Skatteutskottets betänkande nr 32 år 1973

SkU 1973: 32

Nr 32

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:109 med förslag till förordning om ändring i tulltaxan (1971:
920), m. m. jämte motioner.

Propositionen

I proposition 1973: 109 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920),

2. förordning om fortsatt giltighet av förordningen (1969: 274) om
antidumping- och utjämningstull,

3. förordning om fortsatt giltighet av förordningen (1969: 276) om
särskild tullavgift i vissa fall,

dels godkänna vad i propositionen anförts i fråga om

4. råvaruprisutjämning för livsmedelsindustrin och den tekniska industrin,

5. tullfrihet vid import från u-länderna,

6. importen av margarin från EFTA-ländema.

I propositionen föreslås, att vissa oljor och fetter samt margarin skall
beläggas med tull. Tullfrihet skall dock fortfarande gälla vid import
från utvecklingsländerna. Importen av margarin från EFTA-länderna
får också ske på nuvarande villkor i en omfattning som i huvudsak
motsvarar vad som under senare år ägt rum. Vidare föreslås, att Kungl.
Maj:t får fortsatta bemyndiganden att förordna om antidumping- och
utjämningstull samt särskild tullavgift.

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 32

SkU 1973: 32

2

Författningsförslagen
1 Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)

Härigenom förordnas, att tulltaxenr 15.07, 15.12 och 15.13 tulltaxan
(1971: 920) skall ha nedan angivna lydelse.

Tull- Varuslag
taxenr

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor,

råa, renade eller raffinerade:

A. linolja:

1. oblekt fri

2. blekt 100 kg 3:—

B. krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaks fröolja

och träolja fri

C. andra slag:

1. råa 10 %

2. renade eller raffinerade 15 %

15.12 Animaliska och vegetabiliska oljor

och fetter, som helt eller delvis
hydrerats eller som gjorts fastare
eller härdats genom andra processer,
även raffinerade men ej vidare bearbetade
17 %

15.13 Margarin, konstister och annat berett
ätbart fett 25 %

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 15.07 C.I.,
den 1 juli 1975 och i övrigt den 1 juli 1973.

2 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen (1969: 274) om antidumping-
och utjämningstull

Härigenom förordnas, att förordningen (1969: 274) om antidumpingoch
utjämningstull skall äga fortsatt giltighet efter utgången av juni
1973.

SkU 1973: 32

3

3 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen (1969: 276) om särskild
tullavgift i vissa fall

Härigenom förordnas, att förordningen (1969: 276) om särskild tullavgift
i vissa fall skall äga fortsatt giltighet efter utgången av juni
1973.

Motionerna

1973: 1969 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. (c, fp, m) vari
hemställs

att riksdagen vid behandling av prop. 1973: 109 beslutar att Kungl.
Maj:t bemyndigas vidta lämpliga åtgärder för en import av margarin
från EFTA-länder motsvarande högst 3 000 ton årligen,

att importen sker på villkor som efter ikraftträdandet av tullen för
råa, raffinerade och härdade oljor framstår som oförändrade i förhållande
till de villkor som då gäller för svensk margarinindustri;

1973: 1970 av herr Olsson i Asarum m. fl. (s) vari hemställs

1. att importen av margarin inom den eventuella kontingent som
beviljas i Norge belastas med en tull som motsvarar nuvarande avgift
med tillägg för tullen för i margarinet ingående raffinerade och härdade
fetter samt

2. att importgenomsnittet från Norge de senaste fem åren, cirka
6 000 ton, får ligga till grund för den kontingent som eventuellt beviljas.

Utskottet

Den svenska handelspolitiken har sedan länge haft som målsättning
att sträva efter frihandel eller där detta inte är möjligt medverka till
tullnedsättningar. Mot bakgrund av dessa strävanden kan de i propositionen
framlagda förslagen om införande av en 25-procentig tull på
margarin och vissa däremot svarande tullar på fettvaruindustrins råvaror
framstå som ett avsteg från den gängse politiken. Införandet av
tullar till skydd för fettvaruindustrin bör emellertid inte ses som ett avsteg
från den traditionella handelspolitiken utan som en åtgärd som tillgripits
med hänsyn till de särskilda marknadsförhållandena för denna
industri. På grund av de försämrade marknadsförhållanden som uppkommit
för fettvaruindustrin genom bl. a. Danmarks och Storbritan -

SkU 1973: 32

4

niens EG-anslutning och med hänsyn till riskerna för en ökande export
till Sverige från länder med högt eget tullskydd för dessa varor har det
ansetts nödvändigt att ge fettvaruindustrin ett skydd som är likvärdigt
med vad som gäller inom övriga länder.

Förslaget i propositionen innebär att man inför ett tullskydd som i
stort sett motsvarar vad som gäller inom EG. Från tullen undantas
emellertid marina oljor. Fettvaror från u-länderna föreslås bli intagna
i systemet med tullpreferenser och alltså vara tullfria under de förutsättningar
som gäller inom preferenssystemet. De industrier utanför fettvaruindustrin
som genom tullarna kommer att få arbeta med fördyrade
råvaror föreslås få kompensation härför inom ramen för råvaruprisutjämningen.

Allmän enighet synes råda om de redovisade åtgärderna, och företrädare
för fettvaruindustrin har uttalat sin tillfredsställelse med förslagen
i denna del, som i huvudsak helt tillgodoser deras önskemål. Endast
på en punkt har det framkommit skiljaktiga meningar och det gäller
villkoren för den fortsatta importen av margarin från EFTA-länderna,
främst Norge. Departementschefen föreslår nämligen att importen av
margarin, som under senare år uppgått till 5 000—9 000 ton, skall få
äga rum på nuvarande villkor i en omfattning som i huvudsak motsvarar
vad som under senare år ägt rum och att Kungl. Maj:t skall bemyndigas
vidta lämpliga åtgärder härför.

Med anledning härav yrkas i motionen 1973: 1969, att EFTA-importen
av margarin skall maximeras till 3 000 ton årligen och att den särskilda
fettvaruavgift med 14 öre per kg som för närvarande utgår vid
all import av margarin skall justeras uppåt med hänsyn till den tull som
kommer att belasta råvarorna för den svenska margarinindustrin. Till
stöd för den lägre kvantitetsgränsen åberopar motionärerna dels att de
svenska importreglema för margarin varit alltför liberala och möjliggjort
den snabba norska exportökningen, dels att en avgiftsreducerad
import på 3 000 ton kan komma att resultera i en faktisk total import
på mellan 5 000 och 9 000 ton genom att exportörerna kan slå ut reduceringen
över större kvantiteter. Vidare hänvisas till att gällande avtal
mellan oljeväxtproducenterna och margarinindustrin om industrins åtagande
att köpa svenskt rapsfrö kan sägas upp om margarinimporten
överstiger 3 000 ton om året. I motionen 1973: 1970 framförs i huvudsak
samma yrkande i fråga om avgiftsbelastningen för importerat margarin,
men motionärerna vill på grundval av importgenomsnittet från
Norge under de senaste fem åren fastställa kvantitetsgränsen till cirka
6 000 ton årligen.

Utskottet vill beträffande frågan om den norska margarinexporten
till Sverige först understryka att den kraftigt ökande försäljningen av
norskt margarin varit en av de faktorer som bidragit till att fettvaruindustrin
begärt särskilda skyddsåtgärder men att man i detta samman -

SkU 1973: 32

5

hang inte kan bortse från att det norska margarinet f. n. endast svarar
för cirka 6 procent av den svenska margarinkonsumtionen. Motionärerna
påpekar att de svenska importreglerna varit liberalare än övriga
länders. Utskottet vill inte bestrida att den svenska industrin inte haft
möjligheter att konkurrera på lika villkor med de norska producenterna
och att det därför finns anledning att sätta ett tak för denna import.
Med hänsyn till att importen inte medfört några nämnvärda olägenheter
för det svenska näringslivet bör ett sådant ställningstagande dock
kunna förenas med viss generositet. Takets höjd bör enligt utskottets
mening inte fastställas genom ett riksdagsbeslut, utan Kungl. Maj:t bör
bemyndigas att efter förhandlingar med Norge, som f. ö. redan inletts,
vidta lämpliga begränsningsåtgärder. Departementschefens ovan angivna
uttalande kan naturligtvis tolkas på olika sätt i fråga om den kvantitet
som skall få exporteras till Sverige. Enligt utskottets mening bör vid
fastställande av denna gräns hänsyn tas inte enbart till försäljningen
under 1972 utan även till exporten under de två närmast föregående
åren. Gränsen bör även bestämmas med hänsyn till den största export
som något enskilt EFTA-land haft under denna period. Med en sådan
modifiering skulle motionärernas önskemål bli i viss mån tillgodosedda
såvitt avser kvantiteten.

Frågan om tull- eller avgiftsbelastningen på den import som sålunda
medges är emellertid betydligt mera komplicerad. Utskottet kan i princip
ansluta sig till tanken att det norska margarinet inte bör belastas
med lägre tullar eller avgifter än motsvarande inhemska tillverkning,
men det föreligger och kommer att föreligga svårigheter att bestämma
höjden av denna belastning. Motionärerna menar att den nuvarande avgiften
på 14 öre per kg skall behållas och därtill skall läggas tullen för
de i margarinet ingående raffinerade och härdade fetterna. I den särskilda
avgiften ligger dels ett tullskydd för margarintillverkningen, dels
en kompensation för margarinindustrins åtagande att köpa svenskodlat
rapsfrö. Det kan under sådana omständigheter inte vara rimligt att man
till den del av avgiften som avser tullskydd lägger ett ytterligare tullskydd.
För härdade och raffinerade fetter avses visserligen ett tullskydd
gälla från och med den 1 juli 1973, men eftersom den svenska produktionen
till stor del bygger på import av råa oljor och fetter som härdas
och raffineras inom landet och tullen på de råa varorna inte träder
i kraft förrän den 1 juli 1975 kommer den faktiska tullbelastningen för
den svenska industrin att vara förhållandevis ringa. Under sådana förutsättningar
förordar utskottet den i propositionen föreslagna lösningen,
som innebär att man bibehåller nuvarande särskilda fettavgifter som en
schabloniserad skyddstull men att frågan om skyddstullens höjd tas upp
till förnyad prövning före ikraftträdandet av tullen på råa fetter och
oljor.

Utskottet vill vidare framhålla att Kungl. Maj:t är oförhindrad att

SkU 1973: 32

6

ta upp frågan om margarinimporten till förnyad prövning om utvecklingen
skulle ge anledning härtill. Vid mera väsentliga ändringar av de
ovan skisserade villkoren får förutsättas att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
godkännande. Med det anförda anser utskottet yrkandena i de
här behandlade motionerna vara i huvudsak besvarade eller tillgodosedda.

Utskottet skall slutligen också något beröra de författningsförslag
som läggs fram i propositionen men som inte har något samband med
fettvaruindustrins problem. I avvaktan på det förslag om nya materiella
regler på tullagstiftningens område som 1972 års tullagstiftningssakkunniga
senare kommer att lägga fram och som beräknas träda i
kraft 1974 föreslås att de tidsbegränsade förordningarna om antidumpingtull
och särskild tullavgift, som upphör att gälla den 1 juli 1973,
skall ges fortsatt giltighet tills vidare. Det kan förefalla anmärkningsvärt
att författningar som tidigare varit tidsbegränsade nu föreslås gälla
utan sådan begränsning. Skälet härtill torde främst ha varit att Kungl.
Maj:t velat gardera sig mot möjligheten att den planerade lagstiftningen
kan bli försenad, vilket vid en förlängning av giltigheten endast till detta
års slut skulle kunna medföra att riksdagen beväras med ytterligare ett
beslut om förlängning. Då utskottet emellertid inte hyser något tvivel
om behovet av de här avsedda reglerna, tillstyrker utskottet bifall till
dessa förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 109

A. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920),

2. förordning om fortsatt giltighet av förordningen (1969:
274) om antidumping- och utjämningstull,

3. förordning om fortsatt giltighet av förordningen (1969:
276) om särskild tullavgift i vissa fall;

B. godkänner vad i propositionen anförs i fråga om

1. råvaruprisutjämning för livsmedelsindustrin och den tekniska
industrin,

2. tullfrihet vid import från u-länderna;

C. med anledning av propositionen och motionerna 1973: 1969
och 1973: 1970 godkänner vad i propositionen anförs beträffande
importen av margarin från EFTA-länderna med de
ändringar och förtydliganden som utskottet förordat;

D. avslår motionerna 1973: 1969 och 1973: 1970 i den mån de
inte kan anses besvarade genom vad utskottet anfört och hemställt.

Stockholm den 10 maj 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

SkU 1973: 32

7

Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), fruar Holmqvist (s)*, Nettelbrandt
(fp)*, herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro
(m), Stadling (s), Björk i Gävle (c), Söderström (m) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730046