Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 21 år 1973     SfU 1973:21

Nr 21

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av KungL Maj:ts proposition 1973:46 angående utformningen av beskattad sjukpenning, m. m., jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1973:1 (bilaga 7, punkten B 6) beräknat medel för nedannämnda ändamål, har Kungl. Maj:t i proposi­tionen 1973:46 under åberopande av statsrådsprotokollet över social­ärenden för den 9 mars 1973 föreslagit riksdagen att

A.      antaga följande vid propositionen fogade förslag till

1)    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2)    lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

3)    lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutUlägg och kommu­nalt bostadstUlägg till folkpension,

4)    lagom ändring i militärersättningsfö ro rdningen (1950:26 1),

5)    lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

6)    lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskade­livräntor m. m.,

7)    lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.,

B.  för budgetåret 1973/74 under femte huvudtiteln tiU Bidrag till
sjukförsäkringen anvisa ett förslagsanslag av 2 220 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag till en omkonstruktion av sjukpen­ningförsäkringen. 1 samband därmed föreslås en liöjning av ersättnings­nivån för sjukpenning från den allmänna försäkringen i anslutning till att .sjukpenningförmånerna görs skattepliktiga.

Nuvarande system med sjukpenningklasser föreslås ersatt av en sjukpenninggnindande inkomst som direkt knyter an till den inkomst som sjukpenningen skall ersätta. Sjukpenningen föreslås utgå med ett belopp som motsvarar 90 7o av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst upp till en årsinkomst som motsvarar 7,5 basbelopp. Sjukpen­ningen föreslås bli pensionsgrundande för ATP, Detsamma föreslås gälla bl, a, för .sjukpenning från yrkesskadeförsäkringen. I propositionen läggs också fram förslag till de lagändringar som behövs för tillgodoräknande som pensionsgrundande inkomst av vissa förmåner vid värd av barn och vid arbetslöshet varom förslag lagts fram i propositionerna 1973:47 och 1973:56,

Sjukpenningen för hemmamakar föreslås höjd fiån 6 kr, till 8 kr, om dagen utan beskattning. Det föresläs därjämte att de särskilda barntilläg­gen till sjukpenningen slopas. För försäkrade med förväivsinkomst mellan

1  Riksdagen 1973. II saml. Nr 21

 

SfU 1973:21                                                                             2

1 800 kr, och 4 500 kr, om året föreslås i propositionen särskilda övergångsregler. Möjligheterna att teckna frivillig sjukpenningförsäkring föreslås vidgade till att gälla ett sammanlagt belopp på 20 kr, om dagen utan beskattning mot f, n, 15 kr,

I propositionen har den föreslagna höjningen av sjukpenningförmå­nerna beräknats medföra att sjukförsäkringens kostnader år 1974 ökar med omkring 2 700 milj, kr, jämfört med år 1973,

Propositionen innehåller även förslag om nya finansieringsregler för sjukförsäkringen. Dessa finansieringsregler omfattar även kostnaderna för de i propositionerna 1973:45 och 1973:47 framlagda förslagen om genomförande av en allmän tandvårdsförsäkring och en föräldraförsäkring. Statsbidrag föreslås utgå med en tredjedel av samtliga kostnader inom sjukförsäkringen. Statens bidrag till sjukförsäkringen beräknas därmed i propositionen stiga från omkring 1 000 milj, kr, för är 1973 till drygt 3 450 milj, kr, för år 1974, Arbetsgivarna föreslås svara för ca 40% av hela sjukförsäkringens kostnader. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås därför höjd från nuvarande 3,2 % till 3,8 % av löneunderlaget fr, o, m, den 1 januari 1974, Genom höjningen beräknas försäkringen tillföras 665 milj, kr, för helt år.

Som bidrag till finansieringen av tandvårdsförsäkringen, föräldraför­säkringen och de höjda sjukpenningsförmånerna föreslås vidare att sjukförsäkringen tUlförs 250 milj. kr, genom ökade sjukförsäkringsav­gifter frän de försäkrade, motsvarande i genomsnitt 70 kr, per försäkrad och år. Denna egenavgift till sjukförsäkringen föreslås samtidigt få en ändrad utformning. Avgiften föreslås bestå av dels en fast del pä 300 kr, för varje försäkrad med minst 4 500 kr, i årsinkomst, dels en rörlig del som skall utgöra en viss procentandel av den sjukpenninggrundande inkomsten. Den totala sjukförsäkringsavgiften får enligt förslaget inte överstiga 10 procent av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Enligt propositionen kommer den föreslagna avgiftskonstruk­tionen - jämfört med de avgifter som skulle ha gällt år 1974 vid oförändrade förmäns- och finansieringsregler - att innebära minskade eller oförändrade avgifter för försäkrade i inkomstlägen upp till 20 000 kr, i årsinkomst av anställning. För den som har 30 000 kr, i årsinkomst kominer avgiften att öka med ca 50 kr, per år, medan den som har 40 000 kr. i årsinkomst kommer att få betala ca 100 kr, mer än han skulle ha gjort är 1974 enligt nuvarande regler. För de högsta inkomsttagarna, som berörs av höjningen av övre inkomstgränsen till sjukpenningsskalan, ökar avgiften med mellan 200 och 300 kr, per år. För egna företagare föreslås särskilda avgiftsregler.

Samtliga nu nämnda åtgärder föreslås bli genomförda den 1 januari 1974,

Författningsförslagen är av följande lydelse.

 

SfU 1973:21

1) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om aUmän för­säkring,

dels att 3 kap. 9 § och 15 kap. 2 § skall upphöra att gäUa, dels att I kap. 6 §, 3 kap. 1-6, 10, 11, 16-18 §§, 4 kap. 3 §, 7 kap. 1 §, 11 kap. 2, 3 och 6 §§, 13 kap. 2 §, 17 kap. 1 och 4 §§, 18 kap. 5 §, 19 kap. 1-4, 6 och 7 §§, 20 kap. 3 och 4 §§ samt 21 kap. 1 § skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

1 kap.

6§'

Inom   folkpensioneringen   och        Inom    den    allmänna   försäk-

försäkringen    för   tilläggspension     ringen skola de beräkningar, som

skola de beräkningar, som angivas     angivas   i   denna   lag,   göras   pä

i denna lag, göras på grundval av       grundval av ett b a s b e I o p p.
ett b a s b e I o p p.

Basbeloppet faststäUes av Konungen för varje månad och utgör fyratusen kronor multiplicerat med det tal, vUket angiver förhållandet mellan det aUmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Ändring av nämnda tal må ej föranleda ändring av basbeloppet, med mindre talet stigit eller nedgått med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vid togs. Det sålunda beräknade basbeloppet avrundas tUl närmaste hundratal kronor.

3 kap.

1 §

Försäkrad äger enligt vad nedan        Hos allmän försäkringskassa in-

sågs rätt till sjukpenning på grund-       skriven försäkrad äger enligt vad val av placering i sjukpenningklass.        nedan  sägs rätt till sjukpenning,

om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst fyratu­senfemhundra kronor.

Försäkrad, som är inskriven i allmän försäkringskassa men som icke har sjukpenninggrundande in-

' Senaste lydelse 1967:206,

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

komst uppgående till fyra­tusenfemhundra kronor, skall än­då vara berättigad till sjukpenning enligt vad nedan sägs, förutsatt att han är gift och stadigvarande sam­manbor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande samman­bor med barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

2r

Hos allmän försäkringskassa in­skriven försäkrad, vars inkomst av förvärvsarbete för år räknat upp­går till minst ettusenåttahundra kronor, skall med hänsyn till sag­da inkomst vara placerad i sjuk­penningklass. Har den försäkrade inkomst såväl av anställning som av annat förvärvsarbete, skall pla­ceringen anses grundad på inkoms­ten av anställning såvitt avser den sjukpenningklass, i vilken den för­säkrade skulle hava placerats med hänsyn enbart till sagda inkomst, samt i övrigt på inkomsten av annat förvärvsarbete. För tid då undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § äger giltighet för den försäkra­de skall för placering i högre sjuk­penningklass enligt 4 § än klassen nr 2 hänsyn icke tagas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställ­ning.

Med inkomst av förvärvsarbete avses den inkomst i penningar el­ler naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad kan antagas   komma   att   tills   vidare

Sjukpenninggrundan­de i n k o m s t är den inkomst i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som för­säkrad kan antagas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete, antingen såsom ar­betstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av an­ställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbe te). Sjukpen­ninggrundande inkomst fastställes av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skola därvid varför sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För tid då un­dantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7§ gäller för den försäkrade skall inkomst av annat förvärvsarbete icke beaktas.

Vid beräkning av sjukpenning­grundande inkomst bortses frän in­komst av anställning och annat för­värvsarbete i den mån summan där­av överstiger sju och en halv gånger

2 Senaste lydelse 1970:141,

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

åtnjuta av eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller ock eljest (inkomst av annat för­värvsarbete). Ersättning i penningar eller naturaförmåner som nyss sagts för arbete som försäkrad utför för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst anses såsom inkomst av an­ställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen äro ense därom samt överenskom­melse tillika träffas enligt 11 kap, 2 § andra stycket; och skall i dy­likt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Beräkning av inkomst av för­värvsarbete skall, där förhållande­na ej eljest äro kända för försäk­ringskassan, grundas på de upplys­ningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets­givare eller som må kunna framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning må ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, Utgöres inkomst helt el­ler delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid taxering till kommunal inkomstskatt.

Försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa men vars inkomst av förvärvsarbete icke uppgår till ettusenåttahundra kro­nor för år, skall likväl vara place­rad i sjukpenningklass, såframt han är gift och stadigvarande sam­manbor med sin make eller, i an­nat fall, stadigvarande sammanbor

Föreslagen lydelse

det vid årets ingång gällande bas­beloppet. Belopp, från vilket så­lunda skall bortses, avräknas i i första hand på inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pen­ningar eller naturaförmåner som ; första stycket sagts för arbete som försäkrad utför för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst anses såsom inkomst av an­ställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen äro ense därom samt överenskom­melse tillika träffas enligt 11 kap, 2 § andra stycket; och skall i dy­likt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Beräkning av sjukpenninggrun­dande inkomst skall, där förhål­landena ej eljest äro kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan in­hämta av den försäkrade eller den­nes arbetsgivare eller som må kun­na framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning må ej be­räknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, Utgöres in­komst helt eller delvis av natura­förmåner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse med barn under sexton år till ho­nom   eller  hans   make  eller med någon,  med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

Föreslagen lydelse

 

Försäkrad, som åtnjuter hel för­tidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, åtnjutit sådan pension eller på grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas icke vidare äger komma i åtnjutande av sjukpenning, må ej vara placerad i sjukpenningklass. Ej heller må försäkrad på grund av vad i 2 § sista stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass för tid efter den månad, varunder han fyller sextiosju år.

Försäkrad, som åtnjuter hel för­tidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, åtnjutit sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, var­under försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst ett­hundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 1 § andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad, varunder han fyller sextiosju år.

4§

Försäkrad som avses i 2 § sista stycket skall tillhöra sjukpenning­klass nr 1. Hel sjukpenning i den­na klass utgör sex kronor för dag. Övriga sjukpenningklasser och be­loppet av hel sjukpenning för dag i varje klass framgår av följande ta­bell:

Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med trehundrasextiofem. Sjukpenningen avrundas till när­maste hela krontal. För försäkrad som avses i 1 § andra stycket ut­gör hel sjukpenning åtta kronor för dag.

3 Senaste lydelse 1970:141. "* Senaste Lydelse 1972.671,

 

SfU 1973:21

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Sjuk-

Inkomsten

av förvärvs

- Sjuk-

pen-

arbete uppgår för år

pen-

ning-klass nr

till kr

men ej till kr.

ning kr

2

1800

2 600

6

~3

2 600

3 400

7

4

3 400

4 200

8

5

4 200

5 000

9

6

5 000

5 800

10

7

5 800

6 800

12

8

6 800

8 400

14

9

8 400

10 200

16

10

10 200

12 000

19

11

12 000

14 000

22

12

14 000

16 000

25

13

16 000

18 000

28

14

18 000

21 000

31

15

21 000

24 000

34

16

24 000

27 000

37

17

27 000

30 000

40

18

30 000

33 000

43

19

33 000

36 000

46

20

36 000

39 000

49

21

39 000

-

52

Föreslagen lydelse

 

Av sjukpenningbeloppet i varje klass utgöra sex kronor grundsjuk­penning och återstoden tilläggs­sjukpenning.

För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tio kronor, dock med högst hälften av sjukpenning­ens belopp. Minskningen skall in­till ett belopp av tre kronor anses belöpa på grundsjukpenning. I öv­rigt skall minskningen i första hand anses belöpa på sådan del av tilläggssjukpenning, som svarar mot inkomst av anställning.

Utan hinder av vad i tredje stycket stadgas utgör sjukpenning­en vid sjukhusvård lägst sex kro­nor för försäkrad som stadigvaran­de sammanbor med barn under tio år till honom eller hans make eller till någon, med vilken han stadig­varande sammanbor och med vil­ken han varit gift eller har eller har haft barn.

För dag dä försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tio kronor, dock med högst en tredjedel av sjuk­penningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhus­vård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av för­säkrad besluta angående den för­säkrades placering i sjukpenning­klass. Av beslutet skall framgå i vad mån placeringen grundas på inkomst av anställning eller på in­komst av annat förvärvsarbete. Den försäkrades placering i sjuk­penningklass skall omprövas

a)     när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomst­förhållanden undergått ändring av betydelse för placeringen i sjuk­penningklass,

b)     när undantagande som avses giltigt eller upphör att äga gUtighet,

c) när förtidspension enligt den­
na lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring av
den försäkrades arbetsförmåga.

Ändring av försäkrads placering i sjukpenningklass i fall som avses under a), b) och c) här ovan må ej ske förrän vid det månadsskifte som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats. Ändring ai» försäkrads placering i sjukpenning-klass i annat fall skall ske vid månadsskifte! närmast efter det anledning till ändringen uppkom­mit eller, i fall ådi försäkrads place­ring i sjukpenningklass enligt 2 §

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av för­säkrad besluta angående den för­säkrades tillhörighet till sjukpen­ningförsäkringen. I fråga om för­säkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt fast­ställa den försäkrades sjukpen­ninggrundande inkomst. Av be­slutet skall framgå i vad män sjukpenninggrundande inkomst är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäk­ringen skall omprövas

a) när till kassans kännedom kommit att försäkrads inkomst­förhållanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpen­ning eller för sjukpenningens stor­lek, i 2 § första stycket sista punkten blir samt

c) när förtidspension enligt den­na lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades/ör/waa eller möj­lighet att bereda sig inkomst ge­nom arbete.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar efter det försäkrings­kassan fått kännedom om in­komständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fal! då sjukpenningförsäkring en­ligt i § andra stycket skall upphö­ra på grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har eller

5 Senaste lydelse 1970:141.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse sista stycket skall upphöra på grund av att hans make eller nå­gon med vilken han varit gift eller har eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfal­let.

Under tid då försäkrad lider av sjukdom som avses i 7 § må hans placering i sjukpenningklass icke ändras, med mindre sådant fall är för handen som avses under b) och ej här ovan eller rätt till sjuk­penning upphör till följd av vad i 4 kap. 3 eller 5 § stadgas.

Under tid dä försäkrad efter förmedling av arbetsmarknads­myndighet eller arbetsvårdsorgan hos kommun eller landstingskom­mun undergår arbetsprövning, yr­kesutbildning eller arbetsträning må han ej placeras i lägre sjukpen­ningklass än den han närmast dess­förinnan tillhörde, med mindre så­dant fall är för handen som avses under b) och c) här ovan eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.

Föreslagen lydelse

har  haft barn avlider, vid  fjärde

månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad efter förmedling av arbetsmarknads­myndighet eller arbetsvårdsorgan hos kommun eller landstingskom­mun undergår arbetsprövning, yr­kesutbildning eller arbetsträning skall fastställd sjukpenninggrun­dande inkomst ej sänkas, med mindre sådant fall är för handen som avses / första stycket b) eller c) eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.

6§'

Försäkrad är skyldig att sä snart ske kan och senast inom två veckor till den allmänna försäk­ringskassan anmäla sådan stadigva­rande ändring i sina inkomstför­hållanden, som är av betydelse för placeringen i sjukpenningklass.

6 Senaste lydelse 1971:631.

Försäkrad är skyldig att sä snart ske kan och senast inom två veckor till den allmänna försäk­ringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhällanden, som på­verkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

A llmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen på­kallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomst förhållanden och andra omständigheter som ha betydelse för sjukpenning försäk­ringen.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Till sjukpenning utgives b a r n -
tillägg för den försäkrades el­
ler hans makes barn under sexton
år, med vilket den försäkrade sta­
digvarande sammanbor. Detsam­
ma gäller där den försäkrade är
underhållsskyldig     beträffande

barn under sexton år, med vilket han icke stadigvarande samman­bor, såframt han på sätt riksför­säkringsverket föreskriver styrker att underhållsskyldigheten fullgö-res.

Barntillägg till hel sjukpenning utgör en krona för ett eller två barn, två kronor för tre eller fyra barn samt tre kronor för fem eller flera barn, allt för dag. Till sjuk­penning, som tillkommer försäk­rad vilken stadigvarande samman­bor med barn under tio är, utgör dock barntillägg lägst två kronor för dag.

Barntillägg till halv sjukpenning utgör hälften av belopp som i föregående stycke sägs.

Vid tillämpning av denna para­graf skall med make jämställas den, med vilken den försäkrade stadigvarande sammanbor och med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

9f

Föreslagen lydelse

10

För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår sjukpenning en­dast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dag­penning från erkänd arbetslöshets­kassa eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter föregående

För den dag dä sjukdomsfallet inträffade utgår /' annat fall än som avses i 9 § sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpen­ning från erkänd arbetslöshetskas­sa  eller kontant arbetsmarknads-

7 Senaste lydelse 1970:141-.

*   Senaste lydelse 1970:141. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning

av bifall tiU prop. 1973:47 och 1973:56.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse sjukperiods slut.

Föreslagen lydelse

stöd  enligt lagen  (1973:00) om

kontant arbetsmarknadsstöd eUer

sjukperioden   börjar   inom   tjugu

dagar efter föregående sjukperiods

slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa;

b) sjukpenning till försäkrad
som vid sjukperiodens början äger
uppbära dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:00) om kontant arbets­
marknadsstöd;
c) sjukpenning    till   försäkrad       c) sjukpenning   till   försäkrad,

som är placerad i sjukpenningklass som avses i 1 § andra stycket, nr 1 eller är placerad i sjukpen­ningklass nr 2 och skulle hava varit placerad i sjukpenningklass nr 1 om hans inkomst av förvärvs­arbete icke uppgått till ettusen­åttahundra kronor för år.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 §.

11 f

Därest försäkrad gör anmälan därom till den allmänna försäk­ringskassan, skall i fråga om sjuk­period, som börjar efter nästa må­nadsskifte, tilläggssjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete icke utgå för de första tre, trettiotre eller nittiotre

Därest försäkrad gör anmälan därom till den allmänna försäk­ringskassan, skall i fråga om sjuk­period, som börjar efter nästa må­nadsskifte, sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsar­bete icke utgå för de första tre, trettiotre eller nittiotre dagarna av

9 Senaste lydelse 1966:350.

 

SfU 1973:21

12

 

Nuvarande lydelse dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (k a r e n s t i d). Därvid äga 10 § första—tredje styckena icke tillämpning i fråga om sådan sjukpenning. Vid beräkning av karenstid skola, därest sjukperiod börjar inom tjugu dagar efter före­gående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjuk­period.

Föreslagen lydelse varje sjukperiod, den dag då sjuk­domsfallet inträffade inräknad (k a r e n s t i d). Därvid äga 10 § första-tredje styckena icke tillämpning i fråga om sådan sjuk­penning. Vid beräkning av karens­tid skola, därest sjukperiod börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioder­na anses såsom en sjukperiod.

Försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, niä övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han ej fyllt femtiofem är samt har god hälsa. Sådan ändring skall gälla från och med månaden närmast efter den, då framställning härom gjordes hos kassan, men må ej äga tillämpning vid sjukdom, som inträffat innan ändringen blivit gällande.

/ fråga om försäkring med ka­renstid skall vid tillämpning av 5 § andra stycket första punkten den i sagda punkt angivna tiden trettio dagar ökas med det antal dagar som svarar mot den valda karens­tiden.

Upphör undantagande som av­ses i 2 § första stycket sista punk­ten att äga giltighet, skall beträf­fande tilläggssjukpenning, som svarar mot inkomst av annat för­värvsarbete, gälla en karenstid av nittiotre dagar. Den försäkrade må dock under de förutsättningar som angivas i andra stycket välja försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid; och skall där­vid jämväl i övrigt tillämpas vad i andra stycket är stadgat.

Ej må i nägot fall sjukpenning som avses i denna paragraf utgivas vid sjukdom, som inträffat medan undantagande ägde giltighet.

Upphör undantagande som av­ses i 2 § första stycket sista punk­ten att äga giltighet, skall beträf­fande sjukpenning, som svarar mot inkomst av annat förvärvsar­bete, gälla en karenstid av nittio­tre dagar. Den försäkrade inå dock under de förutsättningar som angi­vas i andra stycket välja försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid; och skall därvid jämväl i övrigt tillämpas vad i andra stycket är stadgat.

16

Beträffande   arbetstagare,   som enligt statliga föreskrifter eller på

lydelse framläggs under förutsättning

Beträffande   arbetstagare,   som enligt statliga föreskrifter eller pä

10  Senaste lydelse 1964:156. Förslaget till ny

' bifall till prop. 1973:47.

 

SfU 1973:21

13

 

Nuvarande lydelse grund av bestämmelse, som beslu­tats av kommun eller landstings­kommun, är berättigad att uppbä­ra lön vid sjukdom eller barns­börd, äger Konungen föreskriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om placering i sjuk­penningklass.

Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis, äger ar­betsgivaren i den ordning Konung­en bestämmer från allmän försäk­ringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning jämte barntillägg, i den mån nämnda för­måner icke överstiga den utbetal­da lönen.

Överenskommelse att arbetsgi­vare, som vid arbetstagares sjuk­dom eller barnsbörd utgivit lön till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära ar­betstagaren tillkommande sjuk­penning jämte harntillägg är bin­dande för kassan, endast såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsi­dan slutits eller godkänts av orga­nisation, som enligt lagen om för­enings- och förhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter överens­kommelse åberopas jämväl beträf­fande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men sysselsat­tes i sådant arbete för vilket avta­let gäller.

Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhål­lit underhåll genom utrikesförvalt-

Föreslagen lydelse grund av bestämmelse, som beslu­tats av kommun eller landstings­kommun, är berättigad att uppbä­ra lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an­ledning av barns födelse, äger Ko­nungen föreskriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om rätt till sjukpenning och för­äldrapenning.

Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis, äger ar­betsgivaren i den ordning Konung­en bestämmer från allmän försäk­ringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning, i den mån nämn­da förmåner icke överstiga den ut­betalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgi­vare, som vid arbetstagares sjuk­dom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse utgivit lön till ar­betstagaren, skall hos allmän för­säkringskassa äga uppbära arbets­tagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning är bindande för kassan endast såframt överens­kommelsen har form av kollektiv­avtal och å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, som enligt lagen om förenings-och förhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisation. Förelig­ger dylikt kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter överenskommelse åberopas jämväl beträffande ar­betstagare, vilken icke omfattas av avtalet men sysselsattes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.

Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhål­lit underhåll genom utrikesförvalt-

 

SfU 1973:21

14

 

Nuvarande lydelse ningens försorg, äger förvaltningen i den ordning Konungen bestäm­mer från allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkom­mande sjukpenning jämte barn­tillägg, i den mån nämnda förmå­ner icke överstiga utgivet under­håll.

Föreslagen lydelse ningens försorg, äger förvaltningen i den ordning Konungen bestäm­mer från allmän försäkringskassa erhåUa den försäkrade tiUkom-mande sjukpenning, i den män sjukpenningen icke överstiger utgi­vet underhåll.

17 §'

Sjukpenning jäirite barntillägg må indragas eller skäligen nedsät­tas, om försäkrad

Sjukpenning  må indragas eller skäligen   nedsättas, om försäkrad

a)   vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäk­ringskassan erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b)  under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den aUmänna försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan medgivit att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 § första stycket anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för placeringen i sjuk­penningklass.

Angående nedsättning eller in­dragning av sjukpenning i andra fall stadgas i 20 kap. 3 §.

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 § första stycket, anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för rätten till sjuk­penning eller för sjukpenningens storlek.

Vad i första stycket sägs äger motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning.

Angående nedsättning eller in­dragning av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3 §.

18 §'2

På framställning av nykterhets-nämnd äger allmän försäkringskas­sa besluta, att sjukpenning jämte barntillägg samt moderskapspen­ning tillkommande försäkrad, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 §

' ' Förslaget till ny lydelse framläggs under '2Senaste lydelse 1969:161, Förslaget till av bifall till prop. 1973:47.

På framställning av nykterhets­nämnd äger allmän försäkringskas­sa besluta, att sjukpenning eller föräldrapenning tillkommande försäkrad, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i   15 §  första stycket

förutsättning av bifall tiU prop. 1973:47. ny lydelse framläggs under förutsättning

 

SfU 1973:21

15

 

Nuvarande lydelse första stycket lagen om nykter­hetsvård sägs, helt eller delvis skall utbetalas till kommunal myndig­het eller den försäkrades make eller annan person att användas till den försäkrades samt, vad an­går sjukpenning jämte barntillägg, hans familjs och, i fråga om mo-derskapspenning, barnets nytta.

Beträffande moderskapspen­ning, som tillkommer kvinna vil­ken ej uppnått tjugu års ålder, må försäkringskassan pä framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för ned­komsten intagen i barnhem, ung­domsvårdsskola, fångvärds- eller tvångsarbetsanstalt eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbruka­re, må försäkringskassan på fram­ställning av föreståndare för in­rättningen besluta, att moder­skapspenningen skall utbetalas till honom att användas till kvinnans och barnets nytta.

Föreslagen lydelse lagen om nykterhetsvård sägs, helt eller delvis skall utbetalas till kom­munal myndighet eller den försäk­rades make eller annan person att användas till den försäkrades samt, vad angår sjukpenning, hans familjs och, i fråga om föräldra­penning, barnets nytta.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer försäkrad vilken ej uppnått tjugu års ålder, må försäkringskassan pä framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ung­domsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller allmän värdanstalt för alko­holmissbrukare, må försäkrings­kassan på framställning av före­ståndare för inrättningen besluta, att kvinnan tillkommande föräld­rapenning skall utbetalas till ho­nom att användas till kvinnans och barnets nytta.

4 kap. 3§i3

För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan bör­jat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjuk­husvärd utgå för högst trehundra­sextiofem dagar och sjukpenning för högst etthundraåttio dagar. För tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar; och skall med sådan tid jämställas

'3 Senaste lydelse 1969:650.

För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan bör­jat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjuk­husvård utgå för högst trehundra­sextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upp­hört att  utgå med månaden näst

 

SfU 1973:21

16

 

Nuvarande lydelse efterföljande   tid,   därest   förtids­pensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den försäkrade fyller sextiosju år.

Föreslagen lydelse

före den, varunder den försäkrade

fyller sextiosju år.

7 kap.

1§I4

Rätt till folkpension i form av förtidspension tillkommer försäkrad, som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag, för tid före den månad, då han fyller sextiosju år, därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig.

Rätt till förtidspension tillkom­mer även äldre försäkrad, som är arbetslös och som i egenskap av medlem i erkänd arbetslöshets­kassa uppburit ersättning från så­dan kassa under den längsta tid ersättning kan utgå eller som un­der 21 månader uppburit omställ­ningsbidrag enligt 102 § arbets­marknadskungörelsen (1966:368), därest hans möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört el­ler genom annat för honom till­gängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsätt­ningen kan anses varaktig.

Rätt till förtidspension tillkom­mer även försäkrad, som fyllt sex­tio år och som till följd av arbets­löshet uppburit ersättning från er­känd arbetslöshetskassa under den längsta \.\& sådan ersättning kan ut­gå eller uppburit kontant arbets­marknadsstöd enligt lagen (1973:000) om kontant arbets­marknadsstöd under fyrahundra­femtio dagar, därest hans möjlig­het att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälf­ten och nedsättningen kan anses varaktig. Rätt till förtidspension enligt vad nu sagts tillkommer försäkrad som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd utan hinder av att stödet ej utgått under fyra­hundrafemtio dagar, såvida han dessförinnan uttömt sin rätt till stöd. Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd tid, ägor den försäkrade rätt till folkpension i form av s j u k b i d r a g. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension gälla beträffande sjukbidrag.

i'* Senaste lydelse 1972:166, Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop, 1973:56,

 

SfU 1973:21

17

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kap.

Med inkomst av an­ställning avses den lön i pen­ningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäk­rad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön, som under ett år ej uppgått till femhundra kronor.

Med inkomst av an­ställning avses den lön i pen­ningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäk­rad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön, som under ett år ej uppgått till femhundra kronor. Så­som inkomst av anställning anses även

a)    sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkes­skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av Ko­nungens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbets­tagare i allmän eller enskild tjänst,

b)    föräldrapenning,

c)    vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d)                                                     dagpenning från erkänd ar­
betslöshetskassa,

e)                                                     kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:00) om kontant
arbetsmarknadsstöd samt

f)                                                      utbildningsbidrag   enligt   ar­
betsmarknadskungörelsen
(1966:368) I form av grundbidrag,
hyresbidrag    på    hemorten    och
barntillägg.

Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket sägs för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst femhundra kronor, anses såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen varit ense därom; och skall i dylikt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

' 5 Senaste lydelse 1972:560. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:47, 1973:56 och 1973:60.

2   Riksdagen 1973. 11 saml. Nr 21

 

SfU 1973:21                                                                            18

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §. - Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a)  inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b)  inkomst av här belägen jord-     b) inkomst av här belägen jord­bruksfastighet, som brukas av den bruksfastighet, som brukas av den försäkrade; M/72f                                      försäkrade;

c)  ersättning i penningar eller       c) ersättning i penningar eller naturaförmåner i form av kost el- naturaförmåner i form av kost el­ler bostad för arbete för annans ler bostad för arbete för annans räkning;                                                    räkning; Mwjf

d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkes­skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av Ko­nungens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts; allt i den mån inkomsten icke enligt 2 § är att hänföra till inkomst av anställning.

Har inkomst som avses i första stycket a), b) eller c) icke uppgått till femhundra kronor för år, tages den ej i beräkning.

 

SfU 1973:21

19

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För varje år, för vilket pensions­grundande inkomst fastställts för försäkrad, skall pensions­poäng tillgodoräknas honom. 1 den män pensionsgrundande in­komst härrör från inkomst av an­nat förvärvsarbete må dock pen­sionspoäng tillgodoräknas den för­säkrade endast såvida tilläggspen­sionsavgift enligt 19 kap. 3 § för året till fullo erlagts inom föreskri­ven tid. Utan hinder av att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det år varunder han fyllt sextiofem år eller, där den försäkrade eller efterlevande till honom ansöker om pension enligt denna lag för tid före det år varun­der den försäkrade skulle uppnå sextiosju års ålder, för de båda år som närmast föregått det dä pen­sion vid bifall till ansökningen skulle börja utgå.

För varje år, för vilket pensions­grundande inkomst fastställts för försäkrad, skall pensions­poäng tillgodoräknas honom. I den mån pensionsgrundande in­komst härrör från inkomst av an­nat förvärvsarbete må dock pen­sionspoäng tillgodoräknas den för­säkrade endast såvida tilläggspen­sionsavgift enligt 19 kap. 3 § för året till fullo erlagts inom föreskri­ven tid. Utan hinder av att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det är varunder han fyllt sextiofem år eller, där den försäkrade eller efterlevande till honom ansöker om pension enligt denna lag för tid före det år varun­der den försäkrade skulle uppnå sextiosju års ålder, för de båda är som närmast föregått det då pen­sion vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst härrörande från inkomst som av­ses i 3 § första stycket d). Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensions­poäng beräknas med två decimaler.

För år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 §, skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

13 kap.

2 §

Är den försäkrade vid tidpunk­ten för pensionsfallet placerad lägst i den sjukpenningklass, som svarar mot en årsinkomst av för­värvsarbete uppgående till det vid

Uppgår den försäkrades sjuk­penninggrundande inkomst vid tidpunkten för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbelop-

 

SfU 1973:21

20

 

Nuvarande lydelse årets ingång gällande basbeloppet, eller har pensionspoäng tillgodo­räknats honom för minst tre av de fyra år, som närmast föregått det är dä pensionsfallet inträffar, skall förtidspension utgå med tillämp­ning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla/ör det fall den försäkrade icke är placerad i sjukpenningklass som nu sagts men skulle hava varit placerad i sådan klass, därest den allmänna försäkringskassan haft kännedom om samtliga de förhål­landen som skola ligga till grund för placeringen i sjukpenningklass.

Föreslagen lydelse pet, eller har pensionspoäng tillgo­doräknats den försäkrade för minst tre av de fyra är, som närmast föregått det är då pen­sionsfallet inträffar, skall förtids­pension utgå med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tid­punkten för pensionsfallet sjuk­penninggrundande inkomst uppgå­ende till belopp som nu sagts icke fastställts, men skulle ha fast­ställts, därest den allmänna försäk­ringskassan haft kännedom om samtliga de förhållanden som sko­la ligga tUl grund för fastställan-

det.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen­sion, som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiosju år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkra­de för varje år frän och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofem års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått det är då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga år frän och med det dä han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande enligt 11 kap, 7 § ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet tillika föranlett, att den försäkrade för nägot av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiosju års ålder icke kan komina i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

15 kap.

2gl6

Har försäkrad, som är född år 1927 eller tidigare, visst år under mer än nittio dagar uppburit sjuk-

16 Senaste lydelse 1968:239.

 

SfU 1973:21                                                                         21

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

penning enligt denna lag eller la­gen om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt la­gen om ersättning åt smittbärare och har han därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass, vil­ken han skulle hava tillhört om hans årsinkomst av förvärvsarbete uppgått till det vid årets ingång gällande basbeloppet, skall vid be­räkning av det i 12 kap. 2 § första stycket angivna medeltalet av pen­sionspoäng bortses från nämnda år, därest medeltalet därigenom höjes, samt vid tillämpningen i öv­rigt av 12 kap. anses som om pen­sionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för det året. Vad nu sagts skall icke avse år, då den försäkrade åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag eller då undantagande enligt 11 kap. 7 § varit gällande för ho­nom och må ej tillämpas med av­seende å mer än tre år.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, dä försäkrad, som är född år 192 7 eller tidigare, visst år under mer än sextio dagar uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa el­ler då han för jämförlig tid uppbu­rit utbildningsbidrag, därest han var berättigad till dagpenning när bidraget började utgå, eller om­ställningsbidrag. Utbildningsbidrag eller omställningsbidrag för hel månad motsvarar härvid dagpen­ning under tjugutvå dagar. Bidrag för del av månad motsvarar dag­penning under det antal dagar som erhålles, om det tal, som angiver förhällandet mellan de! uppburna beloppet och beloppet för hel må­nad multipliceras med tjugutvå. Brutet dagantal avrundas till när­mast högre tal.

 

SfU 1973:21

22

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 kap. 1 §»'

Det pensionsbelopp, som först förfaller till betalning efter bevil­jande av förtidspension, skall minskas med den försäkrade till­kommande sjukpenning jämte barntillägg enligt denna lag i den mån pension och sjukförsäkrings­förmåner belöpa på samma må­nad. Beviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall minskning dock göras endast å belopp, varmed pensionen i anledning av ytterliga­re nedsättning av arbetsförmågan överstiger sjukbidraget. 1 första hand minskas folkpension.

Har vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 § första stycket c) den försäkrade placerats i sjukpenning­klass för tid efter det pensionen beviljats, skall för dag, då hel sjuk­penning utgivits, sjukförsäkrings­förmånerna föranleda minskning av pensionen endast i den mån de överstiga vad som skulle hava ut­gått enligt den sjukpenningklass, i vilken den försäkrade är placerad efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämp­ning beträffande belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av ytterligare nedsättning av arbets­förmågan.

4§

Det pensionsbelopp, som först förfaller till betalning efter bevil­jande av förtidspension, skall minskas med den försäkrade till­kommande sjukpenning enligt denna lag i den män pension och sjukpenning belöpa på samma må­nad. Beviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall minskning dock göras endast ä belopp, varmed pensionen i anledning av ytterliga­re nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. I första hand minskas folkpension.

Har vid omprövning jämligt 3 kap. 5 § första stycket c) befun­nits att den försäkrade även efter det pensionen beviljats är berätti­gad att vid sjukdom uppbära sjuk­penning, skall för dag, då hel sjuk­penning utgivits, sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endast i den mån den överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämp­ning beträffande belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av ytterligare nedsättning i den för­säkrades förmåga eller möjlighet an bereda sig inkomst genom för­värvsarbete.

18

Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om pension eller om ökning av pension eller upphävande av förordnande som

18

'Senaste lydelse 1970:141.

Förslaget framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:56.

 

SfU 1973:21                                                                           23

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

i 16 kap. 3 § andra stycket sägs må, där den pensionsberättigade under den tid å vilken pensionsbeloppet belöper i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel, till den del pensionsbeloppet motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit för den pensionsberättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning uppbäras av myndigheten.

Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om ålderspension eller förtidspen­sion eller om ökning av sådan pension eller upphävande av för­ordnande enligt 16 kap. 3 § andra stycket beträffande sådan pension skall, där den pensionsberättigade under den tid på vilken pensions­beloppet belöper uppburit dag­penning från erkänd arbetslöshets­kassa eller kontant arbetsmark­nadsstöd enligt lagen (1973:00) om kontant arbetsmarknadsstöd minskas med den del av arbetslös­hetsstödet som visas ha utgivits utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, i de fall kontant arbets­marknadsstöd utgått, gälla även efter beslut som avser änkepen­sion.

18 kap.

5 §

Allmän  försäkringskassa må ej      Allmän  försäkringskassa må ej

bedriva annan verksamhet än som utan stöd av särskilt lagstadgande
angives i denna lag eller i bestäm- bedriva annan verksamhet än som
melser, som utfärdats med stöd av angives i denna lag eller i bestäm-
densamma.                                 melser, som utfärdats med stöd av

densamma.

I den män Konungen sä förordnar, är allmän försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan statlig social försäkrings- eller un­derstödsverksamhet ävensom att tillställa socialregister behövliga uppgif­ter.

Allmän försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller kommunal myn­dighet, försäkringsinrättning samt arbetsgivare med yttranden och upp-

 

SfU 1973:21

24

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

lysningar, i den mån hinder enligt lag eller författning ej möter samt mera betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för kassan. Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. 2 § sägs mä ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.

19 kap.

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäkringen för tilläggspension.

Avgift tiU försäkringen för till-läggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året tiU arbetstagare hos honom i pen­ningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för han­den, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande bas­beloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren un­der året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl för­anleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker frän vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Avgift till sjukförsäkringen utgår ä summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för till-läggspension utgår ä summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i pen­ningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för han­den, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande bas­beloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren un­der året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal ar­betstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av Konungen efter för­slag av riksförsäkringsverket. Ge­nomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om sär­skilda  skäl  föranleda  därtill, må

■'Senaste lydelse 1972:560. Förslaget framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:47.

 

SfU 1973:21

25

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

avgift  beräknas  på   sätt  som  av­viker  från  vad  nu   stadgats men som giver i huvudsak samma resul­tat. Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor, och ej heller till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbelop­pet. Vad gäller sjukförsäkringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift bortses frän arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om  yrkesskadeförsäkring.  Såvitt angår försäkringen  för tilläggspension skall bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, sä ock frän arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 1 1 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom   inkomst  av   anställning  eller,  om  arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbets­tagares lön vid sjukdom eller ledig­het för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpen­ning eller föräldrapenning, som ar­betsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 §. Om redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt.

2§

20

 

Försäkrad, som visst är är in­skriven hos allmän försäkringskas­sa, skall för nämnda år till kassan erlägga sjukförsäkrings­avgift, som enligt vad nedan sägs avser kassans utgifter för sjuk­vårdsersättning, grundsjukpenning och tilläggssjukpenning.

Avgift avser utgifter för sjuk­vårdsersättning, vari inbegripas de utgifter för läkemedel som åvila de allmänna försäkringskassorna, skall erläggas under förutsättning

Försäkrad, som vid utgången av visst är är inskriven hos allmän försäkringskassa och ej. fyllt sex­tiosju år och ej heller för decem­ber månad samma år åtnjutit ål­derspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda år till kassan erlägga sjukför­säkringsavgift under för­utsättning att till statlig inkomst­skatt beskattningsbar inkomst be­räknats för honom vid taxering året närmast efter det år avgiften avser.

20Senaste lydelse 1970:141.

 

SfU 1973:21                                                                           26

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

att vid taxering året närmast efter det år avgiften avser till statlig inkomstskatt beskattningsbar in­komst beräknats för den försäk­rade. Sådan avgift skall dock icke erläggas, om den försäkrade vid utgången av det år avgiften avser upphört att vara inskriven hos all­män försäkringskassa eller fyllt sextiosju år eller för december månad samma år åtnjutit ålders­pension eller förtidspension enligt denna lag.

Avgift avseende utgifter för grundsjukpenning, vari inbegripas utgifterna för barntillägg och mo­derskapspenning, skall erläggas un­der förutsättning dels att den för­säkrade under det år avgiften avser varit placerad i sjukpenningklass, dels an vid taxering året närmas! efter det år avgiften avser till siat-lig inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats för den försäk­rade.

Avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning skall erläggas under förutsättning att den för­säkrade under det år avgiften avser varit placerad i sjukpenningklass nr 3 eller högre sjukpenningklass.

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts pensionsgrundande inkomst på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda är erlägga tilläggspensionsavgift å den pensionsgrundande in­komsten, i vad denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift erlägges icke för in­komst, som avses i 11 kap. 3§ första stycket dj.

 

SfU 1973:21

27

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§'

Avgift till sjukförsäkringen en­
ligt 1 § skall utgå med tre och två
tiondels procent av det belopp,
vara avgiften skall beräknas. Av
avgiften skola tolv trettiotvåonde-
lar användas till bestridande av de
allmänna försäkringskassornas ut­
gifter för sjukvårdsersättning och
återstoden till bestridande av kas­
sornas utgifter för tilläggssjukpen­
ning i vad den svarar mot inkomst
av anställning. Medlen fördelas
mellan kassorna i förhållande till
deras utgifter för vartdera ända­
målet under året; och skola därvid
de utgifter för läkemedel, som
åvila kassorna, anses ingå i utgif­
terna för sjukvårdsersättning.
Konungen äger med riksdagen för­
ordna, att viss del av de medel,
som enligt vad nu sagts skola till-
godoföras de allmänna försäk­
ringskassorna, i stället skaU ingå
tUl en fond, benämnd allmän­
na         sjukförsäkrings­
fonden, vilken förvaltas enligt
grunder som fastställas i enahanda
ordning.

Avgift till sjukförsäkringen en­ligt 1 § skall utgä med tre och åtta tiondels procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. In­flutna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna i förhållande till deras utgifter un­der året för sjukförsäkringsförmå­ner, inberäknat de utgifter för lä­kemedel, som åvila kassorna, iam/ för förvaltning. Konungen äger förordna, att viss del av medlen skall ingå till en fond, benämnd allmänna sjukförsäk­ringsfonden, vilken förval­tas enligt grunder som fastställas i enahanda ordning.

er

Sjukförsäkringsavgift fastställes av riksförsäkringsverket efter den allmänna försäkringskassans hö­rande. Sådan avgift utgår för varje avgiftspliktig med visst belopp i hela kronor, varvid öretal bortfal­ler.

Avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning beräknas för hela året, avgift avseende utgifter för   grundsjukpenning   för   varje

2 1 Senaste lydelse 1972:671.  Senaste lydel.sc 1971:274.

Sjukförsäkringsavgift fastställes av riksförsäkringsverket efter den allmänna försäkringskassans hö­rande. Sådan avgift beräknas för helt år och utgår för varje avgifts-pliktig med visst belopp i hela kronor, varvid öretal bortfaller.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse månad under vilken den försäkra­de varit placerad i sjukpenning­klass och avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning för varje månad under vilken den försäkra­de varit placerad i sjukpenning­klass nr 3 eller högre sjukpenning­klass.

Avgifterna avseende utgifter för sjukvårdsersättning, grundsjukpen­ning och tilläggssjukpenning skola var för sig vara avvägda så, att de i förening med andra medel som äro tillgängliga för motsvarande del av försäkringen förslå till be­stridande av den allmänna försäk­ringskassans utgifter för den delen samt till förvaltningskostnader och erforderlig fondering.

Avgifterna avseende utgifter för Sjukvårdsersättning och grundsjuk­penning skola var för sig vara lika stora för samtliga avgiftspliktiga försäkrade i den allmänna försäk­ringskassan. Försäkrads avgifter för dessa ändamål må för år räk­nat tillsammans icke överstiga ett belopp motsvarande en tiondel av hans till statlig inkomstskatt be­skattningsbara inkomst vid taxe­ring året närmast efter det år sjuk­försäkringsavgiften avser. / första hand nedsättes avgiften avseende utgifter för sjukvårdsersättning.

Avgifterna avseende utgifter för tilläggssjukpenning skola, till den del sådan sjukpenning svarar nio! inkomsi av ansiällning, vara lika stora för alla försäkrade i den allmänna försäkringskassan, som med avseende på sådan inkomst tillhöra samma sjukpenningklass. Till den del tilläggssjukpenning svarar mot inkomst av annat för­värvsarbete skola avgifterna vara lika stora för samtliga försäkrade i

Föreslagen lydelse

Avgiften skall vara avvägd så, att den i förening med andra me­del som äro tillgängliga för mot­svarande ändamål förslår till be­stridande av den allmänna försäk­ringskassans utgifter för sjukför­säkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel som åvila kassan, samt tiU förvaltningskost­nader  och erforderlig  fondering.

Avgiften består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen skall vara lika stor för samtliga avgifts­pliktiga försäkrade ; landet. Den rörliga delen skall utgöra en kvot­del av den försäkrades inkotnst av förvärvsarbete det år avgiften av­ser. Vid fastställande av denna kvotdel skall beaktas om inkoms­ten härrör från anställning eller från annat förvärvsarbete. Härrör inkomsten från annat förvärvsar­bete än anställning skall även be­aktas om karenstid gäller för sjuk­pen n ingförsäkringen.

Vid beräkning av inkomst enligt tredje stycket gälla bestämmelser­na I 3 kap. 2 § i tillämpliga delar. Hänsyn tages dock ej till lön eller annan gottgörelse som utgör be­skattningsbar inkomst enligt för­ordningen (1958:295) om sjö­mansskatt.

Försäkrads sjukförsäkringsav­gift må icke överstiga ett belopp motsvarande en tiondel av hans till   statlig  inkomstskatt   beskatt-

 

SfU 1973:21

29

 

Nuvarande lydelse kassan, för vilka den nämnda de­len av sjukpenningen är lika stor och för vilka försäkringen är lika i fråga om karenstid.

Är försäkrad på grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas vid ingången av månad, för vilken avgift avseende utgifter för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning skall utgå, icke berättigad till sjukpenning för minst ninio dagar, nedsättes avgif­ten till hälften av det belopp, var­till den eljest skolat uppgå. Har försäkrad under visst år uppburit lön eller annan gottgörelse ,som utgör beskattningsbar inkomst en­ligt förordningen (1958:295) om sjömansskatt, skall sådan avgift av­seende utgifter för grundsjukpen­ning eller tilläggssjukpenning, som hänför sig till samma år, nedsättas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken sådan lön eller gottgörelse uppburits. Avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning skall icke er­läggas av den som uppburit sådan lön eller gottgörelse om vid taxe­ring året närmas! efter det år i avgiften avser icke för honom be­räkna! s au statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst.

Den som fullgör värnplikls-ijänstgöring eller vapenfri tjänst är befriad från avgift avseende utgif-!er för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning för varje hel månad av tjänstgöringstiden.

Föreslagen lydelse

ningsbara   inkomst   vid   taxering

året närmast efter det är avgiften

avser.

j23

Till allmän försäkringskassa ut­går för varje år statsbidrag med femtiofem procent av kassans

Statsbidrag utgår för varje år med en tredjedel av all­män försäkringskassas utgifter för

2 3Sena.ste lydelse 1970:141.

 

SfU 1973:21

30

 

Nuvarande lydelse utgifter för

a)    sjukvårdsersättning,  dock ej ersättning för sjukhusvård i riket;

b)    grundsjukpenning;

c)    barn t il lägg;

d)     moderskapspenning.

Föreslagen lydelse sju k för säkrings för maner,   inberäk­nat de utgifter för läkemedel som åvila kassan, samt för förvaltning.

20 kap. 3 §

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om den som är berättigad till ersättningen

a)   uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;

b)  ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c)   vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;

Vägrar försäkrad utan giltig an­ledning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2 §, må sjukpenning jämte barn­tillägg eller förtidspension helt el­ler delvis tills vidare förvägras ho­nom, under förutsättning att han erinrats om denna påföljd.

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersätt­
ning.

Vägrar försäkrad utan giltig an­ledning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2 §, må sjukpenning eller förtids­pension helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsätt­ning att han erinrats om denna påföljd.

4§

Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annor-ledes förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall återbetal­ning ske av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis eftergiva äterbetalningsskyldighet.

Har       återbetalningsskyldighet    Har       återbetalningsskyldighet

må vid senare utbetalning till ho­nom i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp. Avdrag å tilläggspension må tillika

ålagts någon enligt första stycket,        ålagts någon enligt första stycket,

må vid senare utbetalning till ho­nom i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp. Avdrag å tilläggspension mä tillika

 

SfU1973:21

31

 

Nuvarande lydelse göras för ogulden tilläggspensions­avgift, såvida enligt 11 kap. 6 § första stycket pensionspoäng till­godoräknats den försäkrade för det är som avgiften avser.

Förestagen lydelse göras för ogulden tilläggspensions­avgift, såvida enligt 1 1 kap. 6 § första stycket pensionspoäng som svarar mot avgiften tillgodoräk­nats den försäkrade för det är som avgiften avser.

 

21 kap.

;24

1

Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass och som ej åtnju­ter förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigva­rande sammanbor med barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, genom frivilliga avgifter kunna hos den allmänna försäk­ringskassa, hos vilken han är in­skriven, försäkra sig för erhållande av visst sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall ock hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad, vilken till följd av studier eller annan utbild­ning, som beräknas pågå minst ett halvt år, icke eller endast i ringa utsträckning ägnar sig ät förvärvs­arbete, kunna hos kassan försäkra sig för erhållande av viss sjukpen­ning jämte harntillägg eller av visst tillägg till den sjukpenning, vartill han är berättigad enligt 3 kap.

Sjukpenning som avses i denna paragraf mä ej uppgå till högre belopp än fermon kronor för dag. Ej heller må sjukpenningtillägg uppgå  till  högre  belopp än som

Försäkrad, som enligt bestäm­melserna i 3 kap. är berättigad att vid sjukdom uppbära sjukpenning och som ej åtnjuter förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och stadigvarande samman­bor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande sammanbor med barn under sexton år till ho­nom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, ge­nom frivilliga avgifter kunna hos den allmänna försäkringskassa, hos vilken han är inskriven, för­säkra sig för erhållande av visst sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall ock hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad, vilken till följd av studier eller annan utbild­ning, som beräknas pågå minst ett halvt år, icke eller endast i ringa utsträckning ägnar sig ät förvärvs­arbete, kunna hos kassan försäkra sig för erhållande av viss sjukpen­ning eller av visst tillägg till den sjukpenning, vartill han är berätti­gad enligt 3 kap.

Sjukpenning som avses i denna paragraf må ej uppgå till högre belopp än !jugu kronor för dag. Ej heller må sjukpenningtillägg uppgå till högre belopp än som motsva-

24 Senaste lydelse 1970:141.

 

SfU 1973:21                                                                           32

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

motsvarar skillnaden mellan fem- rar skillnaden mellan !jugu kronor

!on  kronor och den sjukpenning och  den sjukpenning, vartill den

vartill den försäkrade är berättigad försäkrade är berättigad enligt  3

enligt 3 kap.                                                                        kap.

Vid tillämpning av 16 kap. 1 § andra stycket och 1 7 kap. 1 § skall med sjukpenning som där sägs likställas sjukpenning och sjukpenningtillägg på grund av försäkring som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. De nya bestämmelserna i 19 kap. 1 § tredje stycket skall dock träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk förfat tningssamUng.

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag för tid före ikraftträdandet.

Den som är inskriven hos allmän försäkringskassa och vid utgången av år 1973 placerad i sjukpenningklass men som inte skulle bli sjukpenning-försäkrad enligt de nya bestämmelserna skall vid sjukdom uppbära sjuk­penningjämte barntillägg enligt äldre bestämmelser så länge hans inkomst av förvärvsarbete uppgår till ettusenåttahundra kronor men ej till fyra­tusenfemhundra kronor. 1 fråga om ändring av sjukpenningklass skall dock de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 § äga motsvarande tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst för tilläggspension.

Den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som beträffan­de tilläggssjukpenning gäller med karenstid får utan hinder av de särskilda villkoren i 3 kap. 11 § andra stycket övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, såvida han gör framställning härom till den allmänna försäkringskassan före utgången av mars månad 1974.

Bestämmelserna i 15 kap. 2 § skall fortfarande gälla såvitt avser tid före ikraftträdandet.

Beträffande den som är berättigad att uppbära omställningsbidrag enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) efter utgången av är 1973 skall i fråga om rätt till förtidspension enligt 7 kap. 1 § andra stycket samt i fråga om tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 1 1 kap. 2 § bestämmelserna om försäkrad som uppbär kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla. Då beslut om ålderspension eller förtidspension meddelas i fall dä någon uppburit omställningsbidrag, skall bestämmelserna i 17 kap. 4 § andra stycket om kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla.

 

SfU 1973:21

33

2) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1954:243) om yrkesskadeför­säkring' ,

dels att 14 och 1 5 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4, 9, 11, 13, 17, 18, 28, 30, 37 och 47 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Frän försäkringen undantages arbetstagare, som är gift med arbetsgiva-

Jämväl arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släkt­skap eller svågerlag med arbetsgi­varen eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemen­skap med arbetsgivaren, är undan­tagen från försäkringen, dock en­dast såvida arbetstagaren ej är pla­cerad i sjukpenningklass enligt la­gen om allmän försäkring.

Jämväl arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släkt­skap eller svägerlag med arbetsgi­varen eller dennes make och som varaktigt lever i hushällsgemen-skap med arbetsgivaren, är undan­tagen från försäkringen, dock en­dast såvida arbetstagarens inkomst av förvärvsarbete för år räknat ej uppgår till ettusenåttahundra kro­nor.

Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares gemensamma räkning, skall vad i första och andra styckena är stadgat om undantag från försäkringen icke äga tillämpning, med mindre förutsättningarna därför äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna.

Med årlig arbetsförtjänst avses, där ej annat följer av vad nedan sägs, det belopp, vartill försäkrads inkomst av förvärvsarbete, utan hänsyn till övergående sjukdom, tillfälligt övertidsarbete eller annan särskild omständighet, vid tid då skada inträffar kan antagas uppgå för år räknat.

Har hushållsarbete i hemmet hindrat försäkrad att utföra för­värvsarbete i full utsträckning, skall efter vad som prövas skäligt hushållsarbetet likställas med för-

1  Lagen omtryckt 1962:408.

2  Senaste lydelse 1971:882.

3  Senaste lydelse 1967:916.

Har hushållsarbete i hemmet hindrat försäkrad att utföra för­värvsarbete i full utsträckning, skall efter vad som prövas skäligt hushållsarbetet likställas med för-

3 Riksdagen 1973.11 saml. Nr 21

 

SfU 1973:21

34

 

Nuvarande lydelse värvsarbete. Värdet av hushållsar­bete i hemmet ävensom inkomst av förvärvsarbete för egen räkning må ej beräknas högre än som mot­svarar i orten gängse avlöning för liknande arbete för annans räk­ning. Utgöres inkomst helt eller delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid taxering till kommunal inkomstskatt.

Föreslagen lydelse värvsarbete. Värdet av hushållsar­bete i hemmet ävensom inkomst av förvärvsarbete för egen räkning må ej beräknas högre än som mot­svarar i orten gängse avlöning för liknande arbete för annans räk­ning. Utgöres inkomst helt eller delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt.

För försäkrad, som vid tiden för skadans inträffande ej fyllt tjugufem år, skall den årliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för tid efter det han uppnår nämnda ålder eller av livränta till efterlevande beräknas till det belopp, vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen kan, med hänsyn till arten av hans sysselsättning vid tiden för skadans inträffande, antagas hava kommit att uppgå vid denna ålder, därest skadan ej inträffat. På motsvarande sätt skall, om den försäkrade ej fyllt tjuguett år, hans sannolika inkomst vid tjuguett års ålder läggas till grund för bestämmande av ersättning till honom för tid mellan tjuguett och tjugufem års ålder och, om den försäkrade ej fyllt aderton är, hans sannolika inkomst vid aderton års ålder läggas till grund för bestämmande av ersättning till honom för tid mellan aderton och tjuguett års ålder.

Undergår försäkrad vid tiden för skadans inträffande yrkesutbildning, mä den årliga arbetsförtjänsten icke bestämmas till lägre belopp än det, vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen kan antagas hava uppgått, om han, därest skadan ej inträffat, vid denna tidpunkt avbrutit yrkesut­bildningen och i stället ägnat sig åt dylikt arbete. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning därest den försäkrade vid den senare tidpunkt, som enhgt tredje stycket skall vara avgörande för arbetsförtjänstens beräkning, skulle hava ägnat sig åt yrkesutbildning, om skadan ej inträffat.

Åtnjöt försäkrad i anledning av tidigare skada pension, livränta eller annan ersättning, skall efter vad som finnes skäligt sådan ersättning anses såsom inkomst av förvärvsarbete vid bestämmande av livränta till efterle­vande.

Har försäkrad, som ådragit sig skada genom långvarig inverkan av sådan beskaffenhet som avses i 6 § första stycket b) eller c), först avsevärd tid efter skadans yppande varaktigt upphört att arbeta i verksamhet, i vilken fara föreligger för dylik skada, må den årliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för tid efter arbetsavbrottet icke beräknas till lägre belopp än som skolat fastställas, om skadan yppats vid tiden för arbetsavbrottet.

Uppgår den årliga arbetsförtjänsten icke till ettusenåttahundra kronor, skall den beräknas till detta belopp. Överstiger den årliga arbetsförtjäns-

 

SfU 1973:21

35

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

ten ett belopp motsvarande fem gånger det basbelopp enligt I kap. 6 §

lagen den 25 maj  1962 (nr 381) om allmän försäkring som gällde vid

ingången av det år då skadan inträffade, tages överskjutande belopp icke i

beräkning.

11 r

Drabbas någon, som är omfat­tad av sjukförsäkringen enligt la­gen om allmän försäkring, av yr­kesskada, äger han för tid till och med nittionde dagen efter den då skadan inträffade, dock längst till den dag skadan medför rätt till livränta eller till och med den dag rätten tiU sjukpenning upphör en­ligt 4 kap. 3 § nämnda lag (sam­ordningstid) rätt att från allmän försäkringskassa erhålla er­sättning enligt samma grunder som vid annan sjukdom.

Är skadad, som avses i första stycket, under samordningstiden eller del därav ej berättigad till sjukpenning från aUmän försäk­ringskassa, skall för sådan tid tUl honom utgivas sjukpenning enligt denna lag med belopp motsvaran­de vad han skulle hava ägt uppbä­ra från försäkringskassan, därest han varit placerad i sjukpenning­klass enligt lagen om allmän för­säkring. Vad nu sagts skall icke gälla försäkrad, som avses i 3 § andra stycket denna lag, och ej heller arbetstagare, som enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen om allmän försäkring undantagits från placering i sjukpenningklass.

Drabbas någon, som är omfat­tad av sjukförsäkringen enligt la­gen (1962:381) om allmän försäk­ring, av yrkesskada, äger han för tid tUl och med nittionde dagen efter den dä skadan inträffade, dock längst till den dag skadan medför rätt till livränta eller till och med den dag rätten till sjuk­penning upphör enligt 3 kap. 3 § första stycket andra punkten nämnda lag (samordnings-t i d) rätt att frän allmän försäk­ringskassa erhålla ersättning enligt samma grunder som vid annan sjukdom.

Är skadad, som avses i första stycket, under samordningstiden eller del därav ej berättigad till sjukpenning frän allmän försäk­ringskassa, skall för sådan tid till honom utgivas sjukpenning enligt denna lag med belopp motsvaran­de vad han skulle hava ägt uppbä­ra frän försäkringskassan, därest han varit sjukpenningförsäkrad jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring. Vad nu sagts skall icke gälla försäkrad, som avses i 3 § andra stycket denna lag, och ej heller arbetstagare, som enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen om allmän försäkring undantagits från rätt till sjukpenning vid sjukdom.

Är den, som drabbas av yrkesskada, under samordningstiden eller del därav ej omfattad av sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring, skall för sådan tid till honom utgivas ersättning enligt denna lag med

4 Senaste lydelse 1967:916.

 

SfU 1973:21

36

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

belopp, som han skulle hava ägt uppbära, därest 2 och 3 kap. lagen om allmän försäkring varit tillämpliga ä honom.

Medför yrkesskada under samordningstiden behov av sjukvård utom riket eller tandläkarvård eller sådana särskilda hjälpmedel, som avses i 12 §, skola erforderliga kostnader härför, utgifter för nödiga resor inräknade, ersättas enligt denna lag, i den mån ersättning icke utgår enligt lagen om allmän försäkring. Vad nu sagts skall ock gälla i fråga om kostnader för särskild värd, som pä riksförsäkringsverkets begäran lämnas den skadade.

13 § =

Förorsakar olycksfall eller inverkan, som avses i 6 §, efter samord­ningstidens utgång sjukdom, äger den skadade uppbära hel sjuk­penning för varje dag, sjukdomen medför förlust av arbetsförmågan, och halv sjukpenning för varje dag, arbetsförmågan till följd av sjukdomen är nedsatt med minst hälften.

Sjukpenningens storlek bestäm­mes, där ej annat följer av vad i fjärde stycket sägs, av den sjuk­penningklass, till vilken den skada­de med hänsyn till sin årliga ar­betsförtjänst är att hänföra.

Sjukpenningklasserna och be­loppet av hel sjukpenning inom varje klass bestämmas med ledning av tabellen i 3 kap. 4 § lagen om allmän försäkring. Med inkomst av förvärvsarbete för år avses därvid den skadades årliga arbetsförtjänst beräknad enligt 9 §.

Sjukpenning mä ej i något fall utgå med lägre belopp än som skolat utgå i sjukpenning från all­män försäkringskassa, därest ska­dan ej utgjort yrkesskada. För tid, beträffande vilken livränta, som tillerkänts den skadade, enligt 16 § första stycket andra punkten icke må uppbäras, må hel sjukpen­ning jämte barntillägg, som avses i 14 §, icke utgå med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag räknad.

Ifråga om sjukpenningens stor­lek och avdrag på sjukpenning för dag då yrkesskada föranleder sjuk­husvård äga bestämmelserna i 3 kap. 4 § lagen (1962:381) om all­män försäkring motsvarande tillämpning. Med sjukpenning­grundande inkomst avses därvid den skadades ärliga arbetsförtjänst beräknad   enligt   9 §.

Sjukpenning må ej i något fall utgå med lägre belopp än som skolat utgå i sjukpenning frän all­män försäkringskassa, därest ska­dan ej utgjort yrkesskada. För tid, beträffande vilken livränta, som tillerkänts den skadade, enligt 16 § första stycket andra punkten icke mä uppbäras, må hel sjukpen­ning icke utgä med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag räknad.

5 Senaste lydelse 1967:916.

 

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37

14 §

Är skadan vid tillämpning av lagen om allmän försäkring eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser berättigad till barn­tillägg till sjukpenning eller skulle han hava varit berättigad till så­dant tillägg, därest han omfattats av sjukförsäkringen enligt nämnda lag, skall barntillägg utgå jämväl till sjukpenning enligt den­na lag; och skola därvid bestäm­melserna i 3 kap. 9 § och 20 kap. 2 § lagen om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.

15

För tid, då yrkesskada föranle­der sjukhusvård, skall sjukpenning minskas med tio kronor för dag, dock med högst hälften av sjuk­penningens belopp.

För skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhus­vård lägst sex kronor för dag.

17

Är försäkrad till följd av yrkes­skada under längre tid ur stånd att reda sig själv, förhöjes honom till­kommande sjukpenning eller liv­ränta under tiden med vårdbi­drag. Sådant bidrag utgår dock ej under tid, då han på grund av skadan åtnjuter sjukhusvård. Bi­dragets storlek bestämmes, när den skadade är intagen på vård­hem eller annan anstalt, med hän-

Uppbär försäkrad sjukpenning eller livränta till följd av yrkesska­da och är han på grund av skadan under längre tid ur stånd att reda sig själv utgår v å r d b i d r a g. Så­dant bidrag utgår dock ej under tid, då han på grund av skadan åtnjuter sjukhusvård. Bidragets storlek bestämmes, när den skada­de är intagen på vårdhem eller annan   anstalt,   med   hänsyn   till

6 Senaste lydelse 1972:673.

 

SfU 1973:21

38

 

Nuvarande lydelse syn till vårdavgiftens storlek och eljest   med hänsyn till värdbeho­vets omfattning.

Föreslagen lydelse värdavgiftens   storlek   och   eljest med hänsyn till vårdbehovets om­fattning.

Vid bidragets bestämmande skall hänsyn jämväl tagas till förmån, som den skadade för motsvarande ändamål åtnjuter jämlikt lagen om allmän försäkring. Bidraget må ej sättas högre än till fem kronor för dag, om den skadade uppbär sjukpenning, och ettusenåttahundra kronor för är, om han uppbär livränta.

Arbetstagare, som på anmodan av riksförsäkringsverket eller med dess samtycke under någon tid avhåller sig frän arbetet i syfte att förebygga att yrkesskada uppstår, återuppstår eller förvärras, äger, såvida omständigheterna ej föran­leda till annat, under tiden upp­bära skälig ersättning motsvarande högst hel sjukpenning jämte barn­tillägg.

Arbetstagare, som pä anmodan av riksförsäkringsverket eller med dess samtycke under någon tid avhåller sig från arbetet i syfte att förebygga att yrkesskada uppstår, återuppstår eller förvärras, äger, såvida omständigheterna ej föran­leda till annat, under tiden upp­bära skälig ersättning motsvarande högst hel sjukpenning.

28 §'

Sjukpenning och livränta, som avses i 16 §, må skäligen nedsät­tas, såframt den försäkrade ådragit sig skadan vid förövande av hand­ling, för vilken straff genom laga­kraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angåen­de förhållande, som är av betydel­se för rätten till ersättning.

Sjukpenning jämte barntillägg samt livränta, som avses i 16 §, mä skäligen nedsättas, såframt den försäkrade ådragit sig skadan vid förövande av handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan ska­dan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov vårds­löshet lämnar oriktig eller vilsele­dande uppgift angående förhällan­de, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig efter föreskrift,

som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljest lindra menliga följder

av skadan givits av riksförsäkringsverket eller arbetsgivaren eller läkare,

och har till följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig eller

höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må ock skälig nedsättning ske

av ersättning som avses i första stycket.

" Senaste lydelse 1967:916. « Senaste lydelse 1967:916.

 

SfU 1973:21

39

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

Livränta till efterlevande mä skäligen nedsättas, såframt denne annor-ledes än i 27 § sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vUseledande uppgift angående förhällan­de, som är av betydelse för rätten till livräntan.

30 §5

Är någon, som har rätt tiJl sjuk­penning, barntillägg eller livränta, icke svensk medborgare och är han ej bosatt i riket, äger riksför­säkringsverket att med hans sam­tycke när som helst i stället för sådan ersättning till honom utgiva ett belopp för en gång, motsvaran­de högst femtio och minst tjugu procent av ersättningens kapital­värde. Har utbyte som nu nämnts ägt rum, föreligger ej rätt till vida­re ersättning på grund av skadan.

Är någon, som har rätt till sjuk­penning eller livränta, icke svensk medborgare och är han ej bosatt i riket, äger riksförsäkringsverket att med hans samtycke när som helst i stället för sådan ersättning till honom utgiva ett belopp för en gång, motsvarande högst fem­tio och minst tjugu procent av ersättningens kapitalvärde. Har ut­byte som nu nämnts ägt rum, föreligger ej rätt till vidare ersätt­ning på grund av skadan.

37§'°

Riksförsäkringsverket äger att, om anledning föreligger härtill, i stället för sjukpenning eller livränta eller del därav bereda den, som är hemfallen ät dryckenskap eller allvarligt läkemedelsmissbruk, ersättning i naturaför­måner.

På framställning av nykterhets­nämnd äger riksförsäkringsverket besluta, att sjukpenning jämte barntillägg tillkommande den, som är hemfallen ät alkoholmiss­bruk och beträffande vilken före­ligger omständighet i övrigt som i 15 § första stycket lagen om nyk­terhetsvård sägs, skall utbetalas till kommunal myndighet eller den er-sättningsberättigades make eller annan person att användas till den ersättningsberättigades eller hans familjs uppehälle.

På framställning av nykterhets­nämnd äger riksförsäkringsverket besluta, att sjukpenning tillkom­mande den, som är hemfallen åt alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 § första stycket lagen om nykterhetsvård sägs, skall utbetalas till kommunal myndighet eller den ersättningsbe­rättigades make eller annan person att användas till den ersättningsbe­rättigades eller hans familjs uppe­hälle.

9 Senaste lydelse 1967:916. 10 Senaste lydelse 1967:916.

 

SfU 1973:21

40

 

47

Nuvarande lydelse

I fråga om ersättning pä grund av den frivilliga försäkringen skall gälla vad som stadgats beträffande ersättning på grund av den obliga­toriska försäkringen. Från ersätt­ning, som avses i 12-15 §§ och som belöper på tid innan den ska­dade blivit berättigad till livränta, skall dock avdragas vad som för motsvarande ändamål utgår i sjuk-hjälp från allmän försäkringskassa.

Föreslagen lydelse

§

I fråga om ersättning på grund av den frivilliga försäkringen skall gälla vad som stadgats beträffande ersättning på grund av den obliga­toriska försäkringen. Från ersätt­ning, som avses i 12 eller 13 § och som belöper på tid innan den ska­dade blivit berättigad till livränta, skall dock avdragas vad som för motsvarande ändamål utgår i sjuk-hjälp från allmän försäkringskassa.

1 försäkringsavtalet må rätten till ersättning begränsas utöver vad som följer av första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Beträffande sjukpenning och barntillägg till skadad vars årliga arbets­förtjänst ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor skall äldre bestämmel­ser fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för tid före ikraftträdandet.

 

SfU 1973:21

41

3) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke all­mänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om all­män försäkring till den del pensio­nen föranlett minskning av pen­sionstillskott enligt 3 § lagen om pensionstillskott eller av barn­tillägg enligt 9 kap. 1 § sista styc­ket lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pen­sion, ersättning på grund av sjuk­försäkring i allmän försäkringskas­sa eller understöd som någon pä grund av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke all­mänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om all­män försäkring till den del pensio­nen föranlett minskning av pen­sionstillskott enligt 3 § lagen om pensionstillskott eller av barn­tillägg enligt 9 kap, I § sista styc­ket lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits frän pen­sion eller understöd som någon pä grund av skyldskap eller svägerlag må vara föranledd att utgiva.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för den som är gift fyrtiotusen kronor, och för annan femtiotusen kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av Konungen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. 1 Senaste lydelse 1970:189.

 

SfU 1973:21

42

4) Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom., 12 § 2 mom., 21 § och 22 a § militärersättningsförordningen (1950:261)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 m o m. Har olycksfallet medfört sjukdom, som varat mer än två dagar efter dagen för olycksfallet, utgives, där ej annat följer av 5 mom., från och med dagen efter sistnämnda dag sjukpenning sä länge sjukdomen förorsakar förlust av arbetsförmångan eller nedsättning av denna med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgives för varje dag hel sjukpenning och vid nedsättning av arbetsförmågan halv sjukpenning.

Sjukpenningens storlek bestäm­mes, där ej annat följer av vad i fjärde stycket sägs, av den sjuk­penningklass, till vilken den skada­de med hänsyn till sin årliga ar-betSfdrtjäHst är att hänföra.

Sjukpehningklasserna och be­loppet av hel sjukpenning inom varje klass bestämmas med ledning av tabellen i 3 kap. 4 § lagen om allmän försäkring. Med inkomst av förvärvsarbete för år avses därvid den skadades årliga arbetsförtjänst beräknad enligt 9 §.

För tid beträffande vilken liv­ränta, som tillerkänts den skada­de, enligt 3 mom. första stycket andra punkten icke må uppbäras, må hel sjukpenning jämte barn­tillägg, som avses i nästa stycke. Icke utgå med lägre belopp än som rnotsvarar livräntan för dag räk­nad.

/ fråga om utgivande av barn­tillägg till sjukpenningen och om sjukpenning under tid för sjukhus­vård skola bestämmelserna i 14 och 15 §§ lagen om yrkesskade­försäkring äga motsvarande till-lämpning.

1  Förordningen omtryckt 1954:460.

2  Senaste lydelse 1967:918.

/ fråga om sjukpenningens stor­lek och avdrag på sjukpenning för dag då skada till följdav olycksfall som ovan avses föranleder sjuk­husvård äga bestämmelserna i 3 kap. 4 § lagen (1962:381) om all­män försäkring motsvarande tillämpning. Med sjukpenning­grundande ■ inkomst avses därvid den skadades årliga arbetsförtjänst beräknad   enligt   9 §.

För tid beträffande vilken liv­ränta, som tillerkänts den skada­de, enligt 3 mom. första stycket andra punkten icke må uppbäras, mä hel sjukpenning icke utgå med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag räknad.

 

SfU 1973:21

43

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

2 m o m. Sjukpenning jämte barntillägg samt livränta, som till­kommer den skadade, må skäligen nedsättas, såframt denne ådragit sig skadan vid förövande av hand-Ung, för vilken straff genom laga­kraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angåen­de förhällande, som är av betydel­se för rätten till ersättning.

2 m o m. Sjukpenning och liv­ränta, som tUlkommer den skada­de, må skäligen nedsättas, såframt denne ådragit sig skadan vid för­övande av handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan ska­dan inträffat, gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov värds-löshet lämnar oriktig eller vilsele­dande uppgift angående förhållan­de, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig efter föreskrift, som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljest lindra menliga följder av skadan givits av militär myndighet, riksförsäkringsverket eller läkare, och har till följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig eller höggradig nedsättning av arbetsförmågan, mä ock skälig nedsättning ske av ersättning som avses i första stycket.

Livränta till efterlevande må skäligen nedsättas, såframt denne annor-ledes än i 1 mom. sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållan­de, som är av betydelse för rätten till livräntan.

21 §

Är någon, som har rätt till sjuk­penning, barntillägg eller livränta enligt denna förordning, icke svensk medborgare, och är han ej i riket bosatt, äger riksförsäkrings­verket att med hans samtycke när som helst i stället för sådan ersätt­ning till honom utgiva ett belopp för en gång, motsvarande högst femtio och minst tjugu procent av ersättningens kapitalvärde. Har ut­byte som nu nämnts ägt rum före-

Är någon, som har rätt till sjuk­penning eller livränta enligt denna förordning, icke svensk medborga­re, och är han ej i riket bosatt, äger riksförsäkringsverket att med hans samtycke när som helst i stället för sådan ersättning till ho­nom utgiva ett belopp för en gång, motsvarande högst femtio och minst tjugu procent av ersätt­ningens kapitalvärde. Har utbyte som nu nämnts ägt rum föreligger

3 Senaste lydelse 1962:409. ■* Senaste lydelse 1962:409.

 

SfU 1973:21

44

 

Nuvarande lydelse

ligger ej rätt till vidare ersättning pä grund av skadan.

Föreslagen lydelse

ej   rätt   till   vidare  ersättning  pä grund av skadan.

22 a § =

Har en värnpliktig under grundutbildning eller motsvarande utbildning enligt 27 § I mom. D. värnpliktslagen eller under repetitionsutbildning i direkt anslutning till grundutbildning ådragit sig sjukdom, som efter tjänstgöringens slut medför nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften men som ej berättigar till ersättning enligt denna förordning, har han rätt till särskild sjukpenning. Detsamma gäller om han efter tjänstgöringens slut ådragit sig sjukdomen under utryckningsmånaden eller månaden närmast efter denna.

Den särskilda sjukpenningen ut­går med det belopp som skulle ha utgått enligt lagen om allmän för­säkring, om placering i sjukpen­ningklass grundats på den i 9 § denna förordning angivna lägsta årliga arbetsförtjänsten. 1 fråga om barntillägg till sjukpenning äga be­stämmelserna i lagen om allmän försäkring motsvarande tillämp­ning. Från den särskilda sjukpen­ningen skall avräknas sjukpenning som utgår enligt lagen oiu allmän försäkring eller lagen om yrkesska­deförsäkring eller enligt grunderna för sistnämnda lag.

Den särskilda sjukpenningen ut­går med det belopp som skulle ha utgått enligt lagen om allmän för­säkring vid en sjukpenninggrun­dande inkomst svarande mot den i 9 § denna förordning angivna lägsta ärliga arbetsförtjänsten. Från den särskilda sjukpenningen skall avräknas sjukpenning som ut­går enligt lagen oiu allmän försäk­ring eller lagen om yrkesskadeför­säkring eller enligt grunderna för sistnämnda lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1974.

Beträffande sjukpenning och barntillägg till skadad vars ärliga arbets­förtjänst ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor skall äldre bestämmel­ser fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

5 Senaste lydelse 1970:311.

 

SfU 1973:21

45

5) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare

Härigenom förordnas, att 3-5 §§ lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

Ersättningen för inkomstbort­fall åt den som omfattas av sjuk­försäkringen enligt lagen om all­män försäkring utgår för dag räk­nat med det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad att uppbära i sjukpenning, barntillägg och sjukpenningtillägg pä grund av försäkring enligt nämnda lag eller med stöd därav meddelade be­stämmelser; dock att ersättning åt den som åtnjuter annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom, därest hela hans årsinkomst av för­värvsarbete utgjort inkomst av an­ställning.

Ersättningen åt den som vid sjukdom icke är berättigad till sjukpenning på grund av försäk­ring som i första stycket sägs skall med tillämpning av de i nämnda stycke angivna grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa, därest han varit placerad i sjuk­penningklass jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Ersättningen för inkomstbort­fall åt den som omfattas av sjuk­försäkringen enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring utgår för dag räknat med det högsta be­lopp som han vid sjukdom är be­rättigad att uppbära i sjukpenning och sjukpenningtillägg på grand av försäkring enligt nämnda lag eller med stöd därav meddelade be­stämmelser; dock att ersättning åt den som åtnjuter annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom, därest hela hans årsinkomst av för­värvsarbete utgjort inkomst av an­ställning.

/ annat fall än i första stycket avses skall ersättningen åt tillfällig smittbärare för inkomstbortfall med tillämpning av de i näiunda stycke angivna grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa, därest han varit sjukpenningför­säkrad jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Den som ej fyllt sexton år må ej åtnjuta ersättning med mindre han visar att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst.

1 Senaste lydelse 1962:410.

 

SfU 1973:21

46

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§'

Ar den tUl ersättning berättiga­de intagen å sjukhus som i lagen om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomst­bortfall minskas med tio kronor för dag, dock med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet till den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller foster­barn under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus utgöra åtta kronor för dag.

För dag då den till ersättning berättigade är intagen å sjukhus som i 2 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomst­bortfall minskas med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra stycket nämnda lag.

5§ =

Frän ersättningen för inkomst­bortfall skola avräknas sjukpen­ning, barntillägg och sjukpenning­tillägg, vartill smittbäraren under tiden för ingripandet må vara be­rättigad på grund av försäkring enligt lagen om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser, lagen med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpen­ningförsäkring i allmän sjukkassa eller lagen om yrkesskadeförsäk­ring.

Från ersättningen för inkomst­bortfall skola avräknas sjukpen­ning och sjukpenningtillägg, vartill smittbäraren under tiden för ingri­pandet må vara berättigad på grund av försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser, lagen (1954:774) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäk­ring.

Från ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning som för tid för ingripandet utgår enligt annan lag eUer enligt särskild författning eUer enligt Konungens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas frän riksförsäkringsverket eller bolag som omförmäles i 1 § lagen om yrkes­skadeförsäkring ävensom livränta, som någon åtnjuter på grund av att han är smittbärare, till den del den belöper å tid för ingripandet.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning.

2  Senaste lydelse 1972:668.

3  Senaste lydelse 1962:410.

 

SfU 1973:21                                                                           47

Nuvarande lydelse        ■               Föreslagen lydelse

därest  smittbäraren   äger  uppbära  ersättning enligt främmande makts lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Den som vid lagens ikraftträdande uppbär ersättning enligt 3 § på grund av ärlig arbetsförtjänst som ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor, får under återstoden av den tid som anges i 2 § behälla utgående förmåner med tUlämpning av äldre bestämmelser.

 

SfU 1973:21

48

6) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskade­livräntor m.m.

Härigenom  förordnas, att  4 § lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Har livränta utgått, får hel sjuk­penning som senare utgår i anled­ning av samma skada icke under­stiga en fyrahundradedel av den livränta, som efter värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den skadade vid förlust av arbetsförmågan.

Ilar livränta utgått, får hel sjukpenning som senare utgår i anledning av samma skada icke understiga en trehundrasextiofem-tedel av den liviänta, som efter värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den skadade vid förlust av arbetsförmågan.

Denna lag träder i kraft den I januari 1974.

 

SfU 1973:21

49

7) Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och

prisnedsatta läkemedel m. m.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen (1954:519) angående kost­nadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Kostnaden för tillhandahållan­de av läkemedel enligt denna för­ordning bestrides av statsmedel med belopp för kalenderår mot­svarande en krona 15 öre för en­var, som vid utgången av det år kostnaden avser är inskriven hos allmän försäkringskassa, och i öv­rigt av de allmänna försäkrings­kassorna i förhållande till antalet inskrivna försäkrade vid nämnda tidpunkt, vilka äro pliktiga att er­lägga sjukförsäkringsavgift enligt lagen om allmän försäkring.

Kostnaden för tillhandahållan­de av läkemedel enligt denna för­ordning bestrides av de allmänna försäkringskassorna i förhållande till antalet inskrivna försäkrade vid utgången av det år kostnaden avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag för tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av rubriken 1972:lf 4 Riksdagen 1973. 11 saml. Nr 21

 

SfU 1973:21                                                                            50

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner:

motionen 1973:1684 av fröken Bergström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen dels vid behandUngen av propositionen beslutar att återkaUande enligt 11 kap. 7 § AFL genom övergångsbestämmelser får ske utan hinder av att undantagandet ägt gUtighet kortare tid än 5 år, dels ger Kungl. Maj:t tUl känna vad som i motionen anförs om information till dem som berörs av sjukpenningomläggningen;

motionen 1973:1685 av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) vari hemstäUs att riksdagen som sin mening måtte ge Kungl. Maj:t tUl känna vad som i förevarande motion anförs om kompletterande sjukförsäkring.

Utskottet behandlar i detta betänkande även följande   vid riksdagens början väckta motioner:

motionen 1973:281 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemstäUs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhäUer att förslag tUl lösning av frågan om sjukpenningförsäkring till vissa ensamstående snarast möjligt framläggs;

motionen 1973:1130 av fru Fraenkel m. fl. (fp) vari hemstäUs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer dels om förslag tiU nästa riksdag om en höjning av det frivilliga sjukpenningtUlägget för hemmamake, som motsvarar levnadskostnadernas ökning sedan föregående höjniiigstUlfälle, dels om utredning angående en särskild tUläggssjukpenning för hemma­varande förälder med värd av minderåriga barn enligt de riktlinjer som anges i motionen;

motionen 1973:1145 av herrar Mundebo (fp) och Molin (fp) vari hemstäUs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag snarast föreläggs riksdagen om en reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor.

Utskottets yttrande

Inledning

På grundval av sjukpenningutredningens betänkande Beskattade för­måner vid sjukdom och arbetslöshet (SOU 1972:60) föreslås i proposi­tionerna 1973:46 och 1973:49 en genomgripande omläggning av sjuk­penningförsäkringen. Sistnämnda proposition innehåUer förslag av inne­börd bl. a. att sjukpenningen skaU beskattas, medan den förstnämnda, vars antagande förutsätter bifaU till prop. 1973:49, reglerar den närmare utformningen av den nya sjukpenningen. De i prop. 1973:46 föreslagna ändringarna innebär i huvudsak följande.

Nuvarande system med sjukpenningklasser ersätts av en sjukpenning­grundande inkomst som direkt knyter an till den inkomst som sjukpenningen skall ersätta. Sjukpenningen skall grunda rätt tUl allmän tilläggspension (ATP) och utgä med belopp som motsvarar 90 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst i den mån denna inte

 

SfU 1973:21                                                                           51

understiger 4 500 kr. eller överstiger 7,5 basbelopp.

Propositionen innehåUer också förslag till de lagändringar som erfordras för att vissa förmåner vid vård av barn och vid arbetslöshet — varom förslag läggs fram i särskUda propositioner - skall kunna tillgodoräknas som pensionsgrundande inkomst.

Sjukpenningen för hemmamakar höjs från 6 kr. tUl 8 kr. om dagen utan beskattning i samband med att de särskUda barntiUäggen till sjukpenningen slopas. Möjligheterna att teckna frivillig sjukpenningför­säkring vidgas tUl att gälla ett sammanlagt belopp om 20 kr. - mot f. n. 15 kr. - för dag utan beskattning. Vidare upptas i propositionen nya bestämmelser angående förtidspension inom folkpensioneringen och tilläggspensioneringen. I denna del är förslaget föranlett av att chefen för inrikesdepartementet i särskild proposition (1973:56) förordat vissa ändringar av förmånerna vid arbetslöshet.

Propositionen innehåller också förslag om de ändringar av finansie­ringsreglerna för sjukpenningförsäkringen som påkallas av den nya utformningen av sjukpenningförsäkringen, av den nuvarande moderskaps­försäkringens omvandling tUl en föräldraförsäkring med garantinivå (prop. 1973:47) och av införandet av en allmän tandvårdsförsäkring (prop. 1973:45).

Utskottet kan i aUt väsentligt biträda de i propositionen framförda
förslagen vilka enligt utskottets bedömning innebär avsevärda förbätt­
ringar i förhällande till nuvarande sjukpenningsystem. I det följande
kommer utskottet att till närmare behandling uppta i huvudsak sädana
frågor som aktualiserats i motionerna.            =

Sjukpenningförsäkring  för   vissa   ensamstående   och   höjd  tilläggssjuk­penning för hemarbetande

Den allmänna sjukförsäkringen omfattar f. n. — förutom förvärvs­arbetande — också hemarbetande män och kvinnor (hemmamakeförsäk-ring). Som hemmamake räknas den som har arbetsinkomst understigande I 800 kr. och som är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller — i annat fall — stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till den försäkrade eller hans make eller med person med vilken den försäkrade varit gift eller har eller har haft barn. TUl personer som tUlhör hemmamakeförsäkringen utgår grundsjukpenning med 6 kr. om dagen. Försäkrad som tillhör hemmamakeförsäkringen kan dessutom teckna frivUlig sjukpenningförsäkring och därigenom fä en sammanlagd sjuk­penning om högst 15 kr. per dag.

Enligt propositionen skall klassplaceringssystemet avskaffas och sjuk­penningen utgöra viss procentuell andel av den sjukpenninggrundande inkomsten. Sjukpennmgen kommer alltså att - inom ramen för de inkomstgränser som ovan angetts — kompensera bortfallet av förvärvs­inkomst med en för samtliga sjukpenningberättigade lika stor andel av den bortfallna inkomsten. För att förhindra att personer, som vid tiden för lagändringens ikraftträdande är sjukpenningförsäkrade på grund av en

 

SfU 1973:21                                                                           52

årlig förvärvsinkomst meUan 1 800 och 4 500 kr., skall fä en försämring i skyddet vid sjukdom har i propositionen föreslagits att dessa övergångsvis skall få behålla sin sjukpenntngförsäkring enligt nuvarande regler så länge de har inkomst uppgående till 1 800 kr. per är. Sådan sjukpenning förutsätts bli skattefri även i fortsättningen.

I motionen 1973:281 påpekas, att den som inte längre uppfyller villkoren för tillhörighet till hemmamakeförsäkringen med eller mot sin vilja avförs från sjukpenningförsäkringen. Detta kan gälla t. ex. änkor utan hemmavarande barn under 16 är eller ensamstående med barn, som överskridit 16-årsgränsen. Motionären finner det socialt otillfredsställan­de att en persons aUmänna försäkringsskydd kan upphöra trots att hans ekonomiska läge inte förbättrats.

Familjepolitiska kommittén har i betänkandet Familjestöd (SOU 1972:34) ingående prövat frågan om rätten att teckna frivillig sjuk­penningförsäkring och därvid föreslagit att hemmamakeförsäkringen skall omfatta person som stadigvarande sammanbor med barn under 18 år till honom eller hans make. I fråga om övriga grupper av ensamstående uttalar kommittén, att det inte kan anses motiverat att utvidga sjukpenningskyddet vare sig obligatoriskt eUer frivUligt uteslutande på grund av ett förutvarande civUstånd eller samboendeförhällande.

Utskottet delar denna uppfattning. Vad särskilt angår det ekonomiska skyddet vid sjukdom för hemmadöttrar och likställda anser utskottet att denna fråga bör lösas på annat sätt än genom tillskapandet av särregler inom hemmamakeförsäkringen eller den frivUliga sjukpenningförsäk­ringen. Utskottet avstyrker därför bifall tiU motionen 1973:281.

Hemmamakesjukpenningen skall enligt förslaget i propositionen — i samband med att de nuvarande barntUläggen till sjukpenningen avskaffas — höjas frän 6 kr. till 8 kr. per dag. Vidare skaU det belopp för vilket frivillig sjukpenning och frivilligt sjukpenningtillägg kan tecknas höjas i sådan omfattning att de totala sjukpenningförmänerna kan uppgå till högst 20 kr. för dag mot f. n. 15 kr.

Motionärerna i den vid riksdagens början väckta motionen 1973:1130 framhåller att den nuvarande totalramen om 15 kr. fastställdes redan 1966 och anser att densamma bör räknas upp med hänsyn till penningvärdeförändringen sedan detta år. Därutöver bör - menar de — en reell höjning av beloppet ske för hemmavarande förälder med minderåriga barn. En pä längre sikt fördelaktigare reform skulle enligt motionärerna vara att för denna kategori försäkrade införa en obligato­risk sjukpenningförsäkring med statsbidrag tiU hela avgiften eller större delen därav.

Det i motionen aktualiserade spörsmålet bör enligt utskottets mening ses i samband med den av riksdagen vid ett flertal tillfällen behandlade frågan om ATP-poäng för barnavårdande arbete i hemmet. Enligt utskottets mening måste det vara förenat med stora svårigheter att vid utformningen av sjukförsäkringsskyddet för hemmamakar finna säkra hållpunkter för en gradering i det enskilda fallet av sjukpenningens storlek. Sjukpenningen är avsedd att ersätta ett inkomstbortfall. Överfört

 

SfU 1973:21                                                                           53

på hemmamakeförsäkringens speciella förhållanden innebär detta att man vid utformandet av en obligatorisk sjukpenningförsäkring för hemma­makar måste faststäUa sjukpenningens belopp medledning av en uppskatt­ning av de kostnader i hemmet, som förorsakas av att hemmamakens arbetsinsats bortfaUer. Dessa utgifter varierar efter en mängd omständig­heter, bl. a. barnantal samt behovet av och kostnader för hjälp i hemmet. Det skulle enligt utskottets mening knappast vara möjligt att inom ramen för schablonregler komma fram tiU en rättvisande beräkning av dessa utgifter. Härtill kommer att avgifterna för en obligatorisk sjukpenning­försäkring för många familjer skulle bli mycket betungande, varför det -såsom också motionärerna framhåUit - skulle bli nödvändigt att lämna bidrag till försäkringen av statsmedel. Utskottet anser principiella skäl tala mot att man finansierar en försäkring av förevarande slag med statsmedel. På grund härav och då kravet pä en höjning av det frivilliga sjukpenningtillägget får anses vara tillgodosett i propositionen avstyrker utskottet bifall tUl motionen 1973:1130. Härigenom anser utskottet också motionen 1973:1684 besvarad i vad den innehåller yrkande om höjning av det frivilliga sjukpenningtUlägget. Utskottet avstyrker således bifall även till denna motion i berörda del.

Reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor

Enligt gällande bestämmelser kan studerande vara anslutna till den obligatoriska sjukpenningförsäkrLngen för extrainkomster, som inte har karaktär av engångsföreteelser. De studerande kan vidare teckna en frivillig sjukpenningförsäkring om 15 kr. per dag med en karenstid på 18 dagar.

1 propositionen 1973:63 angående studiesocialt stöd har föredragan­den — efter samråd med chefen för socialdepartementet - redovisat riktlinjer för hur en särskild sjukförsäkring för personer med studiemedel skall utformas. Föredraganden framhåller att man nu bör fatta beslut om en sådan sjukförsäkring och att det bör uppdras åt centrala studiehjälps­nämnden att i samråd med riksförsäkringsverket närmare utforma bestämmelserna. Försäkringen bör enligt uttalanden i propositionen vara obligatorisk för alla studerande med studiemedel och gäUa under den tid som studiemedel utgår. Den studerande bör under sjukdomstiden behålla sin rätt till studiemedel. De äterbetalningspliktiga studiemedlen bör i efterhand reduceras med ett belopp motsvarande den återbetalnings­pliktiga delen av studiemedlen per dag under de ersättningsberättigade sjukdagarna. Karenstiden bör enligt propositionen sättas till 14 dagar. Av uttalanden i propositionen 1973:63 framgår vidare att den frivilliga sjukförsäkringen - i fortsättningen med förbättrade förmåner - alltjämt kommer att i princip stå öppen för samtliga studerande och att riksförsäkringsverket och centrala studiehjälpsnämnden skall utarbeta erforderliga regler om samordning mellan den nya sjukförsäkringen för studerande samt den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen.

Enligt motionärerna i motionen 1973:1145 innebär införandet av en

5 Riksdagen 1973. 11 saml. Nr 21

 

SfU 1973:21                                                                            54

särskild sjukförsäkring för studerande inte någon bra lösning. Motionä­rerna anser att det skulle vara bättre att betrakta studiemedlen som inkomster efter skatt och genom uppräkning med en tänkt skattesats göra dem jämförbara med inkomst av förvärvsarbete. Härigenom skulle de studerande kunna ingå i den allmänna försäkringen på villkor liknande dem som gäller för förvärvsarbetande.

Utskottet anser att den i propositionen 1973:63 aviserade försäk­ringen för studerande i förening med den i propositionen 1973:46 föreslagna höjningen av beloppen inom den frivilliga sjukförsäkringen tUlgodoser det i motionen framförda kravet på reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor. Utskottet avstyrker följaktligen bifall tUl motionen 1973:1145.

Övergångsbestämmelser för återkallande enligt 11 kap. 7 § AFL

Enligt gäUande bestämmelser kan försäkrad göra anmälan om undan­tagande frän försäkringen för tUläggspension såvitt angår inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Om undantagande skett, tas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för tid efter ingången av året näst efter det då anmälan gjorts hänsyn endast till inkomst av anställning. Undantagandet får betydelse även för storleken av den försäkrades sjukpenning genom att man vid placering i högre sjukpenningklass än klassen nr 2 inte tar hänsyn till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Ett undantagande innebär alltså att den försäkrade har rätt till endast grundsjukpenning. Undantagande kan återkallas tidigast fr. o. m. det årsskifte som inträffar sedan undantagandet ägt giltighet i fem är. Har anmälan om undantagande återkallats, kan den försäkrade inte ånyo göra sådan anmälan.

En konsekvens av sjukpenningutredningens förslag att slopa upp­delningen i grundsjukpenning och tilläggssjukpenning är att vid undan­tagande sjukpenningförsäkringen helt träder ur funktion såvitt gäller annat än anställningsinkomst. Riksförsäkringsverket har i sitt remissytt­rande över sjukpenningutredningens betänkande påpekat, att egenföre-tagare som gjort anmälan om undantagande - om förslaget antas oförändrat — kommer att förlora sitt grundskydd vid sjukdom. Verket har framhållit att detta i vissa faU kan medföra avsevärda nackdelar och förordat att övergångsbestämmelser införs för dessa fall.

Motionärerna i motionen 1973:1684 påpekar — med hänvisning till riksförsäkringsverkets remissyttrande — att propositionens förslag för de egna företagarna innebär en försämring, som inte kunnat förutses när anmälan om undantagande gjorts. De anser det angeläget att egenföre-tagarna informeras om konsekvenserna av den nya lagstiftningen och att de erhåller möjlighet att återkalla anmälan om undantagande utan hinder av att undantagandet ägt giltighet kortare tid än fem år. Då ett återkallande får verkan tidigast från och med nästa årsskifte bör — menar motionärerna — informationen till de berörda lämnas i god tid före den I januari 1974.

 

SfU 1973:21                                                                           55

De i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna i fråga om försäkrade med inkomst som inte överstiger 4 500 kr. har uttryckligen förklarats avse även försäkrade som gjort undantagande från försäkringen för tilläggspension. Detta innebär att det endast är egenföretagare som gjort undantagande och vUkas inkomst överstiger 4 500 kr. som förlorar sitt grundskydd vid sjukdom. För dessa medför emellertid de nya reglerna konsekvenser som enligt utskottets mening är mindre tillfreds­ställande. Utskottet delar därför den av riksförsäkringsverket och motionärerna framförda uppfattningen att bestämmelser bör införas, som ger den försäkrade möjlighet att inom viss tid äterkaUa ett tidigare undantagande i samband med övergången till det nya systemet oavsett den förut berörda femärsregeln. Dessa bestämmelser bör enligt utskottets mening lämpligen utformas på samma sätt som de vilka i propositionen föreslås gälla i fråga om övergäng från sjukpenningförsäkring med karenstid till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. Utskottet anser således att ett tidigare undantagande bör kunna återkallas före utgången av mars månad 1974. Sedan äterkallelse skett bUr vederbörande sjukpenningförsäkrad för hela sin inkomst med eller utan karenstid efter eget val.

Äterkallelse av anmälan om undantagande från försäkringen får betydelse också för beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Efter­som pensionsgrundande inkomst fastställs för kalenderår bör äterkallelse som sker under tiden den I januari — den 31 mars 1974 i pensionshän­seende få retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 januari 1974.

Utskottet föreslär att bestämmelser av nu angiven innebörd tas in i övergångsbestämmelserna. Intet bör hindra att äterkallelse enligt dessa bestämmelser sker redan under är 1973 med verkan frän den nya lagens ikraftträdande.

Kompletterande sjukförsäkring

I propositionen har departementschefen uttalat att den obligatoriska sjukpenningförsäkringen bör vara den grund för medborgarnas skydd under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälpförmåner bör anpassas. Samtidigt bör den försäkrade genom sjukförmåner inte få en bättre ekonomi än dä han är frisk. I likhet med sjukpenningutredningen och huvuddelen av remissinstanserna anser departementschefen det av sam­hällsekonomiska skäl motiverat med en viss självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet. Denna bör inte sättas högre än nödvändigt och i första hand ta sikte på de mera kortvariga sjukdomsfallen. Eftersom sjukpenningen från den allmänna försäkringen i propositionen föreslås ge sä hög kompensationsnivå som 90 % saknas enligt departementschefens mening fog för att kompletterande sjukersättning utgår vid korttidssjuk­dom. Sådan ersättning bör kunna komma i fråga endast vid längre sjukdomsfall och medges efter en karenstid om 30 dagar. En riktpunkt för kompensationsnivån bör enligt departementschefen vara att sjuk­penning och kompletteringsförmåner inte tillsammans ger högre ersätt-

 

SfU 1973:21                                                                           56

ning för inkomstbortfallet än omkring 95 %, varvid, om kompletterings­förmånerna är skattefria, hänsyn måste tas härtill.

1 motionen 1973:1685 har motionärerna framhållit att propositionen måste tolkas sä att karensfri sjukpenningförsäkring av inkomster över­stigande 7,5 gånger basbeloppet inte kan tUlåtas vare sig i form av sjuklöneförmåner eller genom individuell försäkring och att det inte är möjligt att träffa avtal om högre kompensationsnivå än 90 % för de första 30 sjukdagarna. Motionärerna anser det oacceptabelt att den fria avtalsrätten pä detta sätt inskränks.

Utskottet finner - i likhet med departementschefen - att en viss självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet vid sjukdom är motive­rad. Med en kompensationsnivå av 90 % kan det enligt utskottets mening inte föreligga anledning att medge kompletterande sjukersättning vid korttidssjukdom. Utskottet kan därför inte biträda motionärernas förslag i denna del. Vad särskilt angår den sammanlagda kompensationsnivån i inkomstlägen över 7,5 gånger basbeloppet tolkar utskottet propositionen sä att de principer som gäller beträffande inkomster som täcks av sjukförsäkringen, dvs. inkomster upp tUl 7,5 gånger basbeloppet, skaU tillämpas även beträffande inkomster över denna gräns. Detta innebär att det ej föreligger hinder att utge kompletterande sjukersättning intUl 90 % eller - efter 30 dagars karenstid — 95 % av inkomsten. Utskottet förutsätter vidare att någon förändring beträffande storleken av de sjukförmäner som kan utgä efter försäkring i vissa äldre sjukkassor (ex. Framtidsförbundet) inte kommer att ske. Utskottet avstyrker med hänvisning tUl det anförda bifall till motionen 1973:1685.

Övriga frågor

Motionärerna i motionen 1973:1684 har understrukit betydelsen av att sädana personer som berörs av sjukpenningomläggningen erhåller information om innebörden av de nya bestämmelserna.

Vid bifall tUl propositionerna 1973:45, 1973:46, 1973:47, 1973:49 och 1973:56 träder den 1 januari 1974 en omfattande socialförsäkrings­reform i kraft. Det säger sig självt att en reform av denna storleksordning måste föregås av ett omfattande informationsprogram. Det kan enligt utskottets mening därför förutsättas att berörda myndigheter sä långt möjligt kommer att verka för att de nya bestämmelserna blir kända för allmänheten. Nägot särskilt tUlkännagivande anser utskottet därför inte erforderligt och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 1973:1684 i denna del.

Mot de delar av propositionen som inte upptagits till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning tUl erinran. I övergängs-bestämmelserna har intagits en föreskrift om att vad i vissa bestämmelser angetts för det fall att någon uppbär kontant arbetsmarknadssstöd skall tillämpas när omställningsbidrag uppbärs efter utgången av år 1973. Denna regel bör enligt utskottets mening gälla även vid tillämpning av

 

SfU 1973:21

57

bestämmelserna i 3 kap.   10 § AFL. Utskottet förordar därför även i denna del en ändring av förslaget till övergångsbestämmelser.

Utskottets hemstäUan

Utskottet hemställer A. beträffande ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

att riksdagen — med anledning av propositionen 1973:46 och med bifall till motionen 1973:1684 i motsvarande del -antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller följande så­som utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag                      Utskottets förslag

Denna lag-------------------- Svensk författningssamhng.

Äldre bestämmelser------------------- före ikraftträdandet.

Den som är-------------------- för tUläggspension.

Den som vid------------------ -månad 1974.

Försäkrad som enligt 11 kap. 7 § anmält undantagande frän för­säkringen för tilläggspension får före utgången av mars månad 1974 - utan hinder av de särskil­da villkoren i andra stycket första punkten nämnda paragraf - åter­kalla denna anmälan med verkan från och med ingången av år 1974. I fall som här avses skall beträffan­de val av karenstid för sjukpen­ningförsäkring bestämmelserna föregående stycke äga motsvaran­de tillämpning.

Bestämmelserna i------------------- före ikraftträdandet.

Beträffande den som är berät­tigad att uppbära omställningsbi­drag enligt 102 § arbetsmarknads­kungörelsen (1966:368) efter ut­gången av år 1973 skall i fråga om rätt tUl förtidspension enligt 7 kap. I § andra stycket samt i fråga om tillgodoräknande av pensions­grundande mkomst för tilläggs­pension enligt 11 kap. 2 § bestäm-

Beträffande den som är berät­tigad att uppbära omställnings­bidrag enligt 102 § arbetsmark­nadskungörelsen (1966:368) efter utgången av år 1973 skall i fråga om rätt tiU förtidspension enligt 7 kap. 1 § andra stycket samt i fråga om tillgodoräknande av pensions­grundande inkomst för tiUäggs-pension enligt 11 kap. 2 § bestäm-

 

SfU 1973:21

58

 

Kungl. Maj:ts förslag

melserna om försäkrad som upp­bär kontant arbetsmarknadsstöd i tUlämpliga delar gäUa. Dä beslut om ålderspension eller förtidspen­sion meddelas i fall dä någon uppburit omstäUningsbidrag, skaU bestämmelserna i 17 kap. 4 § and­ra stycket om kontant arbets­marknadsstöd i tillämpliga delar gäUa.

Utskottets förslag

melserna om försäkrad som upp­bär kontant arbetsmarknadsstöd i tUlämpliga delar gälla. Motsvaran­de skall gälla vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Då beslut om ålderspension eller för­tidspension meddelas i fall dä nå­gon uppburit omställningsbidrag, skaU bestämmelserna i 17 kap. 4 § andra stycket om kontant arbets­marknadsstöd i tUlämpliga delar gäUa.

B.  beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall tUl propositionen 1973:46 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1)    lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäk­ring,

2)    lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutUlägg och kommunalt bostadstillägg tUl folkpension,

3)    lag  om   ändring i militärersättningsförordningen  (1950: 261),

4)    lag   om   ändring  i  lagen  (1956:293)  om  ersättning  åt smittbärare,

5)    lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m.,

6)    lag   om   ändring   i   förordningen   (1954:519)   angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.;

C.  beträffande förslag om höjning av det frivilliga sjukpenningtillägget
för hemmamake

att riksdagen avslår motionen 1973:1 130 i motsvarande del;

D.  beträffande utredning angående en särskild tilläggssjukpenning för
hemmavarande förälder

att riksdagen avslår motionen 1973:1130 i motsvarande del;

E.  beträffande de studerandes sjukförsäkringsvillkor

att riksdagen avslår motionen 1973:1145;

F.  beträffande kompletterande sjukförsäkring                 .

att riksdagen avslår motionen 1973:1685;

G. beträffande särskild information

att riksdagen avslår motionen 1973:1684 i motsvarande del;

 

SfU 1973:21                                                                            59

H. beträffande sjukpenningförsäkring för vissa ensamstående att riksdagen avslår motionen 1973:281;

I.  beträffande anslagets storlek

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen framlagda förslag till Bidrag till sjukförsäkringen för budget­året  1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 2 220 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1973

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Jonsson i Mora (fp), fröken SandeU (s), herrar Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennes­holm (c), Persson i Stockholm (s), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp), herrar Lindström (s) och Andersson i Ljung (m).

Reservationer

1. av herr Jonsson i Mora (fp) och fröken Bergström (fp) vUka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 52 med "Det i" och slutar på s. 53 med "berörda del" bort ha följande ly­delse:

I motionen 1973:1130 föreslås en mer långsiktig reform som enligt motionärerna bör övervägas i linje med förslaget om ATP-poäng för bamavårdande arbete i hemmet, nämligen att för denna kategori införa en obligatorisk sjukpenningförsäkring med statsbidrag tUl hela avgiften eller större delen därav. Enligt utskottets mening är en reform i motionens syfte angelägen och bör närmare utredas. De ekonomiska konsekvenserna av en sådan reform måste givetvis belysas ingående. Bland de frågor som kräver närmare utredning är den nivå på vUken sjukpenningen för hemarbetande bör läggas. Sjukpenningen är avsedd att ersätta inkomstbortfall. Överfört på hemmamakeförsäkringens speciella förhåUanden innebär detta att man vid utformandet av en obligatorisk sjukpenningförsäkring för hemmamake bör fastställa sjukpenningen med ledning av en uppskattning av de kostnader i hemmet, som förorsakas av att hemmamakens arbetsinsats bortfaller. Då avgifterna för en obliga­torisk sjukpenningförsäkring skulle kunna bU mycket betungande för mänga familjer bör utredningen också överväga möjligheten att lämna bidrag till försäkringen med statsmedel.

dels att utskottet under D bort hemstäUa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:1130 i motsvarande

 

SfU 1973:21                                                                           60

del hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående en särskild tiUäggssjukpenning för hemmavarande förälder med vård av minderårigt barn;

2. av herr Jonsson i Mora (fp) och fröken Bergström (fp) vUka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motionen 1973:1145" bort ha följande lydelse:

1 motionen 1973:1145 framhåUs att en särlösning i fråga om de studerandes sjukförsäkring inte är den lämpligaste vägen. Utskottet ansluter sig tUl motionärernas uppfattning att de studerande bör inordnas i den allmänna försäkringen på vUlkor liknande dem som gäller för de förvärvsarbetande. Motionärerna föreslår att studiemedlen — lån plus bidrag — betraktas som inkomst efter skatt och räknas upp med en tänkt skattesats och därigenom görs jämförbara med inkomst av förvärvsarbe­te. Enligt utskottets mening bör en sådan lösning kunna övervägas.

EnUgt de riktlinjer för den särskUda sjukförsäkringen för studerande, som redovisas i propositionen 1973:63, kommer denna att bli obliga­torisk endast för studerande med studiemedel, medan övriga studerande hänvisas tiU den frivUliga försäkringen. Utskottet anser det angeläget att även studerande vilka inte uppbär studiemedel kan inordnas i en obUgatorisk sjukpenningförsäkring.

dels att utskottet under E bort hemställa

att riksdagen med bifaU tUl motionen 1973:1145 hos Kungl. Maj:t anhåller att förslag snarast föreläggs riksdagen om en reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor.

GOTAB 73 3646 S     Stockholm 1973