Skatteutskottets betänkande nr 31 år 1973

SkU 1973: 31

Nr 31

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973: 119 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370), m. m.

Propositionen

I proposition 1973: 119 har Kungl. Majit (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ikraftträdande av lagen (1973: ) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370), m. m.

I propositionen föreslås ett förtydligande av begreppet bokföringsmässiga
grunder i skattelagstiftningen.

För att motverka de ekonomiska konsekvenserna i vissa fall där rörelseinkomst
hittills trots gällande regler inte redovisats enligt bokföringsmässiga
grunder föreslås att utgående värden på lager, fordringar
och skulder första gången hänsyn tas därtill får tas upp till reducerade
belopp under en treårsperiod. För övergångsåret får värdena tas upp till
lägst en tredjedel av eljest tillåtna värde, och för nästa beskattningsår
till lägst två tredjedelar samt till fulla värden vid utgången av andra
året efter övergångsåret.

Full redovisning enligt bokföringsmässiga grunder för alla rörelseidkare
föreslås skola ske vid 1974 års taxering.

I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna i fall där övergång
till bokföringsmässig redovisning skett vid 1972 eller 1973 års taxering
föreslås regler om anstånd under två år med skatteinbetalningen under
vissa förutsättningar.

Ii Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 31

SkU 1973: 31

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att punkt 1 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 41 §

1. Inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grundel.
Hänsyn skall därför tagas till bloch
utgående lager av varor, däri
inbegripet djur, råmaterial, hel- och
halvfabrikat m. m., samt till fordringar
och skulder. Som värde av
ingående lager, fordringar och
skulder skall därvid upptagas värdet
av närmast föregående beskattningsårs
utgående lager, fordringar
och skulder.

För skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av
inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av följande.

Därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits
sådana intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits
intäkt, som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana
poster, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas
erforderlig justering av det bokföringsmässiga vinstresultatet till
överensstämmelse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade
grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas,
därest denna värdesättning icke står i strid men vad nedan sägs.

Lagret vid beskattningsårets utgång får icke upptagas till lägre belopp
än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet
på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet
icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som
riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper
på grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period
av tolv månader närmast före den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant
värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,
får djuret upptagas lägst till fyrtio procent av allmänna saluvärdet.

^Senaste lydelse 1972: 741.

I.1 Inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder.
Hänsyn skall därför tagas till bloch
utgående lager av varor, däri
inbegripet djur, råmaterial, heloch
halvfabrikat m. m., samt till
fordringar och skulder.

SkU 1973: 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Därest värdet å lägret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaff,
ningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår
till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid
utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren),
må lagret vid beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst
ett belopp motsvarande förstnämnda värde å detta lager efter avdrag
med sextio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid skola såsom värden
å lagren vid jämförelseårens utgång hava upptagits anskaffningsvärdena
eller, därest återanskaffningsvärdena å balansdagarna i fråga
varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för
inkurans. I fråga om djur på jordbruksfastighet gäller dock att värdet
av djuren skall hava upptagits till fulla det värde som riksskatteverket
fastställt enligt föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger
sådant fall att sextio procent av nyssnämnda medeltalsvärde
överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må avdrag åtnjutas
jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot svarande
avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. Då avdrag
för sådan avsättning medgivits, skall avsättningen återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad
avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå
i lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del
därav upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga
beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under
r.ågot av de närmast föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna
grund för värdering av varulagret eller del därav tillämpats, skall
vad ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till medeltalet av värdena
å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren
icke gälla.

Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesättning
å lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre
värde å lagret godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande
risk för prisfall visar vara påkallat.

Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta
värde å skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas,
har icke avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags
placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar
m. m. eller å skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar
beträffande vilka en sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar.
Värdet å lager av nu avsedda tillgångar skall upptagas till vad
som med hänsyn till risk för förlust, prisfall m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bankeller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig,
för vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart
att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och
särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång
i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av
medel, vilka vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget och icke
motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen
för den skattskyldige upptages till lägre belopp än som motsvarar
hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdel -

SkU 1973: 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning skett, upptagits till lägre belopp än den skattskyldiges anskaffningskostnad,
må aktien vid utgången av det beskattningsår, varunder
utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp än aktiens värde
i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett
belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad
för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade
beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger
till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och
medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning
av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp
som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses
i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp.
Vad som sägs om aktie i detta stycke äger motsvarande tillämpning
på andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid
inbetald insats.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den
skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara
mot den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat
vad nu sagts må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent
av det lägsta utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden,
därest detta ej framstår såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre
procenttal därav som riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa
branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om
de lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång,
äro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade.
För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat,
skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader
och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar
vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu
ifrågavarande tillgångar, därvid hänsyn dock icke behöver tagas till
ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det
visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger
det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall
kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige
i oförändrat eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å
rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning
av värdet därå godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att
inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger
det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det
år, varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses
hava ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall
anses hava åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen
köpmannased eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den
ännu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller el -

SkU 1973: 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda
prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad sålunda
gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande tillämpning i fråga
om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters
upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det
förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under det år,
då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten för det
år, på vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen
influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara
vedertaget, att förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre
del belöpa å ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras
till det sistnämnda årets inkomst.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, må såsom intäkt för varje år upptagas
den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för
minskning i ingående virkesförråd m. m., vartill upplåtaren kan vara
berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den
under varje år influtna likviden.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år
beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna
först ett senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid
inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer
till synes, det sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat
med hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan beskattade
vinsten icke för det året ånyo tages till beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett förlust,
av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid
inkomstberäkningen för det år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna,
eller beskattningsmyndighet eljest något år frångått den
skattskyldiges bokföring i avseende, som kan hava inflytande på följande
års inkomstberäkning.

Om ikraftträdandet av denna lag förordnar Konungen med riksdagen.

2 Förslag till

I.ag om ikraftträdande av lagen (1973: ) om ändring i kommunal skattelagen

(1928: 370), m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Lagen (1973: ) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
träder i kraft samtidigt med denna lag.

2 § Har vid den taxering till kommunal inkomstskatt eller till statlig
inkomstskatt som skett år 1973 eller tidigare år skattskyldigs inkomst av
rörelse beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grunder,
gäller 3 § denna lag.

Inkomst av rörelse skall anses ha beräknats på annat sätt än enligt

SkU 1973: 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bokföringsmässiga grunder, i den mån hänsyn icke tagits till in- och
utgående lager, fordringar eller skulder, och underlåtenheten i detta avseende
kan antagas vara hänförlig till sedvänja inom näringsgren, särskild
ovana vid bokföringsmässig redovisning eller annan liknande omständighet.

3 § Beräkning av inkomst av rörelse enligt bokföringsmässiga grunder
för skattskyldig, som avses i 2 § första stycket, skall ske från och med
det beskattningsår, för vilket taxering skall ske i första instans år 1974
eller, om den skattskyldige på grund av omläggning av räkenskapsår icke
taxerats för inkomst nämnda år, år 1975. Om därvid det sammanlagda
beloppet av utgående lager och fordringar med avdrag för utgående skulder
uppgår till minst 6 000 kronor, får för detta beskattningsår och det
därpå följande som värde av utgående lager, fordringar eller skulder
upptagas för det första beskattningsåret lägst en tredjedel och för det
andra lägst två tredjedelar av det värde som i sådant hänseende eljest
lägst kunnat upptagas vid beräkning av inkomster enligt bokföringsmässiga
grunder.

Sker värdering av utgående lager eller fordringar enligt första stycket,
skall värderingen av utgående skulder ske enligt samma grund.

4 § Har vid taxeringen år 1972 eller år 1973 skattskyldigs inkomst av
rörelse beräknats enligt bokföringsmässiga grunder men vid närmast
föregående taxering beräknats på annat sätt, har den skattskyldige rätt
till anstånd med erläggande av skatt enligt andra stycket om hans till
statlig inkomst skatt taxerade inkomst ökat med minst 5 000 kronor.

Har förhållande som avses i första stycket föranlett debitering av kvarstående
eller tillkommande skatt om minst 5 000 kronor, skall anstånd
meddelas med erläggande av skatten. Fråga om anstånd prövas av lokal
skattemyndighet efter ansökan av den skattskyldige. Bestämmelserna i
48 § 4 morn., 50 och 51 §§ uppbördsförordningen (1953: 272) om
villkoren för anstånd och anståndstidens längd m. m. gäller därvid i
tillämpliga delar.

I fråga om besvär över beslut om anstånd enligt andra stycket äger
bestämmelserna i 85 § 1 mom. andra stycket och 86 § uppbördsförordningen
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Utskottet

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ris
förslag, hemställer

att riksdagen antar de vid propositionen 1973: 119 fogade förslagen
till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ikraftträdande av lagen (1973: ) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370), m. m.

Stockholm den 3 maj 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

SkU 1973:31

Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), fruar Nettelbrandt (fp),
Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro
(m), Stadling (s), Björk i Gävle (c), Söderström (m) och fru Normark
(s).

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730046