Skatteutskottets betänkande nr 41 år 1973

SkU 1973: 41

Nr 41

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973: 94 om ändringar i vägtrafikbeskattningen ra. m. jämte motioner.
Propositionen

I proposition 1973: 94 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1. vägtrafikskatteförordning,

2. förordning om särskild vägtrafikskatt,

3. förordning om ändring i förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,

4. förordning om upphävande av förordningen (1966: 21) om särskild
skatt på motorbränslen,

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

6. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.,

dels godkänna vad i propositionen förordas i fråga om beskattning
under år 1973 av viss internationell trafik och beträffande kompensation
för kostnader för installation av kilometerräknarapparatur i vissa
fall.

I propositionen framläggs förslag om övergång till kilometerbeskattning
av brännoljedrivna motorfordon i enlighet med det principbeslut
om införande av denna skatteform som fattades av 1971 års riksdag
(prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 339). Härjämte föreslås vissa
andra ändringar i vägtrafikbeskattningen. Förslagen bygger på bilskatteutredningens
slutbetänkande (SOU 1972: 42) Vägtrafikbeskattningen.

Kilometerskatteförslaget innebär, att nuvarande beskattning av motorbrännolja
i form av brännoljeskatt och särskild skatt på motorbränslen
den 1 januari 1974 ersätts med en kilometerbeskattning av brännoljedrivna
personbilar, bussar och lastbilar. Som en följd av denna omläggning
föreslås att den särskilda skatten på motorbränslen samtidigt
slopas även i fråga om bensin och gasol och ersätts med en i motsvarande
mån höjd energiskatt på dessa drivmedel.

Nuvarande automobilskatt och traktorskatt föreslås i fortsättningen
utgå under benämningen fordonsskatt med vissa av kilometerbeskattningen
betingade justeringar för brännoljedrivna fordon som ej är kilometerskattepliktiga
och för släpvagnar som dras av brännoljedrivna fordon.
Vidare föreslås vissa justeringar i fordonsbeskattningen av lättare

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 41

SkU 1973: 41

lastbilar på grundval av en undersökning av utfallet av övergången år
1971 från en beskattning efter tjänstevikt till en beskattning efter totalvikt
av dessa fordon. Även dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1
januari 1974.

Författningsförslagen

1 Förslag till
Vägtrafikskatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 § Vägtrafikskatt utgår till staten enligt denna förordning i form
av fordonsskatt och kilometerskatt.

Beteckningar som användes i denna förordning har samma betydelse
som i fordonskungörelsen (1972: 595) och bilregisterkungörelsen (1972:
599), om ej annat sägs.

2 § Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller
släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och ej är avställt
(skattepliktigt fordon).

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt för skattepliktig bil, som är
inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol (kilometerskattepliktigt
fordon).

Om undantag från skatteplikt föreskrives i 6 §.

3 § Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län, där fordonets
ägare har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet ej är registrerat,
i det län där fordonets ägare har sitt hemvist. Saknar ägaren hemvist
inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

I varje län skall finnas allmänt ombud som för det allmännas talan
i mål och ärenden enligt denna förordning.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer förordnar allmänt
ombud och ställföreträdare för denne.

4 § Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt.

5 § Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.
Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, tjänstevikten

traktor eller motorredskap buss,

lastbil eller an- totalvikten, dock högst den bruttovikt, med vil nan

släpvagn än på- ken fordonet får föras på väg som är upplåten

hängsvagn för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggi tryck -

SkU1973: 41

påhängsvagn den del av fordonets totalvikt som vilar på dess

fasta axel eller fasta axlar, dock högst den

bruttovikt, med vilken fordonet får föras på

väg, som är upplåten för högst 10 tons axeltryck
eller 16 tons boggitryck.

6 § Från skatteplikt undantages

1. fordon, som äges av medlem av konungahuset,

2. fordon, som är inrättat uteslutande för brandväsendet,

3. motorcykel, som är inrättad som invalidfordon och som är konstruerad
för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

Konungen får under förutsättning av ömsesidighet förordna om undantag
från skatteplikt för fordon, som äges av den som är anställd

vid främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej
är svensk medborgare.

7 § Skattskyldig för visst fordon är vid varje tillfälle den som är eller
bör vara antecknad som ägare av fordonet i bilregistret.

8 § Har ett fordon flera ägare är de solidariskt ansvariga för den
skatt som skall utgå för fordonet.

9 § Skatt beräknas för varje fordon för en sammanhängande tid av
tolv kalendermånader (skatteår). Konungen eller myndighet som Konungen
bestämmer kan förordna att skatt för visst fordon eller viss
grupp av fordon i stället skall beräknas för var och en av fyra delar av
helt skatteår (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatteperiod
beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt, om ej
annat följer av 12 § andra stycket.

Skatteår och skatteperiod fastställes av Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer.

10 § På betald skatt lämnas särskilt skattekvitto.

Senast erhållna, gällande skattekvitto skall medföras under färd med
fordonet och på anmodan av polisman visas upp för denne.

11 § Traktorer indelas i skattehänseende i klass I (trafiktraktorer)
och klass II.

Traktor hänföres till klass I, om den användes för transport av gods
på sådan allmän väg, gata eller annan allmän plats som är upplåten
för allmän samfärdsel. Detta gäller dock ej om transporterna är begränsade
till

1. godsbefordran vid passage över vägen, gatan eller platsen,

2. befordran av gods som är lastat på traktorn,

3. befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe
eller dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn, eller drivmedel
eller reservdelar för traktom eller redskapet,

4. befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk,
skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning,
såvitt gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt ej överstiger
15 ton.

Om traktor undantagsvis användes för transport av annat slag än
som avses under 1—4 medför detta ej att traktom anses som trafiktraktor.

Annan traktor än trafiktraktor hänföres till klass II.

SkU 1973: 41

Fordonsskatt

12 § Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna förordning.
Skatten utgår för skatteperiod med en fjärdedel och för kalendermånad
med en tolftedel av skatten för helt skatteår.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår
fordonsskatt för hela månaden.

13 § Medför ändring av fordons beskaffenhet att fordonsskatt skall
utgå med högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och
med den kalendermånad under vilken registreringsbesiktning i anledning
av ändringen skedde eller senast skulle ha skett. Medför ändringen
att fordonsskatt skall utgå med lägre belopp än tidigare, utgår den lägre
skatten från och med kalendermånaden närmast efter den under vilken
registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde.

Medför ändring av fordons användning att fordonsskatt skall utgå
med högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med
den kalendermånad under vilken ändringen skedde. Medför ändringen
att fordonsskatt skall utgå med lägre belopp än tidigare, utgår den
lägre skatten från och med kalendermånaden närmast efter den under
vilken ändringen skedde.

14 § Skattskyldig i fråga om fordonsskatt är, om ej annat följer av
andra eller tredje stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den
kalendermånad under vilken skatten skall betalas.

I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grund av att
skatteplikt inträder är den skattskyldig som ägde fordonet när skatteplikten
inträdde. I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på
grund av ändring som avses i 13 § är den skattskyldig som ägde fordonet
när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller
senast skolat ske eller, i fråga om ändrad användning av fordon, när
användningen ändrades.

I fråga om fordonsskatt som fastställes genom beslut enligt 23 eller
24 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser.

15 § Upphör skatteplikt för fordon under tid för vilken skatt erlagts,
återbetalas överskjutande skatt till den som var upptagen i bilregistret
som ägare av fordonet, när skatteplikten upphörde.

Sänkes skatten i fall som avses i 13 §, återbetalas den överskjutande
skatten till den som var upptagen i bilregistret som ägare av fordonet,
när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller, om
sänkningen beror av ändrad användning, när användningen ändrades.

16 § Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betalning förfallen
fordonsskatt ej erlagts för det innevarande och det närmast föregående
skatteåret. Detta gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare
av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt
24 §. Det gäller ej heller i fråga om skatt som åvilar den som innehaft
fordon på grund av avbetalningsköp, om fordonet återtages.

Kilometerskatt

17 § Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild,
godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhöran -

SkU1973: 41

de anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparatur). Apparaturen
skall vara plomberad.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar föreskrifter
om godkännande, montering, plombering, reparation, kontroll
och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur.

18 § Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon tillryggalagt
under tid, då det varit kilometerskattepliktigt.

Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som
anges i bilaga 2 till denna förordning.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för
fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den
mån Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer förordnar därom.

19 § Medför ändring av fordons beskaffenhet att kilometerskatt skall
beräknas efter annan skattesats än tidigare, utgår den högre skatten
från och med den dag då registreringsbesiktning i anledning av ändringen
skedde eller senast skolat ske och den lägre skatten från och
med den dag då besiktningen skedde.

20 § Skattskyldig i fråga om kilometerskatt är, om ej annat följer av
andra stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad
under vilken skatten skall betalas.

I fråga om kilometerskatt som fastställes genom beslut enligt 23, 24
eller 25 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten
avser.

21 § Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas

1. om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur, vilka
meddelats i denna förordning eller med stöd därav, ej iakttagits,

2. om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej lämnats,

3. om till betalning förfallen kilometerskatt ej erlagts för det innevarande
och det närmast föregående skatteåret.

Vad som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som
åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om
efterbeskattning enligt 24 eller 25 §. Det gäller ej heller i fråga om skatt
som åvilar den som innehaft fordon på grund av avbetalningsköp, om
fordonet återtages.

Beska ttningsförfarandet

22 § Vägtrafikskatt påföres, om ej annat följer av 23—25 §§, genom
automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan
att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Saknas i bilregistret
uppgift som behövs för påförande av skatten, påföres den enligt bestämmelser
som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen
bestämmer.

23 § Anser någon att vägtrafikskatt oriktigt påförts honom enligt 22 §
får han inom 30 dagar efter den dag då skatten senast skolat betalas
påkalla beslut hos beskattningsmyndigheten om fastställelse av skatten.
Har någon mottagit krav på skatten först sedan denna skulle ha betalats
räknas dock tiden från mottagningsdagen.

SkU 1973: 41

Påkallas ej beslut får beskattningsmyndigheten ändå besluta om fastställelse
av skatt, om särskilda skäl föreligger. Sådant beslut får ej
meddelas senare än två år från utgången av det skatteår skatten avser.

Kan skatten ej beräknas med ledning av uppgifter i bilregistret eller
på grundval av verkställd utredning, fastställes skatten efter skälig
grund.

24 § Beskattningsmyndigheten skall genom beslut om efterbeskattning
fastställa tillkommande vägtrafikskatt om skatt undandragits genom att

1. fordon brukats i strid mot vad som är föreskrivet om registrering
och avställning av fordon,

2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten ej gjorts,

3. i anmälan eller ansökan till registreringsmyndigheten lämnats oriktig
uppgift,

4. fordonet ej undergått föreskriven registreringsbesiktning efter ändring
som avses i 13 eller 19 §.

Vid efterbeskattning enligt första stycket äger 23 § tredje stycket motsvarande
tillämpning.

Beslut om efterbeskattning meddelas även om skatt fastställts enligt
23 § eller tid som sägs i 23 § andra stycket löpt ut men får ej meddelas
senare än fem år från utgången av det skatteår skatten avser.
Om sådant beslut gäller i övrigt 21 § första stycket andra punkten
samt andra och tredje styckena förordningen (1959: 92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning.

25 § Har uppgift om körsträcka för kilometerskattepliktigt fordon ej
lämnats i vederbörlig ordning eller har oriktig uppgift lämnats om
körsträckan eller har kilometerskattepliktigt fordon brukats i strid mot
21 § första stycket 1 och har skatt undandragits genom förfarandet,
äger vad i 24 § sägs om efterbeskattning motsvarande tillämpning.

26 § Efterbeskattning skall ej ske, om det skattebelopp som tillkommer
är att anse som ringa eller det med hänsyn till omständigheterna
framstår som uppenbart oskäligt att efterbeskattning sker.

27 § Vid efterbeskattning påför beskattningsmyndigheten den skattskyldige
skattetillägg med tjugo procent av det skattebelopp som tillkommer.

Skattetillägg som påförts vid efterbeskattning på grund av underlåtenhet
att lämna föreskriven uppgift skall undanröjas av beskattningsmyndigheten
om uppgiften lämnats inom en månad från den dag, då
den skattskyldige erhållit del av beslutet om skattetillägg.

I fråga om skattetillägg äger 37 c—37 e §§ förordningen (1959: 92)
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning motsvarande tillämpning.
Uppgår skattetillägg eller sammanlagda beloppet av flera samtidigt
till fastställelse föreliggande skattetillägg ej till 50 kronor, påföres
ej tillägg.

28 § Lämnas ej inom föreskriven tid vederbörlig uppgift om körsträcka
för kilometerskattepliktigt fordon, påför beskattningsmyndigheten
den som ägde fordonet, när fristen utgick, förseningsavgift med
100 kronor.

Har i fall som avses i första stycket ägaren anmanats att lämna
uppgift men ej efterkommit anmaningen inom föreskriven tid eller har

SkU1973: 41

uppgift ej lämnats inom föreskriven tid vid något av de tre närmast
föregående uppbördstillfällena, bestämmes förseningsavgiften till 200
kronor.

I fråga om förseningsavgift äger 37 c och 37 d §§ förordningen
(1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning motsvarande
tillämpning.

29 § Skatt och skattetillägg anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

30 § I den mån ej annat följer av denna förordning äger 9, 12—15,
22 och 49 §§ förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
motsvarande tillämpning i fråga om förfarandet
enligt denna förordning. Vad bestämmelserna innehåller om deklaration
gäller i stället uppgift, som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter
och ligga till grund för påföring eller fastställelse av skatt.

31 § Mot beslut som avses i 23—28 §§ eller 40 § eller som avser rättelse
eller utdömande av vite får skattskyldig och allmänt ombud föra
talan genom besvär hos kammarrätt.

Bestämmelserna i 40 och 45 §§ förordningen (1959: 92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tillämpliga delar besvär
i fråga som avses i första stycket.

Allmänt ombud får föra talan till skattskyldigs förmån.

32 § Påkallas beslut enligt 23 § första stycket eller anföres besvär
mot beslut i fråga som avses i 23—28 §§ eller om rättelse, befriar
detta ej den skattskyldige från att i behörig ordning betala skatt, som
påförts honom eller fastställts genom beslutet, eller skattetillägg eller
förseningsavgift enligt beslutet. Detta gäller ej om annat förordnas av
beskattningsmyndigheten eller domstol som prövar besvären.

Straffbestämmelser

33 § Den som uppsåtligen vidtager åtgärd med kilometerräknarapparatur
på fordon så att körsträcka som skall ligga till grund för beräkning
av kilometerskatt för fordonet ej registreras eller registreras för
lågt dömes, om förfarandet ej utgör ett led i gärning som är belagd
med straff enligt skattebrottslagen (1971: 69), till böter eller fängelse
i högst sex månader.

34 § Brukas fordon i strid mot 16 eller 21 § dömes ägaren till böter.
Visar ägaren att han iakttagit vad som ankommit på honom för att

hindra att fordonet brukades är han fri från ansvar.

35 § Brukas fordon utan lov eller av någon som enligt 7 § lagen (1916:
312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik är förpliktad
att ersätta skada dömes i ägarens ställe sådan brukare enligt 34 §.

36 § Bestämmelsen i 34 § första stycket gäller även föraren, om han
kände till hindret för fordonets brukande.

37 § Den som bryter mot 10 § andra stycket dömes till böter högst
femhundra kronor. Styrker den som påträffats med att under färd ej ha
medfört skattekvitto senast under tredje vardagen därefter hos veder -

SkU 1973: 41

börande polismyndighet, att han vid tiden för förseelsen innehaft gällande
skattekvitto och har förseelsen berott endast på tillfälligt förbiseende,
dömes ej till straff.

38 § Ansvarsbestämmelserna för ägare eller brukare av fordon skall i
fråga om fordon, som tillhör eller brukas av staten eller kommun, äga
tillämpning på förarens närmaste förman. Har denne till förekommande
av förseelse mot förordningen gjort vad på honom ankommit och
äger på grund av överordnads åtgärd eller vållande förseelse ändå rum,
är den överordnade förfallen till ansvar, som här avses.

I fråga om fordon, som tillhör eller brukas av dödsbo, aktiebolag, ekonomisk
förening eller annan juridisk person, skall i första stycket avsedda
ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äger
företräda den juridiska personen. Har länsstyrelse efter framställning av
juridisk person godtagit viss fysisk person såsom bärare av ägares ansvar,
skall dock bestämmelserna i stället gälla denne.

Särskilda bestämmelser

39 § Föreligger synnerliga skäl, kan Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer medge nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt
eller kilometerskatt eller medge att traktor, som enligt denna
förordning skall höra till klass I, hänföres till klass II. Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer kan också, om sådana skäl föreligger,
besluta att förhöjd fordonsskatt skall utgå i stället för kilometerskatt.
Medges nedsättning av eller befrielse från skatt, får medgivandet
avse även skattetillägg och förseningsavgift.

40 § Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan av fordonets
ägare befrielse från skatteplikt för

1. personbil med tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

2. sådan med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustad
lastbil med tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

3. motorcykel,

om fordonet äges av höggradigt invalidiserad, som innehar körkort
för förande av fordonet och som för sin huvudsakliga förvärvsverksamhet
eller för sin utbildning är varaktigt beroende av fordonet
såsom fortskaffningsmedel. Kan fordonets ägare till följd av sin invaliditet
icke erhålla körkort för förande av fordonet, får beskattningsmyndigheten
likväl medgiva befrielse, om ägaren på grund av sin invaliditet
är beroende av fordonet för transport till och från arbetsplatsen
eller utbildningsstället.

41 § För fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och
avräknas kilometerskatt enligt bestämmelser som meddelas av Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer.

42 § Konungen meddelar bestämmelser om beskattning av fordon,
som brukas enligt saluvagnslicens eller interimslicens, och om beskattning
av fordon, som för tillfälligt brukande förts in från utlandet eller
av utomlands bosatt person för sådant ändamål förvärvats här.

SkU1973: 41

43 § Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar
föreskrifter om betalning och indrivning av skatt enligt denna förordning
samt de föreskrifter som behövs i övrigt för tillämpningen av förordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974, då förordningen
(1922: 260) om automobilskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt
och traktorskatteförordningen (1969: 297) skall upphöra att
gälla.

I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. De upphävda författningarna gäller fortfarande i fråga om förhållande
sopj hänför sig till tiden före den 1 januari 1974. Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till den upphävda förordningen
om automobilskatt, skall hänvisningen i stället gälla vad som för sådant
fall föreskrives i den nya förordningen.

2. Konungen kan besluta att den första uppbörden av vägtrafikskatt
under år 1974 får avse annan tid än skatteår eller skatteperiod.

3. Återbetalning av skatt på brännolja enligt förordningen (1961:
653) om brännoljeskatt medges enligt bestämmelser som meddelas av
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

SkU1973: 41

Bilaga 1 till vägtraflkskatteförordningen (1973: 000)
Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för
varje helt hundratal
kilogram över
den lägsta vikten
i klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

utan sidvagn	0— 75	45	—
	76—	60	0
2 Annan motorcykel	0—	90	0
B Personbilar	0— 900	165	0
	901—	207	42
C Bussar
1 Buss som är inrättad för	0— 1 600	165	0
drift endast med bensin	1 601— 3 000	203	38
eller gasol	3 001—	718	21
2 Annan buss	0— 1 600	165	0
	1 601— 3 000	203	38
	3 001— 7 000	728	31
	7 001—10 000	1 977	40
	10 001—30 000	3 182	45
	30 001—	12170	33
D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad	0— 1 600	165	0
för drift endast med	1 601— 3 000	204	39
bensin eller gasol	3 001—	733	22
2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn
med tvä hjulaxlar	0— 1 600	165	0
	1 601— 3 000	204	39
	3 001— 7 000	732	21
	7 001—10 000	1 580	29
	10 001—15 000	2 472	51
	15 001—20 000	5 030	59
	20 001—	7 951	30
med tre eller flera	0— 1 600	165	0
hjulaxlar	1 601— 3 000	204	39
3 001— 8 000	738	27
	8 001—12 000	2 093	32
	12 001—18 000	3 382	41
	18 001—27 000	5 853	52
	27 001—	10511	30
Z2 utan anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar	0— 1 600	165	0
1 601— 3 000	204	39
	3 001— 6 000	736	25
	6 001—10 000	1 498	37
	10 001—14 000	2 988	47
	14 001—17 000	4 903	82
	17 001—20 000	7 355	74
	20001—	9 540	39

SkU1973: 41

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för
vaije helt hundratal
kilogram över
den lägsta vikten
i klassen

med tre eller flera	0— 1 600	165	0
hjulaxlar	1 601— 3 000	204	39
	3 001— 6 000	736	25
	6 001—11 000	1 498	37
	11 001—15 000	3 357	46
	15 001—18 000	5 226	75
	18 001—27 000	7 460	59
	27 001—	12 744	33
E Traktorer och motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-	0— 1 300	300	0
strerat motorredskap	1 301— 3 000	345	45
	3 001— 7 000	1 140	75
	7 001—	4 200	135
2 Traktor klass II	0— 2 500	120	0
	2 501 —	180	0
F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skatte-vikt högst 3 000 kilogram
påhängs vagn	0— 1 000	180	0
	1 001— 3 000	205	25
annan släpvagn	0— 1 000	120	0
	1 001— 3 000	137	17

2 Släpvagnar med skattevikt
över 3 000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon1

påhängsvagnar
med en hjulaxel	3 001—	693	13
med två eller flera	3 001—13 000	690	10
hjulaxlar	13 001—	1 680	0
andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001—	469	9
med två hjulaxlar	3 001—13 000	467	7
	13 001—	1 160	0
med tre eller flera	3 001—13 000	465	5
hjulaxlar	13 001—	960	0

3 Släpvagnar med skattevikt
över 3 000 kilogram,
som drages av kilometerskattepliktigt
fordon.
eller av trafiktraktor
eller registrerat motorredskap 3.

1 påhängsvagnar
med en hjulaxel

3 001— 4 500

4 501— 6 000
6 001— 8 000
8 001—

883
1 295

1 757

2 369

1 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon eller av trafiktraktor
eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 3.

SkU1973: 41

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med två eller flera	3 001— 4 500	880	10
hjulaxlar	4 501— 6 000	1 191	11
	6 001— 8 000	1 532	12
	8 001—10 000	1 984	24
	10 001—14 000	3 164	34
	14 001—18 000	5 362	42
	18 001—19 000	7 971	51
	19 001—23 000	8 453	23
	23 001—28 000	11 325	25
	28 001—	14 666	16
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001— 5 000	592	10
	5 001— 8 000	967	10
	8 001—	1449	20
med två hjulaxlar	3 001— 5 000	589	7
	5 001— 8 000	914	7
	8 001—11 000	1 320	16
	11 001—14 000	2 340	23
	14 001—17 000	3 575	28
	17 001—20 000	4 976	34
	20 001—	6 558	41
med tre eller flera
hjulaxlar	3 001— 5 000	588	6
	5 001— 8 000	863	6
	8 001—11 000	1 265	11
	11 001—14 000	2 148	16
	14 001—17 000	3 174	22
	17 001—20 000	4 379	27
	20 001—25 000	5 735	33
	25 001—30 000	8 474	42
	30 001—32 000	11 681	44
	32 001—35 000	12 542	25
	35 001—40 000	14 358	16
	40 001—	16 238	16

Bilaga 2 till vägtrafikskatteförordningen (1973: 000)
Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för
varje helt hundratal
kilogram över
den lägsta vikten
i klassen

1 Personbil 0—900 19,3 0

901— 20,1 0,8

2 Buss och lastbil 0—1 600 37,9 0

1 601— 38,3 0,4

SkU1973: 41

2 Förslag till

Förordning om särskild vägtrafikskatt

Härigenom förordnas som följer.

1 § Särskild vägtrafikskatt erlägges till staten i form av särskild fordonsskatt
och särskild kilometerskatt.

2 § Särskild fordonsskatt utgår för trafiktraktor och motorredskap,
som inrättats för brännoljedrift, samt för släpvagn över tre tons skattevikt,
som dragés av fordon som är kilometerskattepliktigt enligt vägtrafikskatteförordningen
(1973: 000) eller enbart av traktor eller motorredskap,
om fordonet är fordonsskattepliktigt enligt nämnda förordning.

3 § Särskild kilometerskatt utgår för motorfordon, som är inrättat
för brännoljedrift och som är kilometerskattepliktigt enligt vägtrafikskatteförordningen
(1973: 000).

4 § Särskild vägtrafikskatt utgår med belopp enligt bilaga till denna
förordning.

5 § Bestämmelserna i vägtrafikskatteförordningen (1973: 000) äger
motsvarande tillämpning på särskild vägtrafikskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974.

SkU1973: 41

Bilaga till förordningen (1973: 000) om särskild vägtrafikskatt
Särskild fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor för helt skatteår
	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Trafiktraktor och regi-	0- 1300	40	0
strerat motorredskap	1 301- 3 000	46	6
	3 001- 7 000	152	10
	7 001-	560	18
B Släpvagnar
1 Påhängsvagn som	3 001- 4 500	16	1
drages av kilometerskatte-	4 501- 8 000	32	2
pliktigt fordon	8001-10000	104	4
10 001-14 000	186	6
	14 001-18 000	428	8
	18 001-23 000	750	10
	23 001-28 000	1 247	7
	28 001-	1 597	7
2 Annan släpvagn	3 001- 5 000	15	0
	5 001- 8 000	21	1
	8 001-11 000	53	3
	11 001-14000	144	4
	14 001-17 000	265	5
	17 001-20 000	417	7
	20 001-25 000	629	9
	25 001-30 000	1 080	10
	30 001-35 000	1 580	10
	35 001-40 000	2 077	7
	40 001-	2 427	7

Särskild kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre för 10 kilometer
grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0—900	8,1	0
	901—	8,4	0,3
2 Buss och lastbil	0—1 600	15,9	0
	1 601—	16,1	0,2

SkU1973: 41

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt Härigenom

förordnas, att 5 § förordningen (1957: 262) om allmän
energiskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Energiskatten utgår å bensin, Energiskatten utgår å bensin,
utom i fall som avses i andra utom i fall som avses i andra

stycket, med nio öre för liter och å stycket, med 27 öre för liter och

gasol med sju öre för liter. I frå- å gasol med 19 öre för liter. I fråga
om buss, vars tjänstevikt över- ga om buss, vars tjänstevikt överstiger
tretusen kilogram, skall stiger tretusen kilogram, skall skat skatten

å gasol dock utgöra alle- ten å gasol dock utgöra allenast

nast två öre för liter. 14 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av stadsgas, skall skatten
utgöra 1,6 öre för liter. I fråga om energiskatt å sådan bensin skall
i övrigt gälla vad i denna förordning stadgas om andra bränslen är bensin
och gasol.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974.

4 Förslag till

Förordning om upphävande av förordningen (1966: 21) om särskild
skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas, att förordningen (1966: 21) om särskild skatt
på motorbränslen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1973.

I samband med att förordningen upphör att gälla iakttages följande.

1. Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om förhållande
som hänför sig till tiden före den 1 januari 1974.

2. Återbetalning av skatt på brännolja enligt den upphävda förordningen
medges enligt bestämmelser som meddelas av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer.

1 Förordningen omtryckt 1964: 350.

SkU 1973: 41

5 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom förordnas, att 1
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

§ skattebrottslagen (1971: 69) skall ha

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen
(1933: 395) om ersättningsskatt, förordningen (1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskatt, förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift,
förordningen 1947:576) om statlig inkomstskatt, förordningen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, förordningen (1958: 295) om
sjömansskatt, förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten,

2. förordningen (1941: 251)
om särskild varuskatt, förordningen
(1943:477) om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948: 85)
om försäljningsskatt, förordningen
(1953: 396) om accis å fettemulsion
m. m., förordningen (1953:
397) angående avgift för fettvaror
som användas för framställning av
fettemulsion m. m., förordningen
(1956: 545) angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall,
förordningen (1957: 262) om allmän
energiskatt, förordningen

(1960:253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
förordningen (1961: 372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394)
om tobaksskatt, förordningen

(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskatteförordningen (1964:
308), förordningen (1964:352)
om gasolskatt, förordningen

(1966:21) om särskild skatt på
motorbränslen, förordningen
(1968:430) om mervärdeskatt,
förordningen (1971: 170) om annonsskatt,
förordningen (1972:

1 Senaste lydelse 1973: 38.

(1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskatteförordningen (1964:
308), förordningen (1964:352)
om gasolskatt, förordningen

(1966:21) om särskild skatt på
motorbränslen, förordningen
(1968:430) om mervärdeskatt,
förordningen (1971: 170) om annonsskatt,
förordningen (1972:

SkU1973: 41

Föreslagen lydelse

266) om skatt på annonser och
reklam, förordningen (1972: 820)
om skatt på spel, förordningen
(1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatteförordningen
(1973: 000),
förordningen (1973:000) om särskild
vägtrafikskatt,

3. lagen 1954: 243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk
försäkring, lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar
enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i
arbete m. m., förordningen (1960: 77) angående byggnadsforskningsavgift,
lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen
(1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1962: 398) om finansiering av
folkpensioneringen, förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift,
lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördsförordningen (1953: 272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i
den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §x

Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med
fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördsförordningen
(1953: 272), samt skatt enligt förordningen (1908: 128) angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen
(1958: 295) om sjömansskatt och kupongskatteförordningen (1970: 624),

2. skatt enligt förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och
förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, förordningen
(1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941:
251) om särskild varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen

1 Senaste lydelse 1973: 39.

2 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 41

Nuvarande lydelse

266) om skatt på annonser och
reklam, förordningen (1972: 820)
om skatt på spel, förordningen
(1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar,

SkU 1973: 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., förordningen (1953: 397) angående
avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon
i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
förordningen (1961: 372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394)
om tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt, stämpelskatteförordningen
(1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen
(1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt
på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel
samt förordningen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,

4. skatt enligt förordningen 4. skatt enligt förordningen
(1922:260) om automobilskatt, (1922:260) om automobilskatt,

kungörelsen (1934: 122) om skatt å kungörelsen (1934: 122) om skatt å

motorfordon, som för tillfälligt motorfordon, som för tillfälligt

brukande i riket från utlandet in- brukande i riket från utlandet införts,
kungörelsen (1951: 750) om förts, kungörelsen (1951: 750) om

saluvagnsskatt, förordningen saluvagnsskatt, förordningen

(1963: 116) om trafikomläggnings- (1963: 116) om trafikomläggnings skatt,

kungörelsen (1964: 43) om skatt, kungörelsen (1964: 43) om

skatt å automobil, som av utom- skatt å automobil, som av utomlands
bosatt person för tillfälligt lands bosatt person för tillfälligt

brukande i riket här förvärvats brukande i riket här förvärvats,

samt traktorskatteförordningen traktorskatteförordningen (1969:

(1969: 297), 297), vägtrafikskatteförordningen

(1973:000) samt förordningen
(1973: 000) om särskild vägtrafikskatt,

5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960: 235) om avgift för växtskyddskontroll
vid införsel av växter och förordningen (1968: 361) om
avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt förordningen (1952: 320) om prisregleringsavgift för
fisk m. m., förordningen (1953: 372) angående reglering av införseln av
vissa slag av fisk och skaldjur, förordningen (1953: 374) angående reglering
av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. samt förordningen
(1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets
område,

7. avgift, som anges i 1 § första stycket förordningen (1959: 552)
angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m. samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks
pensionering och förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift,
allt i den mån avgift som här avses icke omfattas av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår
vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatteeller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

SkU1973: 41

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner nämligen 1973:

1924 av herr Eriksson i Arvika (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att Kungl. Maj:t bemyndigas ta ut s. k. dagskatt
II av norska fordon som framförs i Sverige såvida inte den tillryggalagda
körsträckan i Sverige understiger tre mil,

2. att riksdagen uttalar att syftet med förhandlingarna mellan svenska
och norska myndigheter angående problem sammanhängande med den
gränsöverskridande trafiken skall vara att uppnå full konkurrensneutralitet
mellan transportföretag i de båda länderna;

1973: 1934 av herr Levin (fp) vari hemställs

att riksdagen beslutar att 16 § vägtrafikskatteförordningen skall ha
följande lydelse:

Fordonsskattepliktigt fordon får ej brukas, om till betalning förfallen
fordonsskatt ej erlagts för det innevarande och det närmast föregående
skatteåret. Detta gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare
ägare av fordonet, om skatten förfallit till betalning efter ägarbytet eller
om fordon, som innehafts på grund av avbetalningsköp, återtages;

1973: 1935 av herrar Levin (fp) och Taube (fp) vari hemställs

att riksdagen beslutar ge 41 § vägtrafikskatteförordningen följande
lydelse:

För alla i Sverige registrerade fordon som använts utom riket återbetalas
fordonsskatt och avräknas kilometerskatt enligt bestämmelser
som meddelas av Konungen eller den myndighet som Konungen bestämmer; 1973:

1936 av herrar Lothigius (m) och Dahlgren (c) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag att förregistrerade,
avställda motorfordon får användas i avvaktan på att registreringsproceduren
hinner utföras och skatt sålunda i avsedd ordning kan bli
betald;

1973: 1937 av herr Wirtén m. fl. (fp) vari hemställs

att riksdagen beslutar att någon skatt ej skall utgå på gasol samt att
vederbörande utskott utformar erforderliga ändringar i lagtexten;

1973: 1965 av herr Levin (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att fordonsskatten för dieseldrivna motorfordon
ersätts med kilometerbeskattning fr. o. m. den 1 januari 1976,
samt

SkU1973: 41

2. att riksdagen anhåller om ett förslag från Kungl. Maj:t beträffande
en successivt avtrappad mängdrabatt;

1973: 1966 av herr Levin (fp) vari hemställs

att riksdagen, i syfte att införa en förenklad administration och bespara
fordonsägama onödiga olägenheter, med ändring av departementschefens
förslag beslutar att det av bilskatteutredningen föreslagna skatteviktsbegreppet
skall tillämpas även på personbilar.

I detta sammanhang behandlar utskottet också de vid riksdagens början
väckta motionerna

1973: 12 av herr Levin (fp) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om tillämpningsföreskrifter
av sådant innehåll att fordonsägare inte tillfogas obilliga förluster
i samband med övergången till kilometerskatt;

1973: 67 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs

att riksdagen snarast beslutar om att bestämmelserna om befrielse från
automobilskatt för personbil, som ägs av höggradigt invalidiserad person,
utvidgas att omfatta även de handikappade personer som inte för
sitt förvärvsarbete eller sin utbildning behöver fordonet, t. ex. handikappade
husmödrar m. fl.;

1973: 249 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av bestämmelserna
beträffande handikappades rätt till befrielse från fordonsskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen;

1973: 256 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs

att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära att den nya kilometerskatteförordningen,
som skall träda i kraft 1974 och som innebär
att alla dieseldrivna transportfordon i Sverige skall erlägga kilometeravgift,
även skall gälla utländska fordon som trafikerar svenska vägar.

Utskottet

I enlighet med 1971 års riksdags principbeslut om övergång till kilometerbeskattning
av brännoljedrivna motorfordon redovisas i propositionen
de åtgärder som erfordras för genomförandet av denna reform. Vidare
behandlas andra med övergången sammanhängande problem, bl. a.
rörande den internationella trafiken. Förslagen i propositionen bygger
till huvudsaklig del på bilskatteutredningens slutbetänkande (SOU 1972:
42) Vägtrafikbeskattningen.

SkU1973: 41

Om man ser tillbaka på den utveckling som lett fram till kilometerskattens
förverkligande kan det konstateras att riktlinjerna för en reform
av denna art fastlagts vid riksdagsbehandlingen av olika frågor rörande
vägtrafikbeskattningen. Dessa riktlinjer innebär att såväl brännoljeskatt
som fordonsskatt bör — åtminstone när det gäller den tunga trafiken
— ersättas med kilometerskatt. När skatteutskottet vid 1971 års riksdag
behandlade propositionen med förslag om principbeslut beträffande kilometerskatten
anslöt utskottet sig till bevillningsutskottets tidigare uttalade
uppfattning, att alla ansträngningar borde göras för att anknyta
vägtrafikbeskattningen till det faktiska utnyttjandet av vägnätet. Detta av
riksdagen godkända uttalande måste uppenbarligen innebära ett krav på
avveckling av fordonsskatten för den tunga trafiken, eftersom fordonsskatten
inte anknyter till vägutnyttjandet. Utskottet vill inledningsvis
konstatera att dessa principiella ställningstaganden är väl förenliga med
de i propositionen framlagda förslagen. Departementschefen vill emellertid
i motsats till utredningen inte nu fixera någon tidpunkt för övergång
till en fullständig kilometerskatt för brännoljedrivna motorfordon och
släpvagnar. Detta motiveras främst med att man bör ha vissa erfarenheter
av kilometerskattesystemet innan även fordonsskatten ersätts med
kilometerskatt. Departementschefen förordar därför att kombinationen
fordons- och kilometerskatt tillämpas under några år. Utskottet delar
departementschefens uppfattning om behovet av en lämplig prövotid.

Det övervägande antalet motioner som utskottet behandlar i detta
sammanhang innehåller yrkanden som syftar till praktiska förbättringar
av kilometerskattesystemet och utskottet kan i vissa fall åtminstone delvis
instämma i motionärernas uppfattning. Utskottet har emellertid inte
funnit tillräcklig anledning att nu föreslå andra författningstekniska lösningar
än som förordas i propositionen. Utskottet vill således i princip
tillstyrka propositionen men förordar att vissa frågor som tagits upp
i motionerna omprövas i ett senare sammanhang.

Gasolskatten

Det i motionen 1973:1937 framförda kravet på skattebefrielse för
gasol avser utskottet inte att ta upp till närmare behandling i detta betänkande,
eftersom riksdagen nyligen på utskottets hemställan avvisat
ett motsvarande yrkande. Utskottet hänvisar i denna fråga till sitt betänkande
1973: 28 och avstyrker således motionen.

Kilometerskatt i stället för fordonsskatt

Flertalet av motionerna i övrigt behandlar mera detaljbetonade frågor
utom motionen 1973: 1965 som tar upp principerna för kilometerskattens
framtida utformning. I sak finns det ingen väsentlig motsättning
mellan förslagen i propositionen och motionärens yrkande. Motionären
förordar en övergång till fullständig kilometerskatt från och med

3 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 41

SkU1973: 41

1976, medan departementschefen, som tidigare nämnts, anser att fordonsskatten
bör bestå åtminstone några år till. Det är således närmast
en fråga om takten för den fortsatta reformverksamheten.

Utskottet har funnit att de uppgifter som statsmakterna redan tagit
på sig i samband med ny trafiklagstiftning, ny bilregistrering och en ny
kilometerbeskattning är så arbets- och tidskrävande att det finns anledning
att såvitt möjligt samordna de ytterligare ändringar i fråga om vägtrafikbeskattningen
som kan visa sig nödvändiga med de olika etapperna
i den pågående omläggningen av fordonsbeskattningen. Även om utskottet
till vissa delar kan instämma i vad motionären anför i fråga om
värdet av en fullständig övergång till kilometerskatt, talar försiktigheten
för att en sådan åtgärd bör anstå till en senare tidpunkt. Den i motionen
behandlade frågan om mängdrabatt, som torde vara direkt avhängig av
förslaget om kilometerskatt, torde också böra anstå tills det blir aktuellt
att avlösa fordonsskatten med kilometerskatt. Den fasta fordonsskatten
innebär i sig en mängdrabatt, eftersom skatten per körd mil minskar
i takt med att den sammanlagda körsträckan ökar. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen 1973: 1965 och tillstyrker propositionen i denna
del.

Handikappades befrielse från vägtrafikskatt

I två vid riksdagens början väckta motioner behandlas frågan om skattelättnader
för handikappad, som behöver använda motorfordon. I motionen
1973: 67 begärs att de nuvarande skattelättnaderna, som i huvudsak
gäller handikappade som behöver bil i samband med förvärvsarbete
eller utbildning, skall utsträckas att gälla alla handikappade som kan
behöva bil. Som exempel anförs att en handikappad husmor kan ha behov
av bil för sin verksamhet. Ett liknande yrkande framförs i motionen
1973: 249 som går ut på att skattebefrielsen bör knytas till handikappet
och inte till ändamålen för bilens användning.

Bilskatteutredningen har förordat det av handikapputredningen i betänkandet
(SOU 1970: 64) Bättre socialtjänst för handikappade framförda
förslaget att ersätta nu utgående skattebefrielse med direkta bidrag
till de handikappade. I de fall den utbyggda färdtjänst för handikappade
som handikappsutredningen förordar inte tillgodoser den handikappades
transportbehov föreslår utredningen att stat och kommun
efter behovsprövning gemensamt bidrar till kostnaderna för inköp av
bil.

I propositionen tas inte handikapputredningens förslag upp till närmare
granskning, men departementschefen konstaterar att behovet av
skattebefrielse alltjämt är motiverat och föreslår vissa förenklingar för
att undanröja de praktiska svårigheter i fråga om bl. a. ansökningsförfarandet
som utredningen påvisat. I övrigt föreslås omfattningen av skattebefrielsen
vara oförändrad.

SkU1973:41

Motionerna kan alltså bli tillgodosedda på annat sätt än genom skattebefrielse
om de fortsatta övervägandena som ankommer på kommunalekonomiska
utredningen leder till att handikapputredningens förslag
förverkligas. Frågan blir i så fall en anslagsfråga som faller utanför
skatteutskottets kompetensområde.

Utskottet har visserligen under senare år konsekvent hävdat att behov
av detta slag i första hand skall tillgodoses genom direkta bidrag och
inte genom lättnader vid beskattningen. Men då det skulle framstå som
en orimlig åtgärd att beröva de handikappade de nuvarande skatteförmånerna
utan att de tillförsäkras en däremot svarande kompensation
tillstyrker utskottet departementschefens förslag, som innebär väsentliga
förenklingar för de handikappades del. Utskottet är alltså inte berett att
förorda en utökad skattebefrielse för de handikappade utan anser att de
fortsatta ansträngningarna bör inriktas på att såvitt möjligt ersätta skattelättnaderna
med bidrag. Till följd härav avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1973: 67 och 1973: 249.

Skattevikten för personbilar

Bilskatteutredningen har i sitt betänkande tagit upp frågan om hur
skattevikten skall bestämmas för bl. a. personbilarna och därvid förordat
i princip samma regler som för lastbilarna, dvs. att skattevikten skall
vara lika med totalvikten. Enligt utredningens förslag skall vid beräkning
av totalvikt för personbilar till tjänstevikten läggas en schablonmässigt
beräknad vikt — 70 kg — för varje passagerare som bilen får ta och en
lastvikt på 10 kg per passagerare. Fördelen med totalviktsbestämningen
ligger främst i att därigenom skapas en marginal, inom vilken begränsade
ändringar kan genomföras utan att beskattningen eller möjligheten att
ta ut kostnadsansvaret påverkas. Om bilen exempelvis förses med dragkrok
eller extra strålkastare måste inte som vid tjänsteviktsbeskattningen
skatten nödvändigtvis justeras, utan vikten av den tillkommande detaljen
anses reducera lastvikten. Departementschefen avvisar emellertid förslaget
om totalviktsbeskattning med hänvisning till att denna fråga inte
har något omedelbart samband med övergången till kilometerbeskattning.

I motionen 1973: 1966 yrkas att bilskatteutredningens förslag skall genomföras
på denna punkt. Motionären åberopar bl. a. att inte mindre än
20 000 skattejusteringar görs per år på grund av tillkommande tillbehör
med allt vad detta innebär av besvär för myndigheter och enskilda. Från
statsfinansiell synpunkt är frågan utan betydelse.

Det är givetvis riktigt som departementschefen anför att frågan inte
har någon betydelse för kilometerskattereformen. Man kan emellertid
inte bortse från att utredningens förslag är förenat med vissa praktiska
fördelar. Utskottet anser därför att frågan om skattevikten för personbilar
bör kunna tas upp till förnyad prövning. Med hänvisning till vad ut -

SkU 1973: 41

skottet tidigare anfört om takten i det fortsatta reformarbetet bör förslag
om ny skattevikt för personbilar kunna läggas fram och genomföras
samtidigt med den tredje etappen i fordonsskattereformen och således
gälla från och med 1975. Med det anförda anser utskottet motionen
1973: 1966 besvarad.

Dieseldrivna personbilar

Frågan om beskattningen av de dieseldrivna personbilarna hör inte till
de större problemen i det aktuella sammanhanget, eftersom dieselbilarna
utgör en förhållandevis liten del av personbilsbeståndet. På grund av
förbättringar av den tekniska konstruktionen men framför allt på grund
av att brännoljebeskattningen varit väsentligt gynnsammare än bensinbeskattningen
har de dieseldrivna personbilarna ökat starkt under senare
tid. Under perioden 1962—1971 ökade de dieseldrivna personbilarna
från 9 000 till 66 000.

Departementschefen konstaterar att det nuvarande systemet inte erbjudit
möjligheter att åstadkomma större likhet i beskattningen mellan
bensin- och brännoljedrivna personbilar men att övergången till kilometerskatt
skapar bättre förutsättningar för en mer likvärdig beskattning
av personbilarna. Han avser därför att pröva frågan hur en sådan ändring
skall kunna genomföras inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag
för personbilarna.

Utskottet, som i andra sammanhang haft anledning att påpeka de
skattefavörer som brännoljedrivna personbilar åtnjuter, finner detta förslag
väl motiverat. Enligt utskottets mening behöver en sådan åtgärd
emellertid inte nödvändigtvis ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag.
Denna princip hade visserligen bilskatteutredningen att tillämpa
vid sitt utredningsuppdrag i fråga om de till vägväsendet specialdestinerade
skatterna, men eftersom de avsedda skattefavörerna i hög grad också
är knutna till de drivmedelsskatter som inte ingår i automobilskattemedlen,
bör en uppjustering av kilometerskatten för personbilar kunna
göras utan en däremot svarande sänkning av fordonsskatten för bensindrivna
personbilar. En sådan sänkning, som skulle få ytterst obetydliga
effekter för de bensindrivna personbilarna, synes vara den enda framkomliga
vägen om man vill ha ett oförändrat totaluttag för personbilarna.
Utskottet förutsätter att också den här föreslagna omläggningen
lämpligen kan genomföras från och med 1975.

Departementschefen förordar i det avsnitt som gäller den internationella
trafiken och som utskottet återkommer till senare en särskild behandling
av brännoljedrivna personbilar i ett annat avseende. Bilskatteutredningen
föreslog att alla kilometerskattepliktiga motorfordon som
brukas utomlands fr. o. m. 1974 skulle kunna få återbetalning av fordonsskatt
och avräkning av kilometerskatt genom ett särskilt avstämplingsförfarande
och genom utnyttjande av det datamaskinella debite -

SkU 1973: 41

ringssystemet. Departementschefen godtar detta förslag utom i vad det
gäller personbilar. Motiveringen för detta undantag är att det här
i många fall gäller privata resor, att skatten är låg och att det kan uppstå
kontrollsvårigheter.

Med anledning härav yrkas i motionen 1973: 1935 att utredningens
förslag skall genomföras. Motionärerna anser inte att det föreligger kontrollsvårigheter
och kan inte heller acceptera att man denna väg infört
en form av turistskatt som bara drabbar en liten kategori bilägare.

Som utskottet ovan framhållit åtnjuter de brännoljedrivna personbilarna
skatteförmåner jämfört med de bensindrivna. Enligt utskottets mening
finns det därför motiv för att tills vidare inte medge skattebefrielse
för brännoljedrivna personbilar vid utrikes resa. Om man däremot
fr. o. m. 1975 genomför en skärpning av kilometerbeskattningen på det
sätt utskottet förutsatt, bortfaller huvudmotivet för att särbehandla dessa
bilar vid utrikes resa. Under sådana förutsättningar bör bilskatteutredningens
förslag kunna tas upp till förnyad prövning och genomföras
samtidigt med den ovan förordade ändringen i beskattningen av dessa
bilar. Därigenom skulle yrkandet i motionen 1973: 1935 i huvudsak bli
tillgodosett.

Betalningsansvaret för vägtrafikskatten

Huvudregeln i fråga om betalningsansvaret för såväl fordonsskatt som
kilometerskatt är att skattepliktigt fordon inte får användas om till betalning
förfallen skatt för innevarande och närmast föregående skatteår
inte erlagts. Det är alltså fordonets registrerade ägare som skall svara för
skatten. Utredningen hade föreslagit det undantaget från denna regel
att ny ägare av fordon inte skall ansvara för skatt som den gamle ägaren
skall betala efter ägarbytet. Departementschefen förordar emellertid att
undantaget bara skall avse skatt som fastställts genom efterbeskattning
och som skulle ha betalts av den gamle ägaren. Han motiverar detta med
att skatteindrivningen kan väntas bli väsentligt effektivare än f. n. genom
det nya bilregistersystemet.

Med anledning av denna ändring av utredningens förslag yrkas i motionen
1973: 1934 att bestämmelsen skall få den av utredningen föreslagna
lydelsen. Motionären åberopar att en ny ägare inte kan gardera sig
mot förekomsten av skatteskulder som förfaller till betalning först efter
överlåtelsen.

Utskottet vill för sin del framhålla att köparen i köpeavtalet bör
gardera sig mot betalningsansvaret för skatt som belöper på den tid fordonet
innehafts av den förre ägaren. Om så sker löper köparen normalt
ingen risk att bli avkrävd skatt som åvilar den förre ägaren. Det kan
emellertid i enstaka fall inträffa att ett fordon säljs under en förfallomånad
och att köparen trots att han garderat sig genom en sådan bestämmelse
i avtalet ändå blir krävd på skatt genom att säljaren råkat

SkU1973: 41

i obestånd och inte kunnat fullgöra sina åtaganden. I ett sådant läge
kan det framstå som oskäligt att den nye ägaren skall behöva erlägga
skatten. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med stöd av dispensbestämmelserna
i vägtrafikskatteförordningen kan medge befrielse från
skatten om den nye köparen i sådant fall kan visa att den tidigare ägaren
enligt köpeavtalet åtagit sig betalningsansvaret härför. Med det anförda
har utskottet besvarat motionen 1973: 1934.

Inbetalning av automobilskatt vid nyregistrering av fordon

I propositionen redovisas en framställning från Motorbranschens riksförbund
som påtalat att systemet med betalning av automobilskatten
genom lösen av postförskottsförsändelse, som sänds ut först sedan registrering
skett, medför att viss tid förflyter innan ett nytt fordon kan
brukas. Bilregistemämnden har i yttrande över framställningen förordat
att fordon får brukas mellan registreringstillfället och betalningen av
skatten. Departementschefen avvisar framställningen och hänvisar bl. a.
till möjligheterna att betala skatten genom insättning på särskilt postgirokonto.
Han anser vidare att det finns möjlighet att om problemet
kvarstår rätta till det i samband med utfärdandet av kungörelse rörande
uppbörden av vägtrafikskatt.

De av motorbranschen åberopade synpunkterna anförs också i motionen
1973: 1936 vari motionärerna begär att Kungl. Maj:t lägger fram
förslag om att förregistrerade, avställda bilar skall få användas i avvaktan
på den slutliga registreringen.

Utskottet är i likhet med departementschefen medvetet om att det
förekommit vissa initialsvårigheter i samband med införandet av den nya
bilregistreringen. Det får emellertid förutsättas att dessa svårigheter är
av övergående natur och att väntetiderna kan förkortas avsevärt. Det
finns också möjligheter att i väsentliga hänseenden rätta till förhållandena
då den nya lagstiftningen träder i kraft. Enligt förslaget till vägtrafikskatteförordning
gäller nyttjandeförbud för skattepliktiga fordon
om till betalning förfallen skatt inte erlagts. Avsikten är emellertid att
nyregistrerade fordon skall kunna användas omedelbart efter registreringen.
Enligt i administrativ ordning utfärdade bestämmelser skall nämligen
skatten inte förfalla till betalning förrän viss kortare tid efter registreringen.
Härigenom torde motionärernas yrkande bli i huvudsak tillgodosett.
Vissa kvarstående problem kan möjligen föreligga i fråga om
nyregistreringar under den återstående delen av detta år, men i dessa
fall finns alltså möjligheten att utnyttja inbetalning över särskilt postgirokonto.

Internationell trafik

Ett av de viktigare avsnitten i bilskatteutredningens betänkande och
i propositionen behandlar den internationella trafiken, som erbjuder åt -

SkU 1973: 41

skilliga problem i beskattningshänseende. Utskottet har redan bero:"
frågan om skatteavlyftning vid utlandsresa med dieseldriven personbil

De väsentligaste frågorna i detta sammanhang gäller den yrkesmässiga
trafikens problem på grund av de beskattningsregler som tillämpas i
andra länder, bl. a. Västtyskland och Norge.

Utredningen föreslog att en schabloniserad dagskatt, kallad dagskatt
II, skulle tas ut av brännoljedrivna motorfordon från sådana länder i vilka
svenska fordon inte åtnjuter skattefrihet. Departementschefen förordar
i stället att skatten skall utgå efter den beräknade körsträckan här
i landet, dock med skattefrihet för kortare sträckor, förslagsvis högst fem
mil. Dagskatten är emellertid avsedd att svara endast mot kilometerskatten,
vilket skulle innebära att de norska fordonen i Sverige inte kommer
att belastas med någon motsvarighet till fordonsskatten. I syfte att
uppnå konkurrensneutralitet förordar departementschefen att förhandlingar
tas upp med Norge för att åstadkomma en snar lösning av frågan.
Med anledning härav begärs ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att redan
under 1973 införa skatt på norska lastbilar och släpvagnar som
körs i Sverige.

Frågan om den norska konkurrensen på transportområdet har uppmärksammats
i två motioner. I den vid riksdagens början väckta motionen
1973: 256 begärs att kilometerskatt skall utgå för utländska fordon.
Motionärerna hänvisar till att transporterna på svenska fordon inom
vissa gränsområden under senare tid minskat på ett oroväckande sätt och
anser att skälet härtill främst är att de svenska åkarna inte kan konkurrera
med de norska på lika villkor. I motionen 1973: 1924 påpekas att
de norska reglerna medger skattefrihet endast för sträckor under tre mil.
Med hänsyn härtill anser motionärerna, som begär ett uttalande om att
de planerade svensk-norska förhandlingarna bör syfta till full konkurrensneutralitet,
att den skattefria körningen inom Sverige bör begränsas
på motsvarande sätt.

Utskottet, som tidigare uttalat oro för problemen med den svensknorska
gränstrafiken, finner det angeläget att en snar lösning kommer
till stånd. Utskottet vill även understryka att strävandena därvid bör vara
att såvitt möjligt uppnå full konkurrensneutralitet.

Departementschefen anser att de väsentligaste olägenheterna skulle
kunna undanröjas genom införande av den modifierade dagskatt II han
förordar. Det är emellertid som framgår av propositionen knappast möjligt
att så länge Sverige biträder 1956 års trafikkonventioner få till stånd
en beskattning av de norska transporterna som helt svarar mot den
svenska fordonsskatten. Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t
också prövar möjligheten att frånträda dessa konventioner och att ersätta
dem med bilaterala trafikbeskattningsavtal, om förhandlingarna
med Norge inte ger ett tillfredsställande resultat.

Det råder alltså inte några delade meningar om att de kommande för -

SkU 1973: 41

handlingarna syftar till att såvitt möjligt skapa full konkurrensneutralitet.
Huruvida de korta sträckor, som skall undantas från beskattning,
skall begränsas till fem eller tre mil eller annan lämplig sådan sträcka
bör även kunna fastställas förhandlingsvägen. Utskottet tolkar departementschefens
uttalande om en sträcka under fem mil närmast som den
längsta sträcka som bör kunna komma i fråga när det gäller skattefrihet
och inte som ett erbjudande som skulle vara bindande för förhandlarna.
Med det anförda torde även motionerna 1973: 256 och 1973:
1924 kunna anses besvarade.

K ilom eterräknarapparaturen

Utskottet behandlar vidare en fråga som närmast hänger samman
med föregående års höstriksdags beslut angående bestridandet av kostnaderna
för kilometerräknarapparaturen. Detta beslut innebar att fordonsägama
i princip skulle svara för dessa kostnader. Frågan om med
vilket belopp staten i vissa fall i samband med övergången till kilometerskatt
skall återbetala sådana kostnader behandlas i propositionen, men
på denna punkt har inte några invändningar rests.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1973: 12 hemställs att
riksdagen begär sådana tillämpningsföreskrifter att fordonsägare inte tillfogas
förluster på grund av bristande funktionsduglighet hos kilometerräknarapparaturen.
Motionären syftar främst på det fallet att räknar -apparaturen efter kort tid måste bytas ut på grund av fabrikationsfel.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att i det avsedda fallet föreligger
möjligheter för köparen att i vanlig ordning kräva ersättning från
leverantören för de förluster han åsamkas genom att apparaturen inte
uppfyller de krav som fastställts. Vidare kan Kungl. Majit dispensvägen
medge befrielse från den fordonsskatt som på grund av sådana omständigheter
kommit att utgå med för högt belopp. Det finns också anledning
förutsätta att kilometerskattenämnden noga följer frågan om apparaturens
tillförlitlighet och föreslår de åtgärder som kan betingas av
sådana omständigheter som motionären anför. Utskottet förutsätter alltså
att motionärens önskemål skall kunna tillgodoses vid den praktiska
tillämpningen av kilometerskattesystemet och anser härmed motionen
besvarad.

Skattefrihet för lättviktsmotorcyklar

Utskottet vill slutligen erinra om en detalj som närmast berör ikraftträdandebestämmelsema
för den nya lagstiftningen. I samband med
ikraftträdandet av tidigare beskattningsregler för motorcyklar har undantag
från fordonsskatt för s. k. lättviktsmotorcyklar meddelats i övergångsbestämmelserna.
I och med att automobilskatteförordningen nu
upphävs i sin helhet kommer de tidigare gällande övergångsbestämmelserna
inte att få fortsatt giltighet. Avsikten har inte varit att nu beskatta

SkU1973: 41

det förhållandevis blygsamma antalet kvarvarande lättviktsmotorcyklar,
och utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t med stöd av dispensreglerna
i vägtrafikskatteförordningen meddelar bestämmelser om fortsatt
skattebefrielse för dessa motorfordon.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 94 antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. vägtrafikskatteförordning,

2. förordning om särskild vägtrafikskatt,

3. förordning om ändring i förordningen (1957: 262) om allmän
energiskatt,

4. förordning om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild
skatt på motorbränslen,

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

6. lag om ändring i lagen (1971: 1972) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.;

B. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordas i fråga
om beskattning under år 1973 av viss internationell trafik och
beträffande kompensation för kostnader för installation av
kilometerräknarapparatur i vissa fall;

C. att riksdagen avslår

1. motionen 1973: 12

2. motionen 1973: 67

3. motionen 1973: 249

4. motionen 1973: 256

5. motionen 1973: 1924

6. motionen 1973: 1934

7. motionen 1973: 1935

8. motionen 1973: 1936

9. motionen 1973: 1937

10. motionen 1973: 1965

11. motionen 1973: 1966,

i den mån motionerna inte kan anses besvarade genom vad utskottet
anfört.

Stockholm den 22 maj 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

SkU1973: 41

Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), fru Holmqvist (s), herrar
Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s),
Wikner (s), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm
(c), Levin (fp), Lothigius (m), Björk i Gävle (c) och Söderström

(m).

Reservationer

Beträffande kilometerskatt i stället för fordonsskatt

1. av herrar Larsson i Umeå (fp) och Levin (fp) som ansett

dels att utskottet i sista meningen i andra stycket av yttrandet inte
bort uttala sin anslutning till departementschefens uttalande om behovet
av en prövotid utan i stället under ovan angivna rubrik på s. 22 bort
uttala följande:

Bilskatteutredningen har övertygande visat att en övergång till fullständig
kilometerskatt är en betydelsefull åtgärd om man på ett rättvist
och konsekvent sätt vill genomföra kostnadsansvarighetsprincipen, särskilt
vid beskattningen av den tunga trafiken. Utredningen har också
utarbetat detaljerade förslag för genomförande av en sådan reform
fr. o. m. 1975. Departementschefen vill emellertid bara gå med på att
brännoljeskatten ersätts av kilometerskatt fr. o. m. 1974 och förordar
att frågan i övrigt skjuts på framtiden.

Skatteutskottet liksom tidigare bevillningsutskottet har i olika sammanhang,
som framgår av vad utskottet inledningsvis anfört, bestämt
uttalat sig för att såväl brännoljeskatt som fordonsskatt bör ersättas
med kilometerskatt. Utskottet, som inte finner anledning frånträda
denna uppfattning, ansluter sig därför till det förslag som framförs i
motionen 1973: 1965 om att riksdagen nu bör fatta principbeslut om
att ersätta även fordonsskatten för brännoljedrivna motorfordon med
kilometerskatt fr. o. m. 1976. Härigenom skulle man få två års erfarenheter
av kilometerskattesystemet att bygga på innan den slutliga utbyggnaden
verkställs. Utskottet delar också den i motionen framförda uppfattningen
att denna reform bör kompletteras med förslag om en successivt
nedtrappad mängdrabatt i enlighet med något av de alternativ
som bilskatteutredningen utarbetat. Härigenom skulle övergången för
de fordon som har det intensivaste vägutnyttjandet och för vilka en renodlad
kilometerskatt skulle innebära en chockhöjning på lämpligt sätt
kunna mildras.

dels att utskottet under punkterna A och C 10 bort hemställa

att riksdagen inte godtar propositionen 1973: 94 i vad den innehåller
uttalanden om när fordonsskatten för brännoljedrivna
motorfordon bör ersättas med kilometerskatt utan med bifall
till motionen 1973: 1965 beslutar att fordonsskatten för bränn -

SkU1973: 41

oljedrivna motorfordon ersätts med kilometerskatt fr. o. m.
1976 och hemställer att Kungl. Maj:t framlägger förslag för
genomförande av denna reform, som bör kompletteras med
regler om mängdrabatt i enlighet med vad utskottet ovan anfört.

Skattevikten för personbilar

2. av herrar Larsson i Umeå (fp), Levin (fp), Lothigius (m) och Söderström
(m) som ansett

dels att sista stycket under denna rubrik i utskottets yttrande på s.
23—24 bort ha följande lydelse:

Departementschefens invändningar mot den föreslagna övergången
till totalvikt synes inte vara sakligt grundade. Med hänsyn till de påtagliga
praktiska fördelar som utredningens förslag innebär finner utskottet
det angeläget att skattevikten för personbilar bestäms efter totalvikten
redan från och med den nu föreslagna lagstiftningens ikraftträdande.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 1966.

dels att utskottet under punkterna A 1, A 2 och C 11 såvitt avser 5 §
förordningen om vägtrafikskatt, bilagorna till denna förordning samt
bilagan till förordningen om särskild vägtrafikskatt bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1966 och i anledning
av propositionen 1973: 94 antar de vid propositionen
fogade förslagen med de ändringar
1. att 5 § förordningen om vägtrafikskatt samt bilagorna till denna
förordning erhåller följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag

5 § Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.
Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, tjänstevikten
traktor eller motorredskap -

Reservanternas förslag

5 § Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.
Skattevikten utgör för

personbil totalvikten

motorcykel, traktor tjänstevikten

eller motorredskap

SkU1973: 41 32

Reservanternas förslag

Bilaga 1 till vägtrafikskatteförordningen (1973: 000)
Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen
B Personbilar	0—1 300 1 301—	165 0 207 42
Bilaga 2 till vägtrafikskatteförordningen (1973: 000)
Kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre för 10 kilometer grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0—1 300 1 301—	19,3 0 20,1 0,8
2. att bilagan till förordningen om särskild vägtrafikskatt erhål-
ler följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:
Reservanternas förslag
Bilaga till förordningen (1973: 000) om särskild vägtrafikskatt
Särskild fordonsskatt
Särskild kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre för 10 kilometer grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundra-tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

1 Personbil

0—1 300 8,1

1 301— 8,4

0,3

SkU1973: 41

Betalningsansvaret för vägtrafikskatten

3. av herrar Larsson i Umeå (fp) och Levin (fp) som ansett

dels att sista stycket under denna rubrik i utskottets yttrande på s.
25—26 bort ha följande lydelse:

Departementschefens motiv för att skärpa ägaransvaret till att även
avse skatt som i princip åvilar tidigare ägare av fordonet är uppenbarligen
endast motiverat av rent fiskaliska synpunkter. Enligt utskottets
mening har rättssäkerhetssynpunkterna därigenom kommit att åsidosättas.
Om avtal träffas mellan köpare och säljare av en bil att säljaren
till fullo skall betala den skatt som belöper på tid då han varit
ägare till fordonet och säljaren inte fullgör sina åtaganden får köparen
inte nyttja fordonet innan skatten erlagts. Kungl. Maj:t kan med
stöd av dispensreglerna efterskänka skatten i ett sådant fall, men behandlingen
av ett sådant ärende tar sannolikt åtskilliga veckors tid,
och fram till dess att befrielse meddelats måste alltså köparen om han
kan betala ligga ute med skatten men om han inte kan betala får han
helt avstå från att använda fordonet, som kan vara hans enda utkomstmöjlighet.
Enligt utskottets mening måste sådana konsekvenser av lagstiftningen
anses stötande för rättskänslan, och utskottet finner därför
övervägande skäl tala för att den av bilskatteutredningen och motionären
i motionen 1973: 1934 föreslagna lydelsen av här avsedda bestämmelser
bör ersätta förslaget i propositionen på denna punkt.

dels att utskottet under punkterna A 1 och C 6 såvitt avser 16 och
21 §§ förslaget till vägtrafikskatteförordning bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1934 och med anledning
av propositionen 1973: 94 antar det vid propositionen
fogade förslaget med den ändringen att 16 och 21 §§ vägtrafikskatteförordningen
erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

16 § Skattepliktigt fordon får ej 16 § Skattepliktigt fordon får ej

brukas, om till betalning förfallen brukas, om till betalning förfallen

fordonsskatt ej erlagts för det in- fordonsskatt ej erlagts för det innevarande
och det närmast föregå- nevarande och det närmast föregående
skatteåret. Detta gäller ej i ende skatteåret. Detta gäller ej i

fråga om skatt som åvilar tidigare fråga om skatt som åvilar tidigare

ägare av fordonet och som fast- ägare av fordonet om skatten förställts
genom beslut om efterbe- fallit till betalning efter ägarbytet,

skattning enligt 24 §. Det gäller Det gäller ej heller i fråga om

ej heller i fråga om skatt som åvi- skatt som åvilar den som innehaft

lar den som innehaft fordon på fordon på grund av avbetalnings grund

av avbetalningsköp, om for- köp, om fordonet återtages.

donet återtages.

SkU 1973: 41

Utskottets förslag Reservanternas förslag

21 § Kilometerskattepliktigt fordon föregående skatteåret.

Vad som sägs i första stycket Vad som sägs i första stycket
under 3 gäller ej i fråga om skatt under 3 gäller ej i fråga om skatt

som åvilar tidigare ägare av for- som åvilar tidigare ägare av fordonet
och som fastställts genom donet om skatten förfallit till bebeslut
om efterbeskattning enligt tätning efter ägarbytet. Det gäller

24 eller 25 §. Det gäller ej heller ej heller i fråga om skatt som åvi i

fråga om skatt som åvilar den lar den som innehaft fordon på

som innehaft fordon på grund av grund av avbetalningsköp, om for avbetalningsköp,

om fordonet åter- donet återtages.

tages.

Dieseldrivna personbilar

4. av herrar Larsson i Umeå (fp), Levin (fp), Lothigius (m) och Söderström
(m) som ansett

dels att sista stycket under denna rubrik i utskottets yttrande på s. 25
bort ha följande lydelse:

De av departementschefen åberopade motiven för att inte låta de
brännoljedrivna personbilarna åtnjuta samma skattelättnader då de används
utanför landets gränser som han föreslår gälla för bussar och
lastbilar synes knappast vara bärande. Utskottet medger att det kan
vara onödigt att medge avräkning av kilometerskatt och återbäring av
fordonsskatt vid sådana kortare resor utomlands med dieseldriven personbil
där vinsten för fordonsägaren knappast skulle stå i rimlig proportion
till vad åtgärden skulle kosta i fråga om kontroll och administrativt
arbete. Det bör likväl vara möjligt att genomföra en ordning som
ger ägarna av dieseldrivna personbilar samma rättigheter som föreslås
i övrigt för de kilometerskattepliktiga fordonen vid användning utomlands
om resan överstiger viss längd, exempelvis 100 mil. Genom en
sådan åtgärd skulle de mest stötande effekterna av den dubbelbeskattning
som eljest skulle bli fallet kunna elimineras. Den omständigheten
att dieseldrivna personbilar är skattegynnade för närvarande utgör enligt
utskottets mening inte något motiv för att den del av dessa fordon
som används utomlands i stället skall överbeskattas. Utskottet anser
alltså att syftet med motionen 1973: 1935 bör tillgodoses.

dels att utskottet under punkterna A och C 8 bort hemställa

att riksdagen icke godkänner propositionen 1973: 94 i vad den
innehåller uttalanden som begränsar rätten för ägare av brännoljedrivna
personbilar att erhålla lättnader vid beskattningen
då fordonet används utomlands utan i stället med anledning
av motionen 1973: 1935 uttalar att alla kilometerskattepliktiga
fordon bör åtnjuta samma förmåner då de används utomlands
men att Kungl. Maj:t av praktiska skäl bör kunna begränsa
dessa rättigheter för brännoljedrivna personbilar på
sätt utskottet ovan förordat.

SkU 1973: 41

Särskilt yttrande

av herrar Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Olof Johansson i
Stockholm (c), Levin (fp), Lothigius (m), Björk i Gävle (c) och Söderström
(m):

Utskottet hänvisar i motiveringen för sitt avstyrkande av motionen
1973: 1937 till sitt ställningstagande i betänkandet SkU 1973: 28. I ett
särskilt yttrande till detta betänkande underströk vi att vi ej kunde dela
utskottets uppfattning att man inte genom skattelindringar borde uppmuntra
användningen av mindre miljöfarliga motorbränslen utan ansåg
att utredningen rörande kostnaderna för miljövården skulle vara oförhindrad
att pröva även sådana lösningar. Vi finner inte skäl att frånträda
denna uppfattning.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM U71 730046