Skatteutskottets betänkande nr 68 år 1973
SkU 1973:68
Nr 68
Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:181 angående ändrade regler för beskattning av periodiska
understöd, m. m. jämte motioner.
Propositionen
I proposition 1973:181 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
3. förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig
förm ögenhetsskatt,
4. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623),
5. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt.
I propositionen föreslås ändrade regler för beskattningen av periodiska
understöd. För att begränsa möjligheterna till missbruk föreslås att
avdragsrätten för s. k. frivilliga understöd begränsas till ett belopp av
5 000 kronor per år och mottagare. Mottagaren skall liksom nu
inkomstbeskattas i den mån givaren är berättigad till avdrag. Däremot
föreslås inga ändringar för de legala understöden, dvs. sådana understöd
som utgår till make eller förutvarande make i samband med äktenskaps
upplösning. Det särskilda avdraget på 1 500 kronor för underhåll av icke
hemmavarande barn under 18 år föreslås höjt till 2 500 kronor. De
föreslagna ändringarna får ses som en provisorisk lösning i avvaktan på att
1972 års skatteutredning prövar avdragsrätten ytterligare.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas
första gången vid 1975 års taxering.
1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 68
SkU 1973:68
2
Författningsförslagen
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928:370),
dels att 19, 20 och 31 §§, 46 § 2 mom. och 53 § 4 mom. samt
anvisningarna till 19 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till anvisningarna till 46 § skall fogas en ny punkt, 5, av nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §'
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make
eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller
gåva;
vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som
avses i 35 § 3 eller 4 morn.;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri
eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till
högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit
den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av
4 500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock
sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre
belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband
med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av
pension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av
trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad
inkomst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring;
ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället
försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan
fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar
sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad,
vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;
•Senaste lydelse 1973:434. Förslag till ändrad lydelse framläggs även i prop.
1973:182.
SkU 1973:68
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund
av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke
förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956.293) om ersättning åt smittbärare om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre
belopp för år;
periodiskt understöd eller där- periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk intäkt, med jämförlig periodisk intäkt, i
därför givaren jämlikt bestämmel- den mån givaren enligt 20 § eller
serna i 20 § icke är berättigad till punkt 5 av anvisningarna till 46 §
avdrag; icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;
allmänt barnbidrag;
lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt
utgör inkomst ombord;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning enligt 9 kap. lagen om
allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala
eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadstillägg som avses i kungörelserna den 28 maj 1968 (nr 425) om
statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (nr 426) om statsbidrag till
kommunala bostadstillägg till barnfamiljer;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit
från pensions- eller personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg.
(Se vidare anvisningarna.)
20 §2
Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från
samtliga ur förvärvskällan under beskattningsåret härflutna intäkter i
penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och
bibehållande. Att koncernbidrag, som icke utgör sådan omkostnad, ändå
skall avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren
framgår av 43 § 3 mom.
2 Senaste lydelse 1972:436.
1* Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 68
SkU 1973:68
4
Föreslagen lydelse
Avdrag må i c k e ske för:
den skattskyldiges levnadskostnader
och därtill hänförliga utgifter,
däruti inbegripet vad skattskyldig
utgivit såsom gåva eller
såsom periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning
till person i sitt hushåll;
Nuvarande lydelse
Avdrag må i c k e ske för:
den skattskyldiges levnadskostnader
och därtill hänförliga utgifter,
däruti inbegripet vad skattskyldig
utgivit såsom gåva eller
såsom periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning
till person i sitt hushåll
eller, där understödet icke utgör
skadestånd eller är av den art,
varom i 22, 25 eller 29 § förmäles,
till annans undervisning eller uppfostran;
värdet
av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv, andre maken, hemmavarande barn under 16 år
eller hemmavarande barn, som fyllt 16 men ej 18 år och som ej anses
tillhöra arbetspersonalen;
ränta å den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet nedlagda
kapital;
svenska allmänna skatter;
kapitalavbetalning å skuld;
avgift enligt 5 kap. studiestödslagen
(1973:349);
svenska allmänna skatter;
kapitalavbetalning å skuld;
avgift enligt förordningen den
15 december 1967 (nr 882) om
studiemedelsavgifter;
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;
förlust, som är att hänföra till kapitalförlust.
(Se vidare anvisningarna.)
31 §3
Till tjänst hänföres dels allmän eller enskild tjänst eller
stadigvarande uppdrag ävensom varje annan fast eller tillfällig arbetsanställning
och dels tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet, tillfälligt uppdrag, såsom uppdrag att
förrätta bouppteckning, arvskifte, auktion, besiktning, värdering, skogsräkning,
ävensom annan därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet av
tillfällig natur.
Med tjänst likställes rätt till:
pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring, ersättning,
som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner;
periodiskt understöd eller där- periodiskt understöd eller där
med
jämförlig periodisk intäkt, med jämförlig periodisk intäkt,
därest givaren enligt 22, 25, 29
eller 46 § är berättigad till avdrag
därför.
i den mån beloppet icke är undantaget
från skatteplikt enligt 19 §.
(Se vidare anvisningarna.)
3Senaste lydelse 1955:122.
SkU 1973:68
5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
46 §
2 m o m.4 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:
1) för periodiskt understöd el- 1) för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk ut- ler därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas betalning, som icke får avdragas
från inkomsten av särskild för- från inkomsten av särskild förvärvskälla,
dock att avdrag icke värvskälla, i den utsträckning som
må ske för vad som utgått till framgår av punkt 5 av anvisningar
person,
tillhörande givarens hus- na;
håll, och ej heller, där understödet
icke utgjort skadestånd, för vad
som utgått till annans undervisning
eller uppfostran;
2) för dels sådan tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige
under året näst före det taxeringsår varom fråga är, dels ock
avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 §, därest avgiften under
beskattningsåret erlagts för försäkring, vilken äges av den skattskyldige
själv eller, i förekommande fall, hans omyndiga barn;
3) för dels sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det
taxeringsår varom fråga är, dels ock premier och andra avgifter, som
skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom
själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn,
nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp,
som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4
kap. lagen om allmän försäkring;
4) för belopp som den skatt- 4) för belopp som den skattskyldige
enligt vid självdeklara- skyldige enligt vid självdeklarationen
fogat intyg eller annat tionen fogat intyg eller annat
skriftligt bevis utgivit under be- skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret
för underhåll av så- skattningsåret för underhåll av sådant
hans barn under 18 år som dant hans barn under 18 år som
icke varit hemmavarande, dock icke varit hemmavarande, dock
högst med 1 500 kronor för varje högst med 2 500 kronor för varje
barn; barn;
5) för sådan avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift,
som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår
varom fråga är.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §, och underhållsbidrag, som i första stycket 4) här ovan
4Senaste lydelse 1973:374. Förslag till ändrad lydelse framläggs även i prop.
1973:144.
SkU 1973:68
6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt
icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.
Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i
riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper å nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3)
här ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än
250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift
och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem
båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu
sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under
beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller
frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som äges av den skattskyldige
får ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda
beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i
hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag
för avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas i hemortskommunen, må
avdrag åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade
inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf
som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid
taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej
heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.
53 §
4 mom.s Har förmånstagare 4 mom. Har förmånstagare
till pensionsförsäkring på grund av till pensionsförsäkring på grund av
förmånstagareförordnandet upp- förmånstagareförordnandet uppburit
försäkringsbelopp före för- burit försäkringsbelopp före försäkringstagarens
död och äro om- säkringstagarens död, skall försäk
ständigheterna
sådana att försäk- ringstagaren vara skattskyldig för
ringstagaren icke vid utbetalning beloppet i den mån han icke vid
av motsvarande belopp till för- utbetalning av motsvarande be
månstagaren
skulle hava varit be- lopp till förmånstagaren skulle ha
rättigad
till avdrag för beloppet va varit berättigad till avdrag för
såsom för omkostnad eller perio- beloppet såsom för omkostnad
diskt understöd, skall försäkrings- eller periodiskt understöd. Vad nu
tagaren vara skattskyldig för be- sagts om försäkringstagaren skall
loppet. Vad nu sagts om försäk- äga motsvarande tillämpning i frå
ringstagaren
skall äga motsvarande ga om den som efter förvärv av
tillämpning i fråga om den som försäkringen vid inkomstbeskatt
efter
förvärv av försäkringen vid ningen skall anses som dess ägare
5 Senaste lydelse 1973:374.
SkU 1973:68
7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inkomstbeskattningen skall anses enligt vad nedan sägs.
som dess ägare enligt vad nedan
sägs.
Har äganderätt till pensionsförsäkring övergått på fysisk person skall
oavsett överlåtelsen försäkringstagaren under sin livstid vid inkomstbeskattningen
anses som försäkringens ägare och även vara skattskyldig för
utfallande belopp. Vad nu sagts skall dock ej gälla om äganderätten
övergått på annan till följd av anställningsförhållande eller på grund av
utmätning, ackord eller konkurs och ej heller om äganderätten övergått
på grund av bodelning i anledning av hemskillnad eller äktenskapsskillnad
och försäkringstagaren vid utbetalning till förvärvaren, motsvarande vad
denne uppburit på grund av försäkringen, skulle hava varit berättigad till
avdrag härför såsom för periodiskt understöd. Vad i detta stycke
föreskrives angående försäkringstagaren skall även avse den som efter
förvärv av försäkring skall anses som dess ägare vid inkomstbeskattningen.
Om särskilda skäl föreligga kan riksskatteverket på ansökan medgiva
att den som förvärvat pensionsförsäkring skall anses som försäkringens
ägare vid inkomstbeskattningen även i fall då överlåtaren enligt vad i
föregående stycke sägs skall anses som ägare av försäkringen. Mot beslut,
som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.
Överlåter skattskyldig, som enligt
bindande förpliktelse äger rätt
att uppbära periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, sin rätt, skall han alltjämt
vara skattskyldig för utfallande
belopp, i den mån han icke vid
utbetalning till mottagaren skulle
vara berättigad till avdrag för beloppet
såsom för omkostnad eller
periodiskt understöd.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 19 §6
Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller
patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig
inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som enligt bestämmelserna i
32 § i sin helhet skall räknas såsom skattepliktig intäkt, mot belopp för
en gång, skall beträffande detta belopp i beskattningshänseende gälla vad
om sådan livränta är stadgat. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan
livränta än nyss sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke
skattepliktig intäkt.
6Senaste lydelse 1973:434.
1** Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 68
SkU 1973:68
8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3
kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från
allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den
av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för
den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att
ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den
anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör
för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som
annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av
arbetsgivare vid yrkesskada i de fall, då arbetsgivaren står s. k. självrisk
enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, räknas till skattepliktig
inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt
sistnämnda lag.
Skatteplikt föreligger icke för bidrag från stat eller kommun, vilka
enligt av Kungl. Maj:t eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser
utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och
partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i
den mån bidragen avse traktamente och särskilt bidrag. Skatteplikt
föreligger ej heller för bidrag som utgår enligt förordningen om bidrag till
vanföra ägare av motorfordon.
Näringshjälp eller bidrag enligt 57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) är icke att hänföra till skattepliktig inkomst, i den
mån näringshjälpen eller bidraget lämnats till bestridande av kostnader,
för vilka rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad
eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Omställningsbidrag enligt
nämnda kungörelse och kontant arbetsmarknadsstöd utgör dock skattepliktig
intäkt.
Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens
utbildning.
Enligt 46 § 2 mom. första styc- Enligt 46 § 2 mom. första stycket
4) föreligger viss rätt till av- ket 4) föreligger viss rätt till avdrag
för bidrag till barns under- drag för bidrag till barns underhåll.
Med hänsyn till begräns- håll. Sådant underhållsbidrag skall
ningarna i avdragsrätten är sådant icke hänföras till skattepliktig inbidrag
det oaktat att likställa med komst.
periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk intäkt, därför
givaren jämlikt bestämmelserna i
20 § icke är berättigad till avdrag.
I följd härav skall underhållsbidraget
icke hänföras till skattepliktig
intäkt av tjänst som avses i
31 och 32 §§.
SkU 1973:68
9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
till 46 §
5. Som förutsättning för allmänt
avdrag för periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
utbetalning enligt denna
punkt gäller att understödet icke
utgått till mottagare i givarens
hushåll eller, om icke understödet
utgjort skadestånd, till mottagare
under 18 år eller till mottagare
vars utbildning icke är avslutad.
Avdrag medgives med utgivet
belopp för periodiska utbetalningar
till
make eller förutvarande
make sedan underhållsskyldigheten
dem emellan reglerats;
till tidigare anställd;
som utgör skadestånd;
som utgör livränta eller därmed
jämförligt vederlag vid förvärv av
egendom genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång;
på grund av föreskrift i testamente;
från
juridisk person.
För annat periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
utbetalning medgives avdrag med
högst 5 000 kronor för varje mottagare.
Har givaren under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt
med 5 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första
gången vid 1975 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande
förpliktelse som uppkommit före den 9 november 1973. Vid tillämpningen
av 53 § 4 mom. första-tredje styckena skall äldre bestämmelser
gälla beträffande utbetalningar till förmånstagare som insatts enligt
oåterkalleligt förmånstagareförordnande före den 9 november 1973.
SkU 1973:68
10
2 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom
förordnas, att 6 § 4 mom. förordningen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
4 m o m.1 Har förmånstagare 4 mom. Har förmånstagare
till pensionsförsäkring på grund av till pensionsförsäkring på grund av
förmånstagareförordnandet upp- förmånstagareförordnandet uppburit
försäkringsbelopp före för- burit försäkringsbelopp före försäkringstagarens
död och äro om- säkringstagarens död, skall försäk
ständigheterna
sådana att försök- ringstagaren vara skattskyldig för
ringstagaren icke vid utbetalning beloppet i den mån han icke vid
av motsvarande belopp till för- utbetalning av motsvarande be
månstagaren
skulle hava varit be- lopp till förmånstagaren skulle ha
rättigad
till avdrag för beloppet va varit berättigad till avdrag för
såsom för omkostnad eller perio- beloppet såsom för omkostnad
diskt understöd, skall försäkrings- eller periodiskt understöd. Vad nu
tagaren vara skattskyldig för be- sagts om försäkringstagaren skall
loppet. Vad nu sagts om försäk- äga motsvarande tillämpning i frå
ringstagaren
skall äga motsvarande ga om den som efter förvärv av
tillämpning i fråga om den som försäkringen vid inkomstbeskatt
efter
förvärv av försäkringen vid ningen skall anses som dess ägare
inkomstbeskattningen skall anses enligt vad nedan sägs.
som dess ägare enligt vad nedan
sägs.
Har äganderätt till pensionsförsäkring övergått på fysisk person skall
oavsett överlåtelsen försäkringstagaren under sin livstid vid inkomstbeskattningen
anses som försäkringens ägare och även vara skattskyldig för
utfallande belopp. Vad nu sagts skall dock ej gälla om äganderätten
övergått på annan till följd av anställningsförhållande eller på grund av
utmätning, ackord eller konkurs och ej heller om äganderätten övergått
på grund av bodelning i anledning av hemskillnad eller äktenskapsskillnad
och försäkringstagaren vid utbetalning till förvärvaren, motsvarande vad
denne uppburit på grund av försäkringen, skulle hava varit berättigad till
avdrag härför såsom för periodiskt understöd. Vad i detta stycke
föreskrives angående försäkringstagaren skall även avse den som efter
förvärv av försäkring skall anses som dess ägare vid inkomstbeskattningen.
Om särskilda skäl föreligga kan riksskatteverket på ansökan medgiva
att den som förvärvat pensionsförsäkring skall anses som försäkringens
ägare vid inkomstbeskattningen även i fall då överlåtaren enligt vad i
•Senaste lydelse 1973:375.
SkU 1973:68
11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
föregående stycke sägs skall anses som ägare av försäkringen. Mot beslut,
som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.
Överlåter skattskyldig, som enligt
bindande förpliktelse äger rätt
att uppbära periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, sin rätt, skall han alltjämt
vara skattskyldig för utfallande
belopp, i den mån han icke vid
utbetalning till mottagaren skulle
vara berättigad till avdrag för beloppet
såsom för omkostnad eller
periodiskt understöd.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas
första gången vid 1975 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
i fråga om periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande
förpliktelse som uppkommit före den 9 november 1973. Vid tillämpningen
av 6 § 4 mom. första—tredje styckena skall äldre bestämmelser
gälla beträffande utbetalningar till förmånstagare som insatts enligt
oåterkalleligt förmånstagareförordnande före den 9 november 1973.
3 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom
förordnas, att 5 § och anvisningarna till 5 § förordningen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Vid förmögenhetsberäkningen skola den skattskyldiges skulder upptagas
till sitt kapitalvärde, sådant detta var vid beskattningsårets utgång.
Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall
upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej
förfallen ränta.
Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen
och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av
kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan
utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig
avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av
fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga
motsvarande tillämpning.
Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så
'Senaste lydelse 1968:545.
SkU 1973:68
12
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller
vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed
jämförliga skulder.
Under avdragsgilla skulder inbegripas
även oguldna skatter av
nedannämnda slag, nämligen dels
debiterad preliminär skatt, som
påförts den skattskyldige för året
näst före det taxeringsår, varom
fråga är, eller för något föregående
år, dels slutlig skatt, som påförts
den skattskyldige på grund av
taxering under förstnämnda år eller
under något föregående år, dels
ock tillkommande skatt, varå den
skattskyldige erhållit debetsedel
under förstnämnda år eller tidigare.
Vidare inbegripas återbetalningspliktiga
studiemedel enligt
studiemedelsförordningen den 4
juni 1964 (nr 401).
(Se vidare anvisningarna.)
Under avdragsgilla skulder inbegripas
även oguldna skatter av
nedannämnda slag, nämligen dels
debiterad preliminär skatt, som
påförts den skattskyldige för året
näst före det taxeringsår, varom
fråga är, eller för något föregående
år, dels slutlig skatt, som påförts
den skattskyldige på grund av
taxering under förstnämnda år eller
under något föregående år, dels
ock tillkommande skatt, varå den
skattskyldige erhållit debetsedel
under förstnämnda år eller tidigare.
Vidare inbegripas återbetalningspliktiga
studiemedel enligt
studiestödslagen (1973:349).
Anvisningar
till 5 §J
Avdrag för återbetalningspliktiga
studiemedel får ske med summan,
omräknad i kronor, av de
basbelopp som återstå att betala
med tillämpning av 29 § studiemedelsförordningen
den 4 juni
1964 (nr 401). Vid beräkning av
avdraget tillämpas basbeloppet vid
ingången av året före taxeringsåret.
Avdraget får ej överstiga det
belopp som återstår att erlägga
med hänsyn till 30 § första stycket
förordningen.
Utöver avdrag enligt första
stycket får avdrag göras för påförda,
ej erlagda avgifter enligt
förordningen den 15 december
1967 (nr 882) om studie medelsavgifter
i den mån debiteringen ej
förfallit enligt 18 § samma förordning.
(Se vidare anvisningarna.)
Avdrag för återbetalningspliktiga
studiemedel får ske med summan,
omräknad i kronor, av de
basbelopp som återstå att betala
med tillämpning av 5 kap. 23 §
studiestödslagen (1973:349). Vid
beräkning av avdraget tillämpas
basbeloppet vid ingången av året
före taxeringsåret. Avdraget får ej
överstiga det belopp som återstår
att erlägga med hänsyn till 5 kap.
24 § första stycket lagen.
Utöver avdrag enligt första
stycket får avdrag göras för påförda,
ej erlagda avgifter enligt 5
kap. studiestödslagen i den mån
debiteringen ej förfallit enligt 5
kap. 30 § samma lag.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974.
2Senaste lydelse 1968:545.
SkU 1973:68
13
4 Förslag till
Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)
Härigenom förordnas, att 105 § 1 mom. taxeringsförordningen
(1956:623) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
105 §
1 morn.1 Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av
besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort
eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande,
vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke
höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i
besvären. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför
att inkomst eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som
taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges
taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten
eller regeringsrätten befrias från taxering därför att annan person i
stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne.
Kammarrätt eller regeringsrätten
äger vid ändring i skattskyldigs
taxering besluta om härav
påkallad rättelse i taxering, som
avser den skattskyldiges make eller
med make vid taxeringen jämställd
skattskyldig, såvitt angår
tillämpning av 46 § 3 morn., 48 §
2 mom. eller 52 § 1 mom. kommunalskattelagen,
11 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt
eller 12 § 1 mom. förordningen
om statlig förmögenhetsskatt
eller avser förutsättning för
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördsförordningen. I mål angående
avdrag eller beskattning
för periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning
äger kammarrätt eller regeringsrätten
vid ändring av givarens
eller mottagarens taxering vidtaga
därav föranledd ändring av den
andres taxering.
1 Senaste lydelse 1972:83.
Kammarrätt eller regeringsrätten
äger vid ändring i skattskyldigs
taxering besluta om härav
påkallad rättelse i taxering, som
avser den skattskyldiges make eller
med make vid taxeringen jämställd
skattskyldig, såvitt angår
tillämpning av 46 § 3 morn., 48 §
2 mom. eller 52 § 1 mom. kommunalskattelagen,
11 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt
eller 12 § 1 mom. förordningen
om statlig förmögenhetsskatt
eller avser förutsättning för
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördsförordningen.
SkU 1973:68
14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Hava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande
taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet
tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen, skall vid
ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om
skattebefrielse i erforderlig mån ändras.
Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om
taxering till kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt
46 § 2 mom. kommunalskattelagen eller kommunalt grundavdrag icke
vidare kan helt utnyttjas inom samma kommun, skall, ändå att yrkande
därom icke framställts, sådan ändring vidtagas i taxering inom annan
kommun som kan föranledas av bestämmelserna i 46 § 4 mom. eller 50 §
3 mom. andra stycket nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
5 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom förordnas, att 39 § förordningen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 §*
Skattefrihet åtnjutes
a) för gåva av möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro
avsedda för gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk:
b) för periodiskt understöd b) för periodiskt understöd i
samt för sådan därmed jämförlig den mån understödet skall inräk
periodisk
betalning, som enligt nas i gåvotagarens skattepliktiga
gällande författningar angående inkomst;
skatt å inkomst skall inräknas i
gåvotagarens skattepliktiga inkomst;
c)
för vad make vid bodelning, som förrättats av annan anledning än
makes död, erhållit utöver honom enligt lag tillkommande andel i boet, i
den mån värdet av vad maken bekommit icke överstiger värdet av hans
giftorättsgods eller, om äldre giftermålsbalken är tillämplig, värdet av
samfälld egendom, som av honom i boet vid äktenskapets ingående eller
därefter införts;
' Senaste lydelse 1970:174.
SkU 1973:68
15
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
d) för annan än under a), b) och c) omförmäld gåva, i den mån värdet
av gåvan eller, om gåvotagaren under samma kalenderår av samme givare
erhåller flera sådana gåvor som här avses, det sammanlagda värdet av
dessa gåvor icke överstiger 2 000 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande understöd som utgår enligt bindande
förpliktelse som uppkommit före den 9 november 1973.
SkU 1973:68
16
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner,
nämligen
1973:2152 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen vid behandling av prop. 1973:181 hos Kungl. Maj:t
anhåller om utredning rörande införande av rätt för fysiska personer till
avdrag vid den statliga beskattningen för gåvor upp till en viss
maximigräns till regligiösa, ideella och humanitära organisationer;
1973:2153 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen vid behandling av prop. 1973:181 begär att Kungl. Maj:t
skyndsamt utarbetar kompletterande regler för beskattning av periodiskt
understöd så att skattebefrielsen även kan omfatta periodiskt understöd
till fadderåtaganden;
1973:2154 av herr Nilsson i Trobro m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att det avdragsgilla beloppet för s. k. frivilligt
understöd skall utgå med ett belopp motsvarande en och en halv gånger
det s. k. basbeloppet;
1973:2155 av herrar Pettersson i Lund (s) och Stadling (s) vari
hemställs
1. att riksdagen i anledning av prop. 1973:181 beslutar att avdragsrätt
vid beskattningen för frivilligt periodiskt understöd ej skall medges,
2. att riksdagen om yrkandet under 1 ej bifalles i anledning av prop.
1973:181 beslutar att avdragsrätt för frivilligt periodiskt understöd får
uppgå till högst 2 500 kr. per år och mottagare;
1973:2156 av herrar Romanus (fp) och Hörberg (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar godta prop. 1973:181 med de ändringar som
föreslås i motionen (innebärande dels att det höjda avdraget för underhåll
till icke hemmavarande barn tillämpas fr. o. m. 1974 års taxering, dels att
avdrag medges även om barnet fyllt 18 år så länge utdömt
underhållsbidrag utgår);
1973:2157 av herrar Svensson i Malmö (vpk) och Hallgren (vpk) vari
hemställs
1. att den i prop. 1973:181 nämnda avdragsrätten för lagstadgade
underhållsbidrag skall kunna avse även underhåll som bygger på förlängd
skyldighet utöver den tidpunkt då barnet fyllt 18 år,
2. att bestämmelserna i propositionen skall tillämpas redan vid 1974
års taxering,
3. att även upplupen skuld, när den betalas, skall kunna föranleda
avdrag,
4. att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag att utarbeta ett
fördelningspolitiskt bättre system för avdrag i enlighet med vad som i
motionen skisserats.
SkU 1973:68
17
I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta
motionerna
1973:139 av herrar Taube (fp) och Levin (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar
1. att höja nu utgående högsta avdrag vid taxeringen för underhåll av
icke hemmavarande barn under 18 år från 1 500 kr. till 2 000 kr. per
barn,
2. att detta avdrag i fortsättningen ändras i takt med ATP:s basbelopp
samt
3. att dessa ändringar träder i kraft fr. o. m. innevarande
beskattningsår;
1973:1073 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar sådan ändring av 46 § 4 mom.
kommunalskattelagen, att den som utger högre underhållsbidrag till ej
hemmavarande barn under 18 år än 2 000 kr. per barn och år medges
avdrag med 75 % av det erlagda underhållsbidraget.
SkU 1973:68
18
Utskottet
Enligt nuvarande bestämmelser medges vid inkomsttaxeringen avdrag
för periodiskt understöd antingen som allmänt avdrag eller som avdrag i
förvärvskällorna jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse med
utgivet belopp utan närmare prövning av mottagarens understödsbehov,
under förutsättning att mottagaren inte tillhört givarens hushåll och att
understödet inte utgått till mottagarens undervisning eller uppfostran.
Avdrag medges dock för understöd, som utgör skadestånd eller utgår på
grund av tidigare anställning, även om det avsett mottagarens undervisning
eller uppfostran. Avdragsrätten för givaren motsvaras av skattskyldighet
för mottagaren.
I fråga om underhållsbidrag till icke hemmavarande barn under 18 år
gäller speciella regler. Trots att understödet utgår till barnets undervisning
eller uppfostran, är den underhållsskyldige berättigad till avdrag med
högst 1 500 kr. per barn, och bidraget utgör icke skattepliktig inkomst
för barnet.
Förslagen i propositionen, som grundar sig på skatteutredningens om
periodiskt understöd betänkande (SOU 1972:87) Periodiskt understöd
vid beskattningen, innebär i huvudsak följande.
Som förutsättning för allmänt avdrag för periodiskt understöd skall
gälla, att understödet inte utgått till mottagare i givarens hushåll eller,
såvida understödet inte utgjort skadestånd, till mottagare under 18 år
eller till mottagare vars utbildning inte är avslutad.
Avdrag skall medges med utgivet belopp för periodiska utbetalningar
till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten
reglerats,
till tidigare anställd,
som utgör skadestånd,
som utgör livränta eller därmed jämförligt vederlag vid förvärv av
egendom genom köp, byte eller därmed jämförligt fång,
på grund av föreskrift i testamente och
från juridisk person.
För andra periodiska understöd än de ovan nämnda, s. k. frivilliga
understöd, skall avdrag medges med högst 5 000 kr. — eller i fråga om
sammanlevande makar med högst 5 000 kr. gemensamt — för varje
mottagare. Frivilligt understöd som överstiger 5 000 kr. skall gåvobeskattas.
Vidare skall avdraget för underhåll av icke hemmavarande barn under
18 år höjas till 2 500 kr.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974 och
tillämpas första gången vid 1975 års taxering.
Den nuvarande utformningen av bestämmelserna om avdrag för
periodiskt understöd har i olika sammanhang utsatts för kritik. Sålunda
framhöll bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1969:8 bl. a., att skattelättnaden på grund av progressionen vid den
statliga beskattningen blir störst i högre inkomstskikt, trots att nedsätt
-
SkU 1973:68
19
ningen av skatteförmågan till följd av avdraget är minst i dessa
inkomstskikt, och att bestämmelserna utnyttjats för rena kapitalöverföringar
mellan närstående skattskyldiga. Mot bakgrund härav hälsar
skatteutskottet med tillfredställelse de i propositionen framlagda förslagen
om begränsningar i avdragsrätten för att i möjligaste mån komma till
rätta med missbruken och bristerna i bestämmelsernas nuvarande
utformning.
I det följande behandlar utskottet de förslag i propositionen, som
föranlett yrkanden om ändringar, samt vissa i motionerna aktualiserade
frågor om avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål m. m.
Avdrag för frivilliga understöd
I motionen 1973:2155 yrkas i första hand att rätten till avdrag för
frivilliga understöd slopas och i andra hand att avdraget begränsas till
2 500 kr. för varje mottagare. Till stöd för yrkandena anförs att de
sociala skälen för avdraget försvagats och att kontrollsvårigheterna
kvarstår. Motionärerna i motionen 1973:2154 anser det i propositionen
föreslagna avdragsbeloppet, 5 000 kr., för frivilliga understöd otillräckligt
och yrkar därför att avdragsmaximum skall bestämmas till en och en halv
gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, vilket med
nuvarande basbelopp innebär att avdraget maximeras till 11 850 kr.
Av de undersökningar, som skatteutredningen om periodiskt understöd
gjort, och av de synpunkter, som framförts under remissbehandlingen,
framgår att understöden till helt övervägande del utgår under
sådana förhållanden, att mottagaren kan anses ha haft ett verkligt
understödsbehov. Trots den kraftiga utbyggnaden av den sociala välfärdspolitiken
kvarstår således fortfarande ett visst behov av att genom
skattelättnader främja understöd i vissa former. Även om utskottet har
förståelse för yrkandet i motionen 1973:2155 om slopande av avdragsrätten
för frivilliga understöd, är utskottet mot bakgrund av det ovan
anförda f. n. inte berett tillstyrka en sådan åtgärd. Som departementschefen
framhållit ankommer det på 1972 års skatteutredning att ta
ställning till de ytterligare begränsningar eller ändringar av avdragsrätten
som kan bli erforderliga. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
förstahandsyrkandet i motionen 1973:2155.
Utskottet delar uppfattningen att en beloppsgräns är nödvändig för att
förhindra uppenbara missbruk. En indexreglerad beloppsgräns av den
storlek som förordas i motionen 1973:2154 kan inte accepteras. Den av
utredningen gjorda statistiska undersökningen, baserad på 1969 års
taxering, visar att avdragsbeloppen i regel understigit 5 000 kr. per
mottagare och år. Genom den i propositionen föreslagna beloppsgränsen
på 5 000 kr. tillgodoses enligt utskottets uppfattning understödsbehovet i
skälig omfattning samtidigt som riskerna för missbruk reduceras betydligt.
Utskottet tillstyrker därför att avdraget för frivilliga understöd
maximeras till det av departementschefen föreslagna beloppet och
avstyrker således såväl yrkandet i motionen 1973:2154 som andrahandsyrkandet
i motionen 1973:2155.
SkU1973:68
20
Avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år
1 den vid riksdagens böljan väckta motionen 1973:139 yrkas att
avdraget för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år höjs
fr. o. m. den 1 januari 1973 till 2 000 kr. och ändras i överensstämmelse
med basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Motionären i den
likaledes vid riksdagens början väckta motionen 1973:1073 yrkar att
avdragsrätten konstrueras om på så sätt att avdrag medges med 75 % av
utbetalat underhållsbidrag i den mån bidraget överstiger 2 000 kr. per
barn och år.
Yrkandena i ovannämnda motioner torde i allt väsentligt vara
tillgodosedda genom den höjning av avdraget till 2 500 kr., som föreslås i
propositionen och som utskottet tillstyrker. Med anledning av yrkandet i
motionen 1973:139 om indexreglering av avdraget vill utskottet erinra
om att det inte föreligger något samband mellan schablonavdragets
maximibelopp och den höjning av underhållsbidragen, som sker enligt
bestämmelserna i 3 § lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.
Riksdagen har tidigare i princip avvisat en indexreglering av
skattesystemet, och utskottet kan därför inte tillstyrka att det ifrågavarande
avdraget ändras i takt med basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandena om
höjning av avdraget i motionerna 1973:139 och 1973:1073. Ikraftträdandet
av avdragshöjningen behandlar utskottet i det följande.
I motionerna 1973:2156 och 1973:2157 yrkas att den i propositionen
föreslagna höjningen av avdraget till 2 500 kr. skall tillämpas redan
fr. o. m. 1974 års taxering och att bestämmelserna ändras så att avdrag
medges även om barnet fyllt 18 år så länge utdömt underhållsbidrag
utgår.
I samband med 1970 års skattereform genomfördes en höjning dels av
avdragsbeloppet från 1 000 till 1 500 kr. och dels av åldersgränsen från
16 till 18 år. Med hänsyn till att nuvarande maximibelopp endast
tillämpats fr. o. m. 1972 års taxering, anser utskottet sig inte ha
anledning tillstyrka att den i propositionen föreslagna höjningen av
avdragsbeloppet genomförs redan fr. o. m. nästa års taxering. Därtill
kommer att deklarationsblanketter och anvisningar till 1974 års taxering
redan är färdigtryckta, varför en omedelbar ändring av bestämmelserna
medför betydande kostnader för omtryckning av blanketter och för
information till de skattskyldiga om de nya bestämmelserna.
Även om vissa skäl kan anföras för att avdrag bör medges för
underhåll av icke hemmavarande barn så länge av domstol utdömt
underhållsbidrag utgår, kan man inte bortse från att avdraget inte kan ses
isolerat från familjebeskattningen i övrigt. Utformningen av avdraget bör
därför, som 1972 års skatteutredning framhållit i sitt remissyttrande,
lämpligen omprövas i samband med utredningens översyn av skattesystemet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet berörda yrkanden
i motionerna 1973:2156 och 1973:2157.
SkU 1973:68
21
I sistnämnda motion yrkas vidare att avdrag skall medges för
avbetalning av underhållsbidrag, som på grund av betalningsoförmåga
tidigare inte kunnat utbetalas.
Motionärernas förslag står uppenbarligen i strid mot den grundläggande
bestämmelsen i 20 § kommunalskattelagen att avdrag inte medges för
kapitalavbetalning på skuld. Av principiella skäl kan utskottet därför inte
biträda detta yrkande i motionen 1973:2157.
Slutligen begärs i motionen 1973:2157 förslag om en från fördelningspolitisk
synpunkt lämpligare utformning av avdraget. Motionärerna
hänvisar bl. a. till möjligheten av ett avdrag direkt på den slutliga skatten.
Med anledning härav vill utskottet endast erinra om den starka kritik
och de invändningar av principiell och teknisk natur som remissinstanserna
riktade mot utredningens förslag att ersätta avdragsrätten vid
inkomstberäkningen för frivilliga understöd med skattereduktion. Med
hänvisning härtill och till angelägenheten av att avdragsbestämmelserna
inte ytterligare kompliceras avstyrker utskottet också utredningsyrkandet
i motionen 1973:2157.
Avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål
Slutligen behandlar utskottet yrkandena om avdrag för gåvor till
allmännyttiga ändamål m. m. i de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1973:2152 och 1973:2153. I den förstnämnda motionen
begärs utredning om införande av en begränsad rätt till avdrag för fysiska
personer vid den statliga inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa,
ideella och humanitära organisationer, och i den sistnämnda motionen
begärs utredning om rätt till avdrag för periodiskt understöd med
anledning av fadderbarnsåtaganden i u-länderna.
Yrkanden om avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål har prövats
senast av vårriksdagen (SkU 1973:14) och avvisats bl. a. med hänvisning
till att sådana ändamål bör tillgodoses genom direkta bidrag av allmänna
medel och inte genom avdrag vid beskattningen. Ett bifall till yrkandet
om avdrag för periodiskt understöd med anledning av fadderbarnsåtagande
skulle innebära ett avsteg från principen att avdrag inte medges för
understöd till annans undervisning eller uppfostran och dessutom att man
på en omväg skulle införa rätt till avdrag för gåvor till ett allmännyttigt
ändamål. Utskottet kan således inte tillstyrka utredningsyrkandena i
motionerna 1973:2152 och 1973:2153.
Som tidigare nämnts föreslås de ändrade reglerna för beskattning av
periodiska understöd träda i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första
gången vid 1975 års taxering. Detta innebär att de lokala skattemyndigheterna
skall beakta de nya bestämmelserna vid beslut i fråga om
beräkning av preliminär A-skatt och vid debitering av preliminär B-skatt
för inkomståret 1974. Enligt vad utskottet erfarit har riksskatteverket
redan informerat de lokala skattemyndigheterna om de i propositionen
föreslagna reglerna för att bereda dem längre tid för undersökningar och
andra erforderliga åtgärder med anledning av de nya bestämmelserna.
SkU1973:68
22
Mot de förslag i propositionen, som i det föregående inte upptagits till
särskild behandling, har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer
att riksdagen
A. med bifall till propositionen 1973:181 och med avslag på
motionerna 1973:2154, 1973:2155, 1973:2156 och
1973:2157 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
3. förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig
förm ögenhetsskatt,
4. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623),
5. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt;
B. avslår
1. motionen 1973:139, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan hemställt,
2. motionen 1973:1073, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan hemställt,
3. motionen 1973:2152,
4. motionen 1973:2153.
Stockholm den 4 december 1973
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt* (s), Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt
(fp), herrar Kristenson (s), Josefson (c), Wärnberg (s), Carlstein (s),
Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Hörberg
(fp), Marcusson (s), Björk i Gävle (c) och fru Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer och särskilda yttranden
Beträffande avdrag för frivilliga understöd
1. Reservation av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m),
som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med
”Den nuvarande” och på s. 19 slutarmed ”nuvarande utformning”, bort
ha följande lydelse:
Den nuvarande utformningen av bestämmelserna om avdrag för
SkU1973:68
23
periodiskt understöd har i olika sammanhang utsatts för kritik. Enligt
utskottets uppfattning har denna kritik varit överdriven. Missbruk torde
endast i begränsad omfattning ha förekommit. Inte desto mindre delar
utskottet den uppfattningen att en begränsning av avdragsrätten är
motiverad.
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Av
de” och slutar med ” andrahandsyrkandet i motionen 1973:2155” bort
ha följande lydelse:
Av de undersökningar, som skatteutredningen om periodiskt understöd
gjort, och av de synpunkter, som framförts under remissbehandlingen,
framgår att understöden till helt övervägande del utgår under
sådana förhållanden, att mottagaren kan anses ha haft ett verkligt
understödsbehov. Trots den kraftiga utbyggnaden av den sociala välfärdspolitiken
kvarstår således fortfarande ett visst behov av att genom
skattelättnader främja understöd i vissa former. Mot denna bakgrund
anser utskottet att yrkandet i motionen 1973:2155 om slopande av
avdragsrätten för frivilliga understöd icke borde föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet delar uppfattningen att en beloppsgräns är nödvändig för att
förhindra uppenbara missbruk. Med tanke på penningvärdeförsämringen
finner utskottet vidare att en indexreglering bör göras av denna gräns i
enlighet med vad som förordas i motionen 1973:2154. Utskottet anser
vidare i enlighet med nämnda motion att en neddragning av det
avdragsfria beloppet från ett i princip obegränsat belopp till 5 000 kr. är
omotiverat drastisk. Gränsen bör i stället fastställas till en och en halv
gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Utskottet tillstyrker
därför, med avslag på andrahandsyrkandet i motionen 1973:2155,
yrkandet i motionen 1973:2154.
dels att utskottet under A 1 bort hemställa
att riksdagen med anledning av propositionen 1973:181 och
med bifall till motionen 1973:2154 samt med avslag på
motionerna 1973:2155, 1973:2156 och 1973:2157, såvitt
avser punkt 5 av anvisningarna till 46 § förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370), beslutar, att
anvisningspunkten skall ha följande lydelse:
till 46 §
5. Som förutsättning är avslutad.
Avdrag medgives juridisk person.
För annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
utbetalning medgives avdrag med belopp, som högst motsvarar en och en
halv gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för
varje mottagare. Har givaren under beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med ovan angivet belopp.
SkU 1973:68
24
2. Särskilt yttrande av herr Stadling (s):
Som framgår av utredningens undersökningar har avdraget för
periodiskt understöd utnyttjats för skatteflykt i ej obetydlig omfattning.
Flera av remissinstanserna bl. a. LO och TCO har också påtalat att
missbruk förekommer i avsevärd utsträckning, varför enligt deras
uppfattning dessa avdrag bör avskaffas. Jag delar denna uppfattning och
anser att förstahandsyrkandet i motionen 1973:2155 borde ha bifallits.
Då enligt propositionen frågan skall utredas vidare av 1972 års
skatteutredning är det min förhoppning att vad som anförts i motionen
1973:2155 härvid skall beaktas.
Beträffande avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år
3. Reservation av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp),
herrar Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Hörberg (fp) och
Björk i Gävle (c), som ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med ”1
samband” och slutar med ”och 1973:2157” bort ha följande lydelse:
I samband med 1970 års skattereform genomfördes en höjning dels av
avdragsbeloppet från 1 000 till 1 500 kr. och dels av åldersgränsen från 16
till 18 år. Med hänsyn till den höjning av underhållsbidragen som skett
sedan 1972, då ovannämnda bestämmelser första gången tillämpades,
anser utskottet i likhet med motionärerna angeläget, att den i propositionen
föreslagna höjningen av avdraget för underhåll av icke hemmavarande
barn till 2 500 kr. genomföres så snart som möjligt. Utskottet föreslår
därför den ändringen av ikraftträdandebestämmelserna i förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen, att ändringen i 46 § 2 mom. 4) skall
tillämpas redan vid 1974 års taxering. Utskottet förutsätter att riksskatteverket
så snart som möjligt på lämpligt sätt informerar de skattskyldiga
och beskattningsmyndigheterna om lagändringen.
Med hänsyn till den förlängda utbildningstiden är det inte ovanligt att
underhållsbidrag utdöms att utgå även efter det barnet fyllt 18 år.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att avdrag för underhåll av
icke hemmavarande barn bör medges så länge utdömt underhållsbidrag
utgår. För att tillgodose motionärernas yrkande föreslår utskottet en
ändring i 46 § 2 mom. 4) kommunalskattelagen.
Med det anförda är berörda yrkanden i motionerna 1973:2156 och
1973:2157 tillgodosedda.
dels att utskottet under A bort hemställa
att riksdagen med anledning av propositionen 1973:181 och
motionen 1973:2157 och med bifall till motionen 1973:2156
samt med avslag på motionerna 1973:2154 och 1973:2155
dels, såvitt avser 46 § 2 mom. förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), beslutar, att lagrummet
skall ha följande lydelse:
SkU 1973:68
25
46 §
2 m o m. I hemortskommunen allmän försäkring;
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för
underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller,
såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst
med 2 500 kronor för varje barn;
5) för sådan fråga är.
Har skattskyldig eller underhållsbidraget.
Därest skattskyldig nämnda tid.
Avdrag för 18 år.
Avdrag för paragraf åtnjutits.
dels, såvitt avser ikraftträdandebestämmelserna i förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370), beslutar, att ikraftträdandebestämmelserna
skall ha följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första
gången vid 1975 års taxering. Dock skall bestämmelserna i 46 § 2 mom.
4) tillämpas redan vid 1974 års taxering. Äldre bestämmelser, utom såvitt
avser 46 § 2 mom. 4), gäller fortfarande i fråga om periodiska
utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelse som
uppkommit före den 9 november 1973. Vid tillämpning av 53 § 4 mom.
första—tredje styckena skall äldre bestämmelser gälla beträffande utbetalningar
till förmånstagare som insatts enligt oåterkalleligt förmånstagareförordnande
före den 9 november 1973.
dels, såvitt avser ingressen till förslaget till förordning om ändring i
förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, beslutar, att ingressen
skall ha följande lydelse:
Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. och 6 § 4 mom. förordningen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
dels beslutar, att 4 § 1 mom. förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse:
4 §
1 mom. Från sammanlagda före taxeringsåret.
Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av
beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta avdrag för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning, för tilläggspensionsavgifter och
avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift samt för
avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom
för underhåll åt ej hemmavarande barn, allt i den omfattning som i 46 §
2 mom. kommunalskattelagen sägs.
Har sådan i fråga.
dels, såvitt avser ikrafträdandebestämmelserna i förslaget till förordning
om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
beslutar, att ikraftträdandebestämmelserna skall ha följande lydelse:
SkU 1973:68
26
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas
första gången vid 1975 års taxering. Dock skall bestämmelserna i 4 § 1
mom. tillämpas redan vid 1974 års taxering. Äldre bestämmelser, utom
såvitt avser 4 § 1 morn., gäller fortfarande i fråga om periodiska
utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelse som uppkommit
före den 9 november 1973. Vid tillämpningen av 6 § 4 mom.
första—tredje styckena skall äldre bestämmelser gälla beträffande utbetalningar
till förmånstagare som insatts enligt oåterkalleligt förmånstagareförordnande
före den 9 november 1973.
dels beslutar anta följande
Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom förordnas, att 12 § 1 mom. förordningen (1958:295) om
sjömansskatt skall ha nedan angivna lydelse.
12 §
1 mom. Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §,
sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt förordningen
om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för
a) underskott å egen eller makes förvärvskälla,
b) utbetalning av periodiskt understöd,
c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. 2)
kommunalskattelagen,
d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 46 § 2
mom. 4) kommunalskattelagen, eller
e) nedsatt skatteförmåga
må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara
inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant
avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.
Jämkning i 600 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas
första gången vid 1974 års taxering.
dels att utskottet under B bort hemställa
att riksdagen avslår
1. motionen 1973:139, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan hemställt,
2. motionen 1973:1073, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan hemställt,
3. motionen 1973:2152,
4. motionen 1973:2153,
5. motionen 1973:2157, i den mån den inte kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan hemställt.
SkU 1973:68
27
Beträffande avdrag för gåvor till allmännyttiga ändamål
4. Reservation av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp),
herrar Josefson (c), Sundkvist (c); Nilsson i Trobro (m), Hörberg (fp) och
Björk i Gävle (c), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna
1973:2152 och 1973:2153 — ansett att utskottet under B 3 och B 4 bort
hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1973:2152 och
1973:2153 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning om
införande av rätt till avdrag för fysiska personer vid den
statliga inkomstbeskattningen för gåvor upp till en viss
maximigräns till u-hjälp och andra humanitära ändamål samt
till kulturella, religiösa, vetenskapliga eller eljest uppenbart
allmännyttiga ändamål.
5. Särskilt yttrande av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp),
herrar Nilsson i Trobro (m) och Hörberg (fp):
Den fadderbarnsverksamhet som bedrivs bl. a. i u-landssammanhang av
Rädda Barnen, Röda korset, kyrkliga organisationer m. fl. har visat sig i
många fall vara en effektiv och billig form av hjälp.
Det kan finnas anledning att i samband med den utredning som
begäres i reservationen 4 beakta rätten för fysiska personer till avdrag vid
inkomstbeskattningen för periodiska fadderbarnsåtaganden till sådana
organisationer.
GOTAB 73 5503 S Stockholm 1973