Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 28 år 1973

SfU 1973:28

Nr 28

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973:144 med förslag om slopande av folkpensionsavgiften, m. m. jämte
motioner.

Propositionen

För att under år 1974 tillförsäkra löntagarna en påtaglig standardförbättring
föreslås att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. inkomståret
1974. Förslaget innebär en standardökning för löntagarna med upp till
1 500 kr. Inkomstbortfallet för staten kompenseras genom en socialförsäkringsavgift
på 3,3 % som debiteras arbetsgivare och egenföretagare.
Genom de föreslagna åtgärderna skapas förutsättningar för ökade
realinkomster för löntagarna samtidigt som lönerörelsen kan hållas inom
ramen för vad den samhällsekonomiska balansen kräver.

För att tillförsäkra även folkpensionärerna en så snabb standardförbättring
som möjligt läggs samtidigt fram förslag om ett särskilt
pensionstillägg för år 1974 till folkpensionärerna utöver redan beslutade
standard- och indexhöjningar av folkpensionerna. Pensionstillägget införs
i avvaktan på ett kommande utredningsförslag om förstärkning av
standardgarantin för folkpensionerna. Pensionstillägget föreslås utgå med
3 % av basbeloppet för januari 1974 och blir därigenom vid nuvarande
basbelopp för helt år 237 kr. för ensam pensionär och 474 kr. för makar.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.

Författningsförslagen är av följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

dels att rubriken till 3 kap. skall lyda ”Om sjukpenning och
föräldrapenning”,

dels att 16 kap. 1, 2 och 9 §§, 18 kap. 20 § samt 19 kap. 1, 3, 8 och
10 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 kap. 4 a §, av nedan
angivna lydelse.

1 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 28

SfU1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §‘

Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan
hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad Konungen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt
denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension
utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller till viss tid begränsad invaliditetsersättning,
må den tid varunder sådan förmån skall utgå förlängas utan
att ansökan därom gjorts.

I den mån Konungen så förordnar må allmän försäkringskassa

tillerkänna den pensionsberättigade
av att han icke gjort ansökan därom
För den försäkrades kostnader
för läkarundersökning och läkarintyg
vid ansökan om förtidspension,
invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning
skall ersättning
utgå i enlighet med vad Konungen
förordnar.

Såsom villkor för rätt till förtidspension,
invaliditetstillägg eller
invaliditetsersättning må föreskrivas
att den försäkrade skall under
högst trettio dagar vara intagen å
visst sjukhus eller underkasta sig
undersökning av viss läkare. För
den försäkrades kostnader i anledning
av föreskrift som nu sagts
skall ersättning utgå i enlighet
med vad Konungen förordnar.

Pensionsförmån utgår till och
med den månad, varunder den

pension enligt denna lag utan hinder

För den försäkrades kostnader
för läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension,
invaliditetstillägg, invaliditetsersättning
eller vårdbidrag
skall ersättning utgå i enlighet
med vad Konungen förordnar.

Såsom villkor för rätt till förtidspension,
invaliditetstillägg eller
invaliditetsersättning må föreskrivas
att den försäkrade skall under
högst trettio dagar vara intagen å
visst sjukhus eller underkasta sig
undersökning av viss läkare. Vad
som sagts nu skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om rätt till
vårdbidrag. För den försäkrades
kostnader i anledning av sådan
föreskrift skall ersättning utgå i
enlighet med vad Konungen förordnar.

Pensionsförmån utgår till och
med den månad, varunder den

lenaste lydelse 1969:206.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

pensionsberättigade avlidit eller
rätten till förmånen eljest upphört.

Föreslagen lydelse

pensionsberättigade avlidit eller
rätten till förmånen eljest upphört.
Vårdbidrag utgår till och
med månaden före den då barnet
fyller sexton år.

18 kap.
20 §2

Frågor om förtidspension, invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning
avgöras i allmän försäkringskassa
av en pensionsdelegation,
bestående av sju ledamöter.
Dessa äro ordföranden i kassans
styrelse, som tillika för ordet i
delegationen, två av socialstyrelsen
utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket
utsedda ledamöter
som skola hava särskild erfarenhet
av arbetsförhållanden och två av
landstinget eller, om kassans verksamhetsområde
utgöres av enbart
en kommun, av kommunfullmäktige
utsedda ledamöter. Omfattar
kassans verksamhetsområde två
landstingskommuner eller landstingskommun
och kommun, som
ej tillhör landstingskommun, skola
landstingen eller landstinget och
kommunfullmäktige vardera utse
en ledamot. Då skäl äro därtill må
Konungen utse särskild ordförande
i pensionsdelegation.

Frågor om förtidspension, invaliditetstillägg,
invaliditetsersättning
och vårdbidrag avgöras i
allmän försäkringskassa av en pensionsdelegation,
bestående av sju
ledamöter. Dessa äro ordföranden
i kassans styrelse, som tillika för
ordet i delegationen, två av socialstyrelsen
utsedda läkare, två av
riksförsäkringsverket utsedda ledamöter
som skola hava särskild
erfarenhet av arbetsförhållanden
och två av landstinget eller, om
kassans verksamhetsområde utgöres
av enbart en kommun, av
kommunfullmäktige utsedda ledamöter.
Omfattar kassans verksamhetsområde
två landstingskommuner
eller landstingskommun
och kommun, som ej tillhör
landstingskommun, skola landstingen
eller landstinget och kommunfullmäktige
vardera utse en
ledamot. Då skäl äro därtill må
Konungen utse särskild ordföran -

de i pensionsdelegation.

Suppleant för ordförande, som tillika är ordförande i kassans styrelse,
är den för honom utsedde suppleanten i styrelsen, såvida icke Konungen
förordnar annorlunda. För annan ordförande, så ock för annan ledamot
än ordförande utses en suppleant. Konungen må dock föreskriva att för
envar av de av socialstyrelsen utsedda läkarna skola utses två suppleanter.

I allmän försäkringskassa må med Konungens medgivande finnas flera
pensionsdelegationer.

2Senaste lydelse 1970:186.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 kap.

Arbetsgivare skall enligt vad
nedan sägs för varje år erlägga
avgift dels till sjukförsäkringen,
dels till försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen utgår
å summan av vad arbetsgivaren
under året till arbetstagare hos
honom i penningar eller naturaförmåner
i form av kost eller
bostad utgivit såsom lön eller, där
fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten är för handen,
annan ersättning för utfört
arbete.

Arbetsgivare skall enligt vad
nedan sägs för varje år erlägga
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och
försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och
till folkpensioneringen utgår å
summan av vad arbetsgivaren under
året till arbetstagare hos honom
i penningar eller naturaförmåner
i form av kost eller bostad
utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten är för handen,
annan ersättning för utfört

arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad
arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för
utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande
det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade
genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året.
Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full
arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året
varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det
antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full
arbetstid fastställes av Konungen efter förslag av riksförsäkringsverket.
Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om
särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker
från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt Vid beräkning av avgift enligt

denna paragraf skall hänsyn icke denna paragraf skall hänsyn icke

tagas till arbetstagare, vars lön
under året ej uppgått till femhundra
kronor och ej heller till
arbetstagares lön eller ersättning i
vad den för år räknat överstiger
sju och en halv gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet.

3Senaste lydelse 1973:481.

SfU1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vad gäller sjukförsäkringen skall
vidare, där ej fall som avses i 3
kap. 2 § andra stycket sista punkten
är för handen, vid beräkning
av avgift bortses från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt försäkrad
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
Såvitt angår försäkringen
för tilläggspension skall
bortses från arbetstagare, som vid
årets ingång uppnått sextiofem års
ålder, så ock från arbetstagare i
fall då lön eller annan ersättning
till honom antingen enligt 11 kap.
2 § tredje eller fjärde stycket icke
räknas såsom inkomst av anställning
eller, om arbetstagaren icke
är svensk medborgare och ej heller
är bosatt härstädes, avser arbete
utom riket.

Vad gäller sjukförsäkringen och
folkpensioneringen skall vidare,
där ej fall som avses i 3 kap. 2 §
andra stycket sista punkten är för
handen, vid beräkning av avgift
bortses från arbetstagare, som icke
är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen om yrkesskadeförsäkring.
Såvitt angår försäkringen för tilläggspension
skall bortses från arbetstagare,
som vid årets ingång
uppnått sextiofem års ålder, så
ock från arbetstagare i fall då lön
eller annan ersättning till honom
antingen enligt 11 kap. 2 § tredje
eller fjärde stycket icke räknas
såsom inkomst av anställning eller,
om arbetstagaren icke är svensk
medborgare och ej heller är bosatt
härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för
vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger
uppbära enligt 3 kap. 16 §.

Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän
försäkringskassa, skall för nämnda
år erlägga socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
under
förutsättning att han under året
haft inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 11 kap. 3 §. Avgift
erlägges dock ej av den som vid
årets ingång uppnått sextiofem års
ålder och ej heller av den som för
december månad samma är åtnjutit
ålderspension eller förtidspension
enligt denna lag.

4Senaste lydelse 1973:465.

1* Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 28

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av avgift enligt
första stycket tages icke hänsyn
till inkomst som för år räknat ej
uppgått till femhundra kronor eller
till den del den överstiger sju
och en halv gånger det vid årets
ingång gällande basbeloppet. Har
den försäkrade haft inkomst såväl
av anställning som av annat förvärvsarbete,
tages icke hänsyn till
sistnämnda inkomst till den del
summan av inkomsterna överstiger
sju och en halv gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet.

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts pensionsgrundande
inkomst på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för
nämnda år erlägga tilläggspensionsavgift å den pensionsgrundande
inkomsten, i vad denna härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete.

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket

d).

4 a §

Avgift till folkpensioneringen
enligt 1 eller 3 § skall utgå med
tre och tre tiondels procent av det
belopp, på vilket avgiften skall
beräknas. I fråga om sådan arbetstagare
hos redare som avses i 1 §
första stycket förordningen
(1958:295) om sjömansskatt beräknas
dock avgiften efter den
lägre procentsats som Konungen
fastställer med motsvarande tilllämpning
av 4 § andra stycket.
A vgifterna tillföras staten.

8 §

Förutom genom avgifter enligt
1 och 3 §§ bestridas kostnaderna
för folkpensioneringen av statsmedel,
om ej annat särskilt föreskrivits.

Angående finansiering av folkpensioneringen
förordnar Konungen
med riksdagen.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §s

Om debitering och uppbörd av
sjukförsäkringsavgifter enligt 2 §
stadgas i uppbördsförordningen.

Om debitering och uppbörd av
sjukförsäkringsavgifter och avgifter
till folkpensioneringen enligt 2
och 3 §§ stadgas i uppbördsförordningen.

Allmän försäkringskassa äger i den ordning Konungen bestämmer av
statsverket uppbära hela beloppet av de sjukförsäkringsavgifter, som vid
debitering av slutlig skatt debiterats för kassans räkning.

Har försäkrad, som är pliktig Har försäkrad, som är pliktig

att erlägga sjukförsäkringsavgift, att erlägga sjukförsäkringsavgift

avlidit skall 75 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) äga
motsvarande tillämpning beträffande
befrielse från skyldighet att
erlägga sådan avgift.

enligt 2 § eller avgift till folkpensioneringen
enligt 3 §, avlidit skall
75 § 1 mom. kommunalskatte lagen

(1928:370) äga motsvarande
tillämpning beträffande befrielse
från skyldighet att erlägga sådan
avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974, då lagen (1962:398) om
finansiering av folkpensioneringen upphör att gälla. Sistnämnda lag äger
dock alltjämt tillämpning i fråga om påföring av folkpensionsavgift på
grund av taxering år 1974 eller tidigare år eller eftertaxering för år 1974
eller tidigare år.

De nya bestämmelserna i 18 kap. 20 § skall icke äga tillämpning i
fråga om beslut som avses i punkt 5 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1973:473) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
dels att nuvarande 14 § skall betecknas 17 §,

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 14, 15 och 16 §§, av
nedan angivna lydelse.

5 Senaste lydelse 1972:84.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

De närmare föreskrifter, som
finnas erforderliga för tillämpningen
av denna lag, meddelas av
Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

Kommun skall för varje år bestrida
kostnaden för kommunala
bostadstillägg, vilka under året utbetalats
för pensionsberättigade
som äro mantalsskrivna i kommunen.

15 §

Riksförsäkringsverket u träknar
varje kommuns kostnad för kommunala
bostadstillägg. Länsstyrelsen
ombesörjer uppbörd av belopp
som kommun skall erlägga.

Belopp som kommun skall erlägga
för visst år avräknas mot det
förskott på kommunalskatt, som
kommunen närmast följande år
äger uppbära enligt 72 § kommunallagen
(1953:753) eller, i fråga
om Stockholms kommun, enligt
76 § kommunallagen för Stockholm
(1957:50), med en sjättedel
vid varje utbetalningstillfälle. Avräkning
i januari och mars månader
får dock ske med belopp som
riksförsäkringsverket bestäm mer
på grund av en preliminär beräkning.
Om belopp som avräknats i
januari eller mars månad, icke
motsvarar en sjättedel av statsverkets
fordran hos kommunen,
skall härav betingad jämkning ske
av det belopp som avräknas i maj
månad.

R iksförsäkringsverket lämnar
riksrevisionsverket, länsstyrelserna
och kommunerna uppgift om belopp
som skola avräknas.

16 §

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

De närmare föreskrifter som
finnas erforderliga för tillämpningen
av denna lag, meddelas av
Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1959:S52) angående uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ förordningen (1959:552)
angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

I denna förordning förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1 § första
stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i 1 § första stycket, skall
beräknas för arbetsgivaren;

utgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas.

Såvitt gäller beräkning av av- Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag
för avgift till sjukför- giftsunderlag för avgift till sjukförsäkringen
och försäkringen för till- säkringen, folkpensioneringen och

läggspension, för lönegarantiavgift försäkringen för tilläggspension,

samt för arbetsgivaravgift till ar- för lönegarantiavgift samt för arbetslöshetsförsäkringen
och det betsgivaravgift till arbetslöshets kontanta

arbetsmarknadsstödet försäkringen och det kontanta arskall
med lön enligt denna förord- betsmarknadsstödet skall med lön

ning förstås jämväl sådan ersätt- enligt denna förordning förstås

ning, som enligt 3 kap. 2 § andra jämväl sådan ersättning, som enstycket
sista punkten eller 11 kap. ligt 3 kap. 2 § andra stycket sista

2 § andra stycket lagen (1962: punkten eller 11 kap. 2 § andra

förordningen omtryckt 1962:396. Senaste lydelse av rubriken 1962:396.
2Senaste lydelse 1973:373.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

381) om allmän försäkring anses stycket lagen (1962:381) om all -

underlag skall utöver vad som underlag skall utöver vad som

framgår av de i 1 § angivna för- framgår av de i 1 § angivna författningarna
samt förordningen fattningarna gälla följande.

angående redares avgifter i vissa
fall enligt lagen om allmän försäkring
gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av kost eller bostad skall uppskattas
efter regler, som fastställas av riksförsäkringsverket. Vad angår dylika
förmåner åt arbetstagare, som avses i 1 § första stycket förordningen om
sjömansskatt, skall dock värdet beräknas efter de grunder, enligt vilka
motsvarande naturaförmåner till ombordanställt manskap som erlagt
sjömansskatt värderas vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Avdrag för kostnader, som arbetstagare haft att av sin lön bestrida i
anställningen, må göras i den mån riksförsäkringsverket så medgiver.
Sådant medgivande må lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå
till minst en tiondel av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhet
eller, efter framställning av arbetsgivare, viss eller vissa arbetstagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas, att 35 § 1 morn., 46 § 2 mom. och 53 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

1 morn.1 Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres intäkt,

som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut nämnts och som ej
heller härflutit av kapital.

såsom inkomst av anställning.

män försäkring anses såsom inkomst
av anställning.

Vid bestämmande av avgifts -

3Senaste lydelse 1971:287.
*Senaste lydelse 1970:162.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
räknas även lotterivinst,
som icke är frikallad från
beskattning enligt 19 §, och belopp,
vilket motsvarar restituerad,
avkortad eller avskriven tilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift
eller allmän arbetsgivaravgift
och med vilket avdrag enligt 46 §
2 mom. åtnjutits vid tidigare års
taxering.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
räknas även lotterivinst,
som icke är frikallad från
beskattning enligt 19 §, och belopp,
vilket motsvarar restituerad,
avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift
eller allmän arbetsgivaravgift
och med vilket avdrag

enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid

tidigare års taxering.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas vidare i den
omfattning som angives i 2—4 mom. vinst genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsvinst).

46 §

2 morn.2 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, dock
att avdrag icke må ske för vad som utgått till person, tillhörande givarens

hushåll, och ej heller, där understödet icke utgjort skadestånd, för vad

som utgått till annans undervisning eller uppfostran;

2) för dels sådan tilläggs- 2) för dels sådan socialförpensionsavgift,
som påförts den säkringsavgift till folkpensione -

skattskyldige under året näst före
det taxeringsår varom fråga är,
dels ock avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §,
därest avgiften under beskattningsåret
erlagts för försäkring,
vilken äges av den skattskyldige
själv eller, i förekommande fall,
hans omyndiga barn;

ringen enligt 19 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och tilläggspensionsavgift, som påförts
den skattskyldige under året
näst före det taxeringsår varom
fråga är, d e 1 s ock avgift för
pensionsförsäkring, som ej avses i
33 §, därest avgiften under beskattningsåret
erlagts för försäkring,
vilken äges av den skattskyldige
själv eller, i förekommande
fall, hans omyndiga barn;

3) för d e 1 s sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det
taxeringsår varom fråga är, d e 1 s ock premier och andra avgifter, som
skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom

Senaste lydelse 1973:374.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn,
nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp,
som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4
kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen
fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för
underhåll av sådant hans barn under 18 år som icke varit hemmavarande,
dock högst med 1 500 kronor för varje barn;

5) för sådan avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift,
som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår
varom fråga är.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §, och underhållsbidrag, som i första stycket 4) här ovan
sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt
icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i
riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3)
här ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än
250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift
och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem
båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu
sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under
beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller
frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som äges av den skattskyldige
får ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda
beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i
hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag
för avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas i hemortskommunen, må
avdrag åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade
inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf
som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid
taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej
heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

1 morn.3 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket
bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort
förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket
bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av
anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av
annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och
lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp vilket motsvarar re- för belopp vilket motsvarar re stituerad,

avkortad eller avskriven stituerad, avkortad eller avskriven

tilläggspensionsavgift, sjukförsäk- socialförsäkringsavgift till folkpen ringsavgift

eller allmän arbetsgivar- sioneringen enligt 19 kap. 3 §

avgift och med vilket avdrag enligt lagen (1962:381) om allmän för 46

§ 2 mom. åtnjutits vid tidigare säkring, tilläggspensionsavgift,

års taxeringar; sjukförsäkringsavgift eller allmän

arbetsgivaravgift och med vilket
avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits
vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med
tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anlägg 3Senaste

lydelse 1973:505.

X"Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 28

SfU1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt
sam arbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra
uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa,
norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, järnkontoret, så länge
kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska
penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser
som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,
allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till
livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare
ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva
kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i
vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt
ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller
lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller
utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för
ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade
besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter,

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, samtliga i
den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde
fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan
förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid
tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över
beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke
föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

5 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom

förordnas, att 4 § 1 mom. förordningen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

1 morn.1 Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §,
avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst
från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att
avdrag icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid
beräkning av sjömansskatt eller för underskott av rederi- eller luftfartsrö -

1 Senaste lydelse 1973:27.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

reise i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. tredje—sjätte styckena
kommunalskattelagen, samt att avdrag för realisationsförlust får göras
endast från realisationsvinst eller lotterivinst;

sådan tilläggspensionsavgift och
avgift enligt 4 § förordningen om
allmän arbetsgivaravgift som påförts
den skattskyldige under året
näst före det taxeringsår, varom
fråga är, i den mån avdrag icke
åtnjutes enligt nästföljande
stycke, samt, såvitt gäller annan
skattskyldig än fysisk person, oskiftat
dödsbo och familjestiftelse,
allmän kommunalskatt, som påförts
den skattskyldige under året
näst före taxeringsåret.

sådan socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen enligt 19
kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, tilläggspensionsavgift
och avgift enligt 4 §
förordningen om allmän arbetsgivaravgift
som påförts den skattskyldige
under året näst före det
taxeringsår, varom fråga är, i den
mån avdrag icke åtnjutes enligt
nästföljande stycke, samt, såvitt
gäller annan skattskyldig än fysisk
person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse,
allmän kommunalskatt,
som påförts den skattskyldige
under året näst före taxeringsåret.

Skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela eller någon
del av beskattningsåret, äger jämväl
åtnjuta avdrag för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning, för socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgifter och avgift
enligt 4 § förordningen om allmän
arbetsgivaravgift samt för avgifter
för pensionsförsäkring och för
annan personförsäkring ävensom
för underhåll åt ej hemmavarande
barn under 18 år, allt i den omfattning
som i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion
mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker samt

Skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela eller någon
del av beskattningsåret, äger jämväl
åtnjuta avdrag för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning, för tilläggspensionsavgifter
och avgift enligt
4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift
samt för avgifter
för pensionsförsäkring och för
annan personförsäkring ävensom
för underhåll åt ej hemmavarande
barn under 18 år, allt i den omfattning
som i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
sägs.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag
eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat
försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget
i fråga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974.

6 Förslag till

Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272)

Härigenom förordnas, att 1 §, 2 § 4 morn., 3 § 1 morn., 4 § 1 morn.,
12 och 25 §§ uppbördsförordningen (1953:272)* skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel,
skogsvårdsavgifter, folkpensionsavgifter
enligt lagen om finansiering
av folkpensioneringen, tillläggspensionsavgifter
enligt 19 kap.
3 § lagen om allmän försäkring,
sjukförsäkringsavgifter enligt 19
kap. 2 § sistnämnda lag, sådana
arbetsgivaravgifter enligt förordningen
angående uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m., avgifter enligt
förordningen om allmän arbetsgivaravgift
och redareavgifter enligt
lagen om redareavgift för sjöfolks
pensionering vilka icke uppbäras
av riksförsäkringsverket, avgift
som avses i 116 a eller 116 c §

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel,
skogsvårdsavgifter, sådana socialförsäkringsavgifter
till folkpensioneringen
och tilläggspensionsavgifter
som avses i 19 kap. 3 §
lagen om allmän försäkring, sjukförsäkringsavgifter
enligt 19 kap.
2 § sistnämnda lag, sådana arbetsgivaravgifter
enligt förordningen
angående uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring,
m. m., avgifter enligt förordningen
om allmän arbetsgivaravgift och
redareavgifter enligt lagen om
redareavgift för sjöfolks pensionering
vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket,
avgift som avses i
116a eller 116 c § taxeringsför -

1 Förordningen omtryckt 1972:75.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

taxeringsförordningen, ävensom ordningen, ävensom annuiteter å

annuiteter å avdikningslån och å avdikningslån och å förskott för

förskott för avlösning av frälse- avlösning av frälseräntor.

räntor.

Kungl. Majit må, om särskilda omständigheter därtill föranleda,

föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl
annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift
meddelats skall, där icke annat angivits, vad i denna förordning stadgas
angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med
föreskriften avses.

2 §

4 mom. Skattereduktion åtnjutes

av ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år, och av
gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt förordningen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, med 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda
förordning som understiger 4 500 kronor, med 40 procent av det belopp
som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kronor och den taxerade
inkomsten.

Ha gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst, som understiger 4 500 kronor, åtnjutes skattereduktion endast
av den som har den högsta taxerade inkomsten. Äro de taxerade
inkomsterna lika stora, tillkommer skattereduktion den äldre av de
skattskyldiga.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig,
som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift
skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få
åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av
beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av
beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser
makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret,
åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad
inkomst enligt förordningen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor,
och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda förordning som
understiger 2 250 kronor, med 40 procent av det belopp som motsvarar
skillnaden mellan 2 250 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och tredje
styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret
uppburen beskattningsbar inkomst enligt förordningen (1958:295) om
sjömansskatt. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda
bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om
trettio dagar, för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar
inkomst som förut nämnts.

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattereduktion sker icke i
fråga om statlig förmögenhetsskatt,
tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift,
allmän arbetsgivaravgift,
redareavgift och förseningsavgift
enligt 116 c § taxeringsförordningen
samt annuitet å avdikningslån
och å förskott för avlösning
av frälseränta.

Skattereduktion sker icke i
fråga om statlig förmögenhetsskatt,
socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen enligt 19 kap.
3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, tilläggspensionsavgif t,
arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift,
redareavgift och förseningsavgift
enligt 116 c § taxeringsförordningen
samt annuitet å
avdikningslån och å förskott för
avlösning av frälseränta.
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig
skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av
preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion
bortfaller.

1. mom. I den omfattning
nedan angives skall skattskyldig
utgöra preliminär skatt med belopp,
vilket så nära som möjligt
kan antagas motsvara i den slutliga
skatten ingående statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
folkpensionsavgift, tilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift,
avgift enligt 4 § förordningen om
allmän arbetsgivaravgift, kommunal
inkomstskatt och landstingsmedel.

1. mom. I den omfattning
nedan angives skall skattskyldig
utgöra preliminär skatt med belopp,
vilket så nära som möjligt
kan antagas motsvara i den slutliga
skatten ingående statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift, avgift enligt
4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift,
kommunal inkomstskatt
och landstingsmedel.

4§

1 mom. Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall,
då inkomst av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att
vara kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljest avser bestämd
tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, preliminär
A-skatt utgå med belopp, som angivas i skattetabeller. Riksskatteverket
fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka,
eller den längre tid som riksskatteverket bestämmer, angiva därå

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande förutsättningar,
nämligen

a 11 inkomsten samt grundavdraget äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kommer att taxeras för annan inkomst än
som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för
förmögenhet,

att den skattskyldige icke har att den skattskyldige icke har

att erlägga tilläggspensionsavgift, att erlägga socialförsäkringsavgift

till folkpensioneringen enligt 19
kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller tilläggspensionsavgift,

att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller
skattereduktion, samt

att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels grundavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första
stycket 3) och 4) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen.

12 §

I fråga om svensk medborgare,
som tillhör svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse
endast statlig inkomstskatt och
folkpensionsavgift, som belöper
på inkomsten av tjänsten om icke
lokal skattemyndighet föreskrivit
annat.

I fråga om svensk medborgare,
som tillhör svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse
endast statlig inkomstskatt, som
belöper på inkomsten av tjänsten
om icke lokal skattemyndighet
föreskrivit annat.

Vid debitering av preliminär
taxering skall iakttagas:

att folkpensionsavgift uträknas
med tillämpning av 2 och 3 §§
lagen om finansiering av folkpensioneringen,
därvid iakttages att
sådan avgift icke påföres någon
för inkomstår före det, under vil -

l-skatt med ledning av preliminär

att socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen uträknas med
tillämpning av 19 kap. 3 och
4a§§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring;

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ket han fyller sjutton år, eller
efter det under vilket han fyllt
sextiofem år;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats
för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med vad riksförsäkringsverket
bestämmer för inkomståret;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning
av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret
bestämts för utdebitering i beskattningsorten; dock må riksskatteverket,
om särskilda omständigheter föreligga, förordna att utdebiteringen i
hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär
B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en
annan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första
gången vid debitering av preliminär skatt för år 1974 och slutlig skatt på
grund av 1975 års taxering. Äldre lydelse gäller fortfarande vid debitering
av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1974 eller
tidigare år eller eftertaxering för år 1974 eller tidigare år.

7 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 2 mom. förordningen (1958:295) om
sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 morn.2 Ersättning utgår årligen
till kommun som icke tillhör
landstingskommun med sextiofem
procent, till annan kommun med
fyrtiofem procent, till landstings 1

Förordningen omtryckt 1970933.

2 Senaste lydelse 1972:570.

Föreslagen lydelse

2 mom. Ersättning utgår årligen
till kommun som icke tillhör
landstingskommun med sjuttiofem
procent, till annan kommun
med femtio procent, till lands -

SfU 1973:28

Nuvarande lydelse

kommun med tjugo procent och
till allmän försäkringskassa med
fem procent av den sjömansskatt,
som under beskattningsåret erlagts
av sjömän bosatta inom kommunen,
landstingskommunen eller
försäkringskassans verksamhetsområde.
Vid bestämmande av ersättning
till Göteborgs allmänna
försäkringskassa tages hänsyn även
till sjömansskatt som på grund av
förordnande enligt 7 § 2 mom.
erlagts av i försäkringskassan inskriven
sjöman.

Ersättning, som ovan sagts, skall
icke uppgår till minst 500 kronor.

Föreslagen lydelse

tingskommun med tjugofem procent
och till allmän försäkringskassa
med fem procent av den
sjömansskatt, som under beskattningsåret
erlagts av sjömän bosatta
inom kommunen, landstingskommunen
eller försäkringskassans
verksamhetsområde. Vid
bestämmande av ersättning till
Göteborgs allmänna försäkringskassa
tages hänsyn även till sjömansskatt
som på grund av förordnande
enligt 7 § 2 mom. erlagts
av i försäkringskassan inskriven
sjöman,
icke utgå till kommun, om beloppet

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974. Äldre lydelse
gäller i fråga om sjömansskatt som redovisats för tid före ikraftträdandet.

Utskottet har inhämtat skatteutskottets yttrande över propositionen i
vad den innehåller förslag om slopande av folkpensionsavgiften, ändringar
i skatteförfattningarna och bemyndigande för Kungl. Maj:t att i enlighet
med i propositionen angivna grunder upprätta och fastställa nya
sjömansskattetabeller.

Motionerna

motionen 1973:2009 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1973:144 måtte uttala

1. att storleken av de i propositionen föreslagna särskilda pensionstilläggen
beräknas efter 5 procent av gällande basbelopp, vilket för
närvarande innebär 395 kr. för varje pensionstagare,

2. att den beräknade kostnaden för pensionstillägget i enlighet med
vad som föreslås i propositionen tas upp under särskild anslagsrubrik i
förslaget till tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74;

motionen 1973:2061 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen måtte besluta, att socialförsäkringsavgiften endast
skall erläggas på det belopp arbetsgivaren utbetalar som lön eller annan
ersättning åt anställda i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen i övrigt ger Kungl. Maj:t till känna vad som i
motionen anförts om befrielse från socialförsäkringsavgiften för små
företag;

SfU 1973:28

motionen 1973:2062 (jfr 1973:2061) av herr Bohman m. fl. (m) vari
hemställs att riksdagen måtte besluta att grundavdraget för ålders- och
förtidspensionärer inom folkpensioneringen från och med 1975 års
taxering skall ökas till 90 procent av basbeloppet för ensam pensionär
och till 70 procent av basbeloppet för envar av pensionerade makar;

motionen 1973:2063 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:144 beslutar,

1. att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen inte skall påföras
egenföretagare, fria yrkesutövare och andra som har inkomst av annat
förvärsarbete än anställning,

2. att hos Kungl. Maj:t begära utredning angående införande av ett
grundavdrag vid uttaget av socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
för mindre företag inom industri, jordbruk, hantverk, byggnadsverksamhet,
handel och serviceverksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen;

motionen 1973:2064 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen

A. beslutar att befria egenföretagarna från den föreslagna socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen;

B. hos Kungl. Maj:t begär

1. en redovisning av de samlade effekterna för olika grupper av förslag
från familjepolitiska kommittén, skatteutredningen, boendeutredningen,
bostadsskattekommittén och bostadsfinansieringsutredningen samt förslag
till mer samlade och varaktiga lösningar,

2. förslag till kompensation på lämpligt sätt till de ideella organisationerna
för den extra ekonomiska belastning som orsakas dem genom
den nya socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen;

C. uttalar att kommunerna skall ha kompensation till följd av det i
propositionen framlagda förslaget;

D. ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen i övrigt anförts;

motionen 1973:2065 (jfr 1973:2064) av herr Helén m. fl. (fp) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om

1. tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning avseende införandet av
ett inflationsskydd i det direkta skattesystemet; samt

2. förtursbehandling inom 1972 års skatteutredning av frågan om
lindrigare beskattning av pensionärernas extrainkomster;

motionen 1973:2066 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973:144 hos Kungl.
Maj:t begär förslag till kompensation till de ideella organisationerna för
den extra ekonomiska belastning som orsakas dem genom den nya
socialförsäkringsavgiften;

motionen 1973:2067 av herr Nordgren m. fl. (m, fp) vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att medge ett generellt avdrag för egenföretagaren
om 2 000 kronor på den nya socialförsäkringsavgiften, dock högst
det för varje egenföretag faktiskt debiterade beloppet.

SfU1973:28

Utskottet har inhämtat skatteutskottets yttrande över motionerna
1973:2062 och 1973:2065.

Utskottets yttrande

Folkpensionsavgiftens borttagande m. m.

Frågan om skattesystemets framtida utformning är f. n. föremål för
översyn inom 1972 års skatteutredning. Dess huvuduppgift är att bedöma
de fördelningspolitiska aspekterna av skatte- och avgiftssystemet. Den
skall också söka åstadkomma en lindring av marginaleffekten för
inkomsttagare i mellaninkomstlägena och beakta behovet av skattesänkningar
för inkomsttagare med lägre inkomster.

Förslaget i propositionen har tillkommit i syfte att — i avvaktan på
den mera genomgripande omläggning av bl. a. den direkta beskattningen
som kan väntas bli resultatet av skatteutredningens arbete — ge
löntagarna en standardförbättring redan nästa år och innebär att
folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. inkomståret 1974. Det inkomstbortfall
om 3,8 miljarder kr. som beräknas bli följden härav kompenseras
genom en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som skall erläggas
av samtliga arbetsgivare och egenföretagare. Denna har utformats i
nära anslutning till de bestämmelser om socialförsäkringsavgifter som
redan nu finns i lagen om allmän försäkring. Avgiften skall utgå med
3,3 %. Underlag för arbetsgivares avgift utgörs av löner i pengar och
naturaförmåner i form av kost eller bostad. Härvid skall bortses från lön
som inte uppgår till 500 kr. eller som överstiger 7,5 gånger det vid årets
ingång gällande basbeloppet. För egenföretagare med inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning — härmed förstås inkomst av här i riket
bedriven rörelse och av här belägen jordbruksfastighet som brukas av den
försäkrade samt ersättning för arbete för annans räkning i de fall då
anställningsförhållande inte föreligger — bestäms avgiftsunderlaget med
ledning av taxeringen till statlig inkomstskatt och med motsvarande
begränsningar som gäller för arbetsgivarnas avgifter.

Avgiften skall erläggas på samma sätt som arbetsgivarnas avgift till
sjukförsäkringen. Detta innebär i princip att avgiften debiteras på
debetsedeln för slutlig skatt i de fall avgiften uppgår till högst 1 000 kr.
per år och att i andra fall avgiften direktdebiteras genom riksförsäkringsverkets
försorg. Arbetsgivares avgift blir avdragsgill vid taxeringen som en
driftkostnad i förvärvskällorna jordbruksfastighet eller rörelse. Egenföretagares
avgift får — i likhet med avgift till tilläggspensioneringen — dras av
som allmänt avdrag vid taxeringen till såväl statlig som kommunal
inkomstskatt.

Förslaget att slopa folkpensionsavgiften fr. o. m. beskattningsåret
1974 är — även med beaktande av den höjning av egenavgiften till
sjukförsäkringen som beslutats av årets vårriksdag — ägnad att ge
löntagarna en icke obetydlig standardförbättring under år 1974. Med
hänsyn härtill och mot bakgrund av vad chefen för finansdepartementet i

SfU 1973:28

propositionen 1973:165 anfört om konjunkturutvecklingen under nästkommande
år anser utskottet sig böra tillstyrka förslaget att folkpensionsavgiften
slopas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1974. Utskottet
biträder också förslaget om införande av en särskild socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen.

I motionen 1973:2061 av herr Bohman m. fl. yrkas lagstiftning av
innebörd att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen endast skall
utgå på belopp som arbetsgivare utbetalar som lön eller annan ersättning
åt anställda och alltså inte på företagarens egna inkomster av rörelsen.
Yrkanden av samma eller liknande innebörd återfinns i motionerna
1973:2063 av herr Fälldin m. fl., 1973:2064 av herr Helén m. fl. och
1973:2067 av herr Nordgren m. fl.

Slopandet av folkpensionsavgiften är enligt förslaget generellt. Även
egenföretagarna omfattas alltså av befrielsen. Den socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen som de skall erlägga är — med nuvarande
basbelopp om 7 900 kr. — maximerad till 3,3 % av (7,5 x 7 900 =)
59 200 kr. eller till ca 1 950 kr. Socialförsäkringsavgiften skall, som
tidigare nämnts — i motsats till folkpensionsavgiften — vara avdragsgill
vid taxeringen och kommer därför i allmänhet inte att innebära en större
belastning för egenföretagaren än denna avgift. Utskottet vill särskilt
understryka att chefen för finansdepartementet förutsatt att förslaget i
propositionen beaktas i samband med nästa års avtalsrörelse. Det kan
därför, och mot bakgrund av uttalanden som gjorts av representanter för
löntagarorganisationerna förutsättas att även löntagarna, i vart fall
indirekt, i någon mån kommer att få bidra till kostnaderna för
folkpensionsavgiftens borttagande. Även andra rättviseskäl talar enligt
utskottets mening mot en generell befrielse för egenföretagarna från
avgiftsskyldighet. En sådan åtgärd skulle nämligen i många fall innebära
att avgift skulle utgå på en rörelseidkares inkomster om rörelsen bedrevs
som aktiebolag men inte om den drevs som handelsbolag eller enskild
firma.

Utskottet vill också erinra om att avgiftsunderlaget för år 1974,
avseende egenföretagares inkomster, i propositionen beräknats till sex
miljarder kr. En befrielse från avgiftsplikt för dessa inkomster skulle
alltså innebära ett icke oväsentligt inkomstbortfall för staten och därmed
strida mot syftet med avgiften.

Utskottet anser således att det inte föreligger skäl att ge egenföretagarna
en särställning i avgiftshänseende. Härav följer att utskottet inte heller
kan biträda de förslag i motionerna 1973:2061 och 1973:2063 som går
ut på att socialförsäkringsavgift skall belasta endast en del av företagets
totala lönekostnader. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna
1973:2061, 1973:2063, 1973:2067 och motionen 1973:2064, sistnämnda
motion i vad den innehåller yrkande om befrielse från
avgiftsplikt för egenföretagare.

Sistnämnda motion innehåller också yrkanden av innehåll att ideella
organisationer och kommuner skall erhålla kompensation för den extra
ekonomiska belastning som den nya socialförsäkringsavgiften till folkpen -

SfU 1973:28

sioneringen innebär. Även i motionen 1973:2066 av herr Nilsson i Agnäs
m. fl. yrkas förslag om kompensation till de ideella organisationerna.

Vad först angår spörsmålet om kompensation till kommunerna vill
utskottet erinra om att de frågor som sammanhänger med de föreslagna
åtgärdernas effekter på den kommunala ekonomin enligt uttalande i
propositionen närmare skall diskuteras med kommunförbunden sedan
avtalsförhandlingarna slutförts. Kungl. Maj:t har alltså redan uppmärksamheten
riktad på den i motionen aktualiserade frågan, och något
riksdagsuttalande av innebörd att kommunerna skall ha kompensation
för socialförsäkringsavgiften torde därför inte vara erforderligt.

I fråga om sådan kompensation till de ideella organisationerna vill
utskottet hänvisa till att riksdagen i samband med höjning år 1972 av
den allmänna arbetsgivaravgiften från två till fyra procent uttalade (jfr
SkU 1972:32) att den framtida utvecklingen fick utvisa om speciella
åtgärder erfordrades för att minska verkningarna av denna höjning för
bl. a. de ideella organisationerna. Med anledning av motioner i ämnet till
årets riksdag har riksdagen (jfr SkU 1973:24) vidhållit denna uppfattning.

Med hänsyn härtill och till att frågan om de ideella organisationernas
beskattning f. n. är föremål för prövning inom föreningsskatteutredningen
anser utskottet att ett ställningstagande till den nu berörda frågan
tills vidare bör anstå. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen
1973:2064 även i denna del och till motionen 1973:2066.

Pensionstillägget

I propositionen föreslås — i syfte att tillförsäkra även folkpensionärerna
en standardförbättring — ett särskilt pensionstillägg för 1974 utöver
vad som följer av redan fattade beslut om standard- och indexhöjningar
av folkpensionerna. Förslaget skall enligt uttalande av chefen för
socialdepartementet ses mot bakgrund av riksdagens uttalande under
årets vårsession (SfU 1973:2) om en så snabb standardförbättring som
möjligt för dagens folkpensionärer. Tillägget skall utgå till alla som vid
ingången av år 1974 eller senare under detta år blir berättigade till
folkpension i form av ålders-, förtids- eller änkepension eller till
hustrutillägg. Helt tillägg skall utgå till alla som vid årets ingång är
folkpensionsberättigade och motsvara 3 % av basbeloppet för januari
1974. För dem som blir berättigade till pension eller hustrutillägg senare
under detta år skall pensionstillägget utgå i förhållande till det antal
månader som återstår av året, då vederbörande börjar uppbära pension.

I motionen 1973:2009 av herr Hermansson m. fl. yrkas att pensionstillägget
skall beräknas efter fem procent av nu gällande basbelopp eller
till 395 kr. för varje pensionstagare och att den härav föranledda
merkostnaden, i motionen uppskattad till 240 milj. kr., i likhet med vad
som föreslås i propositionen i fråga om pensionstillägget tas upp under
särskild anslagsrubrik i förslaget till tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1973/74.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att

SfU 1973:28

pensionstillägget skall utgå med samma belopp till alla folkpensionärer
oberoende av den ordinarie pensionens storlek. Någon reduktion skall
alltså inte ske vare sig för den som har ATP eller för den som har statlig
personalpension, och tillägget påverkar inte heller storleken av det
kommunala bostadstillägget. Av uttalande i propositionen framgår att
pensionstillägget i praktiken blir skattefritt för alla pensionärer som är
berättigade till avdrag för nedsatt skatteförmåga och att tillägget inte
kommer att påverka skatten så länge den sammanlagda inkomsten
understiger ca 26 000 kr. för ensamstående pensionär och ca 36 000 kr.
för pensionärspar.

På grund härav och då det särskilda pensionstillägget, i förening med
tidigare beslutat pensionstillskott, innebär att pensionärer utan eller med
endast låg ATP under 1974 får en sammanlagd standardförbättring om —
vid nuvarande basbelopp — 474 kr. för ensamstående och 948 kr. för
makar är utskottet inte berett medverka till den höjning av pensionstillägget
som föreslås i motionen 1973:2009.

Folkpensionärernas beskattning och indexreglering av skattesystemet

1 motionen 1973:2062 av herr Bohman m. fl. yrkas att grundavdraget
för ålders- och förtidspensionärer inom folkpensioneringen fr. o. m. 1975
års taxering höjs till 90 % av basbeloppet för ensamstående och till 70 %
av samma belopp för envar av två makar. Motionen 1973:2065 av herr
Helén m. fl. innehåller yrkanden om förtursbehandling inom 1972 års
skatteutredning av frågan om lindrigare beskattning av pensionärernas
extrainkomster och om tilläggsdirektiv till samma utredning av innebörd
att ett särskilt inflationsskydd införs i det direkta skattesystemet.

Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttrande över motionerna
från skatteutskottet. Av yttrandet, som är fogat som bilaga till detta
betänkande, framgår bl. a. att frågan om folkpensionärernas beskattning
kommer att behandlas med förtur av 1972 års skatteutredning. Socialförsäkringsutskottet
har — med hänvisning till skatteutredningens arbete —
nyligen avstyrkt bifall till motionsyrkanden om bl. a. införande av
mildare regler för avtrappning av det kommunala bostadstillägget för
folkpensionärer med extrainkomster. Med hänsyn härtill och till vad
skatteutskottet anför i fråga om folkpensionärers rätt till avdrag för
nedsatt skatteförmåga är utskottet inte berett att medverka till omedelbara
ändringar i de regler som gäller beskattningen av folkpensionärer.
Det i motionen 1973:2065 framförda yrkandet om förtursbehandling av
frågan om beskattningen av pensionärers extrainkomster är — som
framgår av det föregående — redan tillgodosett.

Frågan om indexreglering av det direkta skattesystemet har — som
likaledes framgår av skatteutskottets yttrande — vid upprepade tillfällen
prövats av riksdagen. De skäl som därvid åberopats mot att införa ett
automatiskt inflationsskydd vid beskattningen äger enligt socialförsäkringsutskottets
mening alltjämt giltighet.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1973:2062
och 1973:2065.

SfU1973:28

Övriga yrkanden

I motionen 1973:2064 av herr Helén m. fl. yrkas att riksdagen skall
begära redovisning av de samlade effekterna för olika grupper skattskyldiga
av de förslag som redan lagts eller kommer att framläggas av
familjepolitiska kommittén, skatteutredningen, boendeutredningen, bostadsskattekommittén
och bostadsfinansieringsutredningen samt förslag
till mer samlade och varaktiga lösningar. Motionärerna vill också att
riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts i fråga om
den faktiska sambeskattningen, om översyn av skattereglerna för inkomsttagare
med särskilt låga inkomster, om införande av hemmamakebidrag,
om samordning av skatte- och bidragsregler, om finansieringen av
framtida pensionsreformer och om önskvärdheten av att den kommande
avtalsrörelsen föregåtts av en stabiliseringspolitisk konferens.

De frågor gällande skatte- och bidragsregler som tas upp i motionen är
alla av den arten att de kommer att behandlas, direkt eller indirekt, av
1972 års skatteutredning. Något särskilt tillkännagivande i dessa frågor är
enligt utskottets mening därför inte erforderligt.

Motionskrav på sammankallande av en stabiliseringspolitisk konferens
och inrättande av ett ekonomiskt socialt råd avvisades av riksdagen på
förslag av finansutskottet vid årets vårsession. Finansutskottet framhöll
därvid bl. a. (FiU 1973:1) att huvudorganisationerna på den svenska
arbetsmarknaden torde ha mycket god kännedom om hur lönekrav på
skilda nivåer påverkar företagsvinster, konkurrenskraft och prisutveckling
och att statliga myndigheter och organ ställde material till förfogande för
en sådan bedömning. Det fanns enligt utskottets mening därför inte
anledning att formalisera arbetet inför och under förhandlingarna på det
sätt motionärerna avsåg. Socialförsäkringsutskottet anser att riksdagen
bör vidhålla sin tidigare uppfattning. Inte heller anser utskottet att
riksdagen har anledning begära en särskild redovisning av de samlade
effekterna i skilda hänseenden av olika utredningsuppdrag, i all synnerhet
som flertalet av de i motionen avsedda utredningarna ännu långt ifrån
slutfört sitt arbete. På grund av det anförda, och då det enligt utskottets
uppfattning bör ankomma på pensionsålderskommittén att pröva frågan
om finansieringen av de pensionsreformer kommittén kan komma att
föreslå, avstyrker utskottet också bifall till nu nämnda yrkanden i
motionen 1973:2064.

De delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till
särskild behandling har, liksom de föreslagna författningsändringarna,
inte givit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen

A. med bifall till propositionen 1973:144 och med avslag på
följande motioner, nämligen 1973:2061, 1973:2063 och

SfU 1973:28

1973:2064, samtliga i vad de innehåller yrkanden av innebörd
att egenföretagares inkomster befrias från socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen, samt motionen 1973:2067
antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördsförordningen (1952:272);

B. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2. lag om ändring i förordningen (1959:552) angående
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m.,

3. förordning om ändring i förordningen (1958:295) om
sjömansskatt;

C. godkänner de grunder för nya sjömansskattetabeller som
angivits i propositionen och bemyndigar Kungl. Maj:t att i
enlighet med dessa grunder upprätta och fastställa nya
sjömansskattetabeller att gälla fr. 9. m. den 1 januari 1974;

D. med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1973:2009 i motsvarande del godkänner de i propositionen
förordade grunderna för särskilt pensionstillägg till folkpensionärer
för år 1974;

E. med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1973:2009 i motsvarande del till Särskilt pensionstillägg till
folkpensionärer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1973/74 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
350 000 000 kr.;

F. beträffande underlag för beräkning av socialförsäkringsavgiften
i vissa fall avslår

1. motionen 1973:2061 i motsvarande del,

2. motionen 1973:2063 i motsvarande del;

G. beträffande kompensation till ideella organisationer avslår

1. motionen 1973:2064 i motsvarande del,

2. motionen 1973:2066;

H. beträffande kompensation till kommunerna avslår
motionen 1973:2064 i motsvarande del;

J. beträffande folkpensionärernas beskattning avslår

1. motionen 1973:2062,

2. motionen 1973:2065 i motsvarande del;

K. beträffande införande av inflationsskydd i det direkta skattesystemet
avslår

motionen 1973:2065 i motsvarande del;

L. beträffande förslag om samlad redovisning av olika utredningsförslag
m. m. avslår
motionen 1973:2064 i motsvarande delar.

Stockholm den 22 november 1973
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

SfU 1973:28

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s), Jonsson i Mora (fp),
Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c),
Persson i Stockholm (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson
(c), herrar Marcusson (s), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Knäred
(c), Lindström (s) och Andersson i Ljung (m).

Reservationer
vid punkten A

1. av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm
(c), Mundebo (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Andersson i Knäred (c)
och Andersson i Ljung (m), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med
”Slopandet av” och slutar i näst sista stycket på samma sida med ”i
avgiftshänseende” bort ha följande lydelse:

Enligt förslaget i propositionen skall socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
erläggas också på inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning. Detta innebär att egenföretagare, fria yrkesutövare och andra
inte kommer att få en skattesänkning av samma storleksordning som
flertalet löntagare. Dessa grupper har under senare år inte kunnat öka
sina inkomster i samma takt som olika arbetsgivaravgifter höjts. Enligt
förslaget i propositionen slipper de visserligen betala folkpensionsavgiften
men de måste i stället till folkpensioneringen erlägga en avgift om 3,3 %,
som beräknas på ett avgiftsunderlag, vars maximum redan nu ligger vid
närmare 60 000 kr. och som kommer att stiga i takt med basbeloppshöjningarna.
Utskottet anser det från rättvisesynpunkt otillfredsställande att
egenföretagarna inte skall få del av samma standardförbättring som andra
grupper i samhället och anser sig därför böra biträda förslaget att
socialförsäkringsavgift inte skall beräknas på egenföretagares egen inkomst.

Förslag till erforderliga författningsändringar bör föreläggas 1974 års
riksdag.

dels att utskottet under A bort hemställa

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1973:2061,
1973:2063, 1973:2064 och 1973:2067 i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär förslag till 1974 års riksdag av innebörd att
egenföretagares inkomster befrias från socialförsäkringsavgift,

b) att riksdagen med avslag på samtliga under a) upptagna
motioner i den mån de inte kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen
fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

SfU 1973:28

3. förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördsförordningen (1952:272).
vid punkterna D och E /pensionstillägget)

2. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 26
med ”Utskottet vill” och slutar på s. 27 med ”motionen 1973:2009”
bort ha följande lydelse:

På förslag av socialförsäkringsutskottet i dess betänkande 1973:2
uttalade riksdagen vid årets vårsession att man så snabbt som möjligt
borde söka åstadkomma förbättringar i olika avseenden för dagens
folkpensionärer.

Förslaget i propositionen innebär att folkpensionärerna erhåller ett
engångsbelopp i form av ett pensionstillägg om högst 237 kr. Enligt
utskottets mening är detta belopp — mot bakgrund av riksdagens tidigare
uttalande och i jämförelse med den skattelindring om 1 500 kr. om året
som genom förslaget kommer många skattskyldiga, däribland samtliga
höginkomsttagare, till del — alltför knappt tilltaget. Förbättringen för
folkpensionärema bör i första hand åstadkommas på längre sikt genom
en höjning av pensionstillskotten och genom andra standardförbättringar.
I avvaktan på att förslag om sådana förbättringar kan föreläggas riksdagen
anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till motionen 1973:2009.
Härigenom kommer pensionstillägget att uppgå till 395 kr. för varje
pensionär.

dels att utskottet bort hemställa
under D

att riksdagen med bifall till motionen 1973:2009 i motsvarande
del och med anledning av propositionen 1973:144 uttalar att
särskilt pensionstillägg bör utgå med 395 kr. för varje
pensionär; samt
under E

att riksdagen med bifall till motionen 1973:2009 i motsvarande
del och med anledning av propositionen 1973:144 till
Särskilt pensionstillägg till folkpensionärer på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74 under femte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 590 000 000 kr.

vid punkten F (underlag för beräkning av socialförsäkringsavgiften i vissa
fall)

3. av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm
(c), Mundebo (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Andersson i Knäred (c)
och Andersson i Ljung (m), vilka ansett

SfU 1973:28

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i näst sista stycket på s. 25
som börjar med ”Härav följer” och slutar med ”för egenföretagare” bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående ansett sig böra förorda att egenföretagarna
befrias från socialförsäkringsavgift för egna inkomster. Med tanke
på den ofta pressade lönsamhetssituationen för de mindre företagen och
de negativa verkningarna den nya avgiften kan få, särskilt på arbetskraftsintensiva
sådana företag, anser utskottet att man bör pröva
möjligheterna för dessa företag att vid beräkning av socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen göra avdrag med visst belopp. Detta bör
beräknas sä att det motsvarar årslönen för ett visst antal anställda i
företaget.

dels att utskottet under F bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:2063 i motsvarande
del och med anledning av motionen 1973:2061 i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär utredning av frågan om särskilt grundavdrag
vid beräkning av avgiftsunderlag för mindre företag
inom industri, jordbruk, hantverk, byggnadsverksamhet, handel
och serviceverksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen 1973:2063.

vid punkten G (kompensation till de ideella organisationerna)

4. av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm
(c), Mundebo (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Andersson i Knäred (c)
och Andersson i Ljung (m), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottet yttrande på s. 26 som börjar med ”1
fråga” och slutar med ”motionen 1973:2066” bort ha följande lydelse:
De ideella organisationerna utför en från hela samhällets synpunkt
mycket värdefull insats. Det är därför en viktig samhällsuppgift att se till,
att de ekonomiska förutsättningarna att bedriva en allsidig och omfattande
ideell verksamhet på allt sätt underlättas. De under senare år
genomförda ändringarna i skattesystemet, med bl. a. höjning av den
allmänna arbetsgivaravgiften till fyra procent, har medfört avsevärt
försämrade förhållanden för samfunden och för andra ideella organisationer.
Införandet av en särskild socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
innebär en ytterligare belastning för trossamfund, idrotts- och
nykterhetsrörelser m. fl. om i runt tal sex milj. kr. Enligt utskottets
mening är det angeläget att de ideella organisationerna kompenseras för
den nya socialförsäkringsavgiften. Såväl en höjning av statsbidragen som
reformer på beskattningens område bör därvid kunna komma i fråga.

dels att utskottet under G bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:2064 i denna del
och till motionen 1973:2066 i skrivelse till Kungl. Maj:t
begär förslag av innebörd att de ideella organisationerna
erhåller kompensation för den extra ekonomiska belastning
som socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen innebär.

SfU 1973:28

vid punkten H (kompensation till kommunerna)

5. av herrar Jonsson i Mora (fp), Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo
(fp), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Knäred (c), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med
”Vad först” och slutar med ”vara erforderligt” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna socialförsäkringsavgiftens inverkan på landsting och
primärkommuners ekonomi är inte redovisad i propositionen. Häri
konstateras endast att frågor som sammanhänger med åtgärdernas
effekter på den kommunala ekonomin närmare skall diskuteras med
kommunförbunden sedan avtalsförhandlingarna slutförts. Kostnadsökningarna
för kommunerna kan antas bli betydande. Enligt utskottets
uppfattning måste en förutsättning för reformens genomförande vara att
staten inte övervältrar kostnader på kommunerna så att kommunalskatten
måste höjas. Utskottet, som anser att kommunerna bör ha
kompensation för den ekonomiska belastning som socialförsäkringsavgiften
innebär, biträder alltså motionen 1973:2064 i denna del.

dels att utskottet under H bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:2064 i motsvarande
del uttalar att kommunerna skall ha kompensation för den
extra ekonomiska belastning de åsamkas till följd av det i
propositionen framlagda förslaget om socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen.

vid punkten J (folkpensionärernas beskattning)

6. av herrar Ringaby (m) och Andersson i Ljung (m) vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med
”Socialförsäkringsutskottet har” och slutar med ”redan tillgodosett.”
bort ha följande lydelse:

Ett borttagande av folkpensionsavgiften innebär en skattelindring för
skattebetalarna i de aktiva åldrarna med ett belopp av 1 500 kr. om året
vid cirka 35 000 kr. årsinkomst. Pensionärerna erhåller emellertid i
propositionen inte någon annan standardförbättring än ett engångsbelopp
i form av ett pensionstillägg om — vid nuvarande basbelopp - högst 237
kr. Det torde knappast kunna bestridas att folkpensionen, även för den
som har små anspråk på konsumtionsstandard, utgör en helt otillräcklig
inkomst. Folkpensionärernas möjligheter att förbättra sin standard
genom att skaffa sig extrainkomster vid sidan av folkpensionen är starkt
begränsade. Nuvarande bestämmelser om avtrappning av kommunalt
bostadstillägg i förening med progressionen vid beskattningen medför
nämligen att nettobehållningen av folkpensionärers extrainkomster i
många fall blir utomordentligt ringa.

Utskottet anser det från rättvisesynpunkt angeläget att även folkpensionärema
får en standardförbättring som i någon mån motsvarar den
skattelindring som enligt förslaget i propositionen kommer andra

SfU 1973:28

medborgare till del och ställer sig alltså bakom motionärernas förslag,
som i praktiken innebär att folkpensionen blir skattefri. Förslag till
erforderliga författningsändringar bör föreläggas vårriksdagen.

dels att utskottet under J bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1973:2062 och med
avslag på motionen 1973:2065 i motsvarande del i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär förslag till 1974 års riksdag om sådan
ändring av 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen att
grundavdraget för ålders- och förtidspensionärer inom folkpensioneringen
höjs till 90 % av basbeloppet för ensamstående
pensionär och till 70 % av samma basbelopp för envar av
pensionerade makar.

vid punkten K (införande av inflationsskydd i det direkta skattesystemet)

7. av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm
(c), Mundebo (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Andersson i Knäred (c)
och Andersson i Ljung (m), vilka ansett

dels att de två sista styckena på s. 27 bort ersättas med text av
följande lydelse:

En inflationistisk utveckling av samhällsekonomin leder till att
skattesystemet för de flesta inkomsttagare får andra verkningar än som
avsetts. Möjligheterna för stora grupper inkomsttagare att nå den
eftersträvade höjningen av levnadsstandarden motverkas.

Inflationen måste i första hand bekämpas med målmedvetna ekonomisk-politiska
åtgärder. Men det är ändå motiverat att införa ett
inflationsskydd i skattesystemet, så att inflationens automatiskt skattehöjande
effekt motverkas. Riksdagens beslut om skatteuttagets fördelning
får inte åsidosättas genom inflationsutvecklingen. Detta är särskilt
väsentligt för låg- och mellaninkomstgrupperna. Det är enligt utskottets
mening anmärkningsvärt att 1972 års skatteutredning i direktiven
förbjudits att undersöka frågan om ett inflationsskydd i det direkta
skattesystemet. Denna ovilja att ens utreda en fråga av väsentlig betydelse
för stora löntagargrupper är svårförklarlig.

dels att utskottet under K bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:2065 i motsvarande
del i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att 1972 års skatteutredning
genom tilläggsdirektiv erhåller uppdrag att pröva frågan
om införande av ett inflationsskydd i det direkta skattesystemet.

vid punkten L (förslag om samlad redovisning av effekten av olika
utredningsförslag m. m.)

8. av herrar Jonsson i Mora (fp) och Mundebo (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”De

SfU 1973:28

frågor” och slutar med ”motionen 1973:2064” bort ha följande lydelse:

Under de senaste åren har riksdagen förelagts förslag om ändringar i
den direkta beskattningen, vilka alla mer eller mindre haft karaktären av
provisorier. Det förslag till standardförbättring för löntagarna som den
förevarande propositionen innehåller avser i första hand år 1974 och
innebär alltså också det en mycket kortsiktig lösning. Svårigheten att
genom bruttolöneökningar höja de skattskyldigas köpkraft kommer att
bestå, och marginaleffekten i de inkomstnivåer som ligger över den gräns
där högsta folkpensionsavgift hittills erlagts kommer att vara minst lika
hård som nu. Marginalskatteproblemen kommer alltså att kvarstå och
detsamma gäller i fråga om andra betydelsefulla skattefrågor. Utskottet
tänker härvidlag bl. a. på den faktiska sambeskattningen, beskattningen
av inkomsttagare med särskilt låga inkomster och samordningen av
skatte- och bidragsregler.

Enligt utskottets mening skulle det vara till utomordentlig fördel —
inte minst inom skatte- och bidragspolitiken - om man kunde enas om
mer samlade och varaktiga lösningar. En förutsättning härför är emellertid
att man i större omfattning än hittills söker analysera vilka effekter —
i ekonomiskt och andra hänseenden — förslag från olika utredningar har
eller kan väntas få för skilda samhällsgrupper. Det är utskottets
uppfattning att bedömningn av frågan om en viss reform bör genomföras
eller ej f. n. alltför mycket sker med utgångspunkt i en utrednings förslag
och utan att tillräcklig hänsyn tas till resultatet av det utredningsarbete
som slutförts eller pågår på andra eller närliggande områden.

Utskottet anser således — i likhet med motionärerna i motionen
1973:2064 — att riksdagen bör erhålla en redovisning av de samlade
effekterna för olika grupper av de förslag som lagts eller kommer att
framläggas av familjepolitiska kommittén, skatteutredningen, boendeutredningen,
bostadsskattekommittén och bostadsfinansieringsutredningen
samt föreläggas förslag till mer varaktiga lösningar.

I propositionen har chefen för socialdepartementet uttalat att
finansieringen av de pensionsreformer som pensionsålderskommittén
kommer att föreslå torde få ske genom en utbyggnad av arbetsgivarnas
socialförsäkringsavgift. Enligt utskottets mening bör man, med hänsyn
inte minst till de mycket betydande socialförsäkringsavgifter som
arbetsgivarna numera pålagts, inte i förväg binda sig för en sådan
finansieringsform.

dels att utskottet under L bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1973:2064 i förevarande
del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

SfU 1973:28

Bilaga

Skatteutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1973:144 om
slopande av folkpensionsavgiften, m. m. och vissa i anledning därav
väckta motioner.

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 6 november 1973 har socialförsäkringsutskottet
anhållit om skatteutskottets yttrande dels över propositionen 1973:144 i
vad den innehåller förslag om slopande av folkpensionsavgiften, ändringar
i skatteförfattningama och bemyndigande för Kungl. Maj:t att i enlighet
med i propositionen angivna grunder upprätta och fastställa nya
sjömansskattetabeller, dels över de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1973:2062 av herr Bohman m. fl. (m) och 1973:2065
av herr Helén m. fl. (fp).

Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

Propositionen

I propositionen föreslås att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m.
inkomståret 1974. Inkomstbortfallet för staten skall kompenseras genom
att arbetsgivare och egenföretagare påförs en socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen med 3,3 % av utgivna löner i pengar och naturaförmåner
resp. av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Därvid skall
bortses från lön och inkomst, som inte uppgår till 500 kr., och vad som
överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.

Vidare föreslås att egenföretagares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
skall bli avdragsgill som allmänt avdrag vid inkomsttaxeringen
och att till följd därav restituerad, avkortad eller avskriven sådan
avgift skall utgöra skattepliktig intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Arbetsgivares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen är att betrakta
som en sådan speciell avgift, som enligt bestämmelserna i punkt 2 av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen och 29 § 1 mom. samma lag
utgör avdragsgill driftkostnad vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse.

I likhet med vad som gäller i fråga om tilläggspensionsavgiften föreslås
att skattereduktion inte skall ske beträffande den nya socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen.

Dessutom föreslås att nuvarande sjömansskattetabeller skall reduceras
med belopp, som motsvarar folkpensionsavgiften i de olika inkomstklasserna.
I fråga om sjömansskatten innebär förslaget i propositionen
också att kommunandelen av denna skatt, som f. n. utgör 65 % för
kommun, som inte tillhör landsting, 45 % för annan kommun och 20 %
för landstingskommun, på grund av folkpensionsavgiftens slopande skall
höjas till 75, 50 resp. 25 %.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.

SfU 1973:28

Förslaget om slopande av folkpensionsavgiften får ses som en tillfällig
åtgärd i syfte att ge löntagarna en påtaglig och snabb standardförbättring
under nästa år. Förslaget medför också en lindring av marginaleffekten,
dvs. den sammanlagda verkan av skatten på inkomstökningen och den av
inkomstökningen föranledda reduktionen av de inkomstprövade sociala
bidragen. I syfte att åstadkomma en sänkning av den direkta beskattningen
även för följande år har 1972 års skatteutredning i tilläggsdirektiv
den 12 oktober 1973 fått i uppdrag att utarbeta förslag, som kan läggas
till grund för ett beslut vid 1974 års riksdag, om lindring av marginaleffekten
för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och sänkning av
skatten för inkomsttagare med lägre inkomster.

Skatteutskottet, som delar departementschefens och löntagarorganisationernas
uppfattning om behovet av lindring i den direkta beskattningen,
har inte funnit anledning till erinringar mot ovannämnda förslag i
propositionen och tillstyrker således

att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. inkomståret 1974,
att de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen (1928:370),
förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uppbördsförordningen
(1953:272) och förordningen (1958:295) om sjömansskatt antas av
riksdagen,

att riksdagen godkänner de grunder för nya sjömansskattetabeller som
angivits i propositionen och

att Kungl. Maj:t bemyndigas att i enlighet med dessa grunder upprätta
och fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla fr. o. m. den 1 januari
1974.

Folkpensionärernas beskattning

I motionen 1973:2062 av herr Bohman m. fl. yrkas att grundavdraget
för ålders- och förtidspensionärer höjs fr. o. m. 1975 års taxering till
90 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för ensamstående
och till 70 % av basbeloppet för makar, som båda har folkpension, och i
motionen 1973:2065 av herr Helén m. fl. begärs att skatteutredningen
med förtur skall behandla frågan om lindrigare beskattning av folkpensionärernas
extrainkomster. Yrkandena i motionerna får ses mot bakgrund
av förslaget i propositionen om ett särskilt pensionstillägg för år
1974 med 3 % av basbeloppet för januari 1974 utöver redan beslutade
standard- och indexhöjningar av folkpensionerna. Motionärerna anser det
föreslagna pensionstillägget, som med nuvarande basbelopp uppgår till
237 kr. för ensamstående och 474 kr. för makar, otillräckligt.

Reglerna om extra avdrag för folkpensionärer konstruerades om i
samband med 1970 års skattereform, och samtidigt gjordes det kommunala
bostadstillägget skattefritt. Det extra avdraget har avpassats så, att
sidoinkomster utöver folkpension och pensionstillskott upp till 1 500 kr.
för ensamstående och 2 000 kr. för makar inte beskattas. Om inkomsten
är högre minskas det extra avdraget, som f. n. uppgår till högst 4 400 kr.
för ensamstående och 4 800 kr. för makar, med en tredjedel av

SfU 1973:28

överskjutande belopp. Rätten till extra avdrag påverkas också av
förmögenhetsinnehav.

Det i propositionen föreslagna pensionstillägget är i princip skattepliktigt.
Genom det extra avdraget kommer emellertid pensionstillägget i
praktiken att bli skattefritt för alla folkpensionärer, som är berättigade
till sådant avdrag, eftersom det extra avdraget automatiskt ökar med
belopp som motsvarar pensionstillägget. F. n. medför en till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst på 8 900 kr. för ensamstående och 13 800
kr. för gift folkpensionär ingen beskattningsbar inkomst på grund av det
extra avdraget. Vid 1975 års taxering kommer en till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst på 10 200 kr. för ensamstående och 16 200 kr. för gift
att bli helt skattefri.

I en reservation till skatteutskottets betänkande SkU 1972:32 rörande
omläggning av beskattningen fr. o. m. den 1 januari 1973 anförde
reservanterna att skatte- och bidragsreglerna kunde leda till otillfredsställande
resultat för folkpensionärerna och hemställde att skatteutredningen
skulle få i uppdrag att beakta de särskilda problem och
svårigheter, som är förenade med folkpensionärernas extrainkomster.
Sedan reservationen segrat vid omröstning i kammaren, har skatteutredningen
i tilläggsdirektiv den 2 juni 1972 fått i uppdrag att också pröva
frågan om beskattningen av folkpensionärernas extrainkomster. Enligt
vad utskottet erfarit kommer utredningen att behandla denna fråga med
förtur. Härigenom torde berörda yrkande i motionen 1973:2065 vara
tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandet
i motionen 1973:2062.

Indexreglering av det direkta skattesystemet

I motionen 1973:2065 av herr Helén m. fl. begärs tilläggsdirektiv till
skatteutredningen om införande av ett inflationsskydd i det direkta
skattesystemet.

Under senare år har riksdagen vid upprepade tillfällen intagit en
negativ ståndpunkt till frågan om indexreglering av skattesystemet med
hänsyn till att en sådan åtgärd, främst på grund av källskattesystemet, är
förenad med stora praktiska svårigheter och kan skapa stabiliseringspolitiska
problem vid en inflationistisk utveckling. Enligt finans- och
skatteutskottens av riksdagen godkända uttalanden bör därför beskattningen
som hittills tid efter annan omprövas och avvägas med hänsyn till
penningvärdeförändringen och ändrade förutsättningar i övrigt. Mot
bakgrund härav har departementschefen i direktiven för skatteutredningen
framhållit, att utredningen inte har anledning att överväga frågan
om indexreglering av skattesystemet. Så sent som den 7 november i år
har chefen för finansdepartementet i svar på en interpellation meddelat
att regeringen inte är beredd att ompröva skatteutredningens direktiv i
fråga om indexreglering av skattesystemet.

SfU 1973:28

Skatteutskottet har inte funnit anledning frånträda sin tidigare
ståndpunkt i frågan och avstyrker därför motionen 1973:2065 i denna
del.

Stockholm den 15 november 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fruar Nettelbrandt*
(fp), Holmqvist* (s), herrar Kristenson (s), Josefson (c), Larsson
i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist* (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro*
(m), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru
Normark (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande meningar

1. Beträffande folkpensionärernas beskattning

av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som ansett att
de avsnitt i utskottet yttrande på s. 3, som böljar med ”1 en” och slutar
med ”motionen 1973:2062”, bort ha följande lydelse:

Ett borttagande av folkpensionsavgiften innebär en skattelindring för
skattebetalarna i de aktiva åldrarna med ett belopp av 1 500 kr. vid cirka
35 000 kr. årsinkomst. Pensionärerna erhåller emellertid icke någon
kompensation utöver det extra pensionstillskottet på 237 kr. för
ensamstående och 474 kr. för makar, som båda uppbär folkpension.
Genom det krav som framställts i motionen 1973:2062, att grundavdraget
skall utgöra 90 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring
för ensamstående och 70 % av basbeloppet för makar som båda har
pension, skulle folkpensionärerna få en kompensation, som i någon mån
skulle motsvara den skattelindring som kommer andra medborgare till
del. Inte minst från rättvisesypunkt anser utskottet därför att berörda
yrkande i motionen 1973:2062 bör godkännas av riksdagen.

2. Beträffande indexreglering av det direkta skattesystemet

av herr Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson (c),
Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m) och Olof
Johansson i Stockholm (c), som ansett att de avsnitt i utskottets yttrande
på s. 4, som börjar med ”Under senare” och slutar med ”denna del”, bort
ha följande lydelse:

SfU1973:28

Inflationen måste i första hand bekämpas med målmedvetna ekonomisk-politiska
åtgärder. Men det är ändå motiverat att införa ett visst
inflationsskydd i skattesystemet, så att inflationens automatiskt skattehöjande
effekt motverkas. Riksdagens beslut om skatteuttagets fördelning
får inte åsidosättas genom inflationsutvecklingen. Detta är särskilt
väsentligt för låg- och mellaninkomstgrupperna. Det är enligt utskottets
mening anmärkningsvärt att 1972 års skatteutredning i direktiven
förbjudits att undersöka frågan om ett inflationsskydd i det direkta
skattesystemet. Denna ovilja att ens utreda en fråga av väsentlig betydelse
för stora löntagargrupper är svårförklarlig.

I enlighet med motionen 1973:2065 och vad utskottet nu anfört bör
1972 års skatteutredning ges tilläggsdirektiv att ta upp frågan angående
inflationsskydd i skattesystemet eller andra åtgärder i syfte att garantera
att en fortgående inflation inte som hittills skärper skatteuttaget.

GOTAB 73 5453 S Stockholm 1973