Skatteutskottets betänkande nr 11 år 1973
SkU 1973:11
Nr 11
Skatteutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973: l'i,vad
avser vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret 1973/74 jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE HUVUDTITELN
Skatte- och kontrollväsen
1. Tullverket: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har under punkten
C 1 föreslagit riksdagen att
1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för tullverkets
organisation,
2. till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 258 600 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1973: 255 av fru Normark m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen beslutar att ge Kungl. Majit till känna vad som anförts
i motionen beträffande bibehållande av en tullkammare i Skellefteå;
1973: 397 av herr Sellgren m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen med avslag på propositionen 1973: 1 bilaga 9 punkten
C 1 mom. 1 hos Kungl. Majit begär ytterligare utredning och nytt förslag
angående tullverkets organisation;
1973: 556 av herr Karl Bengtsson i Varberg m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen med avslag på propositionen 1973: 1 bilaga 9, punkten
C 1 mom. 1, i skrivelse till Kungl. Majit begär ytterligare utredning och
nytt förslag angående tullverkets organisation;
1973: 564 av herr Carlström m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen avslår propositionen i vad avser godkännande av de riktlinjer
för tullverkets organisation som anförts i bilaga 9 till prop. 1973: 1;
l Riksdagen 1973. 6 sami Nr 11
Omtryckning: S. 1, rad 12 Står: 258 000 000 Rättat till: 258 600 000
S. 6, rad 11 nerifrån Står: 258 000 000 Rättat till: 258 600 000
S. 7, rad 18 Står: för Rätttat till: till
SkU 1973:11
2
1973: 567 av herrar Enskog (fp) och Enlund (fp) vari hemställs
att riksdagen avslår propositionen i vad avser godkännande av de riktlinjer
för tullverkets organisation som anförts i bilaga 9 till prop. 1973: 1;
1973: 580 av herrar Magnusson i Kristinehamn (vpk) och Andersson
i Storfors (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos Kungl. Majit begära att tullkammaren
i Kristinehamn bibehålls i nuvarande omfattning;
1973: 584 av herrar Olsson i Kil (fp) och Eriksson i Arvika (fp) vari
hemställs
”att riksdagen
1. avslår prop. 1973: 1, bilaga 9, punkten C 1, mom. 1, i vad avser indragning
av tullkammaren och inrättande av tullstation i Kristinehamn,
2. hos Kungl. Majit begär ytterligare utredning och nytt förslag angående
tullverkets organisation”;
1973: 1017 av herr Gustafsson i Byske (c) vari hemställs
att riksdagen vid sin behandling av prop. 1973: 1 beslutar att tullkammaren
i Skellefteå bibehålls;
1973:1049 av herr Magnusson i Nennesholm (c) och fröken Hörlén
(fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär att någon form av lokal tullservice
inrättas i Gislaved eller Värnamo;
1973: 1076 av herr Ångström (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att, vid genomförandet av omorganisationen av
tullverket, tullkammare behålls placerad i Skellefteå.
Utskottet
Under punkten C 1 begär Kungl. Majit att riksdagen skall godkänna
de i propositionen förordade riktlinjerna för tullverkets organisation.
Dessa riktlinjer överensstämmer i allt väsentligt med ett i sedvanlig
ordning remissbehandlat förslag, som utarbetats av en särskild arbetsgrupp
inom tullverket. I arbetsgruppen har ingått företrädare för de
fackliga organisationerna inom tullverket. Förslaget kan i första hand
ses som en konsekvens av 1972 års höstriksdags beslut att anta en ny
tullag, som är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1974. Det kan här
förtjäna erinras om att detta beslut fattades på hemställan av ett enhälligt
skatteutskott. Denna reform innebär att tullproceduren utformas
efter de principer som gäller för övrig indirekt beskattning. Den tullskyldige
skall liksom den skattskyldige lämna en deklaration, vars riktighet
han själv skall svara för. Vid återkommande import kan han få
SkU 1973: 11
3
disponera över varorna omedelbart utan att avvakta tullbehandling. Kontrollen
av deklarationernas riktighet utövas bl. a. genom inspektionsbesök
hos den tullskyldige.
Skatteutskottet underströk vid sin behandling av förslaget till ny tulllag
bl. a. angelägenheten av att övergången till det nya förfarandet kunde
ske utan besvärande komplikationer och framhöll samtidigt vikten av att
tullmyndigheterna på allt sätt medverkar till en smidig introduktion av
systemet. Om tullverket skall kunna svara mot dessa förväntningar måste
verkets distriktsorganisation få en utformning som tillvaratar de rationaliseringsmöjligheter
som den nya tullproceduren kan väntas medföra
vilket också är en förutsättning för att näringslivets önkemål om en
ändamålsenlig tullservice skall kunna tillgodoses. Vid utarbetandet av
riktlinjerna för den nya organisationen har även de nya uppgifter för
tullverket som tillkommer genom EG-avtalet beaktats.
Den främsta invändningen mot den nuvarande organisationen är att
den med sin splittring på mer än 50 myndigheter närmast under tullstyrelsen
inte svarar mot nulägets krav. Det har därför framstått som
angeläget att det för tullverksamheten under tullstyrelsens nivå skapas en
organisation, där övergripande ledning och resursansvar kan samlas hos
ett fåtal myndigheter med tillräckligt stora verksamhetsområden för
att tillgodose specialistfunktioner inom olika sektorer.
Riktlinjerna för den nya organisationen innebär att landet delas in
i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. Tullregionema benämns
Norra, Östra, Södra och Västra tullregionen. Som chefsmyndighet får
de tulldirektioner i Sundsvall, Stockholm, Malmö och Göteborg. Områdena
längs landgränsen föreslås indelade i tre gränstulldistrikt.
Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sammanlagt
19 tulldistrikt. Ledningsorgan för tulldistrikten är distriktstullkammare.
Distriktstullkamrarna på regionhuvudortema leds direkt av
vederbörande tulldirektion.
Vid sidan av distriktstullkammaren finns i en del distrikt en eller undantagsvis
två tullkammare. Dessa skiljer sig från distriktstullkammaren
genom att de inte har fullständig bevakningsorganisation.
Distriktstullkamrarna och tullkamrama är huvudorgan för tullklarering
av gods och transportmedel. De har fullständig förtullningsrätt, dvs.
de får tullklarera allt slags gods. Under dem lyder tullstationer och
tullexpeditioner, avsedda huvudsakligen för expediering av sjötrafik och
trafik över landgränsen samt tullklarering av partigods och liknande
gods.
Enligt 6 § tullagen bestämmer Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
tullstyrelsen var förtullning får ske. Den närmare indelningen
av regionerna i distrikt liksom fastställandet av antalet tullkammare
förutsätts ankomma på Kungl. Maj:t efter sedvanligt remissförfarande.
lf Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 11
SkU 1973:11
4
Avslag på propositionen i vad den avser godkännande av riktlinjerna
för tullverkets organisation yrkas i de delvis likalydande motionerna
1973: 397, 1973: 556, 1973: 564 och 1973: 567. I de två förstnämnda
motionerna begärs ytterligare utredning.
Med anledning av propositionen har också framställts yrkanden
om att vissa tullkammare, som enligt utredningens förslag bör dras in,
skall bibehållas. Sålunda yrkas bibehållande av tullkammaren i Skellefteå
i motionerna 1973: 255, 1973: 1017 och 1973: 1076 och av tullkammaren
i Kristinehamn i motionerna 1973: 580 och 1973: 584.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också motionen 1973: 1049
angående förbättrad tullservice i Gislaved eller Värnamo.
Motionärerna i avslagsmotionema åberopar främst vissa farhågor
för försämrad tullservice som näringslivets företrädare framfört vid
remissbehandlingen och uttalar oro för att minskningen av antalet tullkammare
skall leda till sämre möjligheter för exportföretag att få erforderligt
bistånd i frågor som sammanhänger med EG-avtalet. De
övriga motionerna syftar till förbättrad tullservice på särskilda orter och
får ses som uttryck för lokala önskemål.
Utskottet har vid sin granskning av den verkställda utredningen och
de på grundval därav framlagda riktlinjerna icke kunnat finna några
bärande skäl för de framförda avslagsyrkandena. Vad det närmast gäller
är att fastställa tidpunkten när vissa grundläggande principer skall börja
tillämpas i fråga om uppbyggnaden av en organisation, som är avsedd
att kompletteras och förbättras i takt med erfarenheterna. När motionärerna
talar om drastiska personalinskränkningar omfattande 270 tulltaxeringsutbildade
tjänstemän, förbiser de att tullstyrelsen i sina anslagsäskanden
för det kommande budgetåret inte föreslår några indragningar
av sådana tjänster utan i stället räknar med att behovet av sådan personal
t. o. m. kan öka temporärt. Det är också uppenbart att motionärerna
inte i tillräcklig grad beaktat att den nya tullproceduren på sikt
måste medföra en radikal omdisposition av både personal och arbetsuppgifter
för att systemet skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt,
men att denna omläggning — som understryks i propositionen — skall
ske genom successiva förändringar och med iakttagande av näringslivets
behov av service. Utskottet, som anser de opreciserade anmärkningarna
mot den verkställda utredningen vara ogrundade, finner sig under givna
förutsättningar inte kunna biträda yrkandena om avslag.
Med hänvisning till tullstyrelsens uttalande att den nya distriktsorganisationen
möjliggör att beslutanderätt i ett stort antal ärenden kan
delegeras från tullstyrelsen till ledningsorganen för tullregionema har
vid behandlingen i utskottet efterlysts uppgifter om hur den nya organisationen
kommer att återverka på tullstyrelsens organisation och
personalbehov. Även vissa remissinstanser har ställt samma fråga, och
departementschefen uttalar med anledning härav, att detta spörsmål
SkU 1973:11
5
bör tas upp av tullstyrelsen när det finns underlag för att bedöma hur den
regionala organisationen påverkar resursbehovet hos styrelsen. Enligt
vad utskottet erfarit räknar tullstyrelsen med att regionernas personalfrågor,
vissa ekonomiskt administrativa frågor liksom huvudparten av
ärenden rörande tullrestitution skall kunna delegeras, vilket kan beräknas
medföra vissa begränsade personalbesparingar som emellertid sannolikt
kommer att uppvägas av det ökade personalbehov som EG-frågoma
kommer att påkalla även vid centralmyndigheten. Tullstyrelsen
kommer så snart den nya distriktsorganisationen genomförts att närmare
precisera sina förslag till organisatoriska förändringar inom den
centrala myndigheten i kommande anslagsäskanden. Enligt utskottets
mening kan det inte betecknas som någon brist i utredningen om distriktsorganisationen
att den inte behandlar förslagets inverkan på centralmyndigheten.
Utskottet anser det både logiskt och lämpligt att man
först beslutar om den stora organisatoriska reformen i fråga om den
tunga delen av tullverket, alltså distriktsorganisationen, och att man
sedan ser över den centrala myndigheten.
Som framgår av vad utskottet tidigare anfört är inte avsikten att
riksdagen skall ta ställning till detaljutformningen av den nya organisationen.
Enligt tullagen förutsätts Kungl. Maj:t avgöra sådana frågor.
Det vore enligt utskottets mening olyckligt om man i alltför hög grad
skulle binda organisationen genom riksdagsbeslut. Den kommande utvecklingen
på tullområdet kan väntas ställa stora krav på flexibilitet
inom distriktsorganisationen, vilket sannolikt skulle motverkas av en
detaljerad organisationsplan som endast kan ändras genom riksdagsbeslut.
Utskottet vill därför i anslutning till motionerna om bibehållande
av vissa tullkammare framhålla att det väsentliga knappast kan vara
om det lokala organet kallas det ena eller det andra utan det avgörande
för näringslivet på orten måste vara att tullservicen blir fullt tillfredsställande.
Det bör därvid uppmärksammas att den nya tullproceduren
kommer att medföra att tulltjänstemännen i en helt annan omfattning
än tidigare kommer att besöka företagen för att kontrollera tulldeklarationernas
riktighet. Härvid skapas självfallet även nya möjligheter för företagen
att rådfråga tjänstemännen i alla förekommande tullspörsmål.
En liknande verkan kommer EG-avtalets krav på ursprungsdokumentation
och ursprungskontroll att medföra. De härav föranledda kontrollbesöken
från tullens sida medför att de exporterande företagen,
vilka främst kommer att ha problem med anledning av EG-avtalet,
också kommer att få god service i dessa frågor. I vissa motioner uttalas
farhågor för att näringslivet på de orter där tullkammaren kommer att
dras in får försämrade förhållanden på grund av de ökade avstånden till
tullmyndigheten. Dessa olägenheter torde enligt utskottets mening i hög
grad kunna elimineras genom möjligheterna att utnyttja de moderna
kommunikationerna.
SkU 1973:11
6
Utskottet har med dessa synpunkter velat understryka att det inom
de angivna riktlinjerna för distriktsorganisationen finns betydande möjligheter
att tillgodose näringslivets krav på service såväl i stort som
på det lokala planet. Med anledning av motionen om förbättrad tullservice
i Gislaved eller Värnamo har utskottet från tullstyrelsen erfarit
att det f. n. saknas underlag för en fast tullanstalt inom det avsedda
området men att styrelsen inte är främmande för tanken att
låta en tulltaxeringsutbildad tjänsteman från tullkammaren i Jönköping
tjänstgöra på lämplig plats inom området under begränsad tid
(t. ex. en dag i veckan) för att ge service åt företagen i EG-frågor, om
så skulle visa sig erforderligt.
Utskottet förutsätter därför att liknande arrangemang kan tänkas
komma i fråga beträffande andra orter, däribland Skellefteå och Kristinehamn,
om behov därav föreligger. Beträffande indragningen av tullkamrarna
på sistnämnda orter vill utskottet — utan att föregripa Kungl.
Maj:ts prövning av dessa frågor — endast uttala att utskottet anser sig
kunna förutsätta att Kungl. Maj:t härvid i vederbörlig mån även beaktar
de synpunkter som framförts i motionerna.
Med det anförda tillstyrker utskottet de föreslagna riktlinjerna för
tullverkets organisation och avstyrker således bifall till motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen — med avslag på motionerna 1973: 397, 1973:
556, 1973: 564, 1973: 567 och 1973: 584 i vad de avser avslag
på propositionen beträffande punkten C 1: 1 — godkänner de
i propositionen förordade riktlinjerna för tullverkets organisation,
2. att riksdagen avslår motionerna 1973: 255, 1973: 397, 1973:
556, 1973: 580, 1973: 584, 1973: 1017, 1973: 1049 och 1973:
1076 i den mån motionerna inte behandlas under 1 eller kan
anses besvarade genom vad utskottet ovan anfort,
3. att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 258 000 000 kr.
2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts under punkten C 2 framlagda förslag och hemställer
att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 2 450 000
kr.
3. Riksskatteverket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag (punkten
C 5, s. 70—80) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Majri att inrätta en extra ordinarie tjänst
för chef för huvudenhet,
SkU 1973:11
7
2. till Riksskatteverket för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 70 800 000 kr.
4. Stämpelomkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna C 12—C 15, s. 82—84) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar
1. till Stämpelomkostnader ett förslagsanslag av 1 547 000 kr.,
2. till Kostnader för årlig taxering m. m. ett förslagsanslag av
53 000 000 kr.,
3. till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd
m. m. ett förslagsanslag av 34 530 000 kr.,
4. till Kilometerbeskattning ett förslagsanslag av 7 400 000 kr.
5. Bidrag till Föreningen Fruktdrycker. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten E 4, s. 91) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret
1973/74 anvisar ett anslag av 35 000 kr.
6. Bidrag till vanföra ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten E 5, s. 92) och hemställer
att riksdagen till Bidrag för vanföra ägare av motorfordon för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
KAPIT ALBUDGETEN
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
7. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten II: 13, s. 107) och hemställer
att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 100 000 kr.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
8. Lån för inrättande av alkoholfria restauranger. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten V: 5, s. 108) och hemställer
att riksdagen till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 40 000
kr.
Stockholm den 13 mars 1973
På skatteutskottets vägnar
TAGE MAGNUSSON
SkU 1973:11
8
Närvarande: herrar Brandt’1' (s), Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt*
(fp), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Larsson i Umeå
(fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling
(s), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Björk i
Gävle* (c) och fru Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation vid punkten 1 (Tullverket: Förvaltningskostnader)
av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), herrar Larsson i
Umeå (fp) och Nilsson i Trobro (m), som
dels anfört:
Vi är i princip eniga med departementschefen om att skäl talar för en
ny distriktsorganisation för tullverket. Genomförandet av en sådan är
dock inte lämpligt, förrän erfarenheter vunnits av den nya tullagen och
de krav, som kommer att ställas på både näringslivet och tullverket genom
EG-avtalet. Den av tullstyrelsen föreslagna distriktsorganisationen
innebär indragning av tullkammare på 17 orter och departementschefen
har i princip godtagit detta förslag. För närvarande pågår ett remissförfarande,
som skall utgöra underlag för Kungl. Maj:ts beslut om
distriktsindelning och antal tullkammare. Det är otillfredsställande, att
riksdagen innan beslut fattas om en ny distriktsorganisation inte haft
tillgång till detta material. Vi är medvetna om nödvändigheten av en
anpassad organisation för tullverket men finner det angeläget att ett
beslut om organisationsförändringar baseras på ett bättre underbyggt
sakmaterial och vunna erfarenheter. Indragningen av den service som en
tullkammare kan ge har även betydelse för näringslivets utveckling och
benägenheten för lokalisering av företag. Lokaliseringspolitiska synpunkter
bör därför invägas i de beslut som sker huruvida en befintlig
tullkammare skall indragas eller ej. Enligt det förslag, som framlagts av
tullstyrelsen, får man på vissa platser onormalt långa avstånd till tullkammare.
Särskilt vissa norrlandsstäder kommer att drabbas hårt och
den där befintliga industrin liksom övrigt näringsliv kommer att få betydande
merkostnader genom den försämrade service, som en indragning
av tullkammaren kommer att medföra. Det kan nämnas, att örnsköldsvik
kommer att få ett avstånd till närmaste tullkammare av 176
km och Skellefteå 140 km, och liknande förhållanden föreligger även på
en del andra orter som föreslås få sin tullkammare indragen. En särskild
hänsyn bör givetvis tas till orter, som klassas som primära centra, liksom
till andra orter med ett rikt och exportinriktat näringsliv. En indragning
av tullkammaren på sådana orter strider mot de principer som låg till
grund för ortsklassificeringen. Även orter, som f. n. ej har någon form
av lokal tullservice som ex. Gislaved eller Värnamo men där man har
ett näringsliv, som är beroende av tullverkets tjänster, bör ges en rimlig
service.
SkU 1973:11
9
dels ansett att utskottet under punkterna 1 och 2 i sin hemställan avseende
punkten C 1 i propositionen bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1973: 255, 1973: 397,
1973: 556, 1973: 564, 1973: 567, 1973: 580, 1973: 584, 1973:
1017, 1973:1049 och 1973: 1076 godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna för tullverkets organisation med det förbehållet
att nu befintliga tullkammare inte får dras in utan
riksdagens godkännande av Kungl. Maj:ts härom framlagda
förslag, som bör bygga på erfarenheterna av den nya tullproceduren
och av EG-avtalets verkningar.
Särskilda yttranden vid punkten 1
1. av herrar Sundkvist (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och Björk
i Gävle (c):
Utskottet anser det både logiskt och lämpligt att man först beslutar
om den stora organisatoriska reformen i fråga om distriktsorganisationen
och att man sedan ser över den centrala myndigheten, tullstyrelsen.
Enligt vår mening kan man anföra skäl för att den verkställda utredningen
och den på grundval därav föreslagna omorganisationen redan
från början borde ha omfattat också effekterna inom centralmyndigheten.
Även om verkningarna rent personalmässigt — som utskottet
framhåller — blir begränsade, framstår det som en brist att man saknar
överblick över de totala verkningarna. I fråga om exempelvis tullrestitutionsfrågorna
förutsätter utskottet att de till huvudsaklig del
skall kunna delegeras från tullstyrelsen till tulldirektionerna och tullkamrarna.
I organisationsutredningen redovisas visserligen personalbehovet
på de olika restitutionsexpeditionerna, men någon översiktlig redovisning
av organisationsförslagets verkningar centralt och lokalt på
detta område kan inte erhållas med ledning av utredningen eller propositionen.
Med hänsyn härtill finner vi det angeläget att Kungl. Maj:t
i nästkommande statsverksproposition lämnar en totalredovisning av
omorganisationens verkningar såväl för tullstyrelsen som för distriktsorganisationen
och därvid också lägger fram preciserade förslag i fråga
om personalindragningar och besparingseffekter.
2. av fru Normark (s):
Tullverket bör i likhet med andra samhällssektorer organiseras så, att
största effekt av resurserna erhålls. Utskottet har därför tillstyrkt den
föreslagna omorganisationen av tullverket.
Det är emellertid tveksamt om ett genomförande av omorganisationen
i alla detaljer är enbart av godo. I län där stora avstånd gör
tulltjänstemännens resor tidskrävande och således också medför stora
kostnader kan det vara rationellare att inte genomföra den föreslagna
organisationsförändringen.
SkU 1973:11 10
För näringslivet är det av största vikt att erhålla fullt tillfredsställande
tullservice och därför bör garantier skapas för att förhållandena
inte försämras i sådant avseende.
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730046