigheter som försålts
efter närmast föregående allmänna
fastighetstaxering.

143 a §

Före sammanträde enligt 144 §
1 mom. har skattechefen att på
grundval av tillgängliga uppgifter
rörande sådana försäljningar av
fastigheter inom länet, som skett
efter närmast föregående allmänna
fastighetstaxering, och de upplysningar,
som eljest kunna vinnas,
verkställa undersökning om marknadsvärdet
på fastigheter av skilda
slag inom länet. Länsstyrelsen äger
kalla lämpligt antal personer med
ingående kännedom om fastighetsvärdena
att därvid tillhandagå
skattechefen med upplysningar.

144 §

1 m o m. Senast den 20 septem- 1 m o m. Senast den 30 juni året
ber året näst före det, då allmän näst före det, då allmän fastig fastighetstaxering

skall äga rum, hetstaxering äger rum, skola efter

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

skola efter kallelse av länsstyrelsen
ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna,
de ledamöter i
fastighetstaxeringsnämnd, som utsetts
enligt 133 § 1 mom. sjätte
stycket, de ledamöter i sådan
nämnd, som utsetts av landstingskommunens
förvaltningsutskott,
samt fastighetstaxeringsombuden
sammanträda inför landskamreraren
på lämplig ort för förberedande
överläggningar om tillämpningen
av de allmänna grunderna vid
den förestående allmänna fastighetstaxeringen.
Länsstyrelsen kan
till dessa sammanträden kalla även
andra personer, som på grund av
sin verksamhet eller av annan anledning
kunna antagas äga sakkunskap
om fastighetsvärdena inom
länet eller om värdering av fastigheter.

Vid sådant sammanträde redogör
lands kamreraren för priserna
vid försäljning av fastigheter inom
länet under tiden efter senaste allmänna
fastighetstaxering och för
de slutsatser om fastigheternas allmänna
saluvärde, som enligt hans
mening kunna dragas av dessa priser,
samt för övriga förhållanden
av beskaffenhet att inverka på
nämnda värde. Därjämte skall
landskamrer ar en framlägga det
förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar
som upprättats enligt
143 § 1 mom. andra stycket samt
i behövlig utsträckning förslag till
särskilda anvisningar i andra hänseenden,
såsom angående förfarandet
vid bestämmande av olika
delvärden samt enhetliga grunder
för taxeringen av jordbruksfastighet
och annan fastighet med mera.
Avser sammanträdet överläggning
angående taxeringen inom endast
viss del av länet, skola redogörelserna
och förslagen därefter
lämpas.

För sådana trakter inom länet,
där jordbruksfastigheterna kunna
med avseende å ägoslag och jor -

Föreslagen lydelse

kallelse av länsstyrelsen ordförandena
i fastighetstaxeringsnämnderna
och de ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd,
som därtill utsetts
enligt 133 § 1 mom. tredje stycket,
samt fastighetstaxeringsombuden
och konsulenterna för fastighetstaxering
sammanträda inför skattechefen
på lämplig ort för förberedande
överläggningar om tilllämpningen
av de allmänna grunderna
vid den förestående allmänna
fastighetstaxeringen. Länsstyrelsen
kan till dessa sammanträden
kalla även andra personer,
som på grund av sin verksamhet
eller av annan anledning kunna
antagas äga sakkunskap om fastighetsvärdena
inom länet eller om
värdering av fastigheter.

Vid sådant sammanträde redogör
skattechefen för priserna vid
försäljning av fastigheter inom länet
under tiden efter senaste allmänna
fastighetstaxering och för
de slutsatser om fastigheternas
marknadsvärde, som enligt hans
mening kunna dragas av dessa priser,
samt för övriga förhållanden
av beskaffenhet att inverka på
nämnda värde. Vidare lämnas redogörelse
för de grunder för värdesättningen
av fastigheter inom
länet, som riksskatteverket enligt
143 § 1 mom. andra stycket preliminärt
föreslagit, samt för de i
anslutning därtill verkställda undersökningarna
enligt 143 § 2
mom.

På grundval av de redogörelser
som lämnats enligt andra stycket
ha de i sammanträdet del -

SkU1973: 70

'Nuvarande lydelse

dens beskaffenhet anses vara väsentligen
likartade, böra de vid
dessa sammanträden närvarande
på grundval av den redogörelse,
landskamreraren enligt vad nyss är
sagt har att avgiva, beträffande
fastigheter i skilda storleksgrupper
föreslå vissa värden för ytenhet
mark av olika ägoslag, godhetsklasser
och brukningsförhållanden
under förutsättning av normalt
byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden
må tjäna till ledning vid taxeringen
av jordbruksfastigheter.
Jämväl i fråga om annan fastighet
samt beträffande värdesättning av
skogsmark och växande skog skola
övervägas enhetliga grunder för
taxeringen.

Föreslagen lydelse

tagande att överväga om och i
vad mån jämkning enligt deras
mening bör ske av de riktvärden
och andra grunder för värdesättning
av fastigheter inom länet,
som riksskatteverket sålunda föreslagit.
Vidare överväges i vad mån
anvisningar för fastighetstaxeringen
inom länet erfordras utöver
dem, som riksskatteverket fastställt
eller föreslagit, samt hur dessa ytterligare
anvisningar böra vara utformade.
1 samband därmed överväges
om de byggnadsvärdetabeller
och markvärdekartor, som de
i 143 § 2 mom. nämnda arbetsgrupperna
ansett böra användas
för olika områden inom länet, äro
ägnade att medföra en för länet i
dess helhet likformig och rättvis
taxering eller om, för uppnående
av nämnda syfte, andra byggnadsvärdetabeller
böra väljas eller
markvärdekartor böra ändras.

2 mom. Få grundval av vad
som förekommit vid sammanträde,
som avses i 1 mom. och de
upplysningar som i övrigt kunna
vinnas har skattechefen att upprätta
och senast den 1 augusti året
näst före det år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, till riksskatteverket
avge yttrande över de
av verket föreslagna riktvärdena
och andra grunder för värdesättningen
av fastigheter inom länet.
Skattechefen skall därvid ange vilka
ändringar i och tillägg till
nämnda grunder som anses påkallade
för att taxeringsvärdena
skola bliva rätt åsätta.

Senast den 10 september året
näst före taxeringsåret skall riksskatteverket
fastställa och till länsstyrelserna
överlämna anvisningar
upptagande de riktvärden och
andra grunder för värdesättningen
av skilda slag av fastigheter inom
olika län eller delar av län, som
verket finner böra centralt fastställas
att gälla för den förestående
allmänna fastighetstaxeringen.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sedan anvisningarna kommit
skattechefen till handa skall denne,
så snart det kan ske, fastställa
de ytterligare anvisningar för fastighetstaxeringen
inom länet, som
äro påkallade utöver de av riksskatteverket
fastställda, däribland
anvisningar rörande vilka byggnadsvärdetabeller
och markvärdekartor
som böra användas för olika
områden.

De för länet gällande anvisningarna
skola genom skattechefens
försorg utan dröjsmål tillställas
ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna,
fastighetstaxeringsombuden,
konsulenterna för fastighetstaxering
och riksskatteverket.

145 §

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden
fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna
och övriga
anvisningar för fastighetstaxeringen
kommit fastighetstaxeringsombudet
och ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna
tillhanda
och innan nämnderna börja det
egentliga arbetet, skall fastighetstaxeringsombudet,
efter samråd
med förste taxeringsintendenten
angående tid och plats, sammankalla
ordförandena och de av länsstyrelsen
och landstingskommunens
förvaltningsutskott utsedda
ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna
inom sitt verksamhetsområde
ävensom de ledamöter i
dessa fastighetstaxeringsnämnder,
som enligt 133 § 1 mom. sjätte
stycket utsetts att deltaga i sådant
sammanträde, till överläggningar
rörande det förestående taxeringsarbetet.
Även andra ledamöter i
nämnderna få kallas om särskilda
skäl föreligga. Vid överläggningarna
skola förenämnda anvisningar,
särskilt de däri angivna värderingsgrundema,
genomgås. Uppmärksamhet
bör ägnas åt åtgärder
för befordrande av likformighet

Sedan de i 144 § 2 mom. nämnda
anvisningarna kommit fastighetstaxeringsombudet
och ordförande
i lokal fastighetstaxeringsnämnd
till handa och innan nämnden
börjar det egentliga arbetet,
skall fastighetstaxeringsombudet,
efter samråd med skattechefen i
fråga om tid och plats, sammankalla
ordförandena och de av länsstyrelsen
förordnade ledamöterna
i de lokala fastighetstaxeringsnämnderna
inom sitt verksamhetsområde
ävensom de ledamöter i
dessa nämnder, som enligt 133 §
1 mom. tredje stycket utsetts att
deltaga i sådant sammanträde, till
överläggningar rörande det förestående
taxeringsarbetet. Även
andra ledamöter i nämnderna få
efter länsstyrelsens medgivande
kallas om särskilda skäl föreligga.

Vid överläggningarna skola förenämnda
anvisningar, särskilt de
däri angivna värderingsgrunderna,
genomgås. Uppmärksamhet bör
ägnas åt åtgärder för befordrande
av likformighet och rättvisa i taxeringen
samt åt spörsmål, som kunna
förväntas vålla fastighetstaxeringsnämnderna
svårigheter.

SkU 1973:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och rättvisa i taxeringen samt åt
spörsmål, som kunna förväntas
vålla fastighetstaxeringsnämnderna
svårigheter.

147 §

Länsstyrelsen har att vaka över att fastighetstaxeringsarbetet inom
länet ordnas och bedrives ändamålsenligt.

Det åligger förste taxeringsintendenten
att övervaka fastighetstaxeringsnämndernas
och fastighetstaxeringsombudens
arbete samt
att vid behov lämna råd, upplysningar
och annat bistånd.

Bestämmelserna i 17 § äga motsvarande
tillämpning vid allmän
fastighetstaxering. Förste taxeringsintendenten
får kalla även fastighetstaxeringsombud
med verksamhetsområde
inom länet och
andra i fastighetsvärdering kunniga
och erfarna personer för att erhålla
upplysningar av dem.

Bestämmelserna i 17 § äga motsvarande
tillämpning vid allmän
fastighetstaxering. Skattechefen
får kalla även fastighetstaxeringsombud
med verksamhetsområde
inom länet, konsulent för fastighetstaxering
i länet och andra i
fastighetsvärdering kunniga och erfarna
personer för att erhålla upplysningar
av dem.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

1) att tillhandahålla deklarationsblanketter samt meddela den som
därom framställer begäran erforderliga upplysningar om honom åliggande
deklarationsskyldighet och sättet för dess fullgörande,

2) mottaga och granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar,

3) vidtaga åtgärder för felande deklarationers och andra uppgifters
införskaffande,

4) kalla nämndens ledamöter
till sammanträde, leda nämndens
arbete samt vid sammanträdena
föra ordet och vara föredragande,

4) kalla nämndens ledamöter
till sammanträde, leda nämndens
arbete och vid sammanträdena
föra ordet samt vara föredragande
i nämnden, i den mån han icke
uppdragit föredragningen åt konsulenten
för fastighetstaxering,

5) ombesörja förandet av nämndens protokoll samt övriga göromål

av expeditionell art,

6) avgiva yttranden i besvärsmål.

Vid fullgörande av honom åliggande
uppgifter må ordförande åtnjuta
biträde av personal, som för
sådant ändamål kan anvisas. För
avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i fastighetsprövningsnämnd,
må ordföranden
rådgöra med ledamot av fastighets -

Vid fullgörande av honom åliggande
uppgifter må ordförande åtnjuta
biträde av personal, som för
sådant ändamål kan anvisas. För
avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätt,
må ordföranden rådgöra
med ledamot av fastighets -

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

taxeringsnämnden. Ordföranden
må för ändamålet även kalla ledamöterna
till sammanträde utan
hinder av att nämndens arbete i
övrigt är avslutat.

Föreslagen lydelse

taxeringsnämnden. Ordföranden
må för ändamålet även kalla ledamöterna
till sammanträde utan
hinder av att nämndens arbete i
övrigt är avslutat.

148 §

1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens
sammanträden hållas å
tid och plats, som ordföranden
bestämmer. Det åligger honom att
i god tid underrätta länsstyrelsen
och vederbörande fastighetstaxeringsombud
om utsatt tid och plats
för sammanträde. Möter för ledamot
hinder att tillstädeskomma,
skall han i sitt ställe kalla sin
suppleant och tillika härom underrätta
ordföranden i nämnden.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens
sammanträden hållas å
tid och plats, som ordföranden
bestämmer. Det åligger honom att
i god tid underrätta skattechefen
och vederbörande fastighetstaxeringsombud
eller, såvitt angår gemensam
fastighetstaxeringsnämnd,
konsulenten för fastighetstaxering
om utsatt tid och plats för sammanträde.
Möter för ledamot hinder
att tillstädeskomma, skall han
i sitt ställe kalla sin suppleant och
tillika härom underrätta ordföranden
i nämnden.

Vid sammanträdena föres protokoll i erforderlig omfattning. Protokollet
justeras av två av nämnden utsedda ledamöter.

3 mom. Förste taxeringsintendenten
eller av honom beordrad
tjänsteman äger närvara vid
sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd
till fullgörande av vad
honom åligger enligt 147 § andra
stycket.

Fastighetstaxeringsombud äger
närvara vid sådant sammanträde
och därunder deltaga i överläggningen
men ej i besluten.

3 mom. Skattechefen eller av
honom beordrad tjänsteman äger
närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd.

149 §

Vid fastighet staxeringsnämndens
första sammanträde skall ordföranden,
innan taxeringsarbetet tager
sin början och i närvaro av
fastighetstaxeringsombudet, avgiva
noggrann redogörelse för värderingsgrunder
och andra anvisningar,
som fastighetsprövningsnämnden
fastställt och som berör distriktet
samt de slutsatser om fastigheternas
allmänna saluvärde i
orten, som enligt ordförandens
mening kunna dragas av priser
som tillämpats vid fastighetsköp

Fastighetstaxeringsnämndens
första sammanträde skall äga rum
senast den 5 oktober året näst före
taxeringsåret. Vid detta sammanträde
skall ordföranden, i närvaro
av fastighetstaxeringsombudet eller,
såvitt avser gemensam fastighetstaxeringsnämnd,
i närvaro av
konsulenten för fastighetstaxering,
avgiva noggrann redogörelse för
värderingsgrunder och andra anvisningar,
som fastställts av riksskatteverket
eller skattechefen och
som berör distriktet.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under tiden efter senaste allmänna
fastighetstaxering. Finnas inom distriktet
fastigheter med skog, skall
i redogörelsen även ingå upplysning
om det virkesförråd, som i
medeltal per hektar finnes inom
det område av länet, vari distriktet
är beläget, samt virkesförrådets
fördelning på trädslagsklasser, förrådsgrupper
och om det har betydelse
trädslag inom samma område.

150 8

1 morn. Fastighetstaxeringsnämnden
skall preliminärt åsätta
fastigheterna i distriktet taxeringsvärden
och, sedan ägare av fastighet,
som skall taxeras, beretts tillfälle
inkomma med erinringar,
slutligt fastställa taxeringsvärdena.

2 mom. Fastighetstaxeringsnämndens
preliminära beslut till
taxering skola upptagas i taxeringslängd
(fastighetslån
g d). Närmare föreskrifter
angående längdens förande meddelas
av Kungl. Majit.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnden
skall meddela preliminärt
beslut om taxering av fastighet,
som ingår i distriktet. Sedan
fastighetsägaren beretts tillfälle att
inkomma med erinringar, skall
nämnden meddela slutligt beslut
om taxering av fastigheten.

2 mom. Fastighetstaxeringsnämndens
slutliga beslut om taxering
skola upptagas i fastighetslängd.
De preliminära
besluten om taxering skola upptagas
i stomme till fastighetslängd.

Nämndens beslut i fråga om
fastigheter, som avses i 5 § 4 mom.
kommunalskattelagen (1928: 370),
skola dock icke upptagas i fastighetslängd
eller i stomme till sådan
längd.

Närmare föreskrifter angående
fastighetslängd meddelas av Kungl.
Majit.

3 mom. Fastighetstaxeringsnämnden
skall pröva hos nämnden
gjord framställning om sådant
särskilt angivande av värden av
olika i taxeringsenhet ingående
fastigheter eller delar av fastigheter
som avses i 8 § 3 mom. sista
stycket kommunalskattelagen
(1928: 370).

151 §

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd
skall äga motsvarande tillämpning beträffande fastighetstaxeringsnämnd.

5 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Beslut må icke fattas av fastighetstaxeringsnämnd
å landet, såvida
icke ordföranden samt en av
landstingskommunens förvaltningsutskott
vald och en kommunvald
ledamot äro tillstädes,
samt av fastighet staxeringsnämnd
i stad, såvida icke ordföranden
och minst två ledamöter äro tillstädes.
Dock skall den omständigheten,
att ledamot av nämnden har
att avträda vid behandling av viss
taxering, icke utgöra hinder mot
att beslut fattas rörande ifrågavarande
taxering.

Anser ordföranden att värde
bort åsättas annorlunda än fastighetstaxeringsnämnden
beslutat,
skall han på deklaration eller därvid
fogad handling angiva det värde,
han ansett böra åsättas, samt
i protokollet anteckna de fall, i
vilka detta skett. Ordförande skall
underrätta lokal skattemyndighet
härom i den ordning, som föreskrives
av Kungl. Maj:t eller myndighet
som Kungl. Maj:t bestämmer.

Annan ledamot, som deltagit i nämndens beslut, äger anföra reservation
mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas
samt, om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas

Konsulenten liksom av nämnden
anlitad sakkunnig äger att beträffande
taxering, vid vars handläggning
han biträtt, anteckna särskild
mening till protokollet.

Ordföranden skall, i den ordning
som föreskrives av Kungl.
Maj:t eller myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer, underrätta lokal
skattemyndighet om sådan skiljaktig
mening, reservation eller särskild
mening som antecknats i
protokoll eller annan handling.

152 §

Fastighetstaxeringsnämndens arbete
bör taga sin början senast den
5 oktober året näst före taxerings -

sist vid justeringen av protokollet.

Av nämnden anlitad sakkunnig
äger att beträffande taxering, vid
vars handläggning han biträtt, anteckna
särskild mening till protokollet.

Föreslagen lydelse

Beslut om taxering må icke fattas
av fastighetstaxeringsnämnd
såvida icke ordföranden och minst
två andra ledamöter äro tillstädes.
Dock skall den omständigheten,
att ledamot av nämnden har att
avträda vid behandling av viss
taxering, icke utgöra hinder mot
att beslut fattas rörande ifrågavarande
taxering.

Annat nämndens beslut än som
avses i andra stycket må fattas av
ordföranden ensam.

År ordföranden av skiljaktig
mening såvitt avser beslut om
taxering, skall han på deklaration
eller därvid fogad handling anteckna
sin mening samt i protokollet
ange de fall, i vilka detta
skett.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

året. Arbetet skall vara avslutat
senast■ den 25 mars under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens
preliminära beslut om taxeringsvärden
skall föreligga färdigt senast
den 25 januari under taxeringsåret.
Senast påföljande dag
skall nämndens ordförande ha tillställt
lokal skattemyndighet samtliga
fastighetsdeklarationer. Sedan
lokal skattemyndighet infört fastighetstaxeringsnämndens
preliminära
beslut till taxering i fastighetslängden
skall myndigheten så
snart det kan ske återsända deklarationerna
till ordföranden.

Lokal skattemyndighet skall senast
den 15 februari under taxeringsåret
underrätta ägare av fastighet,
som skall taxeras,

1) om den taxering och de enligt
10 § kommunalskattelagen redovisade
särskilda värden för fastigheten
som preliminärt bestämts,

2) om att ägaren äger senast den 10 mars till fastighetstaxeringsnämndens
ordförande avgiva skriftliga erinringar mot förslaget,

Föreslagen lydelse

F astighetstaxeringsnämndens
preliminära beslut om taxering
skola föreligga färdiga senast den
25 januari under taxeringsåret.
Senast påföljande dag skall nämndens
ordförande ha tillställt lokal
skattemyndighet samtliga fastighetsdeklarationer.
Sedan lokal
skattemyndighet infört de preliminära
besluten i stomme till fastighetslängd,
skall myndigheten så
snart det kan ske återsända deklarationerna
till ordföranden.

Lokal skattemyndighet skall
ombesörja att ägare av fastighet
senast den 15 februari under taxeringsåret
underrättas

1) om innehållet i fastighetstaxeringsnämndens
preliminära beslut,

3) om att särskild underrättelse
om det slutliga beslutet kommer
att utsändas endast om ägaren avgivit
erinringar mot preliminärt
åsatt taxering eller om fastighetstaxeringsnämnden,
utan att erinringar
avgivits, beslutat åsätta fastighet
annat taxeringsvärde än som
preliminärt bestämts eller eljest
frångått det preliminära beslutet,

4) om vad som skall iakttagas
vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens
beslut
om taxeringen.

Sedan de preliminärt åsätta
taxeringsvärdena blivit upptagna
i fastighetslängden skall längden
under tio dagar viss angiven tid på
dagen hållas tillgänglig inom kommunen
på lämplig expedition,

3) om att särskild underrättelse
om det slutliga beslutet kommer
att utsändas endast om ägaren avgivit
erinringar mot det preliminära
beslutet eller om fastighetstaxeringsnämnden,
utan att erinringar
avgivits, beslutat åsätta fastighet
annan taxering än som preliminärt
bestämts eller eljest frångått
det preliminära beslutet,

4) om vad som skall iakttagas
vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens
beslut
om taxeringen samt om skiljaktig
mening, reservation eller särskild
mening, som antecknats i protokoll
eller annan handling.

Sedan de preliminära besluten
om taxering blivit upptagna i
stommen till fastighetslängder
skall stommen under tio dagar viss
angiven tid på dagen hållas tillgänglig
inom kommunen på lämp -

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

med rätt för ägare av fastighet
inom distriktet att på sätt och inom
tid som angives i föregående
stycke avgiva erinringar. Lokal
skattemyndighet skall efter samråd
med ordförande i fastighetstaxeringsnämnd
senast den 15 februari
under taxeringsåret utfärda kungörelse
härom.

Lokal skattemyndighet skall så
snart det kan ske efter den 10
mars översända fastighetslängden
till fastighetstaxeringsnämndens
ordförande.

153

Sedan tiden för avgivande av
erinringar tilländagått, skall fastighetstaxeringsnämnden
sammanträda
för att slutligt besluta om
taxeringarna. Därest erinran avgivits
eller känt blivit, att beträffande
i fastighetslängden uppförd
fastighet inträffat sådan omständighet,
som bör föranleda, att fastigheten
skall uppdelas i flera
taxeringsenheter eller eljest anledning
förekommit att åsätta annat
taxeringsvärde än längden utvisar,
skall ordföranden närmare redogöra
härför och nämnden särskilt
besluta härom.

Nämndens beslut skall, om det
skiljer sig från det preliminära beslutet,
antecknas och meddelas
till lokal skattemyndighet i den
ordning som föreskrives av Kungl.
Maj:t eller myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer.

När taxeringarna slutligt fastställts,
skall fastighetstaxeringsnämndens
ordförande ofördröjligen
meddela detta till den lokala
skattemyndigheten samt återsända
fastighetslängden och fastighetsdeklarationerna.
Lokal skattemyndighet
antecknar i längden slutligt
beslut som skiljer sig från preliminärt
beslut och underskriver därefter
längden.

Föreslagen lydelse

lig expedition, med rätt för fastighetsägarna
att avgiva erinringar
på sätt och inom tid som angives
i föregående stycke. Lokal skattemyndighet
skall efter samråd med
ordförande i fastighetstaxeringsnämnd
senast den 15 februari under
taxeringsåret utfärda kungörelse
härom.

Lokal skattemyndighet skall så
snart det kan ske efter den 10
mars översända stommen till fastighetslängden
till ordföranden i
den lokala fastighetstaxeringsnämnden.

Sedan tiden för avgivande av
erinringar tilländagått, skall fastighetstaxeringsnämnden
sammanträda
för att slutligt besluta om
taxeringarna. Om erinran avgivits
eller anledning förekommer att
bestämma taxeringen annorlunda
än som preliminärt bestämts, skall
ordföranden närmare redogöra
härför och nämnden särskilt besluta
härom.

Fastighetstaxeringsnämndens arbete
skall vara avslutat senast den
31 mars under taxeringsåret. Senast
samma dag skall nämndens
ordförande till lokal skattemyndighet
återsända fastighetsdeklarationerna
och, såvitt avser lokal
fastighetstaxeringsnämnd i lokalt
fastighetstaxeringsdistrikt, den enligt
152 § sista stycket till nämnden
överlämnade stommen till fastighetslängd.

SkU 1973: 70

Föreslagen lydelse
154 §

Nuvarande lydelse

1 mom. Har ägare av fastighet
avgivit erinringar mot preliminärt
åsatt taxering eller har fastighetstaxeringsnämnden,
utan att
erinringar avgivits, beslutat åsätta
fastighet annat taxeringsvärde än
som preliminärt bestämts eller
eljest frångått det preliminära beslutet,
skall den lokala skattemyndigheten
senast den 5 maj under
taxeringsåret tillsända ägaren underrättelse
om den taxering och
de enligt 10 § kommunalskattelagen
redovisade särskilda vården,
som av fastighetstaxeringsnämnden
slutligt bestämts. Underrättelsen
skall innehålla upplysning om
vad som skall iakttagas vid anförande
av besvär över fastighetstaxeringsnämndens
beslut.

2 mom. Senast den 31 mars
skall fastighetstaxeringsnämndens
ordförande till länsstyrelsen insända
fastighetstaxeringsnämndens
protokoll och övriga handlingar.

1 mom. Har ägare av fastighet
avgivit erinringar mot preliminärt
beslut om taxering eller har
fastighetstaxeringsnämnden, utan
att erinringar avgivits, frångått sitt
preliminära beslut, skall den lokala
skattemyndigheten senast den
15 maj under taxeringsåret tillsända
ägaren underrättelse om innehållet
i nämndens beslut. Vidare
skall den lokala skattemyndigheten
så snart det kan ske sända underrättelse
till sökande som begärt
fördelning av taxeringsvärdet enligt
8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen
(1928: 370). Underrättelsen
skall innehålla upplysning
om vad som skall iakttagas
vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens
beslut
samt om skiljaktig mening, reservation
eller särskild mening som
antecknats i protokoll eller annan
handling.

Underrättelse om innehållet i
slutligt beslut om taxering skall
tillställas även den som före utgången
av februari månad under
taxeringsåret ej erhållit underrättelse
om det preliminära beslutet
och som senast den 25 mars under
taxeringsåret hos den lokala
skattemyndigheten i det fögderi
där fastigheten är belägen anmäler
att han önskar erhålla underrättelse
om innehållet i slutligt beslut.

Underrättelse enligt första och
andra styckena skall tillställas
ägaren i rekommenderat brev.
Återkommer försändelsen såsom
obeställbar och finns anledning
antaga att ägaren kan anträffas,
bör underrättelsen delgivas honom
där så lämpligen kan ske.

2 mom. Fastighetslängden
skall i bestyrkt avskrift under en
tid av minst tre veckor före den
15 juni under taxeringsåret finnas
offentligen framlagd inom kommunen
i den ordning Kungl. Maj:t
föreskriver.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Kungl. Majit meddelar de närmare
föreskrifter om fastighetstaxeringsnämnds
och fastighetstaxeringsombuds
arbete som behövas
utöver bestämmelserna i denna
förordning.

Föreslagen lydelse
155 §

Kungl. Majit meddelar de närmare
föreskrifter om fastighetstaxeringsnämnds,
fastighetstaxeringsombuds
och konsulents för
fastighetstaxering arbete som behövas
utöver bestämmelserna i
denna förordning.

156 §

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering ej införts i fastighetslängd
inom föreskriven tid eller har taxering införts i fastighetslängd
för annan fastighet än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
felaktigt eller har anteckning om ägare i fastighetslängd blivit oriktig, må
den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av fastighetslängden i
denna del.

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit oriktigt tili
följd av

1) uppenbar felräkning, eller

2) uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från
den allmänna fastighetsdeklarationen,

må den lokala skattemyndighe- må den lokala skattemyndigheten,
om ej särskilda skäl föranleda ten, om ej särskilda skäl föranleda

att fastighetsprövningsnämnden
bör avgöra frågan, besluta om rättelse
i denna del.

att fastighetstaxeringsrätten bör
avgöra frågan, besluta om rättelse
i denna del.

Efter den 1 oktober under taxeringsåret må rättelse enligt denna paragraf
beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktigheten gjorts dessförinnan
hos den lokala skattemyndigheten.

Innan rättelse beslutas skall, om detta ej är överflödigt, yttrande inhämtas
från fastighetstaxeringsnämndens ordförande och, om hinder ej
möter, fastighetens ägare.

Den lokala skattemyndigheten
skall, om detta ej är uppenbart
överflödigt, inom två veckor tillställa
fastighetens ägare underrättelse
om beslut i fråga om rättelse
i den ordning som i 69 § 4 mom.
andra stycket föreskrives för underrättelse
beträffande taxeringsnämnds
beslut samt underrätta
förste taxeringsintendenten och
vederbörande kommun om beslutet
i fråga om rättelse.

Talan mot beslut i fråga om rättelse
enligt denna paragraf må ej
föras särskilt. Talan mot taxeringen
må även i den del beslutet avser
föras i den ordning som föreskrives
i 158 och 167 §§.

Den lokala skattemyndigheten
skall, om detta ej är uppenbart
överflödigt, inom två veckor tillställa
fastighetens ägare underrättelse
om beslut i fråga om rättelse
i den ordning som avses i 154 §
1 mom. tredje stycket, samt underrätta
skattechefen och vederbörande
kommun om beslutet.

Talan mot beslut i fråga om
rättelse enligt denna paragraf må
ej föras särskilt. Talan mot taxeringen
må även i den del beslutet
avser föras i den ordning som föreskrives
i 158,159 och 167 §§.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna paragraf
meddelas av Kungl. Majit.

SkU 1973:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

158 §

1 mom. Talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut må genom
besvär hos fastighetsprövningsnämnden
föras av ägare av den
fastighet beslutet rör samt av vederbörande
kommun och taxeringsintendent.

Har fastighets prövningsnämnd
avgjort besvär över viss taxering,
må taxeringsintendenten ej anföra
besvär hos nämnden rörande samma
taxering.

159

Beslut av fastighetsprövningsnämnd,
som till följd av skrivfel,
räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet,
får rättas av länsskatterätten.
Om det ej är obehövligt, skall
tillfälle lämnas part att yttra sig
innan rättelse sker.

VII. Om besvär över fastighetsprövningsnämnds
och kammarrätts
beslut

Talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut föres genom besvär
hos fastighetstaxeringsrätten.

Besvär får anföras av ägare av
den fastighet beslutet rör samt av
vederbörande kommun och taxeringsintendent.

Bestämmelserna i 75 § skola
äga motsvarande tillämpning på
besvär enligt denna paragraf.

Besvär av ägare av fastighet
skola ha inkommit senast den 15
juni under taxeringsåret.

Kommuns besvär skola anföras
före utgången av september månad
under taxeringsåret.

Taxeringsintendent äger anföra
besvär intill utgången av oktober
månad under taxeringsåret. Han
skall inom samma tid angiva yrkanden
och grunder för besvärstalan,
om ej med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra
synnerliga skäl fastighetstaxeringsrätten
medgiver anstånd.

Inkomna besvär från ägare av
fastighet efter den i första stycket
angivna tiden men före utgången
av oktober månad under taxeringsåret,
får fastighetstaxeringsrätten
pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären
i sak.

Har fastighetstaxeringsrätten avgjort
besvär över viss taxering, får
besvär ej anföras hos fastighetstaxeringsrätten
rörande samma
taxering.

VII. Om besvär över fastighetstaxeringsrätts
och kammarrätts beslut -

164 §

1 mom. Besvär över fastig- 1 mom. Besvär över fastighetsprövningsnämnds
beslut må hetstaxeringsrätts beslut må anfö anföras

hos kammarrätt av ägare ras av ägare av den fastighet, som

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

av den fastighet som beslutet avser
samt av vederbörande kommun,

1) om klaganden besvärat sig
hos fastighetsprövningsnämnden
över fastighetstaxeringsnämndens
beslut men hans talan icke bifallits,

2) om fastighetsprövningsnämnden
ändrat fastighetens taxering
utan att sådan ändring påyrkats av
honom.

2 mom. Taxeringsintendent
må hos kammarrätt anföra besvär,
om fastighetsprövningsnämnden
icke bifallit av honom anförda besvär
eller fastighetsprövningsnämnden
efter besvär av annan
ändrat fastighetstaxeringsnämnds
beslut.

3 mom. Besvär till kammarrätt
må endast innefatta fullföljande
helt eller delvis av yrkande,
som klaganden framställt hos fastighetsprövningsnämnden.
Har
denna ändrat fastighetstaxeringsnämnds
beslut utan att yrkande
därom framställts av klaganden,
må besvären till kammarrätten
icke innefatta längre gående yrkande
än taxeringens bestämmande i
enlighet med fastighetstaxeringsnämndens
beslut.

Föreslagen lydelse

beslutet avser, samt av vederbörande
kommun,

1) om klaganden besvärat sig
hos fastighetstaxeringsrätten över
fastighetstaxeringsnämndens beslut
men hans talan icke bifallits,

2) om fastighetstaxeringsrätten
ändrat fastighetens taxering utan
att sådan ändring påyrkats av klaganden.

2 mom. Taxeringsintendent
må anföra besvär över fastighetstaxeringsrätts
beslut, om fastighetstaxeringsrätten
icke bifallit av
taxeringsintendenten anförda besvär
eller efter besvär av annan
ändrat fastighetstaxeringsnämnds
beslut.

3 mom. Mot fastighetstaxeringsrätts
beslut i fråga som avses
i 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370) får
talan ej föras.

167 §

1 mom. Den som enligt 158 §
1 mom. äger föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut må
i särskild ordning anföra besvär,

1) om fastighet genom förbiseende
icke blivit taxerad,

2) om taxering ägt rum av annan
egendom än som enligt 4 §
tredje stycket kommunalskattelagen
är att hänföra till fastighet,

3) om fastighet upptagits såsom
skattepliktig fastän den är undantagen
från skatteplikt, eller undantagits
från skatteplikt, trots att så
icke bort ske,

4) om fastighet taxerats på mer
än en ort eller eljest taxerats i fall,

1 mom. Har ägare av fastighet,
som skolat erhålla underrättelse
enligt 154 § 1 morn., icke erhållit
sådan underrättelse senast
den 25 maj under taxeringsåret,
må ägaren anföra besvär intill utgången
av året efter taxeringsåret.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

där taxering av fastigheten icke
bort äga rum,

5) om taxeringsbeslut beträffande
fastigheten blivit oriktigt på
grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

6) om eljest sådana omständigheter
föreligga, som bort föranleda
väsentligt annorlunda taxering,
och särskilda skäl föreligga
för prövning av besvären,

7) om underrättelse som avses
i 152 § tredje stycket eller 154 §
1 mom. haft felaktigt innehåll.

Besvär enligt denna paragraf
prövas av länsskatterätten. Har
taxeringen prövats av länsskatterätten,
skall kammarrätt pröva
målet. Har taxeringen prövats av
kammarrätten eller regeringsrätten,
skall regeringsrätten pröva
målet.

Regeringsrätten och kammarrätten
må, om besvär enligt denna
paragraf finnas böra upptagas till
prövning, förordna att målet skall
upptagas och vidare handläggas av
länsskatterätt.

2 mom. Besvär enligt 1 mom.
skola vara inkomna före utgången
av femte året efter taxeringsåret.

2 mom. Den som enligt 158 §
äger föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut må före utgången
av femte året efter taxeringsåret
anföra besvär,

1) om fastighet genom förbiseende
icke blivit taxerad,

2) om taxering ägt rum av annan
egendom än fastighet,

3) om fastighet upptagits såsom
skattepliktig fastän den är undantagen
från skatteplikt, eller undantagits
från skatteplikt, trots att så
icke bort ske,

4) om fastighet taxerats på mer
än en ort eller eljest taxerats i
fall, där taxering av fastigheten
icke bort äga rum,

5) om taxeringsbeslut beträffande
fastigheten blivit oriktigt på
grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

6) om eljest sådana omständig -

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

3 mom. Anföras besvär i särskild
ordning hos länsskatterätt,
äger 75 § motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

heter föreligga, som bort föranleda
väsentligt annorlunda taxering,
och särskilda skäl föreligga
för prövning av besvären,

7) om underrättelse som avses
i 152 § andra stycket eller 154 §
1 mom. haft felaktigt innehåll.

3 mom. Besvär enligt denna
paragraf prövas av fastighetstaxeringsrätten.
Har taxeringen prövats
av fastighetstaxeringsrätten,
skall kammarrätt pröva målet.
Har taxeringen prövats av kammarrätt
eller regeringsrätten, skall
regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrätten
må, om besvär enligt denna
paragraf finnas böra upptagas till
prövning, förordna att målet skall
upptagas och vidare handläggas av
fastighetstaxeringsrätt.

4 mom. Anföras besvär i
särskild ordning hos fastighetstaxeringsrätt,
äger 75 § motsvarande
tillämpning.

168 §

Besvärsrätt tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är
ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången
av femte året efter taxeringsåret, blivit ägare av fastigheten ävensom
arrendator, vilken jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens
ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastighets
garantibelopp.

Vad i 107, 108, 110, lil och
113 §§ är stadgat rörande besvär
över taxering för inkomst eller
förmögenhet skall i tillämpliga delar
gälla jämväl beträffande besvär
över allmän fastighetstaxering.

Beslut av kammarrätt eller regeringsrätten
beträffande allmän fastighetstaxering
skall, därest beslutet
innefattar ändring av fastighetsprövningsnämnds
eller länsskatterätts
beslut, för kännedom
tillställas, förutom klaganden, den
som äger fastigheten, den kommun,
där fastigheten är belägen,
skattechefen i det län, där fastigheten
är belägen, så ock, där fas -

Vad i 106, 107, 108, 110, lil
och 113 §§ är stadgat rörande besvär
över taxering för inkomst eller
förmögenhet skall i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande besvär
över allmän fastighetstaxering.

Beslut av kammarrätt eller regeringsrätten
beträffande allmän fastighetstaxering
skall, därest beslutet
innefattar ändring av fastighetstaxeringsrätts
beslut, för kännedom
tillställas, förutom klaganden,
den som äger fastigheten, den
kommun, där fastigheten är belägen,
skattechefen i det län, där
fastigheten är belägen, så ock, där
fastighetens ägare har sin hem -

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tighetens ägare har sin hemorts- ortskommun i annat län, skatte Icommun

i annat län, skattechefen chefen i det länet,

i det länet.

Vid sådant beslut beträffande allmän fastighetstaxering, som i 102 §
första stycket sägs, skall fogas underrättelse till den skattskyldige om
rätt för honom att anföra besvär enligt nämnda paragraf och om vad
han därvid har att iakttaga.

169 §

Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande
allmän fastighetstaxering, att taxeringen verkställts på orätt ort
eller underlåtits på rätt ort, må rätten, efter vederbörandes hörande,
vidtaga erforderlig rättelse. Taxeringen må dock icke höjas utöver vad
tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären.

Beträffande skatterätts befogen- Beträffande fastighetstaxeringshet
att vidtaga åtgärd som avses rätts befogenhet att vidtaga åtgärd

i första stycket skall 105 § 2 mom. som avses i första stycket skall

gälla i tillämpliga delar. 105 § 2 mom. gälla i tillämpliga

delar.

172 §

Utöver vad som ovan angivits skola följande bestämmelser rörande
taxering för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tillämpning
eller hava avseende jämväl å allmän fastighetstaxering:

1) 13—15 §§, 16 § 2 och 3
mom. liksom 18 och 19 §§ med
bestämmelser om taxeringsnämnder,
riksskatteverket m. m.,

2) 46 § angående uppgifter från
m. m.,

3) 47—50 §§ angående gemensamma
bestämmelser rörande deklarationer
och andra uppgifter,
dock att samtliga ledamöter av
fastighetstaxeringsnämnd, så ock
konsulent för taxering av vattenfallsfastighet
äga deltaga i granskningen
av deklarationer och uppgifter,
som avlämnats till ledning
vid allmän fastighetstaxering,

1) 14 §, 16 § 2 och 3 mom. liksom
18 och 19 §§ med vissa bestämmelser
om taxeringsnämnder,
riksskatteverket m. m.,

statlig och kommunal myndighet

3) 47—50 §§ angående gemensamma
bestämmelser rörande deklarationer
och andra uppgifter,
dock att samtliga ledamöter av
fastighetstaxeringsnämnd liksom
fastighetstaxeringsombud och konsulent
för fastighetstaxering äga
deltaga i granskningen av deklarationer
och uppgifter, som avlämnats
till ledning vid allmän
fastighetstaxering,

4) 123—125 §§ angående vitén, samt

5) 126—128 §§ med särskilda föreskrifter.

Om fastighet innehaves av någon, som enligt 47 § kommunalskattelagen
är att anse såsom ägare eller är i ägarens ställe skyldig att erlägga
skatt för garantibelopp för fastigheten, gäller vad som föreskrives be
träffande ägare i stället sådan innehavare.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

173 8

1 mom. Bestämmelserna i
129 § skola äga motsvarande tilllämpning
beträffande kostnader
för allmän fastighetstaxering, varvid
följande skall iakttagas.

1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1)
stadgas skall hava avseende å ersättning
till ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna
och de av
länsstyrelsen förordnade ledamöterna
i dessa nämnder ävensom
fastighetstaxeringsombuden och
konsulenterna för taxering av vattenfallsfastighet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas
skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 §
2 mom. inkallats av länsstyrelsen
för meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträde
enligt 144 § 1 mom. särskilt
inkallats av länsstyrelsen eller till
sammanträde enligt 145 § inkallats
efter länsstyrelsens medgivande,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,
som på vederbörlig
kallelse inställt sig till sådant sammanträde,
som angives i 144 § 1
mom. eller 145 §,

de personer, som inställt sig på
vederbörlig kallelse enligt 147 §
tredje stycket.

2 mom./ 165 § 2 mom. omförmäld
ledamot av kammarrätten
åtnjuter för tid, varunder han
varit inkallad till tjänstgöring, ersättning
av statsmedel enligt grunder,
som fastställas av Kungl.
Maj:t.

3 mom. Vad i 130 § första
stycket stadgas skall äga motsvarande
tillämpning å kommunvald
ledamot i fastighetstaxeringsnämnd.

1 mom. Av statsmedel bestridas: -

1) ersättning åt ordförandena i
fastighetstaxeringsnämnderna och
de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna
i dessa nämnder liksom
fastighetstaxeringsombuden
och konsulenterna för fastighetstaxering
samt

2) bidrag till kostnader, som
kommun åtagit sig för särskilda
anstalter för taxeringsarbetet genom
tillhandahållande av tjänstemän
enligt 172 § första stycket vid

1), jämfört med 16 § 2 morn.,
eller annorledes, om dessa anstalter
finnas äga särskilt värde för
det allmänna.

Länsstyrelsen meddelar beslut
enligt närmare bestämmelser av
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av riksskatteverket
om ersättningar och bidrag
som ovan sägs.

2 mom. Sakkunnig eller tolk
erhåller gottgörelse av statsmedel
med belopp, som bestämmes av
länsstyrelsen.

1 fråga om gottgörelse till sakkunnig
eller tolk, som anlitats av
domstol, finnas särskilda bestämmelser.

3 mom. De personer, som
jämlikt 143 a § inkallats av länsstyrelsen
för meddelande av upplysningar,

de personer, som enligt 144 §

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

För inställelse vid fastighetstaxeringsnämnds
sammanträden
ävensom för inställelse vid sammanträden,
som omförmälas i
144 § 1 mom. och 145 §, äger av
landstingskommuns förvaltningsutskott
utsedd ledamot av sådan
nämnd åtnjuta dagtraktamente och
resekostnadsersättning av landstingskommunens
medel efter de
för landstingsmän stadgade grunder.

Föreslagen lydelse

1 mom. första stycket sista meningen
kallats till sammanträde,
som i nämnda moment sägs, eller
som enligt 145 § första stycket sista
meningen kallats till sammanträde,
som avses i nämnda stycke,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,
som på vederbörlig
kallelse inställt sig till sådant sammanträde,
som angives i 144 §
1 mom. eller 145 §, samt de av
länsstyrelsen utsedda ledamöter i
fastighetstaxeringsnämnd som efter
kallelse inställt sig till sammanträde
som anges i 145 §,

de personer, som inställt sig på
vederbörlig kallelse enligt 147 §
andra stycket samt

de personer som på vederbörlig
kallelse deltagit i instruktionssammanträde
avseende fastighetstaxering,
som anordnats av riksskatteverket
eller länsstyrelse,

äga att för inställelsen åtnjuta
ersättning av statsmedel enligt bestämmelser
som meddelas av
Kungl. Maj:t.

4 mom. 1 165 § 2 mom. omförmäld
ledamot av kammarrätt
åtnjuter för tid, varunder han varit
inkallad till tjänstgöring, ersättning
av statsmedel enligt grunder
som fastställas av Kungl. Majit.

5 m o m. Av kommun valda ledamöter
i fastighetstaxeringsnämnd
äga, om sådant beslutas av
kommunen, att av dess medel åtnjuta
arvode, traktamente och resekostnadsersättning
efter de grunder
som föreskrivas i kommunallagen
(1953: 753) angående sådan
gottgörelse till ledamöter i kommunala
nämnder.

Bestämmelsen i första stycket
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande av landstingskommuns
förvaltningsutskott valda ledamöter,
dock att ersättningen utgår efter
de för ledamöter i landstingskommunens
nämnder stadgade
grunder.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om kostnad för deltagande i arbete
inom sådan arbetsgrupp, som
avses i 143 § 2 morn., samt för
inställelse vid sammanträde enligt
144 § 1 mom. och 145 § finnas
bestämmelser i 133 § 1 mom. tredje
stycket.

174 §

4 mom. Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande
samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i
samband med förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av kommunfullmäktige. Länsstyrelsen bestämmer
antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets
omfattning. Består särskilt fastighetstaxeringsdistrikt av
mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som
skola väljas inom de olika kommunerna.

Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter,
en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året
näst före taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta
länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden
och de valda om utgången av valet.

I fråga om val av ledamöter och De bestämmelser, som enligt

suppleanter i särskild fastighets- 13 § gälla i fråga om ledamöter

taxeringsnämnd gäller 13 § i lill- och suppleanter i lokal taxerings lämpliga

delar. nämnd, skola gälla även beträf fande

ledamöter och suppleanter
i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 § 2 mom. Bestämmelserna i 133 § 3 mom.

äga motsvarande tillämpning på äga motsvarande tillämpning på

särskild fastighetstaxeringsnämnd. särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordförande i
taxeringsnämnd gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd eller ordförande
i sådan fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrives.

5 mom. Taxeringsnämnd skall 5 mom. Taxeringsnämnd skall

pröva hos nämnden gjord fram- pröva hos nämnden gjord framställning
om sådant särskilt an- ställning om sådant särskilt angi givande

av värden av olika i taxe- vande av värden av olika i taxeringsenhet
ingående fastigheter el- ringsenhet ingående fastigheter eller
delar av fastigheter som avses ler delar av fastigheter som avses

i 8 § sista stycket kommunalskat- i 8 § 3 mom. sista stycket kommu telagen.

nalskattelagen.

184 §

Bestämmelserna i 7 §, 16 § 3 mom. samt 17 och 59 §§ äga motsvarande
tillämpning vid särskild fastighetstaxering.

Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden må deltaga i granskningen
av särskilda fastighetsdeklarationer samt uppgifter och andra handlingar
som ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

För avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i skatterätt,
må ordföranden rådgöra
med ledamot i taxeringsnämnden.
Ordföranden må för ändamålet
även kalla ledamöterna till sammanträde
utan hinder av att nämndens
arbete i övrigt är avslutat.

Föreslagen lydelse

För avgivande av yttrande i besvärsmål,
som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten,
må ordföranden
rådgöra med ledamot i
taxeringsnämnden. Ordföranden
må för ändamålet även kalla ledamöterna
till sammanträde utan
hinder av att nämndens arbete i
övrigt är avslutat.

185 §2

Bestämmelserna i 61 § 1, 4 och
5 morn., 62 och 64 §§ samt 151 §
fjärde—sjunde styckena gälla i
tillämpliga delar särskild fastighetstaxering.

Bestämmelserna i 61 § 1, 4 och
5 morn., 62 och 64 §§ samt 151 §
tredje—femte styckena gälla i tilllämpliga
delar särskild fastighetstaxering.
Härutöver skall iakttagas
att lokal skattemyndighet skall i
den ordning, sorn föreskrives av
Kungl. Majit eller den myndighet
som Kungl. Majit bestämmer, underrättas
om reservation, som anförts
av annan ledamot än ordföranden.

Beslut om taxering må icke fattas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden
och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar
mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Den omständigheten
att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling
av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut fattas om denna
taxering.

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må fattas av
ordföranden ensam.

186 a §3

Uppkommer fråga om ny taxering
av fastighet i fall då särskild
fastighetsdeklaration icke avgivits,
skall taxeringsnämnden, innan
nämnden beslutar om taxeringen,
bereda fastighetens ägare tillfälle
att yttra sig i ärendet, såvida det
ej rör enbart ändring av fastighetens
totala areal. Ordföranden
skall därvid underrätta ägaren om
det tilltänkta taxeringsvärdet och
däri ingående särskilda värden enligt
10 § kommunalskattelagen
(1928: 370) samt om anledningen
till den nya taxeringen.

* Senaste lydelse 1972:171.

Uppkommer fråga om ny taxering
av fastighet i fall då särskild
fastighetsdeklaration icke avgivits,
skall taxeringsnämnden, innan
nämnden beslutar om taxeringen,
bereda fastighetens ägare tillfälle
att yttra sig i ärendet, såvida det
ej rör enbart ändring av fastighetens
totala areal. Ordföranden skall
därvid underrätta ägaren om det
tilltänkta taxeringsvärdet och däri
ingående delvärden enligt 10 §
kommunalskattelagen (1928: 370)
samt om anledningen till den nya
taxeringen.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fastighetsägaren skall, på sätt som avses i första stycket, beredas
tillfälle att yttra sig även då särskild fastighetsdeklaration avgivits och
fråga uppkommit att åsätta taxeringsvärde med avvikelse i väsentligt
hänseende från uppgift, som lämnats i deklarationen eller på annat sätt
av ägaren. Ordföranden skall därvid underrätta ägaren om innebörden
av den ifrågasatta avvikelsen och om de tilltänkta värdena.

189

ny taxering skett,
ny taxering icke skett i det fall
särskild fastighetsdeklaration avgivits
eller framställning om ny
taxering gjorts,

taxeringsnämnden med avvikelse
från vad som varit gällande under
nästföregående taxeringsår,
enligt 8 § sista stycket kommunalskattelagen
fördelat taxeringsvärdet
på olika fastigheter eller delar
av fastigheter som ingå i taxeringsenhet
eller avslagit framställning
om vidtagande av sådan taxeringsåtgärd.

I underrättelsen skall lämnas
upplysning om innehållet i taxeringsnämndens
beslut samt, i förekommande
fall, de enligt 10 §
kommunalskattelagen redovisade
särskilda värden som bestämts.
Underrättelsen skall vidare innehålla
upplysning om vad som skall
iakttagas vid anförande av besvär
över taxeringsnämndens beslut
samt om skiljaktig mening som
antecknats i protokoll eller annan
handling.

§4

Den lokala skattemyndigheten
skall så snart det kan ske sända
underrättelse på blankett enligt
fastställt formulär till den som var
ägare av fastighet vid ingången av
taxeringsåret samt den som därefter
blivit ägare och som hos
myndigheten anmält att han
önskar erhålla sådan underrättelse,
om ny taxering skett eller ny
taxering icke skett i det fall särskild
fastighetsdeklaration avgivits
eller framställning om ny taxering
gjorts.

Vidare skall den lokala skattemyndigheten
så snart det kan ske
sända underrättelse till sökande
som begärt fördelning av taxeringsvärdet
enligt 8 § 3 mom. sista
stycket kommunalskattelagen
(1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas
upplysning om innehållet i taxeringsnämndens
beslut samt, i förekommande
fall, de enligt 10 §
kommunalskattelagen (1928:370)
redovisade delvärden som bestämts.
Underrättelsen skall vidare
innehålla upplysning om vad som
skall iakttagas vid anförande av
besvär över taxeringsnämndens
beslut samt om skiljaktig mening,
reservation eller särskild mening
som antecknats i protokoll eller
annan handling.

I övrigt äga bestämmelserna i 69 § 4 mom. andra stycket motsvarande

tillämpning beträffande underrättelse som nu sagts.

* Senaste lydelse 1972:171.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

190 §5

Bestämmelserna i 156 § om rättelse
av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds
beslut, om
inhämtande av yttrande från
nämndens ordförande och om underrättelse
om beslut som avser
rättelse äga motsvarande tillämpning
på särskild fastighetstaxering.

Därvid skall vad som sägs angående
fastighetsprövningsnämnd avse
skatterätt. Rättelse må dock ej beslutas
efter utgången av november
månad under taxeringsåret, om ej
anmärkning i fråga om felaktigheten
gjorts dessförinnan hos den
lokala skattemyndigheten.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt första stycket må ej föras
särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet avser föras i
den ordning som föreskrives i 191 och 195 §§.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna paragraf
meddelas av Kungl. Majit.

Bestämmelserna i 156» § om rättelse
av fastighetslängd ^ch fastighetstaxeringsnämnds
beslut, om
inhämtande av yttrande från
nämndens ordförande och om underrättelse
om beslut som avser
rättelse äga motsvarande tillämpning
på särskild fastighetstaxering.
Rättelse må dock ej beslutas efter
utgången av november månad under
taxeringsåret, om ej anmärkning
i fråga om felaktigheten
gjorts dessförinnan hos den lokala
skattemyndigheten.

191 §

1 mom. Talan mot taxeringsnämnds
beslut må genom besvär
hos länsskatterätten föras av ägare
av den fastighet beslutet rör samt
av vederbörande kommun och
taxeringsintendent.

Har skatterätten avgjort besvär
över viss taxering, må besvär ej
anföras hos skatterätten rörande
samma taxering.

2 m o m. Besvären skola ha inkommit
senast, från ägare den 15
augusti under taxeringsåret, från
kommun den 30 september under
taxeringsåret och från taxeringsintendent
den 30 april året efter
taxeringsåret.

1 mom. Talan mot taxeringsnämnds
beslut må genom besvär
hos fastighetstaxeringsrätten föras
av ägare av den fastighet beslutet
rör samt av vederbörande kommun
och taxeringsintendent.

Har fastighetstaxeringsrätten
avgjort besvär över viss taxering,
må besvär ej anföras hos fastighetstaxeringsrätten
rörande samma
taxering.

Bestämmelserna i 75 § skola äga
motsvarande tillämpning på besvär
enligt detta moment.

2 m o m. Besvären skola ha inkommit
senast, från ägare den 15
augusti under taxeringsåret och
från kommun den 30 september
samma år.

Taxeringsintendent äger anföra
besvär intill utgången av april månad
året efter taxeringsåret. Han
skall inom samma tid angiva yr -

5 Senaste lydelse 1972:171.

6 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

Föreslagen lydelse

/konden och grunder för besvärstalan,
om ej med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra
synnerliga skäl fastighetstaxeringsrätten
medgiver anstånd.

Inkomna besvär från ägare av
fastighet efter den enligt första
stycket för ägaren gällande besvärstiden
men före utgången av
april månad efter taxeringsåret,
får fastighetstaxeringsrätten pröva
besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären
i sak.

VII. Om besvär över skatterätts VII. Om besvär över fastighets och

kammarrätts beslut taxeringsrätts och kammarrätts be slut 193

Bestämmelserna i 164 § om be- Bestämmelserna i 164 § om besvär
över fastighetsprövnings- svär över fastighetstaxeringsrätts

nämnds beslut äga motsvarande beslut rörande allmän fastighets tillämpning

på särskild fastighets- taxering äga motsvarande tillämp taxering.

Därvid skall vad som ning på särskild fastighetstaxering.

sägs om fastighetsprövningsnämnd
avse skatterätt.

Bestämmelserna i 165 § äga motsvarande tillämpning på kammarrätts
handläggning av mål angående särskild fastighetstaxering och därmed
sammanhängande frågor.

195 §

2 m o m. Den som enligt 191 § 1 mom. äger föra talan mot taxeringsnämnds
beslut må i särskild ordning anföra besvär,

1) om fastighet genom förbiseende icke blivit taxerad,

2) om taxering ägt rum av an- 2) om taxering ägt rum av annan
egendom än som enligt 4 § nan egendom än fastighet,
tredje stycket kommunalskattelagen
är att hänföra till fastighet,

3) om fastighet upptagits såsom skattepliktig fastän den är undantagen
från skatteplikt, eller undantagits från skatteplikt, trots att så icke
bort ske,

4) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall,
där taxering av fastigheten icke bort äga rum,

5) om taxeringsbeslut beträffande fastigheten blivit oriktigt på grund
av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

6) om eljest sådana omständigheter föreligga, som bort föranleda
väsentligt annorlunda taxering, och särskilda skäl föreligga för prövning
av besvären,

7) om underrättelsé^som avses i 189 § haft felaktigt innehåll.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

3 mom. Besvär enligt denna
paragraf prövas av länsskatterätten.
Har taxeringen prövats av
länsskatterätten, skall kammarrätt
pröva målet. Har taxeringen prövats
av kammarrätten eller regeringsrätten,
skall regeringsrätten
pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrätten
må, om besvär enligt denna
paragraf finnas böra upptagas till
prövning, förordna att målet skall
upptagas och vidare handläggas av
länsskatterätt.

5 mom. Anföras besvär i
särskild ordning hos länsskatterätt,
äger 75 § motsvarande tilllämpning.

Föreslagen lydelse

3 mom. Besvär enligt denna
paragraf prövas av fastighetstaxeringsrätten.
Har taxeringen prövats
av fastighetstaxeringsrätten,
skall kammarrätt pröva målet. Har
taxeringen prövats av kammarrätt
eller regeringsrätten, skall regeringsrätten
pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrätten
må, om besvär enligt denna
paragraf finnas böra upptagas till
prövning, förordna att målet skall
upptagas och vidare handläggas av
fastighetstaxeringsrätt.

5 mom. Anföras besvär i
särskild ordning hos fastighetstaxeringsrätt,
äger 75 § motsvarande
tillämpning.

197

Om efter taxeringsårets utgång
fastighets taxeringsvärde med anledning
av anförda besvär ändras
eller taxeringsvärde åsättes fastighet,
som ej blivit taxerad, har
skatterätten att efter anmälan av
taxeringsintendent vidtaga däremot
svarande åtgärder för efterföljande
år under taxeringsperioden,
om ej beträffande fastigheten
sådant förhållande inträffat som
enligt 13 § 1 mom. kommunalskattelagen
bör föranleda ny taxering
av fastigheten.

Sådan anmälan hos skatterätten
må jämväl göras av fastighetens
ägare eller, om besvären anförts
av annan än ägaren, av denne.

§9

Om efter taxeringsårets utgång
fastighets taxeringsvärde med anledning
av anförda besvär ändras
eller taxeringsvärde åsättes fastighet,
som ej blivit taxerad, har
fastighetstaxeringsrätten att efter
anmälan av taxeringsintendent vidtaga
däremot svarande åtgärder
för efterföljande år under taxeringsperioden,
om ej beträffande
fastigheten sådant förhållande inträffat
som enligt 13 § 1 mom.
kommunalskattelagen bör föranleda
ny taxering av fastigheten.

Sådan anmälan hos fastighetstaxeringsrätten
må jämväl göras
av fastighetens ägare eller, om besvären
anförts av annan än ägaren,
av denne.

200 §

Bestämmelserna i denna förordning
om taxeringsnämndernas
verksamhet beträffande taxeringen
för inkomst och förmögenhet samt

• Senaste lydelse 1972:171.

Bestämmelserna i denna förordning
om taxeringsnämndernas
verksamhet beträffande taxeringen
för inkomst och förmögenhet samt

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

för sådan taxering meddelade gemensamma
bestämmelser om deklarationer
och andra uppgifter
liksom föreskrifterna om riksskatteverket,
de särskilda föreskrifterna
om vitén i 123—125 §§ och om
kostnader för taxeringsarbetet i
129 §, 130 § och 173 § 2 mom.
äga motsvarande tillämpning i
fråga om handhavandet av särskild
fastighetstaxering i den mån

Föreslagen lydelse

för sådan taxering meddelade gemensamma
bestämmelser om deklarationer
och andra uppgifter
liksom föreskrifterna om riksskatteverket,
de särskilda föreskrifterna
om vitén i 123—125 §§ och om
kostnader för taxeringsarbetet i
129 och 130 §§ äga motsvarande
tillämpning i fråga om handhavandet
av särskild fastighetstaxering
i den mån ej annat föreskrivits.

ej annat föreskrivits,

Ledamot av kammarrätten åtnjuter för tid, varunder han varit inkallad
till tjänstgöring enligt 193 § andra stycket, ersättning av statsmedel
enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första
gången, i fråga om bestämmelser som avser allmän fastighetstaxering,
vid 1975 års allmänna fastighetstaxering och i övrigt vid 1976 års årliga
taxering; dock att äldre bestämmelser om länsskatterätts befattning
med mål om fastighetstaxering skall fr. o. m. den 1 juli 1975 avse fastighetstaxeringsrätt.

Äldre bestämmelser tillämpas vid 1975 års taxering för inkomst och
förmögenhet och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

9 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971: 291)

Härigenom förordnas, att 1, 9, 27 och 33 §§ förvaltningsprocesslagen
(1971: 291) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag gäller rättskipning i
regeringsrätten, kammarrätt, skatterätt
och länsrätt.

Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller rättskipning i
regeringsrätten, kammarrätt, skatterätt,
fastighetstaxeringsrält och
länsrätt.

9 §

Förfarandet är skriftligt.

I handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga,
när det kan antagas vara till fördel för utredningen.

I kammarrätt, skatterätt och
länsrätt skall muntlig förhandling
hållas, om enskild som för talan
i målet begär det samt förhandlingen
ej är obehövlig och ej heller
särskilda skäl talar mot det.

I kammarrätt, skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt skall
muntlig förhandling hållas, om enskild
som för talan i målet begär
det samt förhandlingen ej är obehövlig
och ej heller särskilda skäl
talar mot det.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Finner skatterätt eller länsrätt
att förhör med vittne eller sakkunnig
lämpligen bör hållas av
annan skatterätt eller länsrätt, får
rätten efter samråd med denna besluta
härom.

Föreslagen lydelse

Finner skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt att förhör
med vittne eller sakkunnig
lämpligen bör hållas av annan
skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt, får rätten efter samråd
med denna besluta härom.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och
11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

33 §

Mot skatterätts och länsrätts
beslut föres talan hos kammarrätt.
Mot kammarrätts beslut föres talan
hos regeringsrätten. Talan föres
genom besvär.

Mot skatterätts, fastighetstaxeringsrätts
och länsrätts beslut fores
talan hos kammarrätt. Mot kammarrätts
beslut föres talan hos
regeringsrätten. Talan fores genom
besvär.

Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt

Härigenom förordnas i fråga om lagen om skatterätt och länsrätt
(1971: 52),

dels att rubriken till lagen samt 1—3 och 5—14 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna
lydelse.

Lag

om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I varje län finns en länsskatte- I varje län finns en länsskatte rätt

och en länsrätt. För hela lan- rätt, en fastighetstaxeringsrätt och

det finns en mellankommunal skat- en länsrätt. För hela landet finns

terätt. en mellankommunal skatterätt.

2 §

Länsskatterätt och länsrätt har Länsskatterätt, fastighetstaxe sitt

kansli i länsstyrelsen. Den mel- ringsrätt och länsrätt har sitt kansli

7 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

lankommunala skatterätten har sitt
kansli i riksskatteverket.

Skatterätt och länsrätt sammanträder
på den ort där den har sitt
kansli. När det föreligger särskilda
skäl, får rätten sammanträda på
annan ort.

Föreslagen lydelse

i länsstyrelsen. Den mellankommunala
skatterätten har sitt kansli
i riksskatteverket.

Skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt sammanträder på
den ort där den har sitt kansli.
När det föreligger särskilda skäl,
får rätten sammanträda på annan
ort.

3 §

Vid skatterätt handlägges mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och
folkbokföringsförfattningama i den utsträckning som är föreskrivet i
dessa författningar.

Vid fastighetstaxeringsrätt handlägges
mål om fastighetstaxering
enligt vad därom är särskilt föreskrivet
samt mål om uppdelning
av taxeringsvärde enligt 8 § 3
mom. kommunalskattelagen (1928:
370).

5 §

Skatterätt och länsrätt består av ordförande och nämndemän, om ej
annat följer av 6 §. Rätten är domför med ordförande och tre nämndemän.
Fler än fyra nämndemän får ej tjänstgöra i rätten.

Konungen bestämmer hur
många nämndemän som skall finnas
i varje län för tjänstgöring i
länsskatterätt och länsrätt samt vid
den mellankommunala skatterätten.

Fastighetstaxeringsrätt består av
ordförande, värderingstekniska
ledamöter och nämndemän, om
ej annat följer av 6 §. Rätten är
domför med ordföranden och tre
andra ledamöter, varav minst en
värderingsteknisk ledamot och
minst två nämndemän. Fler än
fyra ledamöter, utöver ordföranden,
får ej tjänstgöra i rätten. Sammanträde
med samtliga ledamöter
får dock hållas för överläggning
rörande de värderingsgrunder som
avses skola tillämpas.

Konungen bestämmer hur
många nämndemän som skall finnas
i varje län för tjänstgöring i
länsskatterätt och länsrätt samt vid
den mellankommunala skatterätten.
Konungen bestämmer också
hur många värderingstekniska ledamöter
och nämndemän som
skall finnas i varje län för tjänstgöring
i fastighetstaxeringsrätt.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Skatterätt och länsrätt är domför
utan nämndemän

Föreslagen lydelse

6 §

Skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt är domför med
ordföranden ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vitt- 2. vid sådant förhör med vittne

ne eller sakkunnig som begärts eller sakkunnig som begärts av

av annan skatterätt eller länsrätt, annan skatterätt, fastighetstaxe ringsrätt

eller länsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut att tills vidare återkalla körkort eller turistkörkort eller
att tills vidare vägra godkännande av utländskt körkort, när det är
uppenbart att sådant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som ej innefattar slutligt avgörande av mål,

6. vid avgörande av mål i vilket saken är uppenbar.

Om det ej är påkallat av särskild
anledning att målet prövas
av fullsutten rätt, är skatterätt och
länsrätt domför utan nämndemän
vid beslut som ej innefattar prövning
av målet i sak.

Om det ej är påkallat av särskild
anledning att målet prövas
av fullsutten rätt, är skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt
domför med ordföranden ensam
vid beslut som ej innefattar prövning
av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål om handräckning vid taxeringsrevision, handlings undantagande
från taxeringsrevision och befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift
enligt taxeringsförordningen (1956: 623),

3. mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § bamavårdslagen
(1960: 97),

4. mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med
undantag av mål om arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares skatt.

4. mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med
undantag av mål om arbetsgivares
ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde
enligt 8 § 3 mom. sista
stycket kommunalskattelagen
(1928: 370).

7 §

I länsskatterätt och länsrätt finns
en eller flera ordförande vilka innehar
tjänst vid länsstyrelsen. Sådan
tjänst tillsättes av Konungen.
I den mellankommunala skatterätten
finns en eller flera ordförande
vilka förordnas av Konungen
för viss tid.

I länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt finns en eller
flera ordförande vilka innehar
tjänst vid länsstyrelsen. Sådan
tjänst tillsättes av Konungen. I
den mellankommunala skatterätten
finns en eller flera ordförande
vilka förordnas av Konungen för
viss tid.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

Om beviljande av ledighet och
förordnande av vikarie för ordförande
i skatterätt och länsrätt
meddelas bestämmelser av Konungen.

Ordförande i skatterätt och länsrätt
skall vara lagfaren. Ordförande
och föredragande i skatterätt
och länsrätt skall vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller
i konkurstillstånd får ej tjänstgöra
som ordförande eller föredragande.

Föreslagen lydelse

Om beviljande av ledighet och
förordnande av vikarie för ordförande
i skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt meddelas
bestämmelser av Konungen.

Ordförande i skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt skall
vara lagfaren. Ordförande och föredragande
i sådan rätt skall vara
svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurstillstånd
får ej tjänstgöra som ordförande
eller föredragande.

8 §

Nämndeman i länsskatterätt
och länsrätt utses genom val. Valet
förrättas av landstinget eller,
om i länet finns kommun som ej
ingår i landstingskommun, av
landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan
som länsstyrelsen bestämmer
efter befolkningstalen. I Gotlands
län förrättas valet av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Nämndeman i länsskatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och länsrätt
utses genom val. Val förrättas av
landstinget eller, om i länet finns
kommun som ej ingår! landstingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning
dem emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolkningstalen.
I Gotlands län förrättas val
av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.

Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av Konungen.

Värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt
förordnas av
länsstyrelsen.

9 §

Valbar till nämndeman i länsskatterätt
och länsrätt är myndig
svensk medborgare, som är mantalsskriven
och bosatt inom länet
och ej har fyllt sjuttio år. Till
nämndeman i den mellankommunala
skatterätten får utses endast
myndig svensk medborgare, som
ej har fyllt sjuttio år.

Valbar till nämndeman i länsskatterätt,
fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt är myndig svensk
medborgare, som är mantalsskriven
och bosatt inom länet och ej
har fyllt sjuttio år. Till nämndeman
i den mellankommunala skatterätten
får utses endast myndig
svensk medborgare, som ej har
fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller under länsstyrelse
lydande myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsulent,
lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har
till yrke att föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej
skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

SkU1973: 70

Nuvarande lydelse

Nämndeman utses för sex år
men får avgå efter två år. Om
nämndeman visar giltigt hinder,
får skatterätt eller länsrätt entlediga
honom tidigare. Den som har
fyllt sextio år har rätt att frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman
att vara valbar eller behörig,
förfaller uppdraget.

När ledighet uppkommer, utses
ny nämndeman för återstående
tid.

Ledamot och föredragande i
skatterätt och länsrätt skall ha avlagt
domared eller försäkran enligt
4 kap. 11 § rättegångsbalken.

De som står i sådant förhållande
till varandra som sägs i 4 kap.

Föreslagen lydelse
9 a §

Värderingsteknisk ledamot i
fastighetstaxeringsrätt skall vara
myndig svensk medborgare och ha
sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.
Bland de värderingstekniska
ledamöterna skall
finnas företrädd sådan sakkunskap
beträffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 9 § andra stycket
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande värderingsteknisk
ledamot.

Nämndeman i skatterätt och
länsrätt utses för sex år men får
avgå efter två år. Om nämndeman
i sådan rätt visar giltigt hinder,
får rätten entlediga honom tidigare.
Den som har fyllt sextio år
har rätt att frånträda uppdraget.
Upphör nämndeman att vara valbar
eller behörig, förfaller uppdraget.

Vad i första stycket sägs skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
nämndeman i fastighetstaxeringsrätt,
dock att sådan nämndeman
utses för tiden från och
med den 1 juli det år, då allmän
fastighetstaxering äger rum, till
och med den 30 juni det år då
sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt
förordnas för
tid som sägs i andra stycket.

När ledighet uppkommer, utses
ny nämndeman eller förordnas ny
värderingsteknisk ledamot för den
tid som i vartdera fallet återstår.

Ledamot och föredragande i
skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt skall ha avlagt domared
eller försäkran enligt 4 kap.
11 § rättegångsbalken.

De som står i sådant förhållande
till varandra som sägs i 4 kap.

SkU 1973: 70

Nuvarande lydelse

12 § rättegångsbalken får ej samtidigt
tjänstgöra som ledamöter i
skatterätt eller länsrätt.

Föreslagen lydelse

12 § rättegångsbalken får ej samtidigt
tjänstgöra som ledamöter i
skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt.

13 §

I fråga om omröstning i skatterätt
och länsrätt gäller bestämmelserna
i 16 och 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i domstol
med endast lagfarna ledamöter.
Ordföranden säger först sin mening.

Konungen meddelar ytterligare
föreskrifter om skatterätts och
länsrätts organisation och verksamhet.

I fråga om omröstning i skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och
länsrätt gäller bestämmelserna i
16 och 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i domstol med endast
lagfarna ledamöter. Ordföranden
säger först sin mening.

14 §

Konungen meddelar ytterligare
föreskrifter om skatterätts, fastighetstaxeringsrätts
och länsrätts organisation
och verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975, dock att lagen skall gälla
redan dessförinnan i fråga om åtgärder som erfordras för lagens tilllämpning
efter ikraftträdandet.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen 1973:

2173 av herr Adolfsson (m) vari hemställs

att riksdagen med avslag på prop. 1973: 162 såvitt avser ändrade regler
för taxering av skogsmark och växande skog, hos Kungl. Maj:t
anhåller om utredning i syfte att möjliggöra en övergång till taxering av
jordbruksfastighet efter avkastningsvärdeprincipen;

1973: 2174 av herr Brundin m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att Kungl.
Maj:t förelägger riksdagen förslag om justeringar i gällande skatteskalor
med hänsyn till penningvärdeförsämringen så att dessa nya skalor
kan gälla senast från den tidpunkt då den nya fastighetstaxeringen slår
igenom i beskattningen,

2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att Kungl.
Maj:t förelägger riksdagen förslag om justering av garantibelopp och
schablonmetod så att någon skärpning av fastighetsbeskattningen inte
inträffar på grund av de höjda taxeringsvärdena,

SkU 1973: 70

3. att riksdagen beslutar att som grund för fastighetstaxeringen skall
ligga det genomsnittliga marknadsvärdet under perioden 1968—1973,

4. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om förnyad
utredning om fastighetsbegreppet,

5. att riksdagen uttalar, att stor försiktighet skall iakttas vid fastställandet
av nya taxeringsvärden för att svåra ekonomiska konsekvenser
för den enskilde skall kunna undvikas;

1973: 2175 av herr Josefson m. fl. (c, fp, m) vari hemställs

att riksdagen vid sin behandling av prop. 1973:162

1. hos Kungl. Maj:t anhåller att vid riksskatteverkets anvisningsarbete
hänsyn tas till bristerna i prisstatistiken för jordbruksfastigheter och
att överläggning äger rum med jordbrukets organisationer innan anvisningarna
fastställes,

2. hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående prisstatistiken
i god tid före nästa allmänna fastighetstaxering,

3. som sin mening uttalar att skogsvärdenivån fastställs efter ingående
skälighetsprövning, varvid samråd sker med jord- och skogsbrukets
organisationer för upprättande av värdetabeller för skog,

4. beslutar anta följande lydelse av inledningen till punkt C 5 i skogsvärderingsinstruktionen: Taxeringen

av skogsmark och växande skog skall grunda sig på de
uppgifter som lämnats i fastighetsdeklaration. Föreligger behov av ytterligare
uppgifter, skall sådana lämnas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren
är skyldig att i fastighetsdeklarationen ange för taxeringen erforderliga
uppgifter ur skogsuppskattningshandlingar, som han innehar.

5. beslutar anta följande lydelse av punkt 3 sjunde stycket sjätte meningen
av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen:

Detta avskrivningsunderlag får jämkas om den del av fastighetens
anskaffningskostnad som anses belöpa på byggnaderna jämte nyss angivna
tillgångar visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av
dessa.

6. beslutar att komplettera 167 § 1 mom. taxeringsförordningen med
ett andra stycke av följande lydelse:

Samma besvärsrätt tillkommer ägare av fastighet, som icke skolat
erhålla underrättelse som i första stycket sägs, om ägaren gör sannolikt
att underrättelse enligt 152 § andra stycket på grund av ägarens bortovaro
eller sjukdom eller av annan anledning icke kommit ägare till handa
före utgången av februari månad under taxeringsåret.

1973: 2176 av herr Norrby i Åkersberga (fp) vari hemställs

att riksdagen vid behandlingen av prop. 1973:162 beslutar uttala

1. att fastigheter i Stockholms läns skärgård bör taxeras i gemensamt
fastighetstaxeringsdistrikt samt

SkU1973: 70

2. att konsekvenserna för marknadsvärde och avkastningsvärde av
den fysiska riksplaneringen och därav föranledd lagstiftning särskilt skall
beaktas vid den allmänna fastighetstaxeringen;

1973: 2177 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen anhåller att Kungl. Maj:t anmodar riksskatteverket att
vid utformningen av anvisningar för värdering av skogsmark beakta
vad i motionen anförts angående värdering av skogsmark för vilken avverkningsförbud
råder.

I detta sammanhang behandlas också den vid riksdagens början väckta
motionen

1973: 382 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställs

att riksdagen beslutar

1. att möjlighet till minskning av taxeringsvärde bör införas för det
fall att genom renovering i stället för rivning och nybyggnad en fastighets
exploateringsvärde ej utnyttjats,

2. att vid fastighetstaxering betydligt större hänsyn än nu bör tas till
s. k. kulturhus,

3. att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext.

Skrivelse

Till utskottet har ingivits en skrivelse från Lantbrukets skattedelegation
med anledning av prop. 1973: 162.

Utskottet

I propositionen föreslås nya regler inför 1975 års allmänna fastighetstaxering.
Ett huvudsyfte har därvid varit att förbättra metoderna
för värderingen av fastigheterna. Vidare har eftersträvats sådana uppgifter
från fastighetstaxeringen som kan få en så vid användning som
möjligt inom olika områden av beskattningen.

Det fastighetsbegrepp som används inom civilrätten och definieras i
jordabalken skall, där annat inte särskilt föreskrivs, i princip tillämpas
även inom skatterätten.

Underlaget för fastighetstaxeringen blir i allt väsentligt detsamma
som tidigare. För att bibehålla ett såvitt möjligt oförändrat underlag för
beräkning av garantibeloppet, som ingår vid beräkningen av inkomst
för kommunal beskattning, kommer emellertid s. k. industritillbehör
— som hittills i stor utsträckning behandlats som lös egendom i skatterätten
— att vara befriade från skatteplikt.

Även reglerna om taxeringsenhet — särskilt då det gäller samfälligheter
— och om beskattningsnatur moderniseras med hänsyn till ny

SkU 1973:70

civilrättslig lagstiftning om fastighetsbildning m. m. Detta innebär dock
ingen förändring av underlaget för fastighetstaxeringen.

Nya materiella regler för fastighetstaxeringen föreslås i ytterligare åtskilliga
avseenden. Marknadsvärdet skall vara värderingsgrund vid taxeringen
av fastigheter av alla typer. Taxeringsvärdet skall motsvara 75 %
av marknadsvärdet. De nya värderingsreglerna avser främst jordbruksfastigheterna.
För dessa skall i fortsättningen redovisas ett byggnadsvärde.
Detta skall beräknas enligt den s. k. mervärdeprincipen liksom
f. n. sker vid taxeringen av annan fastighet. Skogen och skogsmarken
föreslås bli taxerad enligt en moderniserad avkastningsmetod, som regleras
i en ny skogsvärderingsinstruktion. Delvärdena för jordbruksfastighet
blir — förutom byggnadsvärde och skogsbruksvärde — jordbruksvärde,
värde av övrig mark, värde av särskilda tillgångar och övervärde.
Inom delvärdena kan särskilda delposter redovisas. Inom byggnadsvärdet
skall sålunda särredovisas värdet av ägares och arrendators
bostadsbyggnader, av ekonomibyggnader och av s. k. överbyggnader.
För den närmare utformningen av värderingsmetoder och värderingsförfarandet
skall riksskatteverket lämna anvisningar.

Åtskilliga organisatoriska ändringar föreslås för fastighetstaxeringen.
I första instans skall förutom lokala fastighetstaxeringsnämnder för
taxeringen av svårbedömbara fastigheter finnas gemensamma fastighetstaxeringsnämnder
i varje län. Till dessa nämnder skall knytas konsulenter
för fastighetstaxeringen. En ny prövningsinstans, fastighetstaxeringsrätten,
föreslås bli inrättad. Fastighetstaxeringsrätten skall vara
knuten till länsstyrelsernas förvaltningsavdelning och bestå av ordförande,
nämndemän och värderingstekniska ledamöter. En särskild tjänst
för en fastighetstaxeringsspecialist skall kunna inrättas vid länsstyrelserna.

Förberedelserna för den allmänna fastighetstaxeringen tidigareläggs.
På våren året före taxeringen skall riksskatteverket meddela preliminära
anvisningar, vilka därefter testas inom länet bl. a. lokalt i arbetsgrupper
inom fastighetstaxeringsnämnderna. Underrättelseförfarandet förbättras,
och de ordinarie besvärstiderna för fastighetsägare och kommun förlängs.
Även möjligheterna till extraordinär besvärsrätt utvidgas.

Nuvarande s. k. proportioneringsregel för beräkning av avskrivningsunderlag
för byggnader vid jordbruksbeskattningen ersätts med en ny
sådan regel, grundad på det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet.

Som konsekvens av definitionen av fastighetsbegreppet föreslås särskilda
värderingsregler för industritillbehör på kapitalbeskattningens
område.

Utskottet, som i princip ansluter sig till de i propositionen framlagda
förslagen, behandlar i det följande endast de förslag i propositionen,
som föranlett yrkanden om ändringar i motioner eller i den till utskottet
ingivna skrivelsen från Lantbrukets skattedelegation.

8 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 70

SkU1973: 70

Fastighetsbegreppet

I motionen 1973: 2174 yrkas att en ny utredning skall verkställas om
fastighetsbegreppet. Enligt motionärernas mening bör fastighetsbegreppet
inför den allmänna fastighetstaxering, som skall ske efter 1975 års
taxering, anpassas efter tillgångsgrupperingarna i rörelse- och jordbruksavskrivningsreglerna
i enlighet med utredningens om det skatterättsliga
fastighetsbegreppet förslag. Motionärerna anser att förslaget i propositionen
tillgodoser garantibeskattningen i onödigt hög grad. I stället
borde man inrikta sig på att skapa ett fastighetsbegrepp som är användbart
också för andra och viktigare ändamål, bl. a. en riktig värdering
av tillgångarna vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

Utskottet anser att några väsentliga fördelar knappast står att vinna
från redovisnings- och inkomsttaxeringssynpunkt, om man anpassar fastighetsbegreppet
till tillgångsgrupperingarna i avskrivningsreglerna. Det
skatterättsliga fastighetsbegreppet bör innefatta en hög grad av kontinuitet,
vilket avskrivningsreglerna inte gör. Samordning föreligger f. n. inte
mellan fastighetsbegreppet och avskrivningsreglerna, vilket inte torde ha
medfört några särskilda svårigheter vid inkomsttaxeringen eller från
bokföringsteknisk synpunkt. För fastighetstaxeringen torde det vara i det
närmaste ogörligt att saluvärdera de byggnadsskal och byggnadsstommar
som skulle utgöra byggnad enligt det fastighetsbegrepp som förordas i
motionen. Något statistiskt underlag för en sådan värdering finns inte
och torde knappast kunna tillskapas. Det torde inte heller vara möjligt
att tillskapa ett enhetligt fastighetsbegrepp för hela skatterätten. Förslaget
i propositionen om fastighetsbegreppet grundar sig på omfattande
förarbeten. Vissa modifikationer har föreslagits för fastighetstaxeringens
och kapitalbeskattningens del till följd av det föreslagna fastighetsbegreppet.
Detta skall inte träda i kraft förrän tidigast den 1 januari
1975. Som påpekats i propositionen finns det därför god tid att överväga
de ytterligare modifikationer av fastighetsbegreppet inom vissa
andra områden av skatterätten som kan behövas. Sådana områden
överses f. n. av företagsskatteberedningen, realisationsvinstkommittén,
bostadsskattekommittén och mervärdeskatteutredningen. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1973: 2174 i denna del.

Allmänna värderingsregler m. m.

I propositionen föreslås att den nuvarande termen allmänt saluvärde
skall ersättas med det innehållsmässigt identiska begreppet marknadsvärde.
Marknadsvärdet skall vara värderingsgrund för alla fastighetstyper
och skall beräknas i första hand enligt ortsprismetoden och i andra
hand enligt avkastningsmetoden eller en produktionskostnadsmetod.
Taxeringsvärdenivån skall vara 75 % av marknadsvärdenivån vid ingången
av året före taxeringsåret i enlighet med de närmare föreskrifter

SkU1973: 70

riksskatteverket meddelar. Departementschefen framhåller att det ideala
tillståndet vore att taxeringsvärdet helt motsvarade marknadsvärdet.
Av säkerhetsskäl behövs emellertid en säkerhetsmarginal. Som sådan
fungerar en 75-procentig taxeringsvärdenivå och anknytningen till år
för bestämmande av marknadsvärdenivån. Denna måste av delvis statistiskt-tekniska
skäl beräknas på marknadsvärdena ett å två år före
taxeringen. För bestämmande av marknadsvärdenivån bör normalt de
statistiska medeltalen för priserna under hela andra året före taxeringsåret
användas. Om någon klart urskiljbar trend förekommer under
senare hälften av det andra året före taxeringsåret bör denna trend
beaktas vid nivåsättningen.

I motionen 1973: 2175 yrkas att riksskatteverket vid utarbetandet av
anvisningarna skall beakta bristerna i fastighetsprisstatistiken, och överlägga
med jordbruksorganisationerna innan anvisningarna fastställs. I
samma motion yrkas vidare att en särskild utredning angående prisstatistiken
skall företas och att förslag i ämnet skall lämnas i god tid
före nästa allmänna fastighetstaxering. Skälen för yrkandena i motionen
om fastighetsprisstatistiken för jordbruksfastigheter är främst att antalet
köp av sådana fastigheter, som enligt statistiska centralbyråns utgallringsnormer
f. n. kommer att ingå i statistiken — omkring 2 000 köp
per år — är för litet och att dessa köp dessutom inte är representativa.
Motsvarande synpunkter framförs i den till utskottet ingivna skrivelsen
från Lantbrukets skattedelegation.

Ortsprisnivån skall enligt förslaget i propositionen liksom f. n. vara
den grundläggande värderingsmetoden. Frågor om fastighetsprisstatistiken
är därför väsentliga då det gäller fastighetstaxeringen. Allmänt sett
anknyts taxeringsvärdenivån i fråga om jordbruksfastigheterna till marknadsvärdenivån
för de 2 000 försäljningar av jordbruksfastigheter som
utgallrats under det sista år som man av tekniska skäl kan grunda marknadsvärdenivån
på. Emellertid kommer vid 1975 års taxering motsvarande
köp under åren 1970—1972 att ligga till grund för analyser av
marknadsvärdenivån. Då det gäller att fastställa värdena för fastigheter
och fastighetstyper av olika storlek och med olika godhetsgrad på marken,
med skilda bebyggelseformer, byggnadsstorlekar m. m. kommer de
utgallrade köpen för åren 1970—1973 att direkt ligga till grund för bedömningarna.
1970—1972 års köp räknas därvid först upp till 1973 års
prisnivå varefter en analys sker av de olika prispåverkande komponenterna
vid fastighetsförsäljningarna som kan tillgodoföras i samband med
värderingsanvisningarna. Till grund för dessa ligger således omkring
8 000 köp, vilket från rent statistiska synpunkter får anses vara tillräckligt.
Av dessa köp har lantbruksnämnderna vidare inventerat 5 000 inför
1975 års taxering.

För att förbättra representativiteten i statistikmaterialet yrkas i motionen
att släktköp skall ingå i detta men att tillskottsköp däremot skall

SkU 1973: 70

undantas därifrån. Dessa frågor har behandlats ingående i propositionen.
Med marknadsvärde avser man priset på en öppen marknad. Släktköpen
beaktas inte i några andra sammanhang för bestämning av marknadsvärdet.
Priserna vid de fria köpen ligger ca 50 % över priserna vid
släktköpen. I propositionen har med hänsyn härtill klar ställning tagits
mot att låta släktköpen ingå i fastighetsprisstatistiken. Man har vidare
uppmärksammat de särskilda frågeställningar som kan föreligga vid utnyttjandet
av tillskottsköpen i prisstatistiken och funnit att tillskottsköpen
bör ingå i fastighetsprisstatistiken med särskilda hänsynstaganden i
vissa fall. Bl. a. har framhållits att samordningen mellan de olika delvärdena
vid 1975 års taxering kommer att göra det nödvändigt med
vissa reduktioner av markvärdena.

Den reduktion av markvärdena som nyss nämnts torde komma att
uppgå till 10—20 %. Vid kommande arbete med prisstatistiken skall
materialet i detta avseende analyseras ytterligare. I propositionen uttalas
att de tillämpande myndigheterna, i första hand riksskatteverket
och statistiska centralbyrån, bör utarbeta och förfina prisstatistiken så
att riktiga och rättvisa taxeringsvärden kan åsättas. Utskottet ansluter
sig till vad som sålunda anförts i propositionen. Detta innebär bl. a. att
man vid den kommande omarbetningen av statistiken utnyttjar den
möjlighet till förbättring av statistiken som särskiljandet av byggnadsvärden
samt klassificering av åker och byggnader medför. Statistiken utökas
vidare att omfatta förvärv av del av fastighet och obebyggd fastighet.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda de yrkanden
i motionen som avser fastighetsprisstatistiken.

Enligt motionärernas mening bör riksskatteverket överlägga med jordbrukets
organisationer, innan verket fastställer sina anvisningar. Riksskatteverkets
förberedelsearbete inför 1975 års taxering i fråga om bl. a.
jordbruksanvisningarna pågår f. n. Dessa anvisningar utarbetas under
medverkan av experter från bl. a. lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.
I propositionen framhålls att fastighetsägarnas intresse i
samband med fastighetstaxeringen får anses bli tillgodosett genom fastighetstaxeringsnämnderna,
som på det lokala planet skall medverka
vid framtagandet av anvisningarna. Ytterligare representation för partsintressena
anses f. n. inte kunna inarbetas i systemet för fastighetstaxeringen.
Det anförda bör enligt utskottets mening ha motsvarande giltighet
i fråga om utarbetandet av riksskatteverkets anvisningar. Utskottet
avstyrker därför berörda yrkande men förutsätter att riksskatteverket
i efterhand dokumenterar den fastighetsprisstatistik som legat
till grund för anvisningarna.

I motionen 1973: 2174 begärs bl. a. ett uttalande om att stor försiktighet
skall iakttas vid fastställande av taxeringsvärdena med hänsyn
till konsekvenserna för den enskilde.

Den nyssnämnda generella säkerhetsmarginalen, som innefattas i

SkU1973: 70

sättet att beräkna taxeringsvärdenivån, får i första hand anses verka i
den riktning som åsyftas i motionen. Vidare har i propositionen föreslagits
extra säkerhetsmarginaler dels om säkerheten vid värderingen i
fråga om viss fastighetstyp, t. ex. exploateringsfastighet, är lägre än
normalt, dels vid onormala marknadssituationer. Dessutom skall liksom
f. n. som huvudregel för värderingen gälla att denna skall vara individuell
för varje taxeringsenhet och att taxeringsvärdet skall åsättas under
hänsynstagande till de säregna förhållanden som kan råda för taxeringsenheten.
Genom de föreslagna reglerna måste enligt utskottets mening
det traditionella försiktighetskravet vid taxeringen anses tillgodosett.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1973: 2174 i denna del.

I samma motion yrkas vidare att marknadsvärdenivån under åren
1968—1973 skall ligga till grund för 1975 års taxering. Som skäl anges
bl. a. att, om endast ett givet års marknadsvärde ligger till grund för
taxeringen och under detta år onormala prisförändringar skett, såsom i
fråga om virke år 1973, kan orealistiska och oacceptabla höjningar bli
resultatet.

Endast under exceptionella förhållanden utvisar fastighetspriserna
större variationer mellan olika år. Om sådana förhållanden skulle inträffa,
skall enligt departementschefens uttalande riksskatteverket påkalla
lagstiftning om extra säkerhetsmarginal. Detta bör även kunna
innebära viss särskild behandling av statistikmaterialet. En sådan föreslås
i propositionen i fråga om skogstaxeringen, där ett på visst sätt
uppräknat medeltal för fastighetspriserna 1970—1972 skall anses utgöra
marknadsvärdenivå. Det tillvägagångssätt som förordas i motionen
skulle bl. a. innebära att de fastigheter, som ökat mest i värde under
en taxeringsperiod, får en större säkerhetsmarginal än övriga fastigheter
och att marknadsvärdenivån för fastigheter, på vilka priserna sjunkit
under perioden, kan komma att ligga högre än de faktiska priserna
vid utgången av 1973. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet berörda
yrkande i motionen 1973: 2174.

Individuell taxering av fastighet

Som ovan nämnts skall — oavsett efter vilken värderingsmetod marknadsvärdet
uppskattas — värdet bestämmas med hänsyn till sådana
säregna förhållanden för taxeringsenheten som inverkar på värdet. Motsvarande
allmänna värderingsregel gäller f. n.

I motionen 1973: 2176 yrkas att konsekvenserna för fastighetsvärdena
av den fysiska riksplaneringen och därav föranledd lagstiftning särskilt
skall beaktas vid den allmänna fastighetstaxeringen.

Syftet med motionen synes kunna uppnås inom ramen för regeln om
individuell taxering av fastighet. För sådana förhållanden skall riksskatteverket,
då det erfordras, utfärda särskilda värderingsanvisningar.
Departementschefen har särskilt framhållit att man inför 1975 års taxe -

SkU1973: 70

ring bör uppmärksamma bl. a. ändrade regler om fastighets glesbebyggelserätt
i byggnadslagen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1973: 2176 i denna del.

I motionen 1973: 382 yrkas att möjlighet skall införas att minska
taxeringsvärdet, då en fastighets exploateringsvärde inte utnyttjas genom
att en äldre byggnad renoveras i stället för att den rivs och en ny byggnad
uppföres. I motionen yrkas dessutom att betydligt större hänsyn än
f. n. skall tas till s. k. kulturhus vid fastighetstaxeringen.

Även dessa yrkanden synes falla inom ramen för regeln om den individuella
värderingen. Fastighet med äldre bebyggelse värderas liksom
andra fastigheter med hänsyn till marknadsvärdet vid ingången av taxeringsåret.
En icke utnyttjad byggnadsrätt för en sådan fastighet kan beaktas
som en värdehöjande faktor endast i den utsträckning den utökade
byggnadsrätten skulle höja fastighetens värde vid nybyggnad i framtiden.
Generellt brukar emellertid fastigheter med otidsenliga byggnader
anses ha ett lågt marknadsvärde och taxeras därför lågt. Sker en
omfattande renovering eller K-märkning under taxeringsperioden, kan
detta vara skäl för ny taxering vid en särskild fastighetstaxering. En
fastighet med ett kulturhus värderas liksom andra fastigheter med hänsyn
till fastighetens beskaffenhet vid ingången av taxeringsåret, dvs. vid
1975 års taxering med beaktande av det skick och det tilltånd i vilket
fastigheten befinner sig vid årsskiftet 1974—1975. Kulturhuset värderas
då med utgångspunkt i marknadsvärdet i K-märkt skick, varvid givetvis
beaktas att byggnaderna får förutsättas bestå under oöverskådlig
framtid. Av det anförda framgår att vid fastighetsvärderingen skälig
hänsyn tas till de speciella förhållanden som föreligger i fråga om de
i motionen avsedda fastigheterna, varför utskottet avstyrker berörda
lagstiftningsyrkanden i motionen 1973: 382.

Skogstaxeringen

Även för skogsfastigheter föreslås i propositionen att värderingsgiunden
fr. o. m. 1975 års allmänna fastighetstaxering skall vara marknadsvärdet.
Skogsbruksvärdena skall åsättas enligt regler i en ny skogsvärderingsinstruktion.
Denna innefattar en modernisering av den avkastningsmetod
som regleras i den nuvarande skogsvärderingsinstruktionen. De
med avkastningsmetoden framtagna värdena skall anpassas till marknadsvärdenivå
och därefter nedräknas till den 75-procentiga taxeringsvärdenivån.
Vid värderingen skall vidare, enligt anvisningar från riksskatteverket,
hänsyn tas till meddelade skydds- eller fridlysningsbestämmelser
och andra jämförliga, på värdet inverkande omständigheter.
Taxeringen av en skogsfastighet skall grunda sig på de uppgifter som
lämnats i fastighetsdeklarationen. Föreligger behov av ytterligare uppgifter
skall sådana lämnas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren är vidare
skyldig att förete skogsuppskattningshandl ingar som han innehar.

SkU1973:70

I motionen 1973: 2175 yrkas att skogsvärdenivån vid 1975 års taxering
skall fastställas efter ingående skälighetsprövning och samråd mellan
riksskatteverket samt jord- och skogsbrukets organisationer vid upprättandet
av skogsvärdetabellema. Yrkandet grundas främst på uppfatt*
ningen att .prisstatistiken för skogsfastigheter f. n. är alltför bristfällig
för att ligga till grund för en marknadsvärdering av skog 1975. Samma
mening framför Lantbrukets skattedelegation i sin skrivelse. Yrkandet
angående skogstaxeringen i motionen 1973: 2173 är mera långtgående.
Motionären anser att det nuvarande systemet med en renodlad avkastningsmetod
som har avkastningsvärdet som riktmärke fungerat tillfredsställande
vid skogstaxeringen. Med hänsyn till att statistikmaterialet för
skogsfastigheter anses vara otillfredsställande yrkas i motionen avslag
på propositionen såvitt avser ändrade regler för taxering av skogsmark
och växande skog.

Avkastningsvärderingen enligt den nuvarande skogsvärderingsinstruktionen
har genomgående lett till alltför höga värden. Man har därför vid
varje fastighetstaxering varit tvungen att reducera dessa värden med
hjälp av generella säkerhetsmarginaler, som bl. a. medfört olikformiga
resultat vid taxeringen i olika delar av landet. Även i övrigt synes det
föreligga ett behov av en modernisering av skogstaxeringsmetoden. Såvitt
utskottet kan bedöma torde det statistikmaterial, som står till förfogande
vid 1975 års taxering, vara tillräckligt för att åstadkomma en
marknadsvärdeanpassning av taxeringsvärdena för skogen. Som framhållits
i propositionen får man för områden där undantagsvis uttalad
prisnivå saknas försöka uppskatta denna nivå mot bakgrund av skälighetsöverväganden,
vid vilka skillnaden i lönsamhet mellan dessa områden
och sådana likartade områden, där uttalad prisnivå föreligger, bör
spela en framträdande roll. Utskottet anser i likhet med departementschefen
att skogstaxeringen 1975 skall ske på grundval av en sådan marknadsvärdeanpassning
av skogens taxeringsvärden som nyss angetts. Riktmärket
för värderingen bör, i vart fall till viss del, överensstämma med
yrkandet i motionen 1973: 2175. Vid utarbetandet av underlag för
skogsvärdetabellema och skogsvärderingsanvisningarna i övrigt inför
1975 års taxering har riksskatteverket utnyttjat experter bl. a. från skogsbrukets
organisationer.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om
taxering av skogsmark och växande skog och avstyrker motionerna
1973: 2173 och 1973: 2175.

I motionen 1973: 2177 yrkas att riksskatteverket i sina anvisningar om
värdering av skogsmark skall beakta att sådan mark kan ha belagts med
avverkningsförbud och därför saknar avkastningsvärde.

Som tidigare nämnts ankommer det på riksskatteverket att meddela
närmare anvisningar om värderingsmetoderna. Anvisningarna skall bl. a.
gälla fall då värdepåverkan av s. k. säregna omständigheter på en fastig -

SkU 1973: 70

100

het skall beaktas. I den föreslagna skogsvärderingsinstruktionen föreskrivs,
som ovan nämnts, att sådana anvisningar skall utfärdas i fråga
om skogsfastigheter, för vilka fridlysnings- eller skyddsföreskrifter eller
liknande gäller. Det med motionen avsedda syftet torde ligga inom ramen
för dessa förslag i propositionen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
yrkandet i motionen 1973: 2177.

I motionen 1973: 2175 yrkas bl. a. att fastighetsägare inte skall vara
skyldig att förete skogsuppskattningshandlingar som han innehar utan
endast att ange de uppgifter som är erforderliga för taxeringen.

Utskottet anser att dessa handlingar är väsentliga för taxeringen och
att de leder till riktigare taxeringsvärden. Något bärande skäl kan enligt
utskottets mening inte anses föreligga för berörda yrkande i motionen.
Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker yrkandet
i motionen 1973: 2175.

Övriga värderingsfrågor

I motionen 1973: 2173 begärs utredning i syfte att möjliggöra en
övergång till taxering av jordbruksfastighet efter avkastningsvärdet vid
1980 års allmänna fastighetstaxering.

Remissinstanserna har i princip så gott som genomgående tillstyrkt
en total övergång till marknadsvärdet som värderingsgrund vid taxeringen.
På sina håll har anförts att en avkastningsvärdering av jordbruksfastigheterna
skulle vara mycket svår att genomföra. Utskottet anser inte
att man f. n. kan ha något att vinna på att utreda en övergång till värdering
av jordbruksfastigheterna efter avkastningsvärdet vid fastighetstaxeringen.
Vid den fastighetsvärdering som förekommer i andra rättsliga
sammanhang utnyttjas marknadsvärdet som värderingsgrund. Inom skatterätten
är det också i första hand kännedom om sådana värden som
eftersträvas. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1973: 2173 i
denna del.

I Lantbrukets skattedelegations skrivelse har framställts önskemål om
att riktlinjerna för riksskatteverkets anvisningar i fråga om gränsdragningen
mellan jordbruksfastigheter skall fastläggas genom uttalande
från skatteutskottet eller att frågan blir föremål för överläggningar mellan
riksskatteverket, andra berörda myndigheter och lantbrukets organisationer.

De grundläggande kriterierna för i vilka fall fastighet skall hänföras
till jordbruksfastighet resp. annan fastighet lämnas i kommunalskattelagen.
Den närmare regleringen av frågan ombesörjdes vid 1970 års
taxering av dåvarande riksskattenämnden. Motsvarande anvisningar
kommer vid 1975 års taxering att lämnas av riksskatteverket. Verket anlitar,
i de fall det anses behövligt, lämpliga sakkunniga vid utarbetandet
av dessa anvisningar utan att något särskilt uttalande därom behöver
göras av utskottet.

SkU 1973: 70

101

Lantbrukets skattedelegation anser vidare att det föreslagna delvärdet
övervärde skall ersättas av det nuvarande exploateringsvärdet vid taxering
av jordbruksfastighet.

Jordbruksfastighet skall taxeras efter marknadsvärdet. Övervärdet
skall därvid utgöra ett öppet redovisat restvärde som inte hänför sig till
något av de andra delvärdena. Utskottet anser att detta är ett lämpligt
system för värderedovisningen. Som framgår av propositionen skall
värdet vidare åsättas med försiktighet.

Taxerings för farandet m. m.

Enligt propositionen skall länsstyrelsen ombesörja indelningen i gemensamma
fastighetstaxeringsdistrikt och besluta vilka fastighetstyper
m. m. som skall hänföras till sådant distrikt. Lokal skattemyndighet skall
utvälja de enskilda fastigheter som skall taxeras gemensamt i distrikt.

I motionen 1973: 2176 yrkas att fastigheter i Stockholms läns skärgård
skall taxeras i gemensamt fastighetstaxeringsdistrikt.

Departementschefen har bl. a. uttalat att exploateringsfastigheter bör
hänföras till gruppen svårbedömbara fastigheter, som bör taxeras i gemensamt
distrikt. Vidare har uttalats att frågan om åsättande av övervärde
med hänsyn till exploateringsmöjlighet, t. ex. i Stockholmsregionen,
torde vara av sådan karaktär att berörda fastigheter bör taxeras
i gemensamt distrikt. Det ankommer således på länsstyrelsen att bestämma
vilka fastigheter som skall hänföras till gemensamt distrikt. Det
anförda innebär att önskemålen i motionen blir tillgodosedda och att
fastigheter i Stockholms skärgård sålunda i lämplig omfattning hänförs
till gemensamt fastighetstaxeringsdistrikt. Utskottet avstyrker därför berörda
yrkande i motionen 1973: 2176.

I propositionen föreslås att fastighetsägare skall tillställas underrättelse
om slutlig taxering vid den allmänna fastighetstaxeringen, om han
inte fått underrättelse om preliminär taxering och om han senast den
25 mars under taxeringsåret anmält att han vill ha underrättelse om det
slutliga beslutet.

I motionen 1973: 2175 yrkas att fastighetsägare som inte fått preliminär
underrättelse på grund av bortovaro, sjukdom eller av annan anledning
i stället skall få sin besvärsrätt utsträckt att omfatta tiden
t. o. m. året efter taxeringsåret.

Både förslaget i propositionen och i motionen innebär en förbättring
i rättssäkerhetshänseende för fastighetsägarna. Liksom departementschefen
anser utskottet att det system som förordas i motionen onödigt
tillgodoser den som inte avlämnat deklaration eller uppgett oriktig
adress för mottagande av underrättelser. Med hänsyn till övriga förslag
i propositionen om ökade besvärsmöjligheter anser utskottet att skälig
hänsyn tagits till de fastighetsägare som inte mottagit preliminär underrättelse.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del
och avstyrker berörda yrkande i motionen 1973: 2175.

SkU1973: 70

102

Inkomst- och förmögenhetstaxeringen

Inom jordbruksbeskattningen gäller f. n. en provisorisk proportioneringsregel
för beräkning av underlaget för byggnadsavskrivning för de
fall byggnaderna inte uppförts av jordägaren utan fastigheten anskaffats
med befintligt byggnadsbestånd. Denna innebär att på byggnaderna skall
anses belöpa så stor del av anskaffningskostnaden som 25 % av ett reducerat
taxeringsvärde utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Jämkning
av det beräknade värdet av byggnaderna kan ske under vissa omständigheter.

I propositionen har det nuvarande provisoriet ersatts med en proportioneringsregel,
som innebär att på byggnaderna skall anses belöpa så
stor del av fastighetens anskaffningskostnad som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet minskat med värdet av överbyggnad
utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Det beräknade värdet av byggnaderna
skall jämkas om den del av anskaffningskostnaden som därvid
får anses belöpa på andra tillgångar än dem som ingår i byggnadsvärdet
mera avsevärt över- eller understiger värdet av dessa andra tillgångar.

Lantbrukets skattedelegation framhåller i sin skrivelse att de föreslagna
delposterna inom byggnadsvärdet bör kompletteras med en delpost
avseende värdet av byggnader, som används av personal, och med
en delpost avseende värdet av andel i samfällighet i vad andelen avser
byggnad. Genom proportionering av köpeskillingen i förhållande till delposterna
inom byggnadsvärdet bör vidare särskilt avskrivningsunderlag
fastställas för varje slag av byggnad för sig.

Förslaget om proportionering av anskaffningskostnaden på olika typer
av byggnader bör enligt utskottets mening ytterligare övervägas. Så
kan lämpligen ske i samband med den översyn av bestämmelserna i
punkt 2 a av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen som bör komma till stånd med anledning av
förslaget i propositionen att det särskilda maskinvärdet inte längre skall
särredovisas.

I fråga om möjligheten till jämkning av det enligt proportioneringsregeln
framtagna avskrivningsunderlaget yrkas i motionen 1973: 2175 att
jämkning skall ske om den del av fastighetens anskaffningskostnad som
anses belöpa på byggnaderna visas mera avsevärt över- eller understiga
värdet av dessa. Lantbrukets skattedelegation framför likartade synpunkter.

Den föreslagna jämkningsregeln grundar sig liksom motsvarande regel
vid rörelsebeskattningen bl. a. på det förhållandet att byggnadsvärdet
är ett mervärde under det att värdet på övriga tillgångar i princip beräknas
direkt vid fastighetstaxeringen. Jämförelser till grund för en jämkning
av de framproportionerade värdena bör göras i fråga om de vär -

SkU 1973: 70

103

den som beräknas direkt vid fastighetstaxeringen och inte i fråga om
sådana som beräknas utifrån ett framtaget mervärde. Därigenom torde
åtskilliga taxeringstvister komma att undvikas. Med det anförda tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och avstyrker berörda yrkande
i motionen 1973: 2175.

I motionen 1973: 2174 yrkas att justeringar skall ske av gällande skatteskalor
med hänsyn till penningvärdeförsämringen, så att dessa nya skalor
kan gälla senast från den tidpunkt då den nya fastighetstaxeringen
påverkar inkomstbeskattningen. I samma motion yrkas att garantibelopp
och schablonmetod justeras så, att någon skärpning av fastighetsbeskattningen
inte inträder på grund av de höjda taxeringsvärdena.

Frågan om de ändringar av skatteskalorna, som av olika skäl bör
företas, övervägs bl. a. av 1972 års skatteutredning. Fastighetstaxeringens
verkningar på inkomst- och förmögenhetstaxeringen bör enligt utskottets
mening på traditionellt sätt övervägas när de preliminära uppgifterna
om utfallet av fastighetstaxeringen föreligger och åtgärder i syfte
att motverka omotiverade skatteskärpningar diskuteras i detta sammanhang.
På grund av det anförda avstyrker utskottet nu nämnda yrkanden
i motionen 1973: 2174.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:162 och med
avslag på motionerna 1973:2173, 1973:2174, 1973:2175,
1973: 2176 och 1973: 2177 antar de vid propositionen fogade
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. skogsvärderingsinstruktion,

3. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

4. förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt,

5. förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964:
308),

6. förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt
och gåvoskatt,

7. lag om ändring i förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift,

8. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623),

9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971: 291),

10. lag om ändring i lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt,

B. att riksdagen avslår motionen 1973: 382.

Stockholm den 7 december 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

SkU1973: 70

104

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Josefson (c), Wärnberg (s), Carlstein* (s), Sundkvist (c), Wikner (s),
Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Hörberg (fp), Marcusson (s), Björk i
Gävle (c) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c) som ansett

dels att det stycket i utskottets yttrande som på s. 96 börjar med ”Den
reduktion” och slutar med ”avser fastighetsprisstatistiken” bort ha följande
lydelse:

De nya materiella regler för taxering av jordbruksfastighet som föreslås
medför att man måste ställa högre krav än tidigare på fastighetsprisstatistiken.
Statistiska centralbyråns nuvarande statistik uppfyller
inte principkraven om att dels statistikmaterialet skall vara tillräckligt
stort, dels att köpen, såvitt möjligt skall vara representativa för priserna
på bestående jordbruk. Dessa brister i statistiken kommer otvivelaktigt
att medföra stora problem vid 1975 års fastighetstaxering. Inför denna
taxering torde någon mera omfattande revidering av fastighetsprisstatistiken
inte kunna göras. På sikt är det emellertid såsom departementschefen
framhållit nödvändigt att förbättra prisstatistiken. Enligt utskottets
mening krävs det en ingående utredning om fastighetsprisstatistiken
som bl. a. bör omfatta frågan i vad mån släktköpen och tillskottsköpen
bör ingå i statistikmaterialet. Därvid bör som grund för
övervägandena läggas vad som anförts i dessa frågor i motionen 1973:
2175. Utskottet tillstyrker därför bifall till förenämnda yrkanden i denna
motion i den del de avser utredning av statistikfrågorna inför 1980
års allmänna fastighetstaxering.

dels att utskottet under A bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1973: 2175 hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning och förslag angående prisstatistiken
i god tid före 1980 års allmänna fastighetstaxering.

2. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 96 börjar med ”Den
nyssnämnda” och på s. 97 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: Genom

de allmänna fastighetstaxeringarna åstadkoms en anpassning
av underlaget för fastighetsbeskattningen till bl. a. penningvärdeförsämringen.
Mot en sådan justering har utskottet inte några principiella invändningar
om lämpliga justeringar görs bl. a. av inkomstskattereglema.

SkU 1973: 70

105

Fastighetstaxeringen har stor betydelse inom olika beskattningsområden,
t. ex. förmögenhetsbeskattningen och schablonbeskattningen av villor.
För fastighetstaxeringen har bl. a. med hänsyn till sådana verkningar av
fastighetstaxeringen traditionellt gällt ett starkt försiktighetskrav. Utskottet
finner det emellertid angeläget att understryka vikten av att stor
försiktighet iakttas vid fastighetstaxeringen. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1973: 2174 i denna del.

dels att utskottet under A bort hemställa

att riksdagen med bifall till punkten 5 i hemställan i motionen
1973: 2174 uttalar att stor försiktighet skall iakttas vid fastställandet
av nya taxeringsvärden för att svåra ekonomiska
konsekvenser för den enskilde skall kunna undvikas.

3. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 102 börjar med ”Den
föreslagna” och på s. 103 slutar med ”motionen 1973: 2175” bort ha
följande lydelse:

Den nuvarande proportioneringsregeln innebär att jämkning kan ske
om detta är skäligt vid jämförelse mellan det framproportionerade avskrivningsunderlaget
för byggnader och byggnadernas uppskattade faktiska
värde. Det är förhållandevis lätt att påvisa de fall då denna jämkningsregel
skall tillämpas, t. ex. då säljaren verkställt investeringar i
byggnader eller byggnadsinventarier kort tid före överlåtelsen. Däremot
måste det vara förenat med stora svårigheter att kunna tillämpa den i
propositionen föreslagna proportioneringsregeln. Enligt denna skall jämförelser
i stället göras i fråga om det framproportionerade värdet för
andra tillgångar än byggnader. Förutom svårigheterna att bedöma om
det framproportionerade värdet mera avsevärt över- eller understiger
värdet av dessa tillgångar föreligger stor risk att den föreslagna proportioneringsregeln
kommer att ge ett orimligt lågt avskrivningsunderlag
för de befintliga byggnaderna. Utskottet tillstyrker därför motionen
1973: 2175 i denna del.

dels att utskottet under A 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till punkten 5 i hemställan i motionen
1973: 2175 beslutar att punkt 3 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928: 370), skall ha följande lydelse:
till 22 §

3. Kostnad för byggnaden anskaffades.

Som för än bostadsbyggnad.

I byggnads liknande anordning.

I fråga och inventarier.

SkU 1973: 70

106

Av punkt för byggnad.

Avdrag för enligt följande.

Har byggnad för jordägaren.

Har bebyggd fastighet förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall på byggnaderna anses belöpa så stor del av fastighetens
anskaffningskostnad som det vid fastighetstaxeringen fastställda
byggnadsvärdet minskat med värde av överbyggnad utgör av fastighetens
hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa
på byggnaderna av fastighetens anskaffningskostnad innefattar
även sådan tillgång för vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall
inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tillgång av
nu avsett slag skall således avräknas, varefter avskrivningsunderlaget
för byggnaderna erhålles. Detta avskrivningsunderlag får jämkas om
den del av fastighetens anskaffningskostnad som anses belöpa på byggnaderna
jämte nyss angivna tillgångar visas mera avsevärt över- eller
understiga värdet av dessa. Har bebyggd fastighet förvärvats på annat
sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, gäller för beräkning
av avskrivningsunderlaget för byggnaden punkt 3 b sista stycket
av anvisningarna till 29 § i tillämpliga delar.

Procentsatsen för detta förhållande.

Skattskyldig får för överlåtaren.

Utrangeras eller eller rivningen.

4. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 101 som börjar med
”Både förslaget” och slutar med ”motionen 1973: 2175” bort ha följande
lydelse:

Både förslaget i propositionen och i motionen innebär en förbättring
för fastighetsägarna. Motionsyrkandet överensstämmer med vad 1971
år fastighetstaxeringsutredning föreslog i denna del. Det har visat sig
att det föreligger svårigheter för den enskilde fastighetsägaren att bevaka
sina intressen i samband med fastighetstaxeringen. Informationer

o. d. i samband med denna taxering kan lätt gå honom förbi. Det är
därför inte lämpligt att, på sätt föreslagits, lägga initiativet på den enskilde
i dessa frågor. Det får mot bakgrund härav anses vara ett angeläget
rättssäkerhetskrav att man genomför förslaget i motionen om
extraordinär besvärsrätt vid utebliven preliminär underrättelse. Utskottet
tillstyrker därför motionen 1973: 2175 i denna del.

dels att utskottet under A bort hemställa

att riksdagen med anledning av punkten 6 i hemställan i motionen
1973: 2175, beslutar att 154 § 1 mom. och 167 § 1 mom.
taxeringsförordningen (1956: 623) skall ha följande lydelse:

SkU 1973: 70

107

154 §

1 m o m. Har ägare annan handling.

Underrättelse enligt första stycket skall tillställas ägaren i rekommenderat
brev. Återkommer försändelsen såsom obeställbar och finns anledning
antaga att ägaren kan anträffas, bör underrättelsen delgivas
honom där så lämpligen kan ske.

167 §

1 m o m. Har ägare efter taxeringsåret.

Samma besvärsrätt tillkommer ägare av fastighet, som icke skolat
erhålla underrättelse som i första stycket sägs, om ägaren gör sannolikt
att underrättelse enligt 152 § andra stycket på grund av ägarens bortovaro
eller sjukdom eller av annan anledning icke kommit ägaren tillhanda
före utgången av februari månad under taxeringsåret.

5. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle (c) som ansett

dels att det stycke i utskottet yttrande som på s. 103 börjar med
”Frågan om” och slutar med ”motionen 1973: 2174” bort ha följande
lydelse:

Tidigare generella upptaxeringar av fastigheterna i samband med de
allmänna fastighetstaxeringarna har inneburit avsevärda skatteskärpningar
för de enskilda. Denna effekt har varit särskilt framträdande i
fråga om den numera progressiva schablonbeskattningen av villor. Även
den särskilda beskattningen av garantibeloppen kommer i blickpunkten.
Väntade upptaxeringar vid 1975 års fastighetstaxering bör enligt utskottets
mening på lämpligt sätt kompenseras genom en justering av
de skatteregler som på sätt nyss nämnts är anknutna till taxeringsvärdena.
Detta gäller även den inverkan som förändringar av taxeringsvärden
och delvärden kan ha på den skattskyldiges inkomst av olika
förvärvskällor, t. ex. på olika regler om avskrivningsunderlag. I detta
sammanhang bör framhållas det angelägna i att fastighetsbegreppet i
skatterätten framdeles ägnas uppmärksamhet och att en lämplig anpassning
av reglerna därom sker. Med hänsyn till den verkan i höjande riktning
av de enskildas beskattningsbara inkomster och förmögenhet som
kan väntas bli resultatet av 1975 års fastighetstaxering bör en översyn
av skatteskalorna komma till stånd. Därvid bör beaktas bl. a. att den
typ av beskattning som det är fråga om läggs ovanpå övrig inkomstbeskattning
och därför träffas hårt av progressiviteten i inkomstbeskattningen.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet berörda utredningsyrkanden
i motionen 1973: 2174.

dels att utskottet under A bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1973: 2174 begär

SkU1973: 70

108

dels att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag om justeringar
i gällande skatteskalor med hänsyn till penningvärdeförsämringen
så att dessa nya skalor kan gälla senast från den
tidpunkt då den nya fastighetstaxeringen slår igenom i beskattningen,

dels att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag om justering
av garantibelopp och schablonmetod så att någon skärpning
av fastighetsbeskattningen inte inträffar på grund av de
höjda taxeringsvärdena.

Särskilda yttranden

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Hörberg (fp) och Björk i Gävle(c):

Att det föreligger betydande brister i statistiken över priserna vid
försäljningar av jordbruksfastigheter bestyrks bl. a. av departementschefens
egna uttalanden i propositionen. Några mer betydande förbättringar
kommer inte heller att hinnas med till 1975 års taxering. Detta
gör det angeläget att bereda jordbrukarnas organisationer möjligheter
att framföra sina synpunkter i samband med att riksskatteverket utarbetar
sina anvisningar för denna taxering. Man får då möjligheter att
utnyttja den kunskap om fastighetsmarknaden som finns samlad hos dessa
organisationer, vilket i sin tur bör kunna bidra till rättvisare beskattning.
Vi förutsätter att så kommer att ske.

2. av herr Hörberg (fp):

Utskotter framhåller att syftet med motionen 1973: 2176 i vad den
avser effekterna av den fysiska riksplaneringen för fastighetsvärdena
synes kunna uppnås inom ramen för regeln om individuell taxering av
fastighet. Det finns anledning att härvid understryka att konsekvenserna
för vissa fastigheters avkastningsvärden och tidigare övervärden
kan bli mycket betydande genom den fysiska riksplaneringen och därav
föranledd lagstiftning, liksom f. ö. även vissa delar av redan tidigare
gällande naturvårdslagstiftning. Särskilt i skärgårds- och kustområden
torde dessa effekter bli av det slag som redovisas i motionen. I vissa fall
kan effekten också bli att värdet på en fritidsfastighet ökar kraftigt, när
exploatering av omgivande områden inte längre är möjlig.

Utskottets uttalande bör också ses som ett stöd för påpekandet i motionen
att fastigheter bör kunna undantas från skatteplikt i de fall
varken marknadsvärde eller avkastningsvärde med säkerhet kan påvisas
och där detta är följden av nyttjanderättsinskränkningar genom tillämpning
av ovan angiven lagstiftning.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730046