Skatteutskottets betänkande nr 5 år 1973

SkU 1973: 5

Nr 5

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:10 med förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:
272), m. m. jämte motion.

Propositionen

I proposition 1973: 10 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. förordning om ändring i förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter.

I propositionen föreslås att ränta på överskjutande skatt, som uppkommit
genom fyllnadsinbetalning av preliminär skatt efter den 18 januari
året näst efter inkomståret, skall beräknas efter en lägre räntesats
än den hittills gällande. De föreslagna bestämmelserna avses skola
tillämpas första gången vid debitering av skatt på grund av 1973 års
taxering.

Vidare föreslås ändringar i kommunalskattelagen (1928: 370) beträffande
beskattningen av utdelning på utländska aktier. Ändringarna sammanhänger
med vissa utomlands tillkomna skattelättnader på aktieutdelningar.
De nya reglerna föreslås skola tillämpas första gången vid
1974 års taxering.

Slutligen framläggs förslag som syftar till att öka myndigheternas
möjligheter att kontrollera underlag för s. k. bevillningsavgifter.

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 5

SkU 1973: 5

Författningsf örslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom förordnas, att 69 § 1 mom. uppbördsförordningen (1953:
272)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
69 §

Nuvarande lydelse

1 m o m. Därest den preliminära
skatt, som enligt 27 § 2 mom.
skall gottskrivas skattskyldig vid
debitering av slutlig skatt, till den
del densamma erlagts överstiger
den slutliga skatten, äger den
skattskyldige erhålla ränta med
sju procent, för en beräknad tid
av ett år, å den del av det överskjutande
beloppet, som överstiger
ettusen kronor; dock att det
belopp, varå ränta sålunda skall
beräknas, skall avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.
Räntebeloppet må icke överstiga
100 000 kronor. Vid bedömandet
av om och med vilket belopp ränta
skall utgå, skall i den preliminära
skatten icke inräknas sådan
i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld
preliminär skatt, som erlagts
efter den 30 april året näst efter
inkomståret; vidare skall med slutlig
skatt likställas sådan tillkommande
skatt, som enligt vad i 68 §
4 mom. andra stycket sägs helt
eller delvis skall gäldas med där
omförmäld preliminär skatt, samt
som slutlig skatt icke räknas avgift
som avses i 116 a eller 116 c §
taxeringsförordningen.

1 Förordningen omtryckt 1972:75.

1 m o m. Därest den preliminära
skatt, som enligt 27 § 2 mom.
skall gottskrivas skattskyldig vid
debitering av slutlig skatt, till den
del densamma erlagts överstiger
den slutliga skatten, äger den
skattskyldige erhålla ränta å den
del av det överskjutande beloppet,
som överstiger ettusen kronor.
Vid bedömandet av om och med
vilket belopp ränta skall utgå,
skall i den preliminära skatten
icke inräknas sådan i 27 § 2 mom.
under 3) omförmäld preliminär
skatt, som erlagts efter den 30
april året näst efter inkomståret;
vidare skall med slutlig skatt likställas
sådan tillkommande skatt,
som enligt vad i 68 § 4 mom.
andra stycket sägs helt eller delvis
skall gäldas med där omförmäld
preliminär skatt, samt som slutlig
skatt icke räknas avgift som avses
i 116 a eller 116 c § taxeringsförordningen.
Ränta utgår med
sju procent för en beräknad tid av
ett år. På preliminär skatt enligt
27 § 2 mom. under 3), som erlagts
efter den 18 januari året näst
efter inkomståret men senast den
30 april samma år, utgår dock
räntan med endast tre och en halv
procent. De belopp, varå ränta
sålunda skall beräknas, avrundas
till närmast lägre hundratal kronor.
öretal som uppkommer vid
ränteberäkningen jämnas till närmast
högre hela krontal. Räntebeloppen
må tillhopa icke överstiga
100 000 kronor.

SkU 1973: 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har slutlig eller kvarstående skatt genom fel vid debiteringen blivit
påförd med oriktigt belopp eller har preliminär skatt blivit tillgodoräknad
med felaktigt belopp eller skall slutlig eller kvarstående skatt av
annan anledning nedsättas, göres ny beräkning av ränta enligt första
stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången vid debitering av skatt på grund av 1973 års
taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att i kommunalskattelagen (1928: 370) skall
till anvisningarna till 38 § fogas en ny punkt, 6, och till anvisningarna
till 41 § en ny punkt, 3, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 38 §

6. I samband med utdelning på
andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres
i vissa fall utdelningsmottagaren
särskilt belopp (skattetillgodohavande)
som betalas ut genom
den utländska statens försorg
inom ramen för ett system för
nedsättning av skatt på utdelad
bolagsvinst. Exempel på sådant
skattetillgodohavande är ”avoir
fiscal” i Frankrike och ”tax credit”
i Storbritannien. Vad som
gäller om utdelning från utländskt
bolag skall tillämpas även på skattetillgodohavande.

till 41 §

3. Skattetillgodohavande som
avses i punkt 6 av anvisningarna
till 38 § hänföres till samma beskattningsår
som den utdelning på
vilken skattetillgodohavandet är
grundat.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången vid 1974 års taxering. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om skattetillgodohavande, som grundar sig på
utdelning vilken förfallit till betalning år 1972 eller tidigare år.

SkU 1973: 5

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter

Härigenom förordnas, att i förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter skall införas tre nya
moment, 4 § 14—16 morn., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

14 mo m.1 Den som har att

erlägga eller att svara för erläggande
av bevillningsavgift skall ha sin
bokföring så ordnad eller, om han
ej är bokföringsskyldig, föra sådana
anteckningar, att därav framgår
storleken av den ersättning,
varå avgiften skall beräknas, och
avgiftens storlek. Beträffande avgift
enligt 2 eller 3 mom. skall
bokföringen eller anteckningarna
innehålla, i fråga om avgiftsskyldig
fysisk person uppgift om nationalitet,
namn, ålder och hemvist
samt i fråga om avgiftsskyldig
juridisk person uppgift om
firma, hemort och postadress.

Bestämmelserna i 73 och 82 §§
uppbördsförordningen (1953: 272)
gälla i tillämpliga delar i fråga om
handling som avlämnats eller tillhandahållits
enligt denna förordning.

15 mom. Den som har att
erlägga eller att svara för erläggande
av bevillningsavgift skall
på anmodan av länsstyrelse lämna
uppgift om verksamhet som
drivits av honom och i vilken avgiftsskyldighet
förelegat, om uppburen
eller utgiven ersättning och
om erlagd bevillningsavgift.

På anmodan av länsstyrelse
åligger det den som är avgiftsskyldig
eller ansvarig för erläggande
av avgift att för kontroll av
avgiftsskyldigheten tillhandahålla
sina räkenskaper med tillhörande

1 Förutvarande 14 mom. upphävt 1966: 731.

SkU 1973: 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

handlingar, inbegripet sådana anteckningar
som avses i 14 mom.

För kontroll av ansöknings-,
deklarations- eller uppgiftsskyldighet
enligt denna förordning får
länsstyrelsen förordna om revision
hos den som är av giftsskyldig eller
ansvarig för erläggande av avgift.
Revision får verkställas också hos
den som bedriver förmedlingsverksamhet
eller annan verksamhet av
sådan beskaffenhet att uppgifter
av betydelse för kontrollen kunna
hämtas ur anteckningar eller andra
handlingar som föras vid verksamhetens
bedrivande.

I fråga om revision enligt tredje
stycket gälla i tillämpliga delar
bestämmelserna om taxeringsrevision
i 56 § taxeringsförordningen
(1956:623) och föreskrifterna i
lagen (1961:332) om handräckning
vid taxeringsrevision.

16 mom. Underlåter den som
har att erlägga eller att svara för
erläggande av bevillningsavgift att
hörsamma anmodan enligt 15
morn., äger länsstyrelsen förelägga
den försumlige lämpligt vite. Vite
må ej bestämmas under 100 kronor
eller över 5 000 kronor.

Om uttagande av vite förordnar
länsskatterätten efter anmälan av
länsstyrelsen.

Bestämmelserna om vite i 83 §
andra, fjärde och femte styckena
samt i 86 § uppbördsförordningen
(1953: 272) äga motsvarande tilllämpning
i fråga om vite som avses
i detta moment.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 4 § 14 mom. första
stycket den 1 april 1973, och i övrigt dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1973: 5

Motionen

I den vid riksdagens början väckta motionen 1973: 1071 av herr Söderström
m. fl. (m, c, fp) hemställs

”att riksdagen fastställer räntesatsen för ränta å överskjutande preliminär
skatt, som inbetalas senast under januari året efter inkomståret,
till 5 % och för ränta som inbetalas därefter men före den 30 april
samma år till 3 % samt ränta å kvarstående skatt till 10 %”.

Utskottet

Enligt nuvarande bestämmelser i uppbördsförordningen (UF) utgår
ränta på den kvarstående skatt eller överskjutande preliminära skatt,
som framkommer vid avräkningen mellan preliminär och slutlig skatt.
På kvarstående skatt, som uppgår till minst en tiondel av den slutliga
skatten eller till minst 5 000 kr., utgår ränta (k-skatteränta) med 12 %
av vad som överstiger 1 000 kr. På överskjutande preliminär skatt utgår
ränta (ö-skatteränta) med 7 % räknat på vad som överstiger 1 000 kr.
men med högst 100 000 kr. Vid ränteberäkningen tas inte hänsyn till
preliminär skatt som erlagts efter den 30 april året efter inkomståret.

På senare tid har konstaterats att vissa skattskyldiga genom omotiverat
stora skatteinbetalningar utnyttjat bestämmelserna om ö-skatteränta
för att bereda sig oberättigade ränteförmåner på det allmännas
bekostnad. I syfte att förhindra dylika räntespekulationer föreslås i
propositionen att fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt efter den
18 januari året efter inkomståret skall berättiga till ränta efter endast
3 1/2 %. De nya bestämmelserna föreslås bli tillämpliga första gången
vid debitering av skatt på grund av 1973 års taxering.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1973: 1071 yrkas att
ö-skatteränta på preliminär skatt, som inbetalas senast under januari
året efter inkomståret, skall fastställas till 5 % och på preliminär
skatt, som inbetalas därefter men före den 30 april samma år, till 3 %
samt att k-skatteränta skall utgå med 10 %. Som motivering för yrkandet
anförs att ö-skatteräntan och k-skatteräntan bättre bör anpassas
till ränteförhållandena på den allmänna marknaden för att undvika omotiverade
räntevinster för de skattskyldiga.

Utskottet delar uppfattningen att missbruk av bestämmelserna om
ö-skatteränta bör förhindras. Förslaget i propositionen är ägnat att
tillgodose detta syfte utan att minska det legitima intresset för fyllnadsinbetalningar
av skatt. Härigenom torde motionärernas yrkande
i denna del i allt väsentligt vara tillgodosett.

Utskottet vill i förtydligande syfte framhålla, att tidpunkten den
18 januari i 69 § 1 mom. i förslaget till lag om ändring i UF sammanfaller
med den i 53 § 1 mom. tredje stycket UF angivna senaste in -

SkU 1973: 5

betalningsdagen för innehållen preliminär skatt under den sista uppbördsterminen
— vanligen den 6—13 januari — under uppbördsåret.
Om den 18 januari inträffar på en lördag eller söndag och inbetalning
sker påföljande helgfria dag bör enligt gällande praxis betalningen
anses fullgjord i sådan tid att räntan skall beräknas efter 7 %.

Vad härefter angår yrkandet i motionen om sänkning av räntesatserna
för ö-skatteräntan från 7 till 5 % och för k-skatteräntan från
12 till 10 % vill utskottet erinra om att räntebestämmelserna i UF f. n.
överses av utredningen (Fi 1970: 69) om företagens uppgiftsplikt. Enligt
vad utskottet erfarit kommer utredningen att avlämna ett betänkande,
som bl. a. behandlar detta spörsmål, i maj månad detta år. Även
om nuvarande räntesatser, som fastställdes 1970 när diskontot var
7 %, kan förefalla höga i rådande ränteläge, är utskottet i avvaktan
på resultatet av utredningens arbete inte berett tillstyrka en generell
sänkning av ö-skatteräntan och k-skatteräntan.

Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna
ändringen beträffande ö-skatteräntan och avstyrker förslagen i motionen
1973: 1071.

De i propositionen föreslagna ändringarna rörande beskattningen av
utdelning på utländska aktier och de ökade möjligheterna till kontroll av
underlaget för bevillningsavgifter föranleder inga erinringar från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1973: 1071 och med bifall
till propositionen 1973: 10 antar de vid propositionen fogade
förslagen till

1. lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. förordning om ändring i förordningen (1908: 128) angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Stockholm den 27 februari 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s),
fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie* (c), Wärnberg*
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s),
Westberg i Hofors (s), Levin* (fp), Björk i Gävle (c) och Söderström
(m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730046