Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 21 år 1973

SfU 1973:21

Nr 21

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition 1973:46 angående utformningen av beskattad sjukpenning,
m. m., jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1973:1 (bilaga 7, punkten B 6)
beräknat medel för nedannämnda ändamål, har Kungl. Maj:t i propositionen
1973:46 under åberopande av statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 9 mars 1973 föreslagit riksdagen att

A. antaga följande vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2) lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

3) lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

4) lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261),

5) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

6) lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor
m. m.,

7) lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel m. m.,

B. för budgetåret 1973/74 under femte huvudtiteln till Bidrag till
sjukförsäkringen anvisa ett förslagsanslag av 2 220 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag till en omkonstruktion av sjukpenningförsäkringen.
1 samband därmed föreslås en höjning av ersättningsnivån
för sjukpenning från den allmänna försäkringen i anslutning till att
sjukpenningförmånerna görs skattepliktiga.

Nuvarande system med sjukpenningklasser föreslås ersatt av en
sjukpenninggrundande inkomst som direkt knyter an till den inkomst
som sjukpenningen skall ersätta. Sjukpenningen föreslås utgå med ett
belopp som motsvarar 90 % av den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst upp till en årsinkomst som motsvarar 7,5 basbelopp. Sjukpenningen
föreslås bli pensionsgrundande för ATP. Detsamma föreslås gälla
bl. a. för sjukpenning från yrkesskadeförsäkringen. I propositionen läggs
också fram förslag till de lagändringar som behövs för tillgodoräknande
som pensionsgrundande inkomst av vissa förmåner vid vård av barn och
vid arbetslöshet varom förslag lagts fram i propositionerna 1973:47 och
1973:56.

Sjukpenningen för hemmamakar föreslås höjd från 6 kr. till 8 kr. om
dagen utan beskattning. Det föreslås därjämte att de särskilda barntilläggen
till sjukpenningen slopas. För försäkrade med förvärvsinkomst mellan

1 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 21

SfU 1973:21

1 800 kr. och 4 500 kr. om året föreslås i propositionen särskilda
övergångsregler. Möjligheterna att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
föreslås vidgade till att gälla ett sammanlagt belopp på 20 kr. om dagen
utan beskattning mot f. n. 15 kr.

I propositionen har den föreslagna höjningen av sjukpenningförmånerna
beräknats medföra att sjukförsäkringens kostnader år 1974 ökar
med omkring 2 700 milj. kr. jämfört med år 1973.

Propositionen innehåller även förslag om nya finansieringsregler för
sjukförsäkringen. Dessa finansieringsregler omfattar även kostnaderna för
de i propositionerna 1973:45 och 1973:47 framlagda förslagen om
genomförande av en allmän tandvårdsförsäkring och en föräldraförsäkring.
Statsbidrag föreslås utgå med en tredjedel av samtliga kostnader inom
sjukförsäkringen. Statens bidrag till sjukförsäkringen beräknas därmed i
propositionen stiga från omkring 1 000 milj. kr. för år 1973 till drygt
3 450 milj. kr. för år 1974. Arbetsgivarna föreslås svara för ca 40 % av
hela sjukförsäkringens kostnader. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift
föreslås därför höjd från nuvarande 3,2% till 3,8% av löneunderlaget
fr. o. m. den 1 januari 1974. Genom höjningen beräknas försäkringen
tillföras 665 milj. kr. för helt år.

Som bidrag till finansieringen av tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkringen
och de höjda sjukpenningsförmånerna föreslås vidare att
sjukförsäkringen tillförs 250 milj. kr. genom ökade sjukförsäkringsavgifter
från de försäkrade, motsvarande i genomsnitt 70 kr. per försäkrad
och år. Denna egenavgift till sjukförsäkringen föreslås samtidigt få en
ändrad utformning. Avgiften föreslås bestå av dels en fast del på 300 kr.
för varje försäkrad med minst 4 500 kr. i årsinkomst, dels en rörlig del
som skall utgöra en viss procentandel av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Den totala sjukförsäkringsavgiften får enligt förslaget inte
överstiga 10 procent av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomsten. Enligt propositionen kommer den föreslagna avgiftskonstruktionen
— jämfört med de avgifter som skulle ha gällt år 1974 vid
oförändrade förmåns- och finansieringsregler — att innebära minskade
eller oförändrade avgifter för försäkrade i inkomstlägen upp till 20 000 kr.
i årsinkomst av anställning. För den som har 30 000 kr. i årsinkomst
kommer avgiften att öka med ca 50 kr. per år, medan den som har
40 000 kr. i årsinkomst kommer att få betala ca 100 kr. mer än han
skulle ha gjort år 1974 enligt nuvarande regler. För de högsta
inkomsttagarna, som berörs av höjningen av övre inkomstgränsen till
sjukpenningsskalan, ökar avgiften med mellan 200 och 300 kr. per år.
För egna företagare föreslås särskilda avgiftsregler.

Samtliga nu nämnda åtgärder föreslås bli genomförda den 1 januari
1974.

Författningsförslagen är av följande lydelse.

SfU 1973:21

1) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels att 3 kap. 9 § och 15 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 6 §, 3 kap. 1-6, 10, 11, 16-18 §§, 4 kap. 3 §, 7 kap.
1 §, 11 kap. 2, 3 och 6 §§, 13 kap. 2 §, 17 kap. 1 och 4 §§, 18 kap. 5 §,
19 kap. 1—4, 6 och 7 §§, 20 kap. 3 och 4 §§ samt 21 kap. 1 § skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §*

Inom folkpensioneringen och Inom den allmänna försäk försäkringen

för tilläggspension ringen skola de beräkningar, som

skola de beräkningar, som angivas angivas i denna lag, göras på

i denna lag, göras på grundval av grundval av ett b a s b e 1 o p p.

ett b a s b e 1 o p p.

Basbeloppet fastställes av Konungen för varje månad och utgör
fyratusen kronor multiplicerat med det tal, vilket angiver förhållandet
mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som
basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Ändring av nämnda tal
må ej föranleda ändring av basbeloppet, med mindre talet stigit eller
nedgått med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av
basbeloppet vidtogs. Det sålunda beräknade basbeloppet avrundas till
närmaste hundratal kronor.

3 kap.
1 §

Försäkrad äger enligt vad nedan
sägs rätt till sjukpenning på grundval
av placering i sjukpenningklass.

Hos allmän försäkringskassa inskriven
försäkrad äger enligt vad
nedan sägs rätt till sjukpenning,
om hans sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till minst fyratusenfemhundra
kronor.

Försäkrad, som är inskriven i
allmän försäkringskassa men som
icke har sjukpenninggrundande in -

1 Senaste lydelse 1967:206.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

komst uppgående till fyratusenfemhundra
kronor, skall ändå
vara berättigad till sjukpenning
enligt vad nedan sägs, förutsatt att
han är gift och stadigvarande sammanbor
med sin make eller, i
annat fall, stadigvarande sammanbor
med barn under sexton år till
honom eller hans make eller med
någon, med vilken han varit gift
eller har eller har haft barn.

2 §2

Hos allmän försäkringskassa inskriven
försäkrad, vars inkomst av
förvärvsarbete för år räknat uppgår
till minst ettusenåttahundra
kronor, skall med hänsyn till sagda
inkomst vara placerad i sjukpenningklass.
Har den försäkrade
inkomst såväl av anställning som
av annat förvärvsarbete, skall placeringen
anses grundad på inkomsten
av anställning såvitt avser den
sjukpenningklass, i vilken den försäkrade
skulle hava placerats med
hänsyn enbart till sagda inkomst,
samt i övrigt på inkomsten av
annat förvärvsarbete. För tid då
undantagande från försäkringen
för tilläggspension enligt 11 kap.
7 § äger giltighet för den försäkrade
skall för placering i högre sjukpenningklass
enligt 4 § än klassen
nr 2 hänsyn icke tagas till inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning.

Med inkomst av förvärvsarbete
avses den inkomst i penningar eller
naturaförmåner i form av kost
eller bostad, som försäkrad kan
antagas komma att tills vidare

Sjukpenninggrundande
inkomst är den inkomst i
penningar eller naturaförmåner i
form av kost eller bostad, som försäkrad
kan antagas för är räknat
komma att tills vidare åtnjuta av
eget arbete, antingen såsom arbetstagare
i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av an ställning)

eller på annan
grund (inkomst av annat
förvärvsarbete). Sjukpenninggrundande
inkomst fastställes
av försäkringskassan. Inkomst av
anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete skola därvid var för
sig avrundas till närmast lägre
hundratal kronor. För tid då undantagande
från försäkringen för
tilläggspension enligt 11 kap. 7 §
gäller för den försäkrade skall
inkomst av annat förvärvsarbete
icke beaktas.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst bortses från inkomst
av anställning och annat förvärvsarbete
i den mån summan därav
överstiger sju och en halv gånger

2 Senaste lydelse 1970:141.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

åtnjuta av eget arbete, antingen
såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst (inkomst av
anställning) eller ock eljest
(inkomst av annat förvärvsarbete).
Ersättning i
penningar eller naturaförmåner
som nyss sagts för arbete som
försäkrad utför för annans räkning
utan att vara anställd i dennes
tjänst anses såsom inkomst av anställning,
såvida den försäkrade
och den som utgivit ersättningen
äro ense därom samt överenskommelse
tillika träffas enligt 11 kap.
2 § andra stycket; och skall i dylikt
fall den förre anses såsom
arbetstagare och den senare såsom
arbetsgivare.

Beräkning av inkomst av förvärvsarbete
skall, där förhållandena
ej eljest äro kända för försäkringskassan,
grundas på de upplysningar,
som kassan kan inhämta av
den försäkrade eller dennes arbetsgivare
eller som må kunna framgå
av den uppskattning, som vid
taxering gjorts av den försäkrades
inkomst. Inkomst av arbete för
egen räkning må ej beräknas högre
än som motsvarar skälig avlöning
för liknande arbete för annans
räkning. Utgöres inkomst helt eller
delvis av naturaförmåner, skola
dessa uppskattas efter de regler,
som tillämpas vid taxering till
kommunal inkomstskatt.

Försäkrad, som är inskriven hos
allmän försäkringskassa men vars
inkomst av förvärvsarbete icke
uppgår till ettusenåttahundra kronor
för år, skall likväl vara placerad
i sjukpenningklass, såframt
han är gift och stadigvarande sammanbor
med sin make eller, i annat
fall, stadigvarande sammanbor

Föreslagen lydelse

det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Belopp, från vilket sålunda
skall bortses, avräknas i

1 första hand på inkomst av annat
förvärvsarbete. Ersättning i penningar
eller naturaförmåner som i
första stycket sagts för arbete som
försäkrad utför för annans räkning
utan att vara anställd i dennes
tjänst anses såsom inkomst av anställning,
såvida den försäkrade
och den som utgivit ersättningen
äro ense därom samt överenskommelse
tillika träffas enligt 11 kap.

2 § andra stycket; och skall i dylikt
fall den förre anses såsom
arbetstagare och den senare såsom
arbetsgivare.

Beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst skall, där förhållandena
ej eljest äro kända för
försäkringskassan, grundas på de
upplysningar, som kassan kan inhämta
av den försäkrade eller dennes
arbetsgivare eller som må kunna
framgå av den uppskattning,
som vid taxering gjorts av den
försäkrades inkomst. Inkomst av
arbete för egen räkning må ej beräknas
högre än som motsvarar
skälig avlöning för liknande arbete
för annans räkning. Utgöres inkomst
helt eller delvis av naturaförmåner,
skola dessa uppskattas
efter de regler, som tillämpas vid
beräkning av preliminär skatt.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
med barn under sexton år till honom
eller hans make eller med
någon, med vilken han varit gift
eller har eller har haft barn.

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension
enligt denna lag eller
under månaden närmast före den,
varunder han uppnått sextiosju års
ålder, åtnjutit sådan pension eller
på grund av vad i 4 kap. 3 §
stadgas icke vidare äger komma i
åtnjutande av sjukpenning, må ej
vara placerad i sjukpenningklass.
Ej heller må försäkrad på grund av
vad i 2 § sista stycket stadgas vara
placerad i sjukpenningklass för tid
efter den månad, varunder han
fyller sextiosju år.

Försäkrad som avses i 2 § sista
stycket skall tillhöra sjukpenningklass
nr 1. Hel sjukpenning i denna
klass utgör sex kronor för dag.
Övriga sjukpenningklasser och beloppet
av hel sjukpenning för dag i
varje klass framgår av följande tabell: -

Föreslagen lydelse

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension
enligt denna lag eller
under månaden närmast före den,
varunder han uppnått sextiosju års
ålder, åtnjutit sådan pension, har
ej rätt till sjukpenning. För tid
efter ingången av den månad, varunder
försäkrad fyllt sextiosju år
eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension enligt denna lag, må
sjukpenning utgå för högst etthundraåttio
dagar.

Ej må försäkrad på grund av
vad i 1 § andra stycket stadgas
uppbära sjukpenning för tid efter
den månad, varunder han fyller
sextiosju år.

§4

Hel sjukpenning utgör för dag
nittio procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med trehundrasextiofem.
Sjukpenningen avrundas till närmaste
hela krontal. För försäkrad
som avses i 1 § andra stycket utgör
hel sjukpenning åtta kronor
för dag.

3 Senaste lydelse 1970:141.

4 Senaste lydelse 1972:671.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sjuk- Inkomsten av förvärvs- Sjuk pen-

arbete uppgår för år pen -

ning- klass nr	till kr.	men ej till kr.	ning kr.
2	1 800	2 600	6
3	2 600	3 400	7
4	3 400	4 200	8
5	4 200	5 000	9
6	5 000	5 800	10
7	5 800	6 800	12
8	6 800	8 400	14
9	8 400	10 200	16
10	10 200	12 000	19
II	12 000	14 000	22
12	14 000	16 000	25
13	16 000	18 000	28
14	18 000	21 000	31
15	21 000	24 000	34
16	24 000	27 000	37
17	27 000	30 000	40
18	30 000	33 000	43
19	33 000	36 000	46
20	36 000	39 000	49
21	39 000	-	52

Av sjukpenningbeloppet i varje
klass utgöra sex kronor grundsjukpenning
och återstoden tilläggssjukpenning.

För dag då försäkrad åtnjuter
sjukhusvård skall sjukpenning
minskas med tio kronor, dock
med högst hälften av sjukpenningens
belopp, Minskningen skall intill
ett belopp av tre kronor anses
belöpa på grundsjukpenning. I övrigt
skall minskningen i första
hand anses belöpa på sådan del av
tilläggssjukpenning, som svarar
mot inkomst av anställning.

Utan hinder av vad i tredje
stycket stadgas utgör sjukpenningen
vid sjukhusvård lägst sex kronor
för försäkrad som stadigvarande
sammanbor med barn under tio
år till honom eller hans make eller
till någon, med vilken han stadigvarande
sammanbor och med vilken
han varit gift eller har eller
har haft barn.

För dag då försäkrad åtnjuter
sjukhusvård skall sjukpenning
minskas med tio kronor, dock
med högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp. Därvid skall
det belopp varmed minskning sker
avrundas till närmast lägre hela
krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård
skall dock alltid utgå med
lägst åtta kronor.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Allmän försäkringskassa skall i
samband med inskrivning av försäkrad
besluta angående den försäkrades
placering i sjukpenningklass.
Av beslutet skall framgå i
vad mån placeringen grundas på
inkomst av anställning eller på inkomst
av annat förvärvsarbete.
Den försäkrades placering i sjukpenningklass
skall omprövas

a) när till kassans kännedom
kommit att försäkrads inkomstförhållanden
undergått ändring av
betydelse för placeringen i sjukpenningklass,

b) när undantagande som avses
giltigt eller upphör att äga giltighet,

c) när förtidspension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring av
den försäkrades arbetsförmåga.

Ändring av försäkrads placering
i sjukpenningklass i fall som avses
under a), b) och c) här ovan må ej
ske förrän vid det månadsskifte
som inträffar närmast efter det
beslutet härom fattats. Ändring av
försäkrads placering i sjukpenningklass
i annat fall skall ske vid
månadsskiftet närmast efter det
anledning till ändringen uppkommit
eller, i fall då försäkrads placering
i sjukpenningklass enligt 2 §

Föreslagen lydelse

5 §s

Allmän försäkringskassa skall i
samband med inskrivning av försäkrad
besluta angående den försäkrades
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om försäkrad
som avses i 1 § första
stycket skall kassan samtidigt fastställa
den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst. Av beslutet
skall framgå i vad mån
sjukpenninggrundande inkomst är
att hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Beslut om
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
skall omprövas

a) när till kassans kännedom
kommit att försäkrads inkomstförhållanden
undergått ändring av
betydelse för rätten till sjukpenning
eller för sjukpenningens storlek,

i 2 § första stycket sista punkten blir
samt

c) när förtidspension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i
den försäkrades förmåga eller möjlighet
att bereda sig inkomst genom
arbete.

Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) ej ske förrän
trettio dagar efter det försäkringskassan
fått kännedom om inkomständringen.
Ändring skall i
annat fall ske så snart anledning
till ändringen uppkommit eller, i
fall då sjukpenningförsäkring enligt
1 § andra stycket skall upphöra
på grund av att den försäkrades
make eller någon med vilken den
försäkrade varit gift eller har eller

5 Senaste lydelse 1970:141.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
sista stycket skall upphöra på
grund av att hans make eller någon
med vilken han varit gift eller
har eller har haft barn avlider, vid
fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad lider av
sjukdom som avses i 7 § må hans
placering i sjukpenningklass icke
ändras, med mindre sådant fall är
för handen som avses under b)
och c) här ovan eller rätt till sjukpenning
upphör till följd av vad i
4 kap. 3 eller 5 § stadgas.

Under tid då försäkrad efter
förmedling av arbetsmarknadsmyndighet
eller arbetsvårdsorgan
hos kommun eller landstingskommun
undergår arbetsprövning, yrkesutbildning
eller arbetsträning
må han ej placeras i lägre sjukpenningklass
än den han närmast dessförinnan
tillhörde, med mindre sådant
fall är för handen som avses
under b) och c) här ovan eller, vad
angår arbetsträning, denna pågått
sex månader.

Föreslagen lydelse

har haft barn avlider, vid fjärde

månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad efter
förmedling av arbetsmarknadsmyndighet
eller arbetsvårdsorgan
hos kommun eller landstingskommun
undergår arbetsprövning, yrkesutbildning
eller arbetsträning
skall fastställd sjukpenninggrundande
inkomst ej sänkas, med
mindre sådant fall är för handen
som avses i första stycket b) eller
c) eller, vad angår arbetsträning,
denna pågått sex månader.

6 §6

Försäkrad är skyldig att så snart
ske kan och senast inom två
veckor till den allmänna försäkringskassan
anmäla sådan stadigvarande
ändring i sina inkomstförhållanden,
som är av betydelse för
placeringen i sjukpenningklass.

Försäkrad är skyldig att så snart
ske kan och senast inom två
veckor till den allmänna försäkringskassan
anmäla sådan ändring i
sina inkomstförhållanden, som påverkar
rätten till sjukpenning eller
sjukpenningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall
i den utsträckning det skäligen påkallas
genom förfrågningar hos de
försäkrade eller på annat lämpligt
sätt inhämta uppgifter om den
försäkrades inkomst förhållanden
och andra omständigheter som ha
betydelse för sjukpenningförsäkringen.

6 Senaste lydelse 1971:631.

SfU1973:21

Nuvarande lydelse

Till sjukpenning utgives barntillägg
för den försäkrades eller
hans makes barn under sexton
år, med vilket den försäkrade stadigvarande
sammanbor. Detsamma
gäller där den försäkrade är
underhållsskyldig beträffande
barn under sexton år, med vilket
han icke stadigvarande sammanbor,
såframt han på sätt riksförsäkringsverket
föreskriver styrker
att underhållsskyldigheten fullgöres.

Barntillägg till hel sjukpenning
utgör en krona för ett eller två
barn, två kronor för tre eller fyra
barn samt tre kronor för fem eller
flera barn, allt för dag. Till sjukpenning,
som tillkommer försäkrad
vilken stadigvarande sammanbor
med barn under tio år, utgör
dock barntillägg lägst två kronor
för dag.

Barntillägg till halv sjukpenning
utgör hälften av belopp som i
föregående stycke sägs.

Vid tillämpning av denna paragraf
skall med make jämställas
den, med vilken den försäkrade
stadigvarande sammanbor och
med vilken han varit gift eller har
eller har haft barn.

För den dag då sjukdomsfallet
inträffade utgår sjukpenning endast
om den försäkrade på grund
av sjukdomen gått miste om dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa
eller sjukperioden börjar
inom tjugu dagar efter föregående

7 Senaste lydelse 1970:141.

8 Senaste lydelse 1970:141. Förslaget til
av bifall till prop. 1973:47 och 1973:56.

Föreslagen lydelse

§7

§®

För den dag då sjukdomsfallet
inträffade utgår i annat fall än
som avses i 9 § sjukpenning endast
om den försäkrade på grund av
sjukdomen gått miste om dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknads 1

ny lydelse framläggs under förutsättning

SfU 1973:21

Föreslagen lydelse
stöd enligt lagen (1973:00) om
kontant arbetsmarknadsstöd eller
sjukperioden böljar inom tjugu
dagar efter föregående sjukperiods
slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet
inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava
utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån
antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad,
överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad
som vid sjukperiodens början äger
uppbära dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa;

c) sjukpenning till försäkrad
som är placerad i sjukpenningklass
nr 1 eller är placerad i sjukpenningklass
nr 2 och skulle hava
varit placerad i sjukpenningklass
nr 1 om hans inkomst av förvärvsarbete
icke uppgått till ettusenåttahundra
kronor för år.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet
gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan
anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider
av sjukdom som avses i 7 §.

b) sjukpenning till försäkrad
som vid sjukperiodens början äger
uppbära dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:00) om kontant arbetsmarknadsstöd; c)

sjukpenning till försäkrad,
som avses i 1 § andra stycket.

Nuvarande lydelse
sjukperiods slut.

11 §9

Därest försäkrad gör anmälan
därom till den allmänna försäkringskassan,
skall i fråga om sjukperiod,
som börjar efter nästa månadsskifte,
tilläggssjukpenning
som svarar mot inkomst av annat
förvärvsarbete icke utgå för de
första tre, trettiotre eller nittiotre

9 Senaste lydelse 1966:350.

Därest försäkrad gör anmälan
därom till den allmänna försäkringskassan,
skall i fråga om sjukperiod,
som börjar efter nästa månadsskifte,
sjukpenning som svarar
mot inkomst av annat förvärvsarbete
icke utgå för de första tre,
trettiotre eller nittiotre dagarna av

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
dagarna av varje sjukperiod, den
dag då sjukdomsfallet inträffade
inräknad (k a r e n s t i d). Därvid
äga 10 § första—tredje styckena
icke tillämpning i fråga om sådan
sjukpenning. Vid beräkning av
karenstid skola, därest sjukperiod
börjar inom tjugu dagar efter föregående
sjukperiods slut, de båda
perioderna anses såsom en sjukperiod.

Föreslagen lydelse
varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet
inträffade inräknad
(karenstid). Därvid äga 10 §
första—tredje styckena icke

tillämpning i fråga om sådan sjukpenning.
Vid beräkning av karenstid
skola, därest sjukperiod börjar
inom tjugu dagar efter föregående
sjukperiods slut, de båda perioderna
anses såsom en sjukperiod.

Försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, må övergå till
försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han ej fyllt
femtiofem år samt har god hälsa. Sådan ändring skall gälla från och med
månaden närmast efter den, då framställning härom gjordes hos kassan,
men må ej äga tillämpning vid sjukdom, som inträffat innan ändringen
blivit gällande.

I fråga om försäkring med karenstid
skall vid tillämpning av 5 §
andra stycket första punkten den i
sagda punkt angivna tiden trettio
dagar ökas med det antal dagar
som svarar mot den valda karenstiden.

Upphör undantagande som avses
i 2 § första stycket sista punkten
att äga giltighet, skall beträffande
sjukpenning, som svarar
mot inkomst av annat förvärvsarbete,
gälla en karenstid av nittiotre
dagar. Den försäkrade må dock
under de förutsättningar som angivas
i andra stycket välja försäkring
med kortare karenstid eller utan
karenstid; och skall därvid jämväl i
övrigt tillämpas vad i andra
stycket är stadgat.

Upphör undantagande som avses
i 2 § första stycket sista punkten
att äga giltighet, skall beträffande
tilläggssjukpenning, som
svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete,
gälla en karenstid av
nittiotre dagar. Den försäkrade må
dock under de förutsättningar
som angivas i andra stycket välja
försäkring med kortare karenstid
eller utan karenstid; och skall därvid
jämväl i övrigt tillämpas vad i
andra stycket är stadgat.

Ej må i något fall sjukpenning som avses i denna paragraf utgivas vid
sjukdom, som inträffat medan undantagande ägde giltighet.

16 §

i o

Beträffande arbetstagare, som
enligt statliga föreskrifter eller på

10 Senaste lydelse 1964:156. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning
av bifall till prop. 1973:47.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
grund av bestämmelse, som beslutats
av kommun eller landstingskommun,
är berättigad att uppbära
lön vid sjukdom eller barnsbörd,
äger Konungen föreskriva
undantag helt eller delvis från vad
som är stadgat om placering i sjukpenningklass.

Har undantag som i första
stycket sägs icke föreskrivits eller
gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren
i den ordning Konungen
bestämmer från allmän försäkringskassa
erhålla arbetstagaren
tillkommande sjukpenning jämte
barntillägg, i den mån nämnda förmåner
icke överstiga den utbetalda
lönen.

Överenskommelse att arbetsgivare,
som vid arbetstagares sjukdom
eller barnsbörd utgivit lön till
arbetstagaren, skall hos allmän
försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren
tillkommande sjukpenning
jämte barntillägg är bindande
för kassan, endast såframt
överenskommelsen har form av
kollektivavtal och å arbetstagarsidan
slutits eller godkänts av organisation,
som enligt lagen om förenings-
och förhandlingsrätt är att
anse såsom huvudorganisation.
Föreligger dylikt kollektivavtal,
må det av arbetsgivare, som är
bunden av avtalet, efter överenskommelse
åberopas jämväl beträffande
arbetstagare, vilken icke
omfattas av avtalet men sysselsättes
i sådant arbete för vilket avtalet
gäller.

Har försäkrad, som drabbats av
sjukdom utom riket, därvid erhållit
underhåll genom utrikesförvalt -

Föreslagen lydelse
grund av bestämmelse, som beslutats
av kommun eller landstingskommun,
är berättigad att uppbära
lön vid sjukdom eller ledighet
förvård av sjukt barn eller med anledning
av barns födelse, äger Konungen
föreskriva undantag helt
eller delvis från vad som är stadgat
om rätt till sjukpenning och föräldrapenning.

Har undantag som i första
stycket sägs icke föreskrivits eller
gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren
i den ordning Konungen
bestämmer från allmän försäkringskassa
erhålla arbetstagaren
tillkommande sjukpenning eller
föräldrapenning, i den mån nämnda
förmåner icke överstiga den utbetalda
lönen.

Överenskommelse att arbetsgivare,
som vid arbetstagares sjukdom
eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av
barns födelse utgivit lön till arbetstagaren,
skall hos allmän försäkringskassa
äga uppbära arbetstagaren
tillkommande sjukpenning
eller föräldrapenning är bindande
för kassan endast såframt överenskommelsen
har form av kollektivavtal
och å arbetstagarsidan slutits
eller godkänts av organisation,
som enligt lagen om föreningsoch
förhandlingsrätt är att anse
såsom huvudorganisation. Föreligger
dylikt kollektivavtal, må det
av arbetsgivare, som är bunden av
avtalet, efter överenskommelse
åberopas jämväl beträffande arbetstagare,
vilken icke omfattas av
avtalet men sysselsättes i sådant
arbete för vilket avtalet gäller.

Har försäkrad, som drabbats av
sjukdom utom riket, därvid erhållit
underhåll genom utrikesförvalt -

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
ningens försorg, äger förvaltningen
i den ordning Konungen bestämmer
från allmän försäkringskassa
erhålla den försäkrade tillkommande
sjukpenning jämte barntillägg,
i den mån nämnda förmåner
icke överstiga utgivet underhåll.

Föreslagen lydelse
ningens försorg, äger förvaltningen
i den ordning Konungen bestämmer
från allmän försäkringskassa
erhålla den försäkrade tillkommande
sjukpenning, i den mån
sjukpenningen icke överstiger utgivet
underhåll.

17 §•

Sjukpenning jämte barntillägg
må indragas eller skäligen nedsättas,
om försäkrad

Sjukpenning må indragas eller
skäligen nedsättas, om försäkrad

a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäkringskassan
erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna
försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan medgivit
att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;

c) utan giltigt skäl underlåter
att på sätt stadgas i 6 § första
stycket anmäla sådan ändring i
sina inkomstförhållanden, som är
av betydelse för placeringen i sjukpenningklass.

Angående nedsättning eller indragning
av sjukpenning i andra
fall stadgas i 20 kap. 3 §.

c) utan giltigt skäl underlåter
att på sätt stadgas i 6 § första
stycket, anmäla sådan ändring i
sina inkomstförhållanden, som är
av betydelse för rätten till sjukpenning
eller för sjukpenningens
storlek.

Vad i första stycket sägs äger
motsvarande tillämpning i fråga
om föräldrapenning.

Angående nedsättning eller indragning
av ersättning som här
avses stadgas i 20 kap. 3 §.

På framställning av nykterhetsnämnd
äger allmän försäkringskassa
besluta, att sjukpenning jämte
barntillägg samt moderskapspenning
tillkommande försäkrad, som
är hemfallen åt alkoholmissbruk
och beträffande vilken föreligger
omständighet i övrigt som i 1 5 §

§12

På framställning av nykterhetsnämnd
äger allmän försäkringskassa
besluta, att sjukpenning eller
föräldrapenning tillkommande
försäkrad, som är hemfallen åt
alkoholmissbruk och beträffande
vilken föreligger omständighet i
övrigt som i 15 § första stycket

11 Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:47.

12Senaste lydelse 1969:161. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning
av bifall till prop. 1973:47.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
första stycket lagen om nykterhetsvård
sägs, helt eller delvis skall
utbetalas till kommunal myndighet
eller den försäkrades make
eller annan person att användas
till den försäkrades samt, vad angår
sjukpenning jämte barntillägg,
hans familjs och, i fråga om moderskapspenning,
barnets nytta.

Beträffande moderskapspenning,
som tillkommer kvinna vilken
ej uppnått tjugu års ålder, må
försäkringskassan på framställning
av barnavårdsnämnd besluta om
utbetalning till annan enligt vad i
första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för nedkomsten
intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola,
fångvårds- eller
tvångsarbetsanstalt eller allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
må försäkringskassan på framställning
av föreståndare för inrättningen
besluta, att moderskapspenningen
skall utbetalas till
honom att användas till kvinnans
och barnets nytta.

Föreslagen lydelse
lagen om nykterhetsvård sägs, helt
eller delvis skall utbetalas till kommunal
myndighet eller den försäkrades
make eller annan person att
användas till den försäkrades
samt, vad angår sjukpenning, hans
familjs och, i fråga om föräldrapenning,
barnets nytta.

Beträffande föräldrapenning,
som tillkommer försäkrad vilken
ej uppnått tjugu års ålder, må
försäkringskassan på framställning
av barnavårdsnämnd besluta om
utbetalning till annan enligt vad i
första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för barnets
födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola,
fångvårdsanstalt
eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
må försäkringskassan
på framställning av föreståndare
för inrättningen besluta,
att kvinnan tillkommande föräldrapenning
skall utbetalas till honom
att användas till kvinnans
och barnets nytta.

4 kap.
3 §13

För tid efter ingången av den
månad, varunder försäkrad fyllt
sextiosju år eller dessförinnan börjat
åtnjuta ålderspension enligt
denna lag, må ersättning för sjukhusvård
utgå för högst trehundrasextiofem
dagar och sjukpenning
för högst etthundraåttio dagar.
För tid, varunder den försäkrade
åtnjuter hel förtidspension, må
ersättning för sjukhusvård utgå för
högst trehundrasextiofem dagar;
och skall med sådan tid jämställas

För tid efter ingången av den
månad, varunder försäkrad fyllt
sextiosju år eller dessförinnan börjat
åtnjuta ålderspension enligt
denna lag, må ersättning för sjukhusvård
utgå för högst trehundrasextiofem
dagar. Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning för tid,
varunder den försäkrade åtnjuter
hel förtidspension och skall med
sådan tid jämställas efterföljande
tid, därest förtidspensionen upphört
att utgå med månaden näst

• 3 Senaste lydelse 1969:650.

SfU1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

efterföljande tid, därest förtids- före den, varunder den försäkrade

pensionen upphört att utgå med fyller sextiosju år.

månaden näst före den, varunder
den försäkrade fyller sextiosju år.

7 kap.

1 §14

Rätt till folkpension i form av förtidspension tillkommer
försäkrad, som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt
denna lag, för tid före den månad, då han fyller sextiosju år, därest hans
arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den
fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften
och nedsättningen kan anses varaktig.

Rätt till förtidspension tillkommer
även försäkrad, som fyllt sextio
år och som till följd av arbetslöshet
uppburit ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa under den
längsta tid sådan ersättning kan utgå
eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen
(1973:000) om kontant arbetsmarknadsstöd
under fyrahundrafemtio
dagar, därest hans möjlighet
att bereda sig fortsatt inkomst
genom sådant arbete som han
tidigare utfört eller genom annat
för honom tillgängligt lämpligt
arbete är nedsatt med minst hälften
och nedsättningen kan anses
varaktig. Rätt till förtidspension
enligt vad nu sagts tillkommer
försäkrad som uppburit kontant
arbetsmarknadsstöd utan hinder
av att stödet ej utgått under fyrahundrafemtio
dagar, såvida han
dessförinnan uttömt sin rätt till
stöd.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den
antagas bliva bestående avsevärd tid, äger den försäkrade rätt till
folkpension i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat
till viss tid; och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension gälla
beträffande sjukbidrag.

14 Senaste lydelse 1972:166. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning
av bifall till prop. 1973:56.

Rätt till förtidspension tillkommer
även äldre försäkrad, som är
arbetslös och som i egenskap av
medlem i erkänd arbetslöshetskassa
uppburit ersättning från sådan
kassa under den längsta tid
ersättning kan utgå eller som under
21 månader uppburit omställningsbidrag
enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368),
därest hans möjlighet att bereda
sig fortsatt inkomst genom sådant
arbete som han tidigare utfört eller
genom annat för honom tillgängligt
lämpligt arbete är nedsatt
med minst hälften och nedsättningen
kan anses varaktig.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
11 kap.

2 §15

Med inkomst av anställning
avses den lön i penningar
eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad, som försäkrad
åtnjutit såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Till
sådan inkomst hänföres dock icke
från en och samme arbetsgivare
åtnjuten lön, som under ett år ej
uppgått till femhundra kronor.

a) sjukpenning enligt denna lag
eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av Konungens
förordnande, i den mån
ersättningen träder i stället för
försäkrads inkomst såsom arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:00) om kontant
arbetsmarknadsstöd samt

f) utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen(1966:368)

i form av grundbidrag,
hyresbidrag på hemorten och
barntillägg.

Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket sägs
för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i
dennes tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst
femhundra kronor, anses såsom inkomst av anställning, såvida den
försäkrade och den som utgivit ersättningen varit ense därom; och skall i
dylikt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom
arbetsgivare.

1 5 Senaste lydelse 1972:560. Förslaget till ny lydelse framläggs under förutsättning
av bifall till prop. 1973:47, 1973:56 och 1973:60.

2 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 21

SfU1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön
eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den
försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i
rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i detta stycke
sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt
svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person,
svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den
utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen
förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension
enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från
främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från
arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och
icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla
beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk
medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket
enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för
avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses såsom arbetsgivare.

3 §

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet,
som brukas av den
försäkrade;

c) ersättning i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller
bostad för arbete för annans
räkning; samt

d) sjukpenning enligt denna lag
eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av Konungens
förordnande, i den mån
ersättningen träder i stället för
inkomst som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke enligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning.

Har inkomst som avses i första stycket a), b) eller c) icke uppgått till
femhundra kronor för år, tages den ej i beräkning.

b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet,
som brukas av den
försäkrade; samt

c) ersättning i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller
bostad för arbete för annans
räkning;

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

För varje år, för vilket pensionsgrundande
inkomst fastställts för
försäkrad, skall pensionspoäng
tillgodoräknas honom. I
den mån pensionsgrundande inkomst
härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete må dock pensionspoäng
tillgodoräknas den försäkrade
endast såvida tilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § för
året till fullo erlagts inom föreskriven
tid. Utan hinder av att sådan
avgiftsbetalning icke skett skall
pensionspoäng tillgodoräknas den
försäkrade för det år varunder han
fyllt sextiofem år eller, där den
försäkrade eller efterlevande till
honom ansöker om pension enligt
denna lag för tid före det år varunder
den försäkrade skulle uppnå
sextiosju års ålder, för de båda år
sorn närmast föregått det då pension
vid bifall till ansökningen
skulle börja utgå.

6 §

Föreslagen lydelse

För varje år, för vilket pensionsgrundande
inkomst fastställts för
försäkrad, skall pensionspoäng
tillgodoräknas honom. I
den mån pensionsgrundande inkomst
härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete må dock pensionspoäng
tillgodoräknas den försäkrade
endast såvida tilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § för
året till fullo erlagts inom föreskriven
tid. Utan hinder av att sådan
avgiftsbetalning icke skett skall
pensionspoäng tillgodoräknas den
försäkrade för det år varunder han
fyllt sextiofem år eller, där den
försäkrade eller efterlevande till
honom ansöker om pension enligt
denna lag för tid före det år varunder
den försäkrade skulle uppnå
sextiosju års ålder, för de båda år
som närmast föregått det då pension
vid bifall till ansökningen
skulle börja utgå. Pensionspoäng
skall vidare alltid tillgodoräknas
för pensionsgrundande inkomst
härrörande från inkomst som avses
i 3 § första stycket d).
Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande
inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng
beräknas med två decimaler.

För år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 §,
skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt
nämnda paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

13 kap.

2 §

Är den försäkrade vid tidpunkten
för pensionsfallet placerad
lägst i den sjukpenningklass, som
svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete
uppgående till det vid

Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst vid
tidpunkten för pensionsfallet lägst
till ett belopp som motsvarar det
vid årets ingång gällande basbelop -

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

årets ingång gällande basbeloppet, pet, eller har pensionspoäng tillgo eller

har pensionspoäng tillgodo- doräknats den försäkrade för

räknats honom för minst tre av de minst tre av de fyra år, som

fyra år, som närmast föregått det närmast föregått det år då pen år

då pensionsfallet inträffar, skall sionsfallet inträffar, skall förtids förtidspension

utgå med tillämp- pension utgå med tillämpning av

ning av bestämmelserna i andra bestämmelserna i andra stycket,

stycket. Detsamma skall gälla för Detsamma skall gälla då vid tid det

fall den försäkrade icke är punkten för pensionsfallet sjuk placerad

i sjukpenningklass som penninggrundande inkomst uppgå nu

sagts men skulle hava varit ende till belopp som nu sagts icke

placerad i sådan klass, därest den fastställts, men skulle ha fast allmänna

försäkringskassan haft ställts, därest den allmänna försäk kännedom

om samtliga de förhål- ringskassan haft kännedom om

landen som skola ligga till grund samtliga de förhållanden som sko för

placeringen i sjukpenningklass. la ligga till grund för fastställan det.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension,
som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension skulle
börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiosju år.
Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade
för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och
med det då han uppnår sextiofem års ålder tillgodoräknats pensionspoäng
motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats
honom under de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet
inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga år
från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast
föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från
de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats
den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undantagande enligt 11
kap. 7 § ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inträffade
samt undantagandet tillika föranlett, att den försäkrade för något av de
fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej
heller må pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiosju års
ålder icke kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

1 5 kap.

2 §16

Har försäkrad, som är född år
1927 eller tidigare, visst år under
mer än nittio dagar uppburit sjuk -

1 6 Senaste lydelse 1968:239.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
penning enligt denna lag eller lagen
om yrkesskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning enligt lagen
om ersättning åt smittbärare
och har han därvid varit placerad
lägst i den sjukpenningklass, vilken
han skulle hava tillhört om
hans årsinkomst av förvärvsarbete
uppgått till det vid årets ingång
gällande basbeloppet, skall vid beräkning
av det i 12 kap. 2 § första
stycket angivna medeltalet av pensionspoäng
bortses från nämnda
år, därest medeltalet därigenom
höjes, samt vid tillämpningen i övrigt
av 12 kap. anses som om pensionspoäng
tillgodoräknats den
försäkrade för det året. Vad nu
sagts skall icke avse år, då den
försäkrade åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt denna
lag eller då undantagande enligt
11 kap. 7 § varit gällande för honom
och må ej tillämpas med avseende
å mer än tre år.

Vad i första stycket stadgas
skall äga motsvarande tillämpning,
då försäkrad, som är född år 1927
eller tidigare, visst år under mer än
sextio dagar uppburit dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa eller
då han för jämförlig tid uppburit
utbildningsbidrag, därest han
var berättigad till dagpenning när
bidraget började utgå, eller omställningsbidrag.
Utbildningsbidrag
eller omställningsbidrag för hel
månad motsvarar härvid dagpenning
under tjugutvå dagar. Bidrag
för del av månad motsvarar dagpenning
under det antal dagar som
erhålles, om det tal, som angiver
förhållandet mellan det uppburna
beloppet och beloppet för hel månad
multipliceras med tjugutvå.
Brutet dagantal avrundas till närmast
högre tal.

Föreslagen lydelse

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

1 §17

Det pensionsbelopp, som först
förfaller till betalning efter beviljande
av förtidspension, skall
minskas med den försäkrade tillkommande
sjukpenning jämte
barntillägg enligt denna lag i den
mån pension och sjukförsäkringsförmåner
belöpa på samma månad.
Beviljas förtidspensionen att
utgå i omedelbar anslutning till
sjukbidrag, skall minskning dock
göras endast å belopp, varmed
pensionen i anledning av ytterligare
nedsättning av arbetsförmågan
överstiger sjukbidraget. 1 första
hand minskas folkpension.

Har vid omprövning jämlikt 3
kap. 5 § första stycket c) den
försäkrade placerats i sjukpenningklass
för tid efter det pensionen
beviljats, skall för dag, då hel sjukpenning
utgivits, sjukförsäkringsförmånerna
föranleda minskning
av pensionen endast i den mån de
överstiga vad som skulle hava utgått
enligt den sjukpenningklass, i
vilken den försäkrade är placerad
efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena
sägs skall äga motsvarande tillämpning
beträffande belopp, varmed
förtidspension ökas i anledning av
ytterligare nedsättning av arbetsförmågan.

Det pensionsbelopp, som först
förfaller till betalning efter beviljande
av förtidspension, skall
minskas med den försäkrade tillkommande
sjukpenning enligt
denna lag i den mån pension och
sjukpenning belöpa på samma månad.
Beviljas förtidspensionen att
utgå i omedelbar anslutning till
sjukbidrag, skall minskning dock
göras endast å belopp, varmed
pensionen i anledning av ytterligare
nedsättning av den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda
sig inkomst genom förvärvsarbete
överstiger sjukbidraget. I första
hand minskas folkpension.

Har vid omprövning jämligt 3
kap. 5 § första stycket c) befunnits
att den försäkrade även efter
det pensionen beviljats är berättigad
att vid sjukdom uppbära sjukpenning,
skall för dag, då hel sjukpenning
utgivits, sjukpenningen
föranleda minskning av pensionen
endast i den mån den överstiger
vad som skulle hava utgått om
sjukdomsfallet inträffat efter det
pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena
sägs skall äga motsvarande tillämpning
beträffande belopp, varmed
förtidspension ökas i anledning av
ytterligare nedsättning i den försäkrades
förmåga eller möjlighet
att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete.

4 §18

Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om
pension eller om ökning av pension eller upphävande av förordnande som

j ^Senaste lydelse 1970:141.

Förslaget framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:56.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i 16 kap. 3 § andra stycket sägs må, där den pensionsberättigade under
den tid å vilken pensionsbeloppet belöper i väsentlig mån erhållit sin
försörjning av allmänna medel, till den del pensionsbeloppet motsvarar
vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava för
nämnda tid utgivit för den pensionsberättigades samt hans makes och
minderåriga barns försörjning uppbäras av myndigheten.

Det pensionsbelopp som först
förfaller till betalning efter beslut
om ålderspension eller förtidspension
eller om ökning av sådan
pension eller upphävande av förordnande
enligt 16 kap. 3 § andra
stycket beträffande sådan pension
skall, där den pensionsberättigade
under den tid på vilken pensionsbeloppet
belöper uppburit dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:00)
om kontant arbetsmarknadsstöd
minskas med den del av arbetslöshetsstödet
som visas ha utgivits
utöver vad som skulle ha utgått
om pensionsbeslutet förelegat vid
utbetalningen av stödet. Vad nu
sagts skall, i de fall kontant arbetsmarknadsstöd
utgått, gälla även
efter beslut som avser änkepension.

18 kap.

Allmän försäkringskassa må ej
bedriva annan verksamhet än som
angives i denna lag eller i bestämmelser,
som utfärdats med stöd av
densamma.

5 §

Allmän försäkringskassa må ej
utan stöd av särskilt lagstadgande
bedriva annan verksamhet än som
angives i denna lag eller i bestämmelser,
som utfärdats med stöd av
densamma.

I den mån Konungen så förordnar, är allmän försäkringskassa pliktig
att biträda vid handhavandet av annan statlig social försäkrings- eller understödsverksamhet
ävensom att tillställa socialregister behövliga uppgifter.

Allmän försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller kommunal myndighet,
försäkringsinrättning samt arbetsgivare med yttranden och upp -

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lysningar, i den mån hinder enligt lag eller författning ej möter samt mera
betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för kassan. Myndighet,
som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. 2 §
sägs må ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.

19 kap.

1 §19

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga avgift dels
till sjukförsäkringen, dels till försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under
året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form

av kost eller bostad utgivit såsom
andra stycket sista punkten är för
arbete.

Avgift till försäkringen för tillläggspension
utgår å summan av
vad arbetsgivaren under året till
arbetstagare hos honom i penningar
eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad utgivit såsom
lön eller, där fall som avses i 11
kap. 2 § andra stycket är för handen,
annan ersättning för utfört
arbete, sedan från nämnda summa
dragits ett belopp motsvarande
det vid årets ingång gällande basbeloppet
multiplicerat med det
beräknade genomsnittliga antalet
arbetstagare hos arbetsgivaren under
året. Härvid skall arbetstagare,
som under hela året varit anställd
med full arbetstid, räknas såsom
en arbetstagare och arbetstagare,
som under året varit anställd i
mindre omfattning, medräknas i
motsvarande mån. Genomsnittliga
antalet arbetstagare beräknas med
en decimal. Om särskilda skäl föranleda
därtill, må avgift beräknas
på sätt som avviker från vad nu
stadgats men som giver i huvudsak
samma resultat.

19Senaste lydelse 1972:560. Förslaget I
prop. 1973:47.

eller, där fall som avses i 3 kap. 2 §
handen, annan ersättning för utfört

Avgift till försäkringen förtillläggspension
utgår å summan av
vad arbetsgivaren under året till
arbetstagare hos honom i penningar
eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad utgivit såsom
lön eller, där fall som avses i 11
kap. 2 § andra stycket är för handen,
annan ersättning för utfört
arbete, sedan från nämnda summa
dragits ett belopp motsvarande
det vid årets ingång gällande basbeloppet
multiplicerat med det
beräknade genomsnittliga antalet
arbetstagare hos arbetsgivaren under
året. Härvid skall arbetstagare,
som under hela året varit anställd
med full arbetstid, räknas såsom
en arbetstagare och arbetstagare,
som under året varit anställd i
mindre omfattning, medräknas i
motsvarande mån. Det antal arbetstimmar
per år som i allmänhet
skall anses motsvara full arbetstid
fastställes av Konungen efter förslag
av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga
antalet arbetstagare
beräknas med en decimal. Om särskilda
skäl föranleda därtill, må
mläggs under förutsättning av bifall till

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avgift beräknas på sätt som avviker
från vad nu stadgats men
som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas
till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor, och
ej heller till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Vad gäller sjukförsäkringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap.
2 § andra stycket sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift
bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension
skall bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års
ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till
honom antingen enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas
såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk
medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller
med anledning av barns födelse till
den del lönen motsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt
3 kap. 16 §.

Om redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt.

2 §20

Försäkrad, som visst år är inskriven
hos allmän försäkringskassa,
skall för nämnda år till kassan
erlägga sjukförsäkringsavgift,
som enligt vad nedan
sägs avser kassans utgifter för sjukvårdsersättn
ing, gru ndsjukpenn ing
och tilläggssjukpenning.

Avgift avser utgifter för sjukvårdsersättning,
vari inbegripas de
utgifter för läkemedel som åvila
de allmänna försäkringskassorna,
skall erläggas under förutsättning

Försäkrad, som vid utgången av
visst år är inskriven hos allmän
försäkringskassa och ej ifyllt sextiosju
år och ej heller för december
månad samma år åtnjutit ålderspension
eller förtidspension
enligt denna lag, skall för nämnda
år till kassan erlägga sjukförsäkringsavgift
under förutsättning
att till statlig inkomstskatt
beskattningsbar inkomst beräknats
för honom vid taxering
året närmast efter det år avgiften
avser.

20Senaste lydelse 1970:141.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att vid taxering året närmast efter
det år avgiften avser till statlig
inkomstskatt beskattningsbar inkomst
beräknats för den försäkrade.
Sådan avgift skall dock icke
erläggas, om den försäkrade vid
utgången av det år avgiften avser
upphört att vara inskriven hos allmän
försäkringskassa eller fyllt
sextiosju år eller för december
månad samma år åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt
denna lag.

Avgift avseende utgifter för
grundsjukpenning, vari inbegripas
utgifterna för barntillägg och moderskapspenning,
skall erläggas under
förutsättning dels att den försäkrade
under det år avgiften avser
varit placerad i sjukpenningklass,
dels att vid taxering året närmast
efter det år avgiften avser till statlig
inkomstskatt beskattningsbar
inkomst beräknats för den försäkrade.

Avgift avseende utgifter för
tilläggssjukpenning skall erläggas
under förutsättning att den försäkrade
under det år avgiften avser
varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre sjukpenningklass.

3 §

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts pensionsgrundande inkomst
på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år
erlägga tilläggspensionsavgift å den pensionsgrundande inkomsten,
i vad denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift erlägges icke för inkomst,
som avses i 11 kap. 3 §
första stycket d).

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

4 §21

Avgift till sjukförsäkringen enligt
1 § skall utgå med tre och två
tiondels procent av det belopp,
varå avgiften skall beräknas. Av
avgiften skola tolv trettiotvåondelar
användas till bestridande av de
allmänna försäkringskassornas utgifter
för sjukvårdsersättning och
återstoden till bestridande av kassornas
utgifter för tilläggssjukpenning
i vad den svarar mot inkomst
av anställning. Medlen fördelas
mellan kassorna i förhållande till
deras utgifter för vartdera ändamålet
under året; och skola därvid
de utgifter för läkemedel, som
åvila kassorna, anses ingå i utgifterna
för sjukvårdsersättning.
Konungen äger med riksdagen förordna,
att viss del av de medel,
som enligt vad nu sagts skola tillgodoföras
de allmänna försäkringskassorna,
i stället skall ingå
till en fond, benämnd allmänna
sjukförsäkringsfonden,
vilken förvaltas enligt
grunder som fastställas i enahanda
ordning.

Föreslagen lydelse

Avgift till sjukförsäkringen enligt
1 § skall utgå med tre och åtta
tiondels procent av det belopp,
varå avgiften skall beräknas. Influtna
avgifter fördelas mellan de
allmänna försäkringskassorna i
förhållande till deras utgifter under
året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter för läkemedel,
som åvila kassorna, sam t
för förvaltning. Konungen äger
förordna, att viss del av medlen
skall ingå till en fond, benämnd
allmänna sjukförsäkringsfonden,
vilken förvaltas
enligt grunder som fastställas i
enahanda ordning.

6 §22

Sjukförsäkringsavgift fastställes
av riksförsäkringsverket efter den
allmänna försäkringskassans hörande.
Sådan avgift utgår för varje
avgiftspliktig med visst belopp i
hela kronor, varvid öretal bortfaller.

Avgift avseende utgifter för
sjukvårdsersättning beräknas för
hela året, avgift avseende utgifter
för grundsjukpenning för varje

21 Senaste lydelse 1972:671.

22 Senaste lydelse 1971:274.

Sjukförsäkringsavgift fastställes
av riksförsäkringsverket efter den
allmänna försäkringskassans hörande.
Sådan avgift beräknas för
helt år och utgår för varje avgiftspliktig
med visst belopp i hela
kronor, varvid öretal bortfaller.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
månad under vilken den försäkrade
varit placerad i sjukpenningklass
och avgift avseende utgifter
för tilläggssjukpenning för varje
månad under vilken den försäkrade
varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre sjukpenningklass.

Avgifterna avseende utgifter för
sjukvårdsersättning, grundsjukpenning
och tilläggssjukpenning skola
var för sig vara avvägda så, att de i
förening med andra medel som
äro tillgängliga för motsvarande
del av försäkringen förslå till bestridande
av den allmänna försäkringskassans
utgifter för den delen
samt till förvaltningskostnader
och erforderlig fondering.

Avgifterna avseende utgifter för
sjukvårdsersättning och grundsjukpenning
skola var för sig vara lika
stora för samtliga avgiftspliktiga
försäkrade i den allmänna försäkringskassan.
Försäkrads avgifter
för dessa ändamål må för år räknat
tillsammans icke överstiga ett
belopp motsvarande en tiondel av
hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst vid taxering
året närmast efter det åt sjukförsäkringsavgiften
avser. I första
hand nedsättes avgiften avseende
utgifter för sjukvårdsersättning.

Avgifterna avseende utgifter för
tilläggssjukpenning skola, till den
del sådan sjukpenning svarar mot
inkomst av anställning, vara lika
stora för alla försäkrade i den
allmänna försäkringskassan, som
med avseende på sådan inkomst
tillhöra samma sjukpenningklass.
Till den del tilläggssjukpenning
svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete
skola avgifterna vara
lika stora för samtliga försäkrade i

Föreslagen lydelse

Avgiften skall vara avvägd så,
att den i förening med andra medel
som äro tillgängliga för motsvarande
ändamål förslår till bestridande
av den allmänna försäkringskassans
utgifter för sjukförsäkringsförmåner,
inberäkna t de
utgifter för läkemedel som åvila
kassan, Samt till förvaltningskostnader
och erforderlig fondering.

Avgiften består av en fast och
en rörlig del. Den fasta delen skall
vara lika stor för samtliga avgiftspliktiga
försäkrade i landet. Den
rörliga delen skall utgöra en kvotdel
av den försäkrades inkomst av
förvärvsarbete det år avgiften avser.
Vid fastställande av denna
kvotdel skall beaktas om inkomsten
härrör från anställning eller
från annat förvärvsarbete. Härrör
inkomsten från annat förvärvsarbete
än anställning skall även beaktas
om karens tid gäller för sjukpenningförsäkringen.

Vid beräkning av inkomst enligt
tredje stycket gälla bestämmelserna
i 3 kap. 2 § i tillämpliga delar.
Hänsyn tages dock ej till lön eller
annan gottgörelse som utgör beskattningsbar
inkomst enligt förordningen
(1958:295) om sjömansskatt.

Försäkrads sjukförsäkringsavgift
må icke överstiga ett belopp
motsvarande en tiondel av hans
till statlig inkomstskatt beskatt -

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
kassan, för vilka den nämnda delen
av sjukpenningen är lika stor
och för vilka försäkringen är lika i
fråga om karens tid.

Är försäkrad på grund av vad i
4 kap. 3 § stadgas vid ingången av
månad, för vilken avgift avseende
utgifter för grundsjukpenning eller
tilläggssjukpenning skall utgå, icke
berättigad till sjukpenning för
minst nittio dagar, nedsättes avgiften
till hälften av det belopp, vartill
den eljest skolat uppgå. Har
försäkrad under visst år uppburit
lön eller annan gottgörelse sorn
utgör beskattningsbar inkomst enligt
förordningen (1958:295) om
sjömansskatt, skall sådan avgift avseende
utgifter för grundsjukpenning
eller tilläggssjukpenning, som
hänför sig till samma år, nedsättas
med en tolftedel för varje period
om trettio dagar, för vilken sådan
lön eller gottgörelse uppburits.
Avgift avseende utgifter för
tilläggssjukpenning skall icke erläggas
av den som uppburit sådan
lön eller gottgörelse om vid taxering
året närmast efter det år i
avgiften avser icke för honom beräknats
till statlig inkomstskatt
beskattningsbar inkomst.

Den som fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst är
befriad från avgift avseende utgifter
för grundsjukpenning eller
tilläggssjukpenning för varje hel
månad av tjänstgöringstiden.

7 §

Till allmän försäkringskassa utgår
för varje år statsbidrag
med femtiofem procent av kassans

Föreslagen lydelse
ningsbara inkomst vid taxering
året närmast efter det år avgiften
avser.

Statsbidrag utgår för
varje år med en tredjedel av allmän
försäkringskassas utgifter för

23Senaste lydelse 1970:141.

SfU 1973:21

Föreslagen lydelse
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat
de utgifter för läkemedel som
åvila kassan, samt för förvaltning.

Nuvarande lydelse
utgifter för

a) sjukvårdsersättning, dock ej
ersättning för sjukhusvård i riket;

b) grundsjukpenning;

c) barntillägg;

d) moderskapspenning.

20 kap.

3 §

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om
den som är berättigad till ersättningen

a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift
eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för
vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa
läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur
hälsosynpunkt;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar försäkrad utan giltig anledning
att underkasta sig åtgärd
av beskaffenhet som avses i 4 kap.
2 §, må sjukpenning jämte barntillägg
eller förtidspension helt eller
delvis tills vidare förvägras honom,
under förutsättning att han
erinrats om denna påföljd.

Vägrar försäkrad utan giltig anledning
att underkasta sig åtgärd
av beskaffenhet som avses i 4 kap.
2 §, må sjukpenning eller förtidspension
helt eller delvis tills vidare
förvägras honom, under förutsättning
att han erinrats om denna
påföljd.

4 §

Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att
fullgöra honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annorledes
förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt
belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp
uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning
ske av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall anledning
föreligger att helt eller delvis eftergiva återbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet Har återbetalningsskyldighet

ålagts någon enligt första stycket, ålagts någon enligt första stycket,

må vid senare utbetalning till ho- må vid senare utbetalning till honom
i avräkning å vad för mycket nom i avräkning å vad för mycket

utgått innehållas skäligt belopp. utgått innehållas skäligt belopp.

Avdrag å tilläggspension må tillika Avdrag å tilläggspension må tillika

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
göras för ogulden tilläggspensionsavgift,
såvida enligt 11 kap. 6 §
första stycket pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för
det år som avgiften avser.

Föreslagen lydelse
göras för ogulden tilläggspensionsavgift,
såvida enligt 11 kap. 6 §
första stycket pensionspoäng som
svarar mot avgiften tillgodoräknats
den försäkrade för det år som
avgiften avser.

21 kap.
1 §24

Försäkrad, som är placerad i
sjukpenningklass och som ej åtnjuter
förtidspension enligt denna
lag, skall, såframt han är gift och
stadigvarande sammanbor med sin
make eller, i annat fall, stadigvarande
sammanbor med barn under
sexton år till honom eller hans
make eller med någon, med vilken
han varit gift eller har eller har
haft barn, genom frivilliga avgifter
kunna hos den allmänna försäkringskassa,
hos vilken han är inskriven,
försäkra sig för erhållande
av visst sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall
ock hos allmän försäkringskassa
inskriven försäkrad, vilken till
följd av studier eller annan utbildning,
som beräknas pågå minst ett
halvt år, icke eller endast i ringa
utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete,
kunna hos kassan försäkra
sig för erhållande av viss sjukpenning
jämte barntillägg eller av visst
tillägg till den sjukpenning, vartill
han är berättigad enligt 3 kap.

Sjukpenning som avses i denna
paragraf må ej uppgå till högre
belopp än femton kronor för dag.
Ej heller må sjukpenningtillägg
uppgå till högre belopp än som

Försäkrad, som enligt bestämmelserna
i 3 kap. är berättigad att
vid sjukdom uppbära sjukpenning
och som ej åtnjuter förtidspension
enligt denna lag, skall, såframt han
är gift och stadigvarande sammanbor
med sin make eller, i annat
fall, stadigvarande sammanbor
med barn under sexton år till honom
eller hans make eller med
någon, med vilken han varit gift
eller har eller har haft barn, genom
frivilliga avgifter kunna hos
den allmänna försäkringskassa,
hos vilken han är inskriven, försäkra
sig för erhållande av visst
sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall
ock hos allmän försäkringskassa
inskriven försäkrad, vilken till
följd av studier eller annan utbildning,
som beräknas pågå minst ett
halvt år, icke eller endast i ringa
utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete,
kunna hos kassan försäkra
sig för erhållande av viss sjukpenning
eller av visst tillägg till den
sjukpenning, vartill han är berättigad
enligt 3 kap.

Sjukpenning som avses i denna
paragraf må ej uppgå till högre
belopp än tjugu kronor för dag. Ej
heller må sjukpenningtillägg uppgå
till högre belopp än som motsva -

24 Senaste lydelse 1970:141.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarar skillnaden mellan fem- rar skillnaden mellan tjugu kronor

ton kronor och den sjukpenning och den sjukpenning, vartill den

vartill den försäkrade är berättigad försäkrade är berättigad enligt 3

enligt 3 kap. kap.

Vid tillämpning av 16 kap. 1 § andra stycket och 17 kap. 1 § skall med
sjukpenning som där sägs likställas sjukpenning och sjukpenningtillägg på
grund av försäkring som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. De nya bestämmelserna i
19 kap. 1 § tredje stycket skall dock träda i kraft dagen efter den, då
lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. »

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag
för tid före ikraftträdandet.

Den som är inskriven hos allmän försäkringskassa och vid utgången av
år 1973 placerad i sjukpenningklass men som inte skulle bli sjukpenningförsäkrad
enligt de nya bestämmelserna skall vid sjukdom uppbära sjukpenning
jämte barntillägg enligt äldre bestämmelser så länge hans inkomst
av förvärvsarbete uppgår till ettusenåttahundra kronor men ej till fyratusenfemhundra
kronor. I fråga om ändring av sjukpenningklass skall
dock de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 § äga motsvarande tillämpning.
Sjukpenning som här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst
för tilläggspension.

Den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som beträffande
tilläggssjukpenning gäller med karenstid får utan hinder av de särskilda
villkoren i 3 kap. 11 § andra stycket övergå till försäkring med kortare
karenstid eller utan karenstid, såvida han gör framställning härom till den
allmänna försäkringskassan före utgången av mars månad 1974.

Bestämmelserna i 15 kap. 2 § skall fortfarande gälla såvitt avser tid
före ikraftträdandet.

Beträffande den som är berättigad att uppbära omställningsbidrag
enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) efter utgången av år
1973 skall i fråga om rätt till förtidspension enligt 7 kap. 1 § andra
stycket samt i fråga om tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst
för tilläggspension enligt 1 1 kap. 2 § bestämmelserna om försäkrad som
uppbär kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla. Då beslut
om ålderspension eller förtidspension meddelas i fall då någon uppburit
omställningsbidrag, skall bestämmelserna i 17 kap. 4 § andrastycket om
kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla.

SfU 1973:21

2) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring1
,

dels att 14 och 15 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4, 9, 11, 13, 17, 18, 28, 30, 37 och 47 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Från försäkringen undantages arbetstagare, som är gift med arbetsgivaren.

Jämväl arbetstagare, som är i
rätt upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag med arbetsgivaren
eller dennes make och som
varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen
från försäkringen, dock endast
såvida arbetstagaren ej är placerad
i sjukpenningklass enligt lagen
om allmän försäkring.

Jämväl arbetstagare, som är i
rätt upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag med arbetsgivaren
eller dennes make och som
varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen
från försäkringen, dock endast
såvida arbetstagarens inkomst
av förvärvsarbete för år räknat ej
uppgår till ettusenåttahundra kronor.

Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares gemensamma räkning,
skall vad i första och andra styckena är stadgat om undantag från
försäkringen icke äga tillämpning, med mindre förutsättningarna därför
äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna.

9 §3

Med årlig arbetsförtjänst avses, där ej annat följer av vad
nedan sägs, det belopp, vartill försäkrads inkomst av förvärvsarbete, utan
hänsyn till övergående sjukdom, tillfälligt övertidsarbete eller annan
särskild omständighet, vid tid då skada inträffar kan antagas uppgå för år
räknat.

Har hushållsarbete i hemmet
hindrat försäkrad att utföra förvärvsarbete
i full utsträckning,
skall efter vad som prövas skäligt
hushållsarbetet likställas med för 1

Lagen omtryckt 1962:408.

2 Senaste lydelse 1971:882.

3 Senaste lydelse 1967:916.

Har hushållsarbete i hemmet
hindrat försäkrad att utföra förvärvsarbete
i full utsträckning,
skall efter vad som prövas skäligt
hushållsarbetet likställas med för -

3 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 21

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse
värvsarbete. Värdet av hushållsarbete
i hemmet ävensom inkomst
av förvärvsarbete för egen räkning
må ej beräknas högre än som motsvarar
i orten gängse avlöning för
liknande arbete för annans räkning.
Utgöres inkomst helt eller
delvis av naturaförmåner, skola
dessa uppskattas efter de regler,
som tillämpas vid taxering till
kommunal inkomstskatt.

Föreslagen lydelse
värvsarbete. Värdet av hushållsarbete
i hemmet ävensom inkomst
av förvärvsarbete för egen räkning
må ej beräknas högre än som motsvarar
i orten gängse avlöning för
liknande arbete för annans räkning.
Utgöres inkomst helt eller
delvis av naturaförmåner, skola
dessa uppskattas efter de regler,
som tillämpas vid beräkning av
preliminär skatt.

För försäkrad, som vid tiden för skadans inträffande ej fyllt tjugufem
år, skall den årliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för
tid efter det han uppnår nämnda ålder eller av livränta till efterlevande
beräknas till det belopp, vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen
kan, med hänsyn till arten av hans sysselsättning vid tiden för skadans
inträffande, antagas hava kommit att uppgå vid denna ålder, därest
skadan ej inträffat. På motsvarande sätt skall, om den försäkrade ej fyllt
tjuguett år, hans sannolika inkomst vid tjuguett års ålder läggas till grund
för bestämmande av ersättning till honom för tid mellan tjuguett och
tjugufem års ålder och, om den försäkrade ej fyllt aderton år, hans
sannolika inkomst vid aderton års ålder läggas till grund för bestämmande
av ersättning till honom för tid mellan aderton och tjuguett års ålder.

Undergår försäkrad vid tiden för skadans inträffande yrkesutbildning,
må den årliga arbetsförtjänsten icke bestämmas till lägre belopp än det,
vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen kan antagas hava uppgått,
om han, därest skadan ej inträffat, vid denna tidpunkt avbrutit yrkesutbildningen
och i stället ägnat sig åt dylikt arbete. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning därest den försäkrade vid den senare tidpunkt,
som enligt tredje stycket skall vara avgörande för arbetsförtjänstens
beräkning, skulle hava ägnat sig åt yrkesutbildning, om skadan ej
inträffat.

Åtnjöt försäkrad i anledning av tidigare skada pension, livränta eller
annan ersättning, skall efter vad som finnes skäligt sådan ersättning anses
såsom inkomst av förvärvsarbete vid bestämmande av livränta till efterlevande.

Har försäkrad, som ådragit sig skada genom långvarig inverkan av sådan
beskaffenhet som avses i 6 § första stycket b) eller c), först avsevärd tid
efter skadans yppande varaktigt upphört att arbeta i verksamhet, i vilken
fara föreligger för dylik skada, må den årliga arbetsförtjänsten vid
bestämmande av ersättning för tid efter arbetsavbrottet icke beräknas till
lägre belopp än som skolat fastställas, om skadan yppats vid tiden för
arbetsavbrottet.

Uppgår den årliga arbetsförtjänsten icke till ettusenåttahundra kronor,
skall den beräknas till detta belopp. Överstiger den årliga arbetsförtjäns -

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten ett belopp motsvarande fem gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 §

lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring som gällde vid

ingången av det år då skadan inträffade, tages överskjutande belopp icke i

beräkning.

11 §4

Drabbas någon, som är omfattad
av sjukförsäkringen enligt lagen
om allmän försäkring, av yrkesskada,
äger han för tid till och
med nittionde dagen efter den då
skadan inträffade, dock längst till
den dag skadan medför rätt till
livränta eller till och med den dag
rätten till sjukpenning upphör enligt
4 kap. 3 § nämnda lag (samordningstid)
rätt att från
allmän försäkringskassa erhålla ersättning
enligt samma grunder
som vid annan sjukdom.

Är skadad, som avses i första
stycket, under samordningstiden
eller del därav ej berättigad till
sjukpenning från allmän försäkringskassa,
skall för sådan tid till
honom utgivas sjukpenning enligt
denna lag med belopp motsvarande
vad han skulle hava ägt uppbära
från försäkringskassan, därest
han varit placerad i sjukpenningklass
enligt lagen om allmän försäkring.
Vad nu sagts skall icke
gälla försäkrad, som avses i 3 §
andra stycket denna lag, och ej
heller arbetstagare, som enligt 3
kap. 16 § första stycket lagen om
allmän försäkring undantagits från
placering i sjukpenningklass.

Drabbas någon, som är omfattad
av sjukförsäkringen enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
av yrkesskada, äger han för
tid till och med nittionde dagen
efter den då skadan inträffade,
dock längst till den dag skadan
medför rätt till livränta eller till
och med den dag rätten till sjukpenning
upphör enligt 3 kap. 3 §
första stycket andra punkten
nämnda lag (samordningst
i d) rätt att från allmän försäkringskassa
erhålla ersättning enligt
samma grunder som vid annan
sjukdom.

Är skadad, som avses i första
stycket, under samordningstiden
eller del därav ej berättigad till
sjukpenning från allmän försäkringskassa,
skall för sådan tid till
honom utgivas sjukpenning enligt
denna lag med belopp motsvarande
vad han skulle hava ägt uppbära
från försäkringskassan, därest
han varit sjukpenningförsäkrad
jämlikt 3 kap. lagen om allmän
försäkring. Vad nu sagts skall icke
gälla försäkrad, som avses i 3 §
andra stycket denna lag, och ej
heller arbetstagare, som enligt 3
kap. 16 § första stycket lagen om
allmän försäkring undantagits från
rätt till sjukpenning vid sjukdom.

Är den, som drabbas av yrkesskada, under samordningstiden eller del
därav ej omfattad av sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring,
skall för sådan tid till honom utgivas ersättning enligt denna lag med
4 Senaste lydelse 1967:916.

SfU1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp, som han skulle hava ägt uppbära, därest 2 och 3 kap. lagen om
allmän försäkring varit tillämpliga å honom.

Medför yrkesskada under samordningstiden behov av sjukvård utom
riket eller tandläkarvård eller sådana särskilda hjälpmedel, som avses i
12 §, skola erforderliga kostnader härför, utgifter för nödiga resor
inräknade, ersättas enligt denna lag, i den mån ersättning icke utgår enligt
lagen om allmän försäkring. Vad nu sagts skall ock gälla i fråga om
kostnader för särskild vård, som på riksförsäkringsverkets begäran lämnas
den skadade.

13 §5

Förorsakar olycksfall eller inverkan, som avses i 6 §, efter samordningstidens
utgång sjukdom, äger den skadade uppbära hel sjukpenni
n g för varje dag, sjukdomen medför förlust av arbetsförmågan,
och halv sjukpenning för varje dag, arbetsförmågan till följd av
sjukdomen är nedsatt med minst hälften.

Sjukpenningens storlek bestämmes,
där ej annat följer av vad i
fjärde stycket sägs, av den sjukpenningklass,
till vilken den skadade
med hänsyn till sin årliga arbetsförtjänst
är att hänföra.

Sjukpenningklasserna och beloppet
av hel sjukpenning inom
varje klass bestämmas med ledning
av tabellen i 3 kap. 4 § lagen om
allmän försäkring. Med inkomst av
förvärvsarbete för år avses därvid
den skadades årliga arbetsförtjänst
beräknad enligt 9 §.

Sjukpenning må ej i något fall
utgå med lägre belopp än som
skolat utgå i sjukpenning från allmän
försäkringskassa, därest skadan
ej utgjort yrkesskada. För tid,
beträffande vilken livränta, som
tillerkänts den skadade, enligt
16 § första stycket andra punkten
icke må uppbäras, må hel sjukpenning
jämte barntillägg, som avses i
14 §, icke utgå med lägre belopp
än som motsvarar livräntan för
dag räknad.

I fråga om sjukpenningens storlek
och avdrag på sjukpenning för
dag då yrkesskada föranleder sjukhusvård
äga bestämmelserna i 3
kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring motsvarande
tillämpning. Med sjukpenninggrundande
inkomst avses därvid
den skadades årliga arbetsförtjänst
beräknad enligt 9 §.

Sjukpenning må ej i något fall
utgå med lägre belopp än som
skolat utgå i sjukpenning från allmän
försäkringskassa, därest skadan
ej utgjort yrkesskada. För tid,
beträffande vilken livränta, som
tillerkänts den skadade, enligt
16 § första stycket andra punkten
icke må uppbäras, må hel sjukpenning
icke utgå med lägre belopp
än som motsvarar livräntan för
dag räknad.

5 Senaste lydelse 1967:916.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är skadan vid tillämpning av
lagen om allmän försäkring eller
med stöd av densamma meddelade
bestämmelser berättigad till barntillägg
till sjukpenning eller skulle
han hava varit berättigad till sådant
tillägg, därest han omfattats
av sjukförsäkringen enligt nämnda
lag, skall barntillägg utgå
jämväl till sjukpenning enligt denna
lag; och skola därvid bestämmelserna
i 3 kap. 9 § och 20 kap.
2 § lagen om allmän försäkring
äga motsvarande tillämpning.

För tid, då yrkesskada föranleder
sjukhusvård, skall sjukpenning
minskas med tio kronor för dag,
dock med högst hälften av sjukpenningens
belopp.

För skadad, som stadigvarande
sammanbor med eget eller makes
barn eller fosterbarn under tio år,
utgör sjukpenningen vid sjukhusvård
lägst sex kronor för dag.

17 §

Är försäkrad till följd av yrkesskada
under längre tid ur stånd att
reda sig själv, förhöjes honom tillkommande
sjukpenning eller livränta
under tiden med vårdbidrag.
Sådant bidrag utgår dock
ej under tid, då han på grund av
skadan åtnjuter sjukhusvård. Bidragets
storlek bestämmes, när
den skadade är intagen på vårdhem
eller annan anstalt, med hän -

Uppbär försäkrad sjukpenning
eller livränta till följd av yrkesskada
och är han pä grund av skadan
under längre tid ur stånd att reda
sig själv utgår vårdbidrag. Sådant
bidrag utgår dock ej under
tid, då han på grund av skadan
åtnjuter sjukhusvård. Bidragets
storlek bestämmes, när den skadade
är intagen på vårdhem eller
annan anstalt, med hänsyn till

6 Senaste lydelse 1972:673.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

syn till vårdavgiftens storlek och vårdavgiftens storlek och eljest

eljest med hänsyn till vårdbeho- med hänsyn till vårdbehovets om vets

omfattning. fattning.

Vid bidragets bestämmande skall hänsyn jämväl tagas till förmån, som
den skadade för motsvarande ändamål åtnjuter jämlikt lagen om allmän
försäkring. Bidraget må ej sättas högre än till fem kronor för dag, om den
skadade uppbär sjukpenning, och ettusenåttahundra kronor för år, om
han uppbär livränta.

18 g1

Arbetstagare, som på anmodan
av riksförsäkringsverket eller med
dess samtycke under någon tid
avhåller sig från arbetet i syfte att
förebygga att yrkesskada uppstår,
återuppstår eller förvärras, äger,
såvida omständigheterna ej föranleda
till annat, under tiden uppbära
skälig ersättning motsvarande
högst hel sjukpenning jämte barntillägg.

28 §s

Sjukpenning jämte barntillägg
samt livränta, som avses i 16 §, må
skäligen nedsättas, såframt den
försäkrade ådragit sig skadan vid
förövande av handling, för vilken
straff genom lagakraftägande dom
ådömts honom, eller, sedan skadan
inträffat, gör sig skyldig till
grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt
eller medvetet eller av grov vårdslöshet
lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätten

Sjukpenning och livränta, som
avses i 16 §, må skäligen nedsättas,
såframt den försäkrade ådragit
sig skadan vid förövande av handling,
för vilken straff genom lagakraftägande
dom ådömts honom,
eller, sedan skadan inträffat, gör
sig skyldig till grov ovarsamhet ur
hälsosynpunkt eller medvetet eller
av grov vårdslöshet lämnar oriktig
eller vilseledande uppgift angående
förhållande, som är av betydelse
för rätten till ersättning.

till ersättning.

Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig efter föreskrift,
som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljest lindra menliga följder
av skadan givits av riksförsäkringsverket eller arbetsgivaren eller läkare,
och har till följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig eller
höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må ock skälig nedsättning ske
av ersättning som avses i första stycket.

7 Senaste lydelse 1967:916.

8 Senaste lydelse 1967:916.

SfU 1973:21

'Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Livränta till efterlevande må skäligen nedsättas, såframt denne annorledes
än i 27 § sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken straff
genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätten till livräntan.

30 §9

Är någon, som har rätt till sjukpenning,
barntillägg eller livränta,
icke svensk medborgare och är
han ej bosatt i riket, äger riksförsäkringsverket
att med hans samtycke
när som helst i stället för
sådan ersättning till honom utgiva
ett belopp för en gång, motsvarande
högst femtio och minst tjugu
procent av ersättningens kapitalvärde.
Har utbyte som nu nämnts
ägt rum, föreligger ej rätt till vidare
ersättning på grund av skadan.

Är någon, som har rätt till sjukpenning
eller livränta, icke svensk
medborgare och är han ej bosatt i
riket, äger riksförsäkringsverket
att med hans samtycke när som
helst i stället för sådan ersättning
till honom utgiva ett belopp för
en gång, motsvarande högst femtio
och minst tjugu procent av
ersättningens kapitalvärde. Har utbyte
som nu nämnts ägt rum,
föreligger ej rätt till vidare ersättning
på grund av skadan.

37 §10

Riksförsäkringsverket äger att, om anledning föreligger härtill, i stället
för sjukpenning eller livränta eller del därav bereda den, som är hemfallen
åt dryckenskap eller allvarligt läkemedelsmissbruk, ersättning i naturaförmåner.

På framställning av nykterhetsnämnd
äger riksförsäkringsverket
besluta, att sjukpenning jämte
barntillägg tillkommande den,
som är hemfallen åt alkoholmissbruk
och beträffande vilken föreligger
omständighet i övrigt som i
15 § första stycket lagen om nykterhetsvård
sägs, skall utbetalas till
kommunal myndighet eller den ersättningsberättigades
make eller
annan person att användas till den
ersättningsberättigades eller hans
familjs uppehälle.

9 Senaste lydelse 1967:916.

10 Senaste lydelse 1967:916.

På framställning av nykterhetsnämnd
äger riksförsäkringsverket
besluta, att sjukpenning tillkommande
den, som är hemfallen åt
alkoholmissbruk och beträffande
vilken föreligger omständighet i
övrigt som i 15 § första stycket
lagen om nykterhetsvård sägs,
skall utbetalas till kommunal
myndighet eller den ersättningsberättigades
make eller annan person
att användas till den ersättningsberättigades
eller hans familjs uppehälle.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

I fråga om ersättning på grund
av den frivilliga försäkringen skall
gälla vad som stadgats beträffande
ersättning på grund av den obligatoriska
försäkringen. Från ersättning,
som avses i 12-15 §§ och
som belöper på tid innan den skadade
blivit berättigad till livränta,
skall dock avdragas vad som för
motsvarande ändamål utgår i sjukhjälp
från allmän försäkringskassa.

I försäkringsavtalet må rätten till
följer av första stycket.

Föreslagen lydelse

I fråga om ersättning på grund
av den frivilliga försäkringen skall
gälla vad som stadgats beträffande
ersättning på grund av den obligatoriska
försäkringen. Från ersättning,
som avses i 12 eller 13 § och
som belöper på tid innan den skadade
blivit berättigad till livränta,
skall dock avdragas vad som för
motsvarande ändamål utgår i sjukhjälp
från allmän försäkringskassa.

ersättning begränsas utöver vad som

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Beträffande sjukpenning och barntillägg till skadad vars årliga arbetsförtjänst
ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor skall äldre bestämmelser
fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres ej till
pensionsgrundande inkomst enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för tid före
ikraftträdandet.

SfU 1973:21

3) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §'

Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antagas komma att
åtnjuta under den närmaste tiden.

Såsom inkomst räknas icke allmänt
barnbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt lagen om allmän
försäkring till den del pensionen
föranlett minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen om
pensionstillskott eller av barntillägg
enligt 9 kap. 1 § sista stycket
lagen om allmän försäkring,
livränta som avses i 17 kap. 2 §
nyssnämnda lag i vad den enligt
samma lagrum avdragits från pension,
ersättning på grund av sjukförsäkring
i allmän försäkringskassa
eller understöd som någon på
grund av skyldskap eller svågerlag
må vara föranledd att utgiva.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med
tio procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för den
som är gift fyrtiotusen kronor, och för annan femtiotusen kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av Konungen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela
tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

1 Senaste lydelse 1970:189.

Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antagas komma att
åtnjuta under den närmaste tiden.
Såsom inkomst räknas icke allmänt
barnbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt lagen om allmän
försäkring till den del pensionen
föranlett minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen om
pensionstillskott eller av barntillägg
enligt 9 kap. 1 § sista stycket
lagen om allmän försäkring,
livränta som avses i 17 kap. 2 §
nyssnämnda lag i vad den enligt
samma lagrum avdragits från pension
eller understöd som någon på
grund av skyldskap eller svågerlag
må vara föranledd att utgiva.

SfU 1973:21

4) Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom förordnas, att 6 § 2 morn., 12 § 2 morn., 21 § och 22 a §
militärersättningsförordningen (1950:261)‘ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

2 morn.2 Har olycksfallet medfört sjukdom, som varat mer än två
dagar efter dagen för olycksfallet, utgives, där ej annat följer av 5 morn.,
från och med dagen efter sistnämnda dag sjukpenning så länge sjukdomen
förorsakar förlust av arbetsförmångan eller nedsättning av denna med
minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgives för varje dag hel
sjukpenning och vid nedsättning av arbetsförmågan halv sjukpenning.

För tid beträffande vilken livränta,
som tillerkänts den skadade,
enligt 3 mom. första stycket
andra punkten icke må uppbäras,
må hel sjukpenning jämte barntillägg,
som avses i nästa stycke,
icke utgå med lägre belopp än som
motsvarar livräntan för dag räknad.

/ fråga om utgivande av barntillägg
till sjukpenningen och om
sjukpenning under tid för sjukhusvård
skola bestämmelserna i 14
och 15 §§ lagen om yrkesskadeförsäkring
äga motsvarande tilllämpning.

1 Förordningen omtryckt 1954:460.

2 Senaste lydelse 1967:918.

I fråga om sjukpenningens storlek
och avdrag på sjukpenning för
dag då skada till följd av olycksfall
som ovan avses föranleder sjukhusvård
äga bestämmelserna i 3
kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring motsvarande
tillämpning. Med sjukpenninggrundande
inkomst avses därvid
den skadades årliga arbetsförtjänst
beräknad enligt 9 §.

För tid beträffande vilken livränta,
som tillerkänts den skadade,
enligt 3 mom. första stycket
andra punkten icke må uppbäras,
må hel sjukpenning icke utgå med
lägre belopp än som motsvarar
livräntan för dag räknad.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

2 m o m. Sjukpenning jämte
barntillägg samt livränta, som tillkommer
den skadade, må skäligen
nedsättas, såframt denne ådragit
sig skadan vid förövande av handling,
för vilken straff genom lagakraftägande
dom ådömts honom,
eller, sedan skadan inträffat, gör
sig skyldig till grov ovarsamhet ur
hälsosynpunkt eller medvetet eller
av grov vårdslöshet lämnar oriktig
eller vilseledande uppgift angående
förhållande, som är av betydelse
för rätten till ersättning.

2 m o m. Sjukpenning och livränta,
som tillkommer den skadade,
må skäligen nedsättas, såframt
denne ådragit sig skadan vid förövande
av handling, för vilken
straff genom lagakraftägande dom
ådömts honom, eller, sedan skadan
inträffat, gör sig skyldig till
grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt
eller medvetet eller av grov vårdslöshet
lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätten
till ersättning.

Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig efter föreskrift,
som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljest lindra menliga följder
av skadan givits av militär myndighet, riksförsäkringsverket eller läkare,
och har till följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig eller
höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må ock skälig nedsättning ske
av ersättning som avses i första stycket.

Livränta till efterlevande må skäligen nedsättas, såframt denne annorledes
än i 1 mom. sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken straff
genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätten till livräntan.

21 §4

Är någon, som har rätt till sjukpenning,
barntillägg eller livränta
enligt denna förordning, icke
svensk medborgare, och är han ej i
riket bosatt, äger riksförsäkringsverket
att med hans samtycke när
som helst i stället för sådan ersättning
till honom utgiva ett belopp
för en gång, motsvarande högst
femtio och minst tjugu procent av
ersättningens kapitalvärde. Har utbyte
som nu nämnts ägt rum före 3

Senaste lydelse 1962:409.

4 Senaste lydelse 1962:409.

Är någon, som har rätt till sjukpenning
eller livränta enligt denna
förordning, icke svensk medborgare,
och är han ej i riket bosatt,
äger riksförsäkringsverket att med
hans samtycke när som helst i
stället för sådan ersättning till honom
utgiva ett belopp för en gång,
motsvarande högst femtio och
minst tjugu procent av ersättningens
kapitalvärde. Har utbyte
som nu nämnts ägt rum föreligger

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse

ligger ej rätt till vidare ersättning
på grund av skadan.

Föreslagen lydelse

ej rätt till vidare ersättning på
grund av skadan.

22 a §5

Har en värnpliktig under grundutbildning eller motsvarande utbildning
enligt 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen eller under repetitionsutbildning i
direkt anslutning till grundutbildning ådragit sig sjukdom, som efter
tjänstgöringens slut medför nedsättning av arbetsförmågan med minst
hälften men som ej berättigar till ersättning enligt denna förordning, har
han rätt till särskild sjukpenning. Detsamma gäller om han efter
tjänstgöringens slut ådragit sig sjukdomen under utryckningsmånaden
eller månaden närmast efter denna.

Den särskilda sjukpenningen utgår
med det belopp som skulle ha
utgått enligt lagen om allmän försäkring,
om placering i sjukpenningklass
grundats på den i 9 §
denna förordning angivna lägsta
årliga arbetsförtjänsten. I fråga om
barntillägg till sjukpenning äga bestämmelserna
i lagen om allmän
försäkring motsvarande tillämpning.
Från den särskilda sjukpenningen
skall avräknas sjukpenning
som utgår enligt lagen om allmän
försäkring eller lagen om yrkesskadeförsäkring
eller enligt grunderna
för sistnämnda lag.

Den särskilda sjukpenningen utgår
med det belopp som skulle ha
utgått enligt lagen om allmän försäkring
vid en sjukpenninggrundande
inkomst svarande mot den i
9 § denna förordning angivna
lägsta årliga arbetsförtjänsten.
Från den särskilda sjukpenningen
skall avräknas sjukpenning som utgår
enligt lagen om allmän försäkring
eller lagen om yrkesskadeförsäkring
eller enligt grunderna för
sistnämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

5 Senaste lydelse 1970:311.

SfU 1973:21

5) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 3—5 §§ lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §*

Ersättningen för inkomstbortfall
åt den som omfattas av sjukförsäkringen
enligt lagen om allmän
försäkring utgår för dag räknat
med det högsta belopp som
han vid sjukdom är berättigad att
uppbära i sjukpenning, barntillägg
och sjukpenningtillägg på grund av
försäkring enligt nämnda lag eller
med stöd därav meddelade bestämmelser;
dock att ersättning åt
den som åtnjuter annan inkomst
av förvärvsarbete än inkomst av
anställning alltid skall bestämmas
till det belopp för dag räknat som
skulle hava utgått till honom,
därest hela hans årsinkomst av förvärvsarbete
utgjort inkomst av anställning.

Ersättningen åt den som vid
sjukdom icke är berättigad till
sjukpenning på grund av försäkring
som i första stycket sägs skall
med tillämpning av de i nämnda
stycke angivna grunderna utgå
med det belopp för dag räknat
som han skulle hava ägt uppbära
från allmän försäkringskassa,
därest han varit placerad i sjukpenningklass
jämlikt 3 kap. lagen
om allmän försäkring.

Ersättningen för inkomstbortfall
åt den som omfattas av sjukförsäkringen
enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring utgår
för dag räknat med det högsta belopp
som han vid sjukdom är berättigad
att uppbära i sjukpenning
och sjukpenningtillägg på grund av
försäkring enligt nämnda lag eller
med stöd därav meddelade bestämmelser;
dock att ersättning åt
den som åtnjuter annan inkomst
av förvärvsarbete än inkomst av
anställning alltid skall bestämmas
till det belopp för dag räknat som
skulle hava utgått till honom,
därest hela hans årsinkomst av förvärvsarbete
utgjort inkomst av anställning.

1 annat fall än i första stycket
avses skall ersättningen åt tillfällig
smittbärare för inkomstbortfall
med tillämpning av de i nämnda
stycke angivna grunderna utgå
med det belopp för dag räknat
som han skulle hava ägt uppbära
från allmän försäkringskassa,
därest han varit sjukpenningförsäkrad
jämlikt 3 kap. lagen om
allmän försäkring.

Den som ej fyllt sexton år må ej åtnjuta ersättning med mindre han
visar att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst.

1 Senaste lydelse 1962:410.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den till ersättning berättigade
intagen å sjukhus som i lagen
om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall
minskas med tio kronor
för dag, dock med högst hälften
av ersättningens belopp. Det lägsta
ersättningsbeloppet till den, som
stadigvarande sammanbor med
eget eller makes barn eller fosterbarn
under tio är, skall för tid då
han är intagen å sjukhus utgöra
åtta kronor för dag.

För dag då den till ersättning
berättigade är intagen å sjukhus
som i 2 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall
minskas med motsvarande
tillämpning av bestämmelserna i 3
kap. 4 § andra stycket nämnda
lag.

5 §3

Från ersättningen för inkomstbortfall
skola avräknas sjukpenning,
barntillägg och sjukpenningtillägg,
vartill smittbäraren under
tiden för ingripandet må vara berättigad
på grund av försäkring
enligt lagen om allmän försäkring
eller med stöd därav meddelade
bestämmelser, lagen med särskilda
bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring
i allmän sjukkassa
eller lagen om yrkesskadeförsäkring.

Från ersättningen för inkomstbortfall
skola avräknas sjukpenning
och sjukpenningtillägg, vartill
smittbäraren under tiden för ingripandet
må vara berättigad på
grund av försäkring enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller med stöd därav meddelade
bestämmelser, lagen (1954:774)
med särskilda bestämmelser om
frivillig sjukpenningförsäkring i
allmän sjukkassa eller lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Från ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning som för tid för
ingripandet utgår enligt annan lag eller enligt särskild författning eller
enligt Konungens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas från
riksförsäkringsverket eller bolag som omförmäles i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring
ävensom livränta, som någon åtnjuter på grund av att han
är smittbärare, till den del den belöper å tid för ingripandet.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning,

2 Senaste lydelse 1972:668.

3 Senaste lydelse 1962:410.

SfU 1973:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

därest smittbäraren äger uppbära ersättning enligt främmande makts
lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Den som vid lagens ikraftträdande uppbär ersättning enligt 3 § på
grund av årlig arbetsförtjänst som ej uppgår till fyratusenfemhundra
kronor, får under återstoden av den tid som anges i 2 § behålla utgående
förmåner med tillämpning av äldre bestämmelser.

SfU 1973:21

6) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967519) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor
m. m.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1967:919) om värdesäkring av
yrkesskadelivräntor m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Har livränta utgått, får hel sjuk- Har livränta utgått, får hel

penning som senare utgår i anled- sjukpenning som senare utgår i

ning av samma skada icke under- anledning av samma skada icke

stiga en fyrahundradedel av den understiga en trehundrasextiofem livränta,

som efter värdesäkring tedel av den livränta, som efter

enligt denna lag skulle ha utgått värdesäkring enligt denna lag

till den skadade vid förlust av skulle ha utgått till den skadade

arbetsförmågan. vid förlust av arbetsförmågan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

SfU 1973:21

7) Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m. m.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen (1954:5 19) angående kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel m. m.1 skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

Kostnaden för tillhandahållande
av läkemedel enligt denna förordning
bestrides av statsmedel
med belopp för kalenderår motsvarande
en krona 15 öre för envar,
som vid utgången av det år
kostnaden avser är inskriven hos
allmän försäkringskassa, och i övrigt
av de allmänna försäkringskassorna
i förhållande till antalet
inskrivna försäkrade vid nämnda
tidpunkt, vilka äro pliktiga att erlägga
sjukförsäkringsavgift enligt
lagen om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

Kostnaden för tillhandahållande
av läkemedel enligt denna förordning
bestrides av de allmänna
försäkringskassorna i förhållande
till antalet inskrivna försäkrade
vid utgången av det år kostnaden
avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag
för tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av rubriken 1972:188.
4 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 21

SfU 1973:21

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner:

motionen 1973:1684 av fröken Bergström m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen dels vid behandlingen av propositionen beslutar att
återkallande enligt 11 kap. 7 § AFL genom övergångsbestämmelser får
ske utan hinder av att undantagandet ägt giltighet kortare tid än 5 år, dels
ger Kungl. Maj :t till känna vad som i motionen anförs om information till
dem som berörs av sjukpenningomläggningen;

motionen 1973:1685 av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) vari
hemställs att riksdagen som sin mening måtte ge Kungl. Maj :t till känna
vad som i förevarande motion anförs om kompletterande sjukförsäkring.

Utskottet behandlar i detta betänkande även följande vid riksdagens
början väckta motioner:

motionen 1973:281 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att förslag till lösning av frågan om
sjukpenningförsäkring till vissa ensamstående snarast möjligt framläggs;

motionen 1973:1130 av fru Fraenkel m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer dels om förslag till nästa riksdag
om en höjning av det frivilliga sjukpenningtillägget för hemmamake, som
motsvarar levnadskostnadernas ökning sedan föregående höjningstillfälle,
dels om utredning angående en särskild tilläggssjukpenning för hemmavarande
förälder med vård av minderåriga barn enligt de riktlinjer som
anges i motionen;

motionen 1973:1145 av herrar Mundebo (fp) och Molin (fp) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag snarast föreläggs
riksdagen om en reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor.

Utskottets yttrande
Inledning

På grundval av sjukpenningutredningens betänkande Beskattade förmåner
vid sjukdom och arbetslöshet (SOU 1972:60) föreslås i propositionerna
1973:46 och 1973:49 en genomgripande omläggning av sjukpenningförsäkringen.
Sistnämnda proposition innehåller förslag av innebörd
bl. a. att sjukpenningen skall beskattas, medan den förstnämnda,
vars antagande förutsätter bifall till prop. 1973:49, reglerar den närmare
utformningen av den nya sjukpenningen. De i prop. 1973:46 föreslagna
ändringarna innebär i huvudsak följande.

Nuvarande system med sjukpenningklasser ersätts av en sjukpenninggrundande
inkomst som direkt knyter an till den inkomst som
sjukpenningen skall ersätta. Sjukpenningen skall grunda rätt till allmän
tilläggspension (ATP) och utgå med belopp som motsvarar 90 procent av
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst i den mån denna inte

SfU 1973:21

understiger 4 500 kr. eller överstiger 7,5 basbelopp.

Propositionen innehåller också förslag till de lagändringar som
erfordras för att vissa förmåner vid vård av barn och vid arbetslöshet —
varom förslag läggs fram i särskilda propositioner — skall kunna
tillgodoräknas som pensionsgrundande inkomst.

Sjukpenningen för hemmamakar höjs från 6 kr. till 8 kr. om dagen
utan beskattning i samband med att de särskilda barntilläggen till
sjukpenningen slopas. Möjligheterna att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
vidgas till att gälla ett sammanlagt belopp om 20 kr. — mot f. n.
15 kr. — för dag utan beskattning. Vidare upptas i propositionen nya
bestämmelser angående förtidspension inom folkpensioneringen och
tilläggspensioneringen. I denna del är förslaget föranlett av att chefen för
inrikesdepartementet i särskild proposition (1973:56) förordat vissa
ändringar av förmånerna vid arbetslöshet.

Propositionen innehåller också förslag om de ändringar av finansieringsreglerna
för sjukpenningförsäkringen som påkallas av den nya
utformningen av sjukpenningförsäkringen, av den nuvarande moderskapsförsäkringens
omvandling till en föräldraförsäkring med garantinivå
(prop. 1973:47) och av införandet av en allmän tandvårdsförsäkring
(prop. 1973:45).

Utskottet kan i allt väsentligt biträda de i propositionen framförda
förslagen vilka enligt utskottets bedömning innebär avsevärda förbättringar
i förhållande till nuvarande sjukpenningsystem. I det följande
kommer utskottet att till närmare behandling uppta i huvudsak sådana
frågor som aktualiserats i motionerna.

Sjukpenningförsäkring för vissa ensamstående och höjd tilläggssjukpenning
för hemarbetande

Den allmänna sjukförsäkringen omfattar f. n. — förutom förvärvsarbetande
— också hemarbetande män och kvinnor (hemmamakeförsäkring).
Som hemmamake räknas den som har arbetsinkomst understigande
1 800 kr. och som är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller
- i annat fall - stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till den
försäkrade eller hans make eller med person med vilken den försäkrade
varit gift eller har eller har haft barn. Till personer som tillhör
hemmamakeförsäkringen utgår grundsjukpenning med 6 kr. om dagen.
Försäkrad som tillhör hemmamakeförsäkringen kan dessutom teckna
frivillig sjukpenningförsäkring och därigenom få en sammanlagd sjukpenning
om högst 15 kr. per dag.

Enligt propositionen skall klassplaceringssystemet avskaffas och sjukpenningen
utgöra viss procentuell andel av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Sjukpenningen kommer alltså att — inom ramen för de
inkomstgränser som ovan angetts — kompensera bortfallet av förvärvsinkomst
med en för samtliga sjukpenningberättigade lika stor andel av
den bortfallna inkomsten. För att förhindra att personer, som vid tiden
för lagändringens ikraftträdande är sjukpenningförsäkrade på grund av en

SfU 1973:21

årlig förvärvsinkomst mellan 1 800 och 4 500 kr., skall få en försämring i
skyddet vid sjukdom har i propositionen föreslagits att dessa övergångsvis
skall få behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande regler så länge
de har inkomst uppgående till 1 800 kr. per år. Sådan sjukpenning
förutsätts bli skattefri även i fortsättningen.

I motionen 1973:281 påpekas, att den som inte längre uppfyller
villkoren för tillhörighet till hemmamakeförsäkringen med eller mot sin
vilja avförs från sjukpenningförsäkringen. Detta kan gälla t. ex. änkor
utan hemmavarande barn under 16 år eller ensamstående med barn, som
överskridit 16-årsgränsen. Motionären finner det socialt otillfredsställande
att en persons allmänna försäkringsskydd kan upphöra trots att hans
ekonomiska läge inte förbättrats.

Familjepolitiska kommittén har i betänkandet Familjestöd (SOU
1972:34) ingående prövat frågan om rätten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
och därvid föreslagit att hemmamakeförsäkringen skall
omfatta person som stadigvarande sammanbor med barn under 18 år till
honom eller hans make. I fråga om övriga grupper av ensamstående
uttalar kommittén, att det inte kan anses motiverat att utvidga
sjukpenningskyddet vare sig obligatoriskt eller frivilligt uteslutande på
grund av ett förutvarande civilstånd eller samboendeförhållande.

Utskottet delar denna uppfattning. Vad särskilt angår det ekonomiska
skyddet vid sjukdom för hemmadöttrar och likställda anser utskottet att
denna fråga bör lösas på annat sätt än genom tillskapandet av särregler
inom hemmamakeförsäkringen eller den frivilliga sjukpenningförsäkringen.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1973:281.

Hemmamakesjukpenningen skall enligt förslaget i propositionen — i
samband med att de nuvarande barntilläggen till sjukpenningen avskaffas
- höjas från 6 kr. till 8 kr. per dag. Vidare skall det belopp för vilket
frivillig sjukpenning och frivilligt sjukpenningtillägg kan tecknas höjas i
sådan omfattning att de totala sjukpenningförmånerna kan uppgå till
högst 20 kr. för dag mot f. n. 15 kr.

Motionärerna i den vid riksdagens början väckta motionen 1973:1130
framhåller att den nuvarande totalramen om 15 kr. fastställdes redan
1966 och anser att densamma bör räknas upp med hänsyn till
penningvärdeförändringen sedan detta år. Därutöver bör — menar de —
en reell höjning av beloppet ske för hemmavarande förälder med
minderåriga barn. En på längre sikt fördelaktigare reform skulle enligt
motionärerna vara att för denna kategori försäkrade införa en obligatorisk
sjukpenningförsäkring med statsbidrag till hela avgiften eller större
delen därav.

Det i motionen aktualiserade spörsmålet bör enligt utskottets mening
ses i samband med den av riksdagen vid ett flertal tillfällen behandlade
frågan om ATP-poäng för bamavårdande arbete i hemmet. Enligt
utskottets mening måste det vara förenat med stora svårigheter att vid
utformningen av sjukförsäkringsskyddet för hemmamakar finna säkra
hållpunkter för en gradering i det enskilda fallet av sjukpenningens
storlek. Sjukpenningen är avsedd att ersätta ett inkomstbortfall. Överfört

SfU 1973:21

på hemmamakeförsäkringens speciella förhållanden innebär detta att man
vid utformandet av en obligatorisk sjukpenningförsäkring för hemmamakar
måste fastställa sjukpenningens belopp medledning aven uppskattning
av de kostnader i hemmet, som förorsakas av att hemmamakens
arbetsinsats bortfaller. Dessa utgifter varierar efter en mängd omständigheter,
bl. a. barnantal samt behovet av och kostnader för hjälp i hemmet.
Det skulle enligt utskottets mening knappast vara möjligt att inom ramen
för schablonregler komma fram till en rättvisande beräkning av dessa
utgifter. Härtill kommer att avgifterna för en obligatorisk sjukpenningförsäkring
för många familjer skulle bli mycket betungande, varför det —
såsom också motionärerna framhållit — skulle bli nödvändigt att lämna
bidrag till försäkringen av statsmedel. Utskottet anser principiella skäl
tala mot att man finansierar en försäkring av förevarande slag med
statsmedel. På grund härav och då kravet på en höjning av det frivilliga
sjukpenningtillägget får anses vara tillgodosett i propositionen avstyrker
utskottet bifall till motionen 1973:1130. Härigenom anser utskottet
också motionen 1973:1684 besvarad i vad den innehåller yrkande om
höjning av det frivilliga sjukpenningtillägget. Utskottet avstyrker således
bifall även till denna motion i berörda del.

Reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor

Enligt gällande bestämmelser kan studerande vara anslutna till den
obligatoriska sjukpenningförsäkringen för extrainkomster, som inte har
karaktär av engångsföreteelser. De studerande kan vidare teckna en
frivillig sjukpenningförsäkring om 15 kr. per dag med en karenstid på 18
dagar.

I propositionen 1973:63 angående studiesocialt stöd har föredraganden
— efter samråd med chefen för socialdepartementet — redovisat
riktlinjer för hur en särskild sjukförsäkring för personer med studiemedel
skall utformas. Föredraganden framhåller att man nu bör fatta beslut om
en sådan sjukförsäkring och att det bör uppdras åt centrala studiehjälpsnämnden
att i samråd med riksförsäkringsverket närmare utforma
bestämmelserna. Försäkringen bör enligt uttalanden i propositionen vara
obligatorisk för alla studerande med studiemedel och gälla under den tid
som studiemedel utgår. Den studerande bör under sjukdomstiden behålla
sin rätt till studiemedel. De återbetalningspliktiga studiemedlen bör i
efterhand reduceras med ett belopp motsvarande den återbetalningspliktiga
delen av studiemedlen per dag under de ersättningsberättigade
sjukdagarna. Karenstiden bör enligt propositionen sättas till 14 dagar. Av
uttalanden i propositionen 1973:63 framgår vidare att den frivilliga
sjukförsäkringen — i fortsättningen med förbättrade förmåner - alltjämt
kommer att i princip stå öppen för samtliga studerande och att
riksförsäkringsverket och centrala studiehjälpsnämnden skall utarbeta
erforderliga regler om samordning mellan den nya sjukförsäkringen för
studerande samt den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen.

Enligt motionärerna i motionen 1973:1145 innebär införandet av en

5 Riksdagen 1973. 11 sami. Nr 21

SfU 1973:21

särskild sjukförsäkring för studerande inte någon bra lösning. Motionärerna
anser att det skulle vara bättre att betrakta studiemedlen som
inkomster efter skatt och genom uppräkning med en tänkt skattesats
göra dem jämförbara med inkomst av förvärvsarbete. Härigenom skulle
de studerande kunna ingå i den allmänna försäkringen på villkor liknande
dem som gäller för förvärvsarbetande.

Utskottet anser att den i propositionen 1973:63 aviserade försäkringen
för studerande i förening med den i propositionen 1973:46
föreslagna höjningen av beloppen inom den frivilliga sjukförsäkringen
tillgodoser det i motionen framförda kravet på reformering av de
studerandes sjukförsäkringsvillkor. Utskottet avstyrker följaktligen bifall
till motionen 1973:1145.

Övergångsbestämmelser för återkallande enligt 11 kap. 7 § AFL

Enligt gällande bestämmelser kan försäkrad göra anmälan om undantagande
från försäkringen för tilläggspension såvitt angår inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning. Om undantagande skett, tas vid beräkning
av pensionsgrundande inkomst för tid efter ingången av året näst efter
det då anmälan gjorts hänsyn endast till inkomst av anställning.
Undantagandet får betydelse även för storleken av den försäkrades
sjukpenning genom att man vid placering i högre sjukpenningklass än
klassen nr 2 inte tar hänsyn till inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning. Ett undantagande innebär alltså att den försäkrade har rätt
till endast grundsjukpenning. Undantagande kan återkallas tidigast
fr. o. m. det årsskifte som inträffar sedan undantagandet ägt giltighet i
fem år. Har anmälan om undantagande återkallats, kan den försäkrade
inte ånyo göra sådan anmälan.

En konsekvens av sjukpenningutredningens förslag att slopa uppdelningen
i grundsjukpenning och tilläggssjukpenning är att vid undantagande
sjukpenningförsäkringen helt träder ur funktion såvitt gäller
annat än anställningsinkomst. Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande
över sjukpenningutredningens betänkande påpekat, att egenföretagare
som gjort anmälan om undantagande — om förslaget antas
oförändrat — kommer att förlora sitt grundskydd vid sjukdom. Verket
har framhållit att detta i vissa fall kan medföra avsevärda nackdelar och
förordat att övergångsbestämmelser införs för dessa fall.

Motionärerna i motionen 1973:1684 påpekar — med hänvisning till
riksförsäkringsverkets remissyttrande — att propositionens förslag för de
egna företagarna innebär en försämring, som inte kunnat förutses när
anmälan om undantagande gjorts. De anser det angeläget att egenföretagarna
informeras om konsekvenserna av den nya lagstiftningen och att
de erhåller möjlighet att återkalla anmälan om undantagande utan hinder
av att undantagandet ägt giltighet kortare tid än fem år. Då ett
återkallande får verkan tidigast från och med nästa årsskifte bör — menar
motionärerna - informationen till de berörda lämnas i god tid före den 1
januari 1974.

SfU 1973:21

De i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna i fråga om
försäkrade med inkomst som inte överstiger 4 500 kr. har uttryckligen
förklarats avse även försäkrade som gjort undantagande från försäkringen
för tilläggspension. Detta innebär att det endast är egenföretagare som
gjort undantagande och vilkas inkomst överstiger 4 500 kr. som förlorar
sitt grundskydd vid sjukdom. För dessa medför emellertid de nya
reglerna konsekvenser som enligt utskottets mening är mindre tillfredsställande.
Utskottet delar därför den av riksförsäkringsverket och
motionärerna framförda uppfattningen att bestämmelser bör införas, som
ger den försäkrade möjlighet att inom viss tid återkalla ett tidigare
undantagande i samband med övergången till det nya systemet oavsett
den förut berörda femårsregeln. Dessa bestämmelser bör enligt utskottets
mening lämpligen utformas på samma sätt som de vilka i propositionen
föreslås gälla i fråga om övergång från sjukpenningförsäkring med
karenstid till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid.
Utskottet anser således att ett tidigare undantagande bör kunna återkallas
före utgången av mars månad 1974. Sedan återkallelse skett blir
vederbörande sjukpenningförsäkrad för hela sin inkomst med eller utan
karenstid efter eget val.

Återkallelse av anmälan om undantagande från försäkringen får
betydelse också för beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Eftersom
pensionsgrundande inkomst fastställs för kalenderår bör återkallelse
som sker under tiden den 1 januari — den 31 mars 1974 i pensionshänseende
få retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 januari 1974.

Utskottet föreslår att bestämmelser av nu angiven innebörd tas in i
övergångsbestämmelserna. Intet bör hindra att återkallelse enligt dessa
bestämmelser sker redan under år 1973 med verkan från den nya lagens
ikraftträdande.

Kompletterande sjukförsäkring

I propositionen har departementschefen uttalat att den obligatoriska
sjukpenningförsäkringen bör vara den grund för medborgarnas skydd
under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälpförmåner bör anpassas.
Samtidigt bör den försäkrade genom sjukförmåner inte få en bättre
ekonomi än då han är frisk. I likhet med sjukpenningutredningen och
huvuddelen av remissinstanserna anser departementschefen det av samhällsekonomiska
skäl motiverat med en viss självrisk för det sammanlagda
försäkringsskyddet. Denna bör inte sättas högre än nödvändigt och i
första hand ta sikte på de mera kortvariga sjukdomsfallen. Eftersom
sjukpenningen från den allmänna försäkringen i propositionen föreslås ge
så hög kompensationsnivå som 90 % saknas enligt departementschefens
mening fog för att kompletterande sjukersättning utgår vid korttidssjukdom.
Sådan ersättning bör kunna komma i fråga endast vid längre
sjukdomsfall och medges efter en karenstid om 30 dagar. En riktpunkt
för kompensationsnivån bör enligt departementschefen vara att sjukpenning
och kompletteringsförmåner inte tillsammans ger högre ersätt -

SfU 1973:21

ning för inkomstbortfallet än omkring 95 %, varvid, om kompletteringsförmånerna
är skattefria, hänsyn måste tas härtill.

I motionen 1973:1685 har motionärerna framhållit att propositionen
måste tolkas så att karensfri sjukpenningförsäkring av inkomster överstigande
7,5 gånger basbeloppet inte kan tillåtas vare sig i form av
sjuklöneförmåner eller genom individuell försäkring och att det inte är
möjligt att träffa avtal om högre kompensationsnivå än 90 % för de första
30 sjukdagarna. Motionärerna anser det oacceptabelt att den fria
avtalsrätten på detta sätt inskränks.

Utskottet finner — i likhet med departementschefen — att en viss
självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet vid sjukdom är motiverad.
Med en kompensationsnivå av 90 % kan det enligt utskottets mening
inte föreligga anledning att medge kompletterande sjukersättning vid
korttidssjukdom. Utskottet kan därför inte biträda motionärernas förslag
i denna del. Vad särskilt angår den sammanlagda kompensationsnivån i
inkomstlägen över 7,5 gånger basbeloppet tolkar utskottet propositionen
så att de principer som gäller beträffande inkomster som täcks av
sjukförsäkringen, dvs. inkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet, skall
tillämpas även beträffande inkomster över denna gräns. Detta innebär att
det ej föreligger hinder att utge kompletterande sjukersättning intill 90 %
eller — efter 30 dagars karenstid — 95 % av inkomsten. Utskottet
förutsätter vidare att någon förändring beträffande storleken av de
sjukförmåner som kan utgå efter försäkring i vissa äldre sjukkassor (ex.
Framtidsförbundet) inte kommer att ske. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda bifall till motionen 1973:1685.

Övriga frågor

Motionärerna i motionen 1973:1684 har understrukit betydelsen av
att sådana personer som berörs av sjukpenningomläggningen erhåller
information om innebörden av de nya bestämmelserna.

Vid bifall till propositionerna 1973:45, 1973:46, 1973:47, 1973:49
och 1973:56 träder den 1 januari 1974 en omfattande socialförsäkringsreform
i kraft. Det säger sig självt att en reform av denna storleksordning
måste föregås av ett omfattande informationsprogram. Det kan enligt
utskottets mening därför förutsättas att berörda myndigheter så långt
möjligt kommer att verka för att de nya bestämmelserna blir kända för
allmänheten. Något särskilt tillkännagivande anser utskottet därför inte
erforderligt och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen
1973:1684 i denna del.

Mot de delar av propositionen som inte upptagits tili särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. I övergångsbestämmelserna
har intagits en föreskrift om att vad i vissa bestämmelser
angetts för det fall att någon uppbär kontant arbetsmarknadssstöd skall
tillämpas när omställningsbidrag uppbärs efter utgången av år 1973.
Denna regel bör enligt utskottets mening gälla även vid tillämpning av

SfU 1973:21

bestämmelserna i 3 kap. 10 § AFL. Utskottet förordar därför även i
denna del en ändring av förslaget till övergångsbestämmelser.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

A. beträffande ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

att riksdagen — med anledning av propositionen 1973:46 och
med bifall till motionen 1973:1684 i motsvarande del —
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Denna lag Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser före ikraftträdandet.

Den som är för tilläggspension.

Den som vid månad 1974.

Försäkrad som enligt 11 kap.
7 § anmält undantagande från försäkringen
för tilläggspension får
före utgången av mars månad
1974 - utan hinder av de särskilda
villkoren i andra stycket första
punkten nämnda paragraf - återkalla
denna anmälan med verkan
från och med ingången av år 1974.
I fall som här avses skall beträffande
val av karenstid för sjukpenningförsäkring
bestämmelserna i
föregående stycke äga motsvarande
tillämpning.

Bestämmelserna i före ikraftträdandet.

SfU 1973:21

Kungl. Maj.ts förslag

melserna om försäkrad som uppbär
kontant arbetsmarknadsstöd i
tillämpliga delar gälla. Då beslut
om ålderspension eller förtidspension
meddelas i fall då någon
uppburit omställningsbidrag, skall
bestämmelserna i 17 kap. 4 § andra
stycket om kontant arbetsmarknadsstöd
i tillämpliga delar
gälla.

Utskottets förslag

melserna om försäkrad som uppbär
kontant arbetsmarknadsstöd i
tillämpliga delar gälla. Motsvarande
skall gälla vid tillämpning av
bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Då
beslut om ålderspension eller förtidspension
meddelas i fall då någon
uppburit omställningsbidrag,
skall bestämmelserna i 17 kap. 4 §
andra stycket om kontant arbetsmarknadsstöd
i tillämpliga delar
gälla.

B. beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen 1973:46 antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

2) lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension,

3) lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:
261),

4) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare,

5) lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av
yrkesskadelivräntor m. m.,

6) lag om ändring i förordningen (1954:519) angående
kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.;

C. beträffande förslag om höjning av det frivilliga sjukpenningtillägget
för hemmamake

att riksdagen avslår motionen 1973:1 130 i motsvarande del;

D. beträffande utredning angående en särskild tilläggssjukpenning för
hemmavarande förälder

att riksdagen avslår motionen 1973:1130 i motsvarande del;

E. beträffande de studerandes sjukförsäkringsvillkor

att riksdagen avslår motionen 1973:1145;

F. beträffande kompletterande sjukförsäkring

att riksdagen avslår motionen 1973:1685;

G. beträffande särskild information

att riksdagen avslår motionen 1973:1684 i motsvarande del;

SfU 1973:21

H. beträffande sjukpenningförsäkring för vissa ensamstående

att riksdagen avslår motionen 1973:281;

I. beträffande anslagets storlek

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
framlagda förslag till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 2 220 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1973

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Jonsson i Mora (fp), fröken Sandell
(s), herrar Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm
(c), Persson i Stockholm (s), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c),
herrar Marcusson (s), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Nybro (c),
fröken Bergström (fp), herrar Lindström (s) och Andersson i Ljung (m).

Reservationer

1. av herr Jonsson i Mora (fp) och fröken Bergström (fp) vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 52 med
”Det i” och slutar på s. 53 med ”berörda del” bort ha följande lydelse: 1

motionen 1973:1130 föreslås en mer långsiktig reform som enligt
motionärerna bör övervägas i linje med förslaget om ATP-poäng för
barnavårdande arbete i hemmet, nämligen att för denna kategori införa
en obligatorisk sjukpenningförsäkring med statsbidrag till hela avgiften
eller större delen därav. Enligt utskottets mening är en reform i
motionens syfte angelägen och bör närmare utredas. De ekonomiska
konsekvenserna av en sådan reform måste givetvis belysas ingående.
Bland de frågor som kräver närmare utredning är den nivå på vilken
sjukpenningen för hemarbetande bör läggas. Sjukpenningen är avsedd att
ersätta inkomstbortfall, överfört på hemmamakeförsäkringens speciella
förhållanden innebär detta att man vid utformandet av en obligatorisk
sjukpenningförsäkring för hemmamake bör fastställa sjukpenningen med
ledning av en uppskattning av de kostnader i hemmet, som förorsakas av
att hemmamakens arbetsinsats bortfaller. Då avgifterna för en obligatorisk
sjukpenningförsäkring skulle kunna bli mycket betungande för
många familjer bör utredningen också överväga möjligheten att lämna
bidrag till försäkringen med statsmedel.

dels att utskottet under D bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:1130 i motsvarande

SfU 1973:21

del hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående en

särskild tilläggssjukpenning för hemmavarande förälder med

vård av minderårigt barn;

2. av herr Jonsson i Mora (fp) och fröken Bergström (fp) vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”motionen 1973:1145” bort ha
följande lydelse:

I motionen 1973:1145 framhålls att en särlösning i fråga om de
studerandes sjukförsäkring inte är den lämpligaste vägen. Utskottet
ansluter sig till motionärernas uppfattning att de studerande bör inordnas

i den allmänna försäkringen på villkor liknande dem som gäller för de

förvärvsarbetande. Motionärerna föreslår att studiemedlen — lån plus
bidrag — betraktas som inkomst efter skatt och räknas upp med en tänkt
skattesats och därigenom görs jämförbara med inkomst av förvärvsarbete.
Enligt utskottets mening bör en sådan lösning kunna övervägas.

Enligt de riktlinjer för den särskilda sjukförsäkringen för studerande,
som redovisas i propositionen 1973:63, kommer denna att bli obligatorisk
endast för studerande med studiemedel, medan övriga studerande
hänvisas till den frivilliga försäkringen. Utskottet anser det angeläget att
även studerande vilka inte uppbär studiemedel kan inordnas i en
obligatorisk sjukpenningförsäkring.

dels att utskottet under E bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:1145 hos Kungl.
Maj:t anhåller att förslag snarast föreläggs riksdagen om en
reformering av de studerandes sjukförsäkringsvillkor.

GOTAB 73 3646 S Stockholm 1973