Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 19 år 1973

SfU 1973:19

Nr 19

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973: 47 angående förbättrade familjeförmåner inom den allmänna
försäkringen, m. m., jämte motioner.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag om betydande förbättringar av
samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer, särskilt i anslutning till
barns födelse och vid vård av sjukt eller handikappat barn.

I fråga om stödet i samband med barns födelse föreslås att den nuvarande
moderskapsförsäkringen ersätts av en föräldraförsäkring med
garantinivå. Garantinivån skall innebära ett grundläggande försörjningsskydd
i form av föräldrapenning med 25 kr. om dagen under sex månader
i anslutning till barnets födelse. Till försäkrade med rätt till
högre sjukpenning än garantinivån föreslås föräldrapenningen utgå med
samma belopp som sjukpenningen. För tiden efter barnets födelse avses
att den av barnets föräldrar som ombesörjer den huvudsakliga vården
av barnet skall bli berättigad till föräldrapenningen. Enligt förslaget
skall föräldrarna själva få avgöra vem av dem som skall stanna hemma
hos barnet och uppbära föräldrapenningen. Förslaget om föräldrapenning
innebär en ersättning vid barns födelse som avsevärt överstiger den
nuvarande moderskapsförsäkringens förmåner särskilt för de lägst avlönade
och för dem som inte haft förvärvsarbete viss tid före bamafödseln.
Föräldrapenningen skall liksom sjukpenningen utgöra skattepliktig
inkomst och därigenom bli ATP-grundande.

Vidare föreslås rätt till sjukpenning för förälder som behöver ta vård
om sjukt barn och för fader som behöver ta vård om äldre barn i samband
med att ytterligare barn föds i familjen.

Förbättringar föreslås också i fråga om det särskilda vårdbidrag som
utgår om barn på grund av sjukdom eller allvarligt handikapp är i behov
av särskild tillsyn och vård. Vårdbidraget höjs till samma nivå som förtidspensionen
inom folkpensioneringen, samtidigt som förmånen blir
skattepliktig och ATP-grundande för den förälder som vårdar barnet.

Propositionen innehåller även förslag om en förstärkning av barnpensionerna
så att mer enhetliga regler skapas för barnpensioner och
bidragsförskott. Barnpensionen från folkpensioneringen höjs till 40 %
av basbeloppet i de fall då änkepension eller barnpension från tilläggspensioneringen
inte utgår och till 60 % av basbeloppet för barn vars
båda föräldrar avlidit. Vidare höjs åldersgränsen för barnpensionen från
16 år till 18 år.

1 Riksdagen 1973.11 sami. Nr 19

SfU 1973:19

De nämnda familjepolitiska reformerna föreslås träda i kraft den
1 januari 1974. Kostnadsökningen för de förbättrade förmånerna beräknas
till ca 275 milj. kr. för helt år.

Författningsförslagen är av följande lydelse.

SfU 1973:19

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962: 381) om allmän försäkring1,

dels att 3 kap. 12—14 §§,8 kap. 5 och 6 §§, 9 kap. 3—5 §§, 10 kap.

4 §, 16 kap. 5 § och 20 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 9 § och 9 kap.

6 § av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

9 §

Hos allmän försäkringskassa inskriven
försäkrad förälder som för
vård av barn, vilket ej fyllt tio år,
under barnets sjukdom behöver
helt eller delvis avstå från förvärvsarbete,
äger rätt till sjukpenning
om hans sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till i 1 §
första stycket angivet belopp. Därvid
äga bestämmelserna i 7 § första
och andra styckena motsvarande
tillämpning.

Även om sjukdom ej föreligger
äger fader, som avstår från förvärvsarbete
för vård av barn som
i första stycket sägs när sådant påkallas
i anslutning till annat barns
födelse, rätt till sjukpenning under
de i första stycket nämnda
förutsättningarna.

Sjukpenning enligt första och
andra styckena utgår för högst tio
dagar varje år för försäkrad förälder
som har barn i sin vård eller,
där föräldrar gemensamt ha
barn i sin vård, för föräldrarna
tillsammans. Utan hinder av vad
nu sagts får förälder, som vanligen
icke har barn i sin vård men
som tillfälligt vårdar barn, i fall
som avses i första eller andra
stycket åtnjuta sjukpenning enligt
vad där sägs inom ramen för det
antal dagar, för vilket sjukpenning
kan utgå till den andre av föräldrarna
enligt första punkten.

* Enligt den lydelse som föreslagits i prop. 1973: 46.
lf Riksdagen 1973.11 sami. Nr 19

SfU 1973:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §2

Kvinnlig försäkrad, sorn är inskriven
hos allmän försäkringskassa
eller skulle hava varit inskriven
därest hon uppfyllt åldersvillkoret
i 1 kap. 4 §, äger vid barnsbörd
rätt till moderskapspennin
g. Moderskapspenning utgör
vid enkelbörd ettusenåttio kronor
och vid flerbörd nämnda belopp
ökat med femhundrafyrtio kronor
för varje barn utöver ett.

Av moderskapspenningen äger
den försäkrade lyfta trehundra
kronor före nedkomsten, dock tidigast
å etthundratjugonde dagen
före den beräknade tidpunkten
därför.

* Senaste lydelse 1966:350.

Försäkrad förälder som icke
förvärvsarbetar äger i samband
med barns födelse rätt till f ö räldrapenning.

Föräldrapenning utgår om föräldern
varit inskriven hos allmän
försäkringskassa under minst etthundraåttio
dagar i följd närmast
före barnets födelse eller den beräknade
tidpunkten för denna.
Föräldrapenning får utgå även om
föräldern icke varit inskriven hos
försäkringskassa enligt vad nu
sagts men skulle ha varit inskriven
om kassan ägt kännedom om samtliga
de förhållanden som förelegat.

Hel föräldrapenning utgår med
tjugufem kronor om dagen (garantinivå).
Har föräldern under
minst tvåhundrasjuttio dagar i
följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför varit,
eller skulle föräldern, om försäkringskassan
haft kännedom om
samtliga föreliggande förhållanden,
ha varit försäkrad för en
sjukpenning överstigande nämnda
belopp, utgår föräldrapenningen
med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning enligt 4 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i
sin vård, utgår föräldrapenning
över garantinivån till fadern endast
under förutsättning att även
modern är eller enligt vad förut
sagts bort vara försäkrad för sjukpenning
överstigande garantinivån.
Undantag från vad nu sagts får
medgivas när det visas att modern
till följd av sjukdom eller av andra
särskilda skäl icke kan anses ha
möjlighet att vårda barnet.

Villkor om inskrivning hos försäkringskassa
eller försäkring för
viss sjukpenning som angives i
denna paragraf anses uppfyllt om
det berott på åldersregeln i 1 kap.
4 § att villkoret ej kunnat uppfyllas.

SfU1973:19

Nuvarande lydelse

Även om sjukdom som i 7 §
sägs icke är för handen, utgår tillläggssjukpenning
till kvinnlig försäkrad,
som i anledning av barnsbörd
avhåller sig från förvärvsarbete,
såframt hon omedelbart före
nedkomsten eller den beräknade
tidpunkten därför under minst
tvåhundrasjuttio dagar i följd varit
placerad i sjukpenningklass nr
3 eller högre sjukpenningklass eller
skulle hava varit placerad i sådan
sjukpenningklass, därest hon
uPPfyllt åldersvillkoret i 1 kap.
4§.

Sjukpenningen utgår tidigast
från och med den sextionde dagen
före den beräknade tidpunkten
för nedkomsten och senast från
och med förlossningsdagen. Sjukpenningen
utgår endast för dag
då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete
och längst till etthundraåttionde
dagen efter förlossningsdagen
eller efter den tidigare
dag då sjukpenningen började utgå.
Rätten till fortsatt sjukpenning
upphör, om kvinnan under nämnda
tid utför förvärvsarbete under
mer än trettio dagar. Därvid medräknas
ej dag då barnet åtnjuter
sjukhusvård.

Från och med den trettionde
dagen efter förlossningsdagen utgår
sjukpenning endast om kvinnan
har eller på grund av sjukdom
är förhindrad att hava barnet i sin
vård.

Sjukpenning för tid före förlossningen
utgår först från och
med den dag kvinnan hos den allmänna
försäkringskassan anmält
sin önskan att erhålla sjukpenning,
där ej hinder mött för anmälan
eller särskilda skäl till annat föranleda.

Till sjukpenning enligt denna
paragraf utgår ej barntillägg.

Föreslagen lydelse

§3

Moder äger rätt till föräldrapenning
tidigast från och med den
sextionde dagen före den beräknade
tidpunkten för barnets födelse.
För tiden efter barnets födelse
är den av föräldrarna som till huvudsaklig
del ombesörjer vården
om barnet berättigad till föräldrapenning.
Moder äger dock rätt till
föräldrapenning till och med den
tjugunionde dagen efter förlossningsdagen
även om hon ej har
barnet i sin vård.

Föräldrapenning utgår under
högst etthundraåttio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får
utgå längst till etthundraåttionde
dagen efter den då barnet fötts
eller, då föräldrarna till följd av
barnets sjukdom under viss del av
denna tid varit förhindrade att
vårda barnet, däremot svarande
längre tid, dock längst till två.
hundrafyrtionde dagen efter barnets
födelse.

1 fråga om föräldrapenning skola
bestämmelserna i 7 § första och
andra styckena äga motsvarande
tillämpning. Föräldrapenning får
ej utgå i den mån den försäkrade
uppbär sjukpenning enligt denna
lag.

Föräldrapenning utgår ej till
båda föräldrarna för samma dag.
Utan hinder härav får dock halv
föräldrapenning utgå till båda föräldrarna
för samma dag, när de
avlösa varandra i vården av barnet.

* Senaste lydeke 1969:203.

SfU 1973:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Försäkrad, som äger rätt till
moderskapspenning, må ej åtnjuta
grundsjukpenning eller barntilllägg
för tiden från och med förlossningsdagen
till och med den
tjugunionde dagen därefter.

Fosterföräldrar likställas vid tilllämpningen
av bestämmelserna
om föräldrapenning med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid
innan de fått barnet i sin vård och
får utgå längst till tvåhundrafyrtionde
dagen efter den då barnet
fötts.

I den mån föräldrapenning ej
utgått till dem enligt bestämmelserna
i 13 § äga adoptivföräldrar
i anslutning till att de få adoptivbarn
som ej fyllt tio år i sin vård
rätt till föräldrapenning under
sammanlagt tjugu dagar. Detsamma
skall gälla fosterföräldrar som
mottaga barn i avsikt att adoptera
det.

8 kap.

Rätt till folkpension i form av
barnpension tillkommer
barn, vars fader eller moder eller
båda föräldrar avlidit och som
icke fyllt sexton år.

Rätt till barnpension föreligger
ej för barn utom äktenskap, därest
den avlidne enligt avtal, som är
bindande för barnet, åtagit sig att
till dess underhåll utgiva visst belopp
en gång för alla.

Barnpension utgör för år räknat
tjugufem procent av basbeloppet.
För barn, vars båda föräldrar avlidit,
utgör dock barnpensionen
trettiofem procent av basbeloppet.

* Senaste lydelse 1971: 887.

* Senaste lydelse 1964:146.

§4

Rätt till folkpension i form av
barnpension tillkommer
barn, vars fader eller moder eller
båda föräldrar avlidit och som
icke fyllt aderton år.

Har avliden förälder enligt avtal,
som är bindande för barn
utom äktenskap, åtagit sig att till
dess underhåll utgiva visst belopp
en gång för alla, föreligger rätt
till barnpension endast i den mån
pensionen överstiger en efter underhållsskyldigheten
lämpad livränta,
vilken inköpes åt barnet för
erlagt engångsbelopp.

§8 .4

Barnpension utgör för år räknat
tjugufem procent av basbeloppet.
Barnpension skall dock alltid utgå
med sådant belopp att pensionen,
i förening med pensionsförmåner,
som enligt bestämmelserna i andra
stycket skola beaktas, utgör

SfU 1973:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. för barn, vars båda föräldrar
avlidit, trettio procent av basbeloppet
efter envar av föräldrarna,

2. för barn, som samtidigt uppbär
bidragsförskott enligt lagen
(1964:143) om bidragsförskott,
trettio procent av basbeloppet
samt

3. för barn, som i annat fall
uppbär barnpension efter en av
föräldrarna, fyrtio procent av basbeloppet.

Vid tillämpning av bestämmelserna
i föregående stycke beaktas
barnet tillkommande tilläggspension
i form av barnpension samt, i
fall som avses i punkt 3, folkpension
i form av änkepension, vilken
utgår till kvinna som är moder till
barnet eller varit gift med barnets
fader eller har eller har haft barn
med denne, under förutsättning att
barnet och kvinnan stadigvarande
sammanbo. Åro flera barn berättigade
till barnpension fördelas vid
avräkning änkepensionen lika mellan
barnen.

9 kap.

3 §«

Försäkrad äger för tid före den
månad då han fyller sexton år rätt
till vårdbidrag i form av inval iditetsersättning,
därest
han på grund av sjukdom, psykisk
efterblivenhet, vanförhet eller annat
lyte för avsevärd tid och i avsevärd
omfattning är i behov av
särskild tillsyn och vård.

Åtnjuter försäkrad som avses i Åtnjuter försäkrad som avses i
2 § första stycket andra punkten 2 § första stycket andra punkten

eller andra stycket icke pension eller andra stycket icke pension

enligt denna lag, äger han, därest enligt denna lag, äger han, därest

han fyllt sexton år, rätt till inva- han fyllt sexton år, rätt till in liditetsersättning

för tid före den validitetsersättning för

månad då han fyller sextiosju år. tid före den månad då han fyller

sextiosju år.

Invaliditetsersättning må vara begränsad till viss tid.

Vad i 2 § tredje stycket stadgas
skall äga motsvarande tillämpning

• Senaste lydelse 1966: 236.

SfU 1973:19

Nuvarande lydelse

beträffande invaliditetsersättning.
Konungen må dock förordna att
sådan ersättning skall utgivas för
tid då den försäkrade vistas utom
anstalten utan att vårdas genom
dess försorg.

Invaliditetsersättning enligt första
stycket och sådan ersättning enligt
andra stycket till försäkrad,
som avses i 2 § första stycket andra
punkten, utgör för år räknat
sextio procent av basbeloppet. Invaliditetsersättning
i annat fall utgör,
allt efter hjälpbehovets omfattning
eller merutgiftemas storlek,
för år räknat sextio eller trettio
procent av basbeloppet.

Vid tillämpning av 2 och 3 §§
skall såsom blind anses den vars
synförmåga, sedan ljusbrytningsfel
rättats, är så nedsatt att han saknar
ledsyn.

Om pensionstillskott, hustrutill lägg

och kommunalt bostadstillägg
förordnar Konungen med riksdagen.

’ Senaste lydelse 1969: 206.

Föreslagen lydelse

Invaliditetsersättning till försäkrad,
som avses i 2 § första stycket
andra punkten, utgör för år räknat
sextio procent av basbeloppet. Invaliditetsersättning
i annat fall utgör,
allt efter hjälpbehovets omfattning
eller merutgiftemas storlek,
för år räknat sextio eller trettio
procent av basbeloppet.

Försäkrad förälder äger för vård
av barn som ej fyllt sexton år rätt
till vårdbidrag om barnet
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp
för avsevärd tid och i avsevärd
omfattning är i behov av särskild
tillsyn och vård.

Vårdbidrag utgår med belopp
motsvarande hel förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills
vidare. Behovet av bidrag skall
omprövas vart tredje år, såvida ej
skäl föreligga för omprövning med
kortare mellanrum.

§7

Vid tillämpning av 2 och 3 §§
skall såsom blind anses den vars
synförmåga, sedan ljusbrytningsfel
rättats, är så nedsatt att han
saknar ledsyn.

Vad i 2 § tredje stycket stadgas
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande invaliditetsersättning
och vårdbidrag. Konungen äger
dock förordna att sådana förmåner
skola utgivas för tid då någon
vistas utom anstalten utan att vårdas
genom dess försorg.

SfU 1973:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Om pensionstillskott, hustrutilllägg
och kommunalt bostadstillägg
förordnar Konungen med riksdagen.

10 kap.

4 §

Är någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner, utgives
endast den största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter

den sist avlidne mannen.

Föreligger för samma månad
rätt till förtidspension samt änkepension
eller hustrutillägg, utgives
endast en av förmånerna. Utgives
i enlighet härmed änkepension eller
hustrutillägg, skall vid tillämpning
av 3 kap. 3, 5 och 8 §§ samt
4 kap. 3 § anses som om den försäkrade
kommit i åtnjutande av
förtidspension.

Föreligger för samma månad
rätt till två eller flera av förmånerna
barnpension, förtidspension,
änkepension eller hustrutillägg, utgives
endast en av förmånerna. Utgives
i enlighet härmed änkepension
eller hustrutillägg, skall vid
tillämpning av 3 kap. 3, 5 och 8 §§
samt 4 kap. 3 § anses som om den
försäkrade kommit i åtnjutande av
förtidspension.

16 kap.

5 §8

Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade
fyller sextiosju år eller, om han önskar att pensionen skall börja
utgå tidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

Förtidspension, barntillägg, invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning
utgå från och med den
månad, varunder rätt till förmånen
inträtt. I fall som avses i 1 § andra
stycket utgår dock förtidspension
från och med månaden näst efter
den, då beslutet om pension meddelats.

Förtidspension, barntillägg, invaliditetstillägg,
invaliditetsersättning
och vårdbidrag utgå från och
med den månad, varunder rätt till
förmånen inträtt. I fall som avses
i 1 § andra stycket utgår dock förtidspension
från och med månaden
näst efter den, då beslutet om pension
meddelats.

Familjepension utgår från och med den månad då den försäkrade
avlidit eller, om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller förtidspension,
från och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat.

Pension må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars
make uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att det sammanlagda
beloppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt
6 kap. 2 § eller 7 kap. 4 §.

• Senaste lydelse 1972:166.

SfU 1973:19

Föreslagen lydelse
20 kap.

2 §»

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av bestämmelse
i 3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap.
1 § om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn som
där sägs likställas fosterbarn.

Vid tillämpning av bestämmelse
i 3 kap. 1 och 9 §§ samt 21 kap.
1 § om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn som
där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning
av bestämmelserna i 3 kap. 9
och 12—14 §§ samt 9 kap. 4 § likställas
den, med vilken förälder är
eller varit gift eller har eller har
haft barn om de stadigvarande
sammanbo.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

2. Moderskapspenning får efter ikraftträdandet utbetalas i anledning
av barnsbörd som inträffat dessförinnan. Har kvinna före utgången av
år 1973 uppburit förskott på moderskapspenning får hon uppbära återstående
del av moderskapspenningen utan hinder av att barnsbörden
inträffat efter den 1 januari 1974.

3. Har kvinna i anledning av barnsbörd uppburit moderskapspenning
eller förskott därå, skall från föräldrapenning som utgår i anledning
av barnets födelse avräknas ett belopp av sex kronor för dag.

4. Tid då tilläggssjukpenning utgått enligt bestämmelserna i 3 kap.
13 § i nuvarande lydelse avräknas från den tid föräldrapenning får utgå
enligt de nya bestämmelserna i sagda paragraf.

5. Rätt till vårdbidrag i form av invaliditetsersättning upphör med utgången
av år 1973. Utan hinder av att lagen icke trätt i kraft får allmän
försäkringskassa under år 1973 besluta att förmån enligt de nya bestämmelserna
i 9 kap. 4 § skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1974.

6. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares avskedande
i anledning av äktenskap eller havandeskap m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares
avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. m.
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Kvinnlig arbetstagare, som sedan minst ett år haft stadigvarande anställning
hos arbetsgivaren, må icke skiljas från anställningen på den
grund att hon blivit havande eller fött barn.

• Senaste lydelse 1971: 887.

SfU 1973:19

Nuvarande lydelse

Ej heller må arbetsgivaren, där
han har vetskap om havandeskapet
eller barnsbörden, skilja arbetstagaren
från anställningen på
den grund att hon i samband med
havandeskapet eller barnsbörden
avhåller sig från arbetet under skälig
tid, högst sex månader. Vad
sålunda stadgas skall dock ej gälla,
därest arbetstagaren underlåter att,
på förfrågan av arbetsgivaren, utan
dröjsmål underrätta denne om att
hon önskar återinträda i arbetet efter
bortovaron. Arbetsgivaren är
ej pliktig att låta återinträdet ske
tidigare än tre veckor från det han
mottagit meddelande om den dag,
då återinträdet kan äga rum, eller
från det arbetstagaren utan föregående
meddelande inställt sig hos
honom.

Föreslagen lydelse

Arbetsgivare må ej med vetskap
om havandeskapet eller barnets
födelse skilja arbetstagare, som
sedan minst ett år haft stadigvarande
anställning hos honom, från
anställningen på den grund att arbetstagaren
i samband med havandeskap
eller barns födelse avhåller
sig från arbetet under högst sex
månader eller den längre tid föräldrapenning
utgår till honom enligt
3 kap. 13 § andra stycket andra
punkten lagen (1962: 381) om
allmän försäkring. Vad sålunda
stadgas skall dock ej gälla, därest
arbetstagaren underlåter att, på
förfrågan av arbetsgivaren, utan
dröjsmål underrätta denne om att
han önskar återinträda i arbetet
efter bortovaron. Arbetsgivaren är
ej pliktig att låta återinträdet ske
tidigare än tre veckor från det han
mottagit meddelande om den dag,
då återinträdet kan äga rum, eller
från det arbetstagaren utan föregående
meddelande inställt sig hos
honom. Förbudet mot avskedande
gäller ej, därest arbetstagaren avhåller
sig från arbetet i mer än
två perioder.

Avhåller sig arbetstagare från
arbetet i samband med att han i
sitt hem mottager barn såsom fosterbarn
eller adoptivbarn äga bestämmelserna
i andra stycket motsvarande
tillämpning, dock längst
till den tvåhundrafyrtionde dagen
efter barnets födelse.

överlåtelse av företag eller fartyg må icke inverka på den rätt som
enligt denna paragraf tillkommer arbetstagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

t2 Riksdagen 1973.11 sami. Nr 19

SfU 1973:19

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ lagen (1964: 143) om bidragsförskott
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Bidragsförskott utgår icke därest

a) barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige;

b) det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige
i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande
vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och
andra styckena;

c) det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt
eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) den underhållsskyldige gentemot
barn utom äktenskap enligt
avtal, som är bindande för barnet,
åtagit sig att till dess underhåll utgiva
visst belopp en gång för alla;
eller

e) vårdnadshavaren utan giltigt d) vårdnadshavaren utan giltigt

skäl underlåter att vidtaga eller skäl underlåter att vidtaga eller

medverka till åtgärder för att få medverka till åtgärder för att få

underhållsbidrag eller faderskap underhållsbidrag eller faderskap

till barnet fastställt. till barnet fastställt.

4 §i

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av det i 1 kap. 6 §
lagen om allmän försäkring omförmälda basbeloppet.

Skall bidragsförskott utgå i för- Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som mo- hållande till såväl fader som moder
eller är barnet berättigat till der eller är barnet berättigat till

barnpension enligt 8 kap. 5 § la- barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen
om allmän försäkring, utgör gen om allmän försäkring, utgör

dock bidragsförskottet i förra fal- dock bidragsförskottet trettio pro let,

i förhållande till varje under- cent av basbeloppet, i förra fallet

hållsskyldig, tjugofem och i senare i förhållande till varje underhålls fallet

tio procent av basbeloppet, skyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag
betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskott skillnaden mellan
förskottsbelopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets
belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre belopp än underhållsbidraget,
därest vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller
medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

1 Senaste lydelse 1970:147.

SfU 1973:19

Motionerna

A. i anledning av propositionen väckta motioner:

motionen 1973: 1647 av fru Hjelm-Wallén (s) vari hemställs att riksdagen 1.

uttalar att adoptivföräldrar och fosterföräldrar som mottar barn i
adoptionsavsikt principiellt skall likställas med biologiska föräldrar, varvid
adoptivbarns ankomst till familjen jämställs med andra barns födelse,

2. uppdrar åt Kungl. Maj:t att — sedan erfarenheter vunnits av den
nya stödformen och av avgränsningsmöjlighetema — återkomma med
förslag i enlighet med vad som i motionen anförts angående föräldrapenning
och anställningstrygghet för adoptivföräldrar och fosterföräldrar
som mottar barn i adoptionsavsikt;

motionen 1973: 1648 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs ”att det
är angeläget vid framtida förbättringar i familjestödet i samband med
barns födelse vad beträffar längden av den tid föräldrapenning kan utbetalas
att särskild hänsyn tages till de familjer där modem måste avbryta
sitt förvärvsarbete tidigare än strax före barnets födelse av skäl
som anknyter till moderns arbetsförhållanden eller hälsa”;

motionen 1973: 1686 av fröken Andersson i Stockholm (c) och fm
Olsson i Hölö (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen
1973: 47 beslutar

1. att föräldrapenning skall utgå under sammanlagt 12 månader till
endera av föräldrarna dock att där båda föräldrarna förvärvsarbetar
ingen av dem ensam får uppbära föräldrapenning mer än 8 månader,

2. att anställningsskyddet för förälder utsträcks till 12 månader;

motionen 1973: 1687 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen

1. hos Kungl. Maj:t anhåller om ett samlat utbyggnadsprogram för
familjestödet, innefattande en utsträckning av ersättningstiden inom
föräldraförsäkringen till tolv månader,

2. beslutar att förälder eller annan vårdnadshavande som på läkares
rekommendation vistas hos barn under sju års ålder som vårdas på
sjukhus skall ha rätt till sjukpenning och rätt att vistas på sjukhuset
på samma ekonomiska villkor som gäller för patienter;

motionen 1973: 1688 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Hamrin
(fp) vari hemställs att riksdagen vid behandling av propositionen
1973: 47

I. beslutar

1. ge möjlighet till ett förskottsuttag av föräldrapenning med 500 kr.

SfU 1973:19

och motsvarande reduktion av den löpande dagersättningen eller ersättnings
tiden,

2. likställa foster- och adoptivföräldrar med biologiska föräldrar i
fråga om rätten till föräldrapenning och anställningsskydd vid adoption
eller fosterhemsplacering av barn före skolåldern,

II. ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts rörande
sjukpenning vid vård av sjukt barn och vårdbidrag för svårt handikappat
barn,

III. uppdrar åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext;

motionen 1973: 1689 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1973: 47 beslutar att barnpension
från folkpensioneringen skall utgå med 40 % av basbeloppet även
i de fall då änkepension utgår, samt att vederbörande utskott vidtar erforderliga
konsekvensändringar i föreliggande förslag till lagtext.

B. vid riksdagens början väckta motioner:

motionen 1973: 73 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till vårdnadsbidrag
för hörselskadat barn som för sitt handikapp vistas på skola utanför
hemmet att utgå till föräldrarna för all den tid barnet vistats i sitt hem
under veckoslut, helger m. m.;

motionen 1973: 151 av herr Bengtsson i Landskrona (s) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om sådan
ändring i lagen om allmän försäkring att tilläggssjukpenning till kvinnlig
försäkrad i fall av för tidig födsel enligt vad i motionen anförts kan
utgå efter etthundraåttionde dagen efter förlossningsdagen;

motionen 1973: 154 (jfr 1973: 163) av herrar Fälldin (c) och Helén
(fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag
angående rätt för hemarbetande att tillgodoräkna sig pensionsår inom
tilläggspensioneringen för bamavårdande insatser i hemmet;

motionen 1973: 639 av fröken Andersson i Stockholm m. fl. (c) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring
i 3 kap. lagen om allmän försäkring, att tilläggssjukpenning vid
barnsbörd utgår om kvinnan på grund av barnets sjukdom är förhindrad
att ha det i sin vård och under förutsättning att läkare styrker barnets
behov av kontakt med och närhet till modem;

motionen 1973: 643 (jfr 1973: 241) av herr Bohman m. fl. (m) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och
förslag syftande till att arbete med vård av egna barn skall granda
pensionsrätt inom ATP enligt i motionen 1973: 241 angivna riktlinjer;

SfU 1973:19

motionen 1973: 843 (jfr 1973: 241) av herr Bohman m. fl. (m) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och
förslag angående rätt till utsträckt tjänstledighet med bevarad anställningstrygghet
för föräldrarna i samband med barnsbörd och vård av
små barn i enlighet med vad som anförts i motionen 1973: 241;

motionen 1973: 1133 av herr Hamrin m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om ändrade bestämmelser angående
vårdbidrag från allmänna försäkringen i enlighet med vad som anförts
i motionen;

motionen 1973: 1153 av herrar Romanus (fp) och Möller (fp) vari
hemställs

1. att riksdagen beslutar att moderskapspenning eller föräldrapenning
skall utgå vid adoption av barn under skolåldern, varvid barnets
ankomst till familjen likställs med barnets födelse vid biologiskt föräldr
askap,

2. att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext;

motionen 1973: 1154 av fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i
Nybro (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att den som adopterar barn som är i späd ålder får ekonomiskt
stöd genom allmänna försäkringen i samma omfattning som det som
utgår vid barnsbörd,

2. att i anslutning till adoption föräldrapenning utgår för vardera
föräldern under 10 dagar i anslutning till barnets ankomst till familjen;

motionen 1973: 1156 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) vari hemställs 1.

att riksdagen beslutar om rätt till uppskjuten havandeskapsledighet
inom moderskapsförsäkringen eller föräldraförsäkringen på det sätt
som beskrivits i motionen,

2. att vederbörande utskott utarbetar erforderligt förslag till lagtext;

motionen 1973: 1160 av herrar Werner i Malmö (m) och Komstedt
(m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan
ändring av gällande lagstiftning att vård av anhörig och tillsyn av minderårigt
barn skall få tillgodoräknas vid beräkning av tilläggspension;

motionen 1973: 1540 (jfr 1973: 1154) av fröken Pehrsson (c) och herr
Andersson i Nybro (c) vari hemställs att adoptivföräldrar tillförsäkras
rätt till anställningstrygghet i samma mån som biologiska föräldrar.

SfU 1973:19

Utskottets yttrande

Inledning

Den i propositionen föreslagna omläggningen av samhällets ekonomiska
stöd till barnfamiljer avser i första hand att bereda dessa lättnader
vid barns födelse och vid vård av sjukt eller handikappat barn. Ändringarna
innebär i huvudsak följande.

Den nuvarande moderskapsförsäkringen omvandlas till en föräldraförsäkring,
innefattande en ekonomisk ersättning i form av föräldrapenning
med en garantinivå för alla föräldrar om 25 kr. om dagen under
sex månader i samband med och under tiden närmast efter barnets födelse.
Till försäkrade med rätt till högre sjukpenning än garantinivån
skall föräldrapenningen utgå med samma belopp som sjukpenningen.
Föräldrapenningen kommer således — förutsatt att riksdagen antar det i
prop. 1973: 46 framlagda förslaget till omkonstruktion av sjukpenningförsäkringen
— i dessa fall att utgå med belopp som motsvarar 90 %
av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst i den mån denna inte
understiger 4 500 kr. eller överstiger 7,5 basbelopp. Föräldrapenningen
skall för tid efter barnets födelse uppbäras av den av barnets föräldrar
som ombesörjer den huvudsakliga vårdnaden. Därvidlag gäller att föräldrarna
själva kan avgöra vem av dem som skall stanna hemma och
sköta barnet. Ersättning skall kunna utgå under högst 180 dagar sammanlagt
för föräldrarna och i regel längst till 180:e dagen efter den då
barnet fötts. Som viktigt undantag föreslås emellertid gälla att denna
gräns, om föräldrarna under viss del av ersättningstiden varit förhindrade
att vårda barnet, skall kunna i motsvarande mån förskjutas, dock
längst till 240:e dagen efter födelsen. Det anställningsskydd som f. n.
gäller för modern under 6 månader i samband med barns födelse utsträcks
att omfatta även fadern, varjämte foster- och adoptivföräldrar
jämställs med biologiska föräldrar i fråga om skydd mot inkomstbortfall
och om anställningsskydd.

Tvåförälderfamiljer där båda makarna förvärvsarbetar och ensamstående
förälder som förvärvsarbetar skall ha rätt till sjukpenning under
10 dagar per år för vård av sjukt barn under 10 år. Rätt till motsvarande
ledighet skall tillkomma fader som i anslutning till barns födelse eller då
hustrun till följd av missfall kräver särskild vård behöver ta vård om
familjens äldre barn under tio års ålder.

Vårdbidraget för svårt handikappat barn, f. n. 60 % av basbeloppet,
skall utgå med samma belopp som hel förtidspension från folkpensioneringen
inkl. pensionstillskott.

Barnpensionen slutligen skall ligga på en garantinivå motsvarande
40 % eller, om båda föräldrarnna avlidit, 60 % av basbeloppet. Pensionens
åldersgräns höjs från 16 till 18 år.

SfU1973:19

Såväl föräldrapenningen sorn sjukpenningen och vårdbidraget skall
utgöra skattepliktig inkomst och därigenom bli ATP-grundande.

Reformerna skall träda i kraft den 1 januari 1974. De beräknas medföra
en kostnadsökning för den allmänna försäkringen med sammanlagt
ca 275 milj. kr.

Kraven på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor har under senare
år vuxit sig allt starkare. Betydelsefulla reformer inom arbetsmarknadspolitiken
och på utbildningsområdet har bidragit till att utjämna
skillnaderna mellan mäns och kvinnors möjlighet att erhålla en
produktiv sysselsättning. Övergången till individuell beskattning av inkomst
av förvärvsarbete har ökat kvinnornas benägenhet att ta anställning.
Särskilt under senare år har förvärvsfrekvensen blivit särskilt markant
i fråga om yngre gifta mödrar med barn i förskoleåldern Den
snabba utvecklingen mot ett familjemönster med två familjeförsörjare
har medfört ökade krav på en samhällsservice som kan bidra till att tillgodose
funktioner vilka tidigare sköttes helt eller så gott som helt inom
familjen.

Propositionen bygger på familjepolitiska kommitténs betänkande Familjestöd
(SOU 1972: 34), som vid remissbehandlingen rönt ett i huvudsak
positivt mottagande. Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de
i propositionen framförda förslagen om förstärkning av stödet till barnfamiljerna
och vill uttala sin särskilda tillfredsställelse över att föräldraförsäkringen
givits en utformning som ger inte bara kvinnan utan också
mannen en möjlighet att i samband med ett barns ankomst till familjen
stanna hemma och ta vård om barnet. Starka principiella och praktiska
skäl talar enligt utskottets mening för en sådan ordning.

Av de motioner utskottet behandlar i det följande innehåller flertalet
i huvudsak endast yrkanden om marginella ändringar i propositionens
förslag. Även om utskottet har förståelse för vissa av de i motionerna
framförda kraven på ytterligare förbättringar av familjestödet är det
enligt utskottets mening av bl. a. statsfinansiella skäl f. n. inte möjligt att
gå utöver förslagen i propositionen.

Föräldrapenning

Den nuvarande moderskapsförsäkringen omfattar dels en moderskapspenning
om 1 080 kr. jämte visst tillägg vid flerbarnsfödsel, dels en tillläggssjukpenning,
motsvarande sjukpenningen vid sjukdom med avdrag
för grundsjukpenning. Tilläggssjukpenning utgår tidigast fr. o. m. 60:e
dagen före den beräknade nedkomsten, senast fr. o. m. förlossningsdagen
och längst till den 180:e dagen efter denna eller den tidigare dag då sjukpenningen
börjat utgå. Vidare gäller att, om kvinnan under nämnda tid
utför förvärvsarbete under mer än 30 dagar, hennes rätt till fortsatt tillläggssjukpenning
upphör.

Den föräldrapenning som enligt förslaget i propositionen skall er -

SfU 1973:19

sätta den nuvarande moderskapsförsäkringen kan utgå under högst 180
dagar sammanlagt för föräldrarna och i princip längst till 180:e dagen
efter den då barnet fötts. Som tidigare nämnts skall emellertid ersättningstiden
kunna förskjutas i de fall då föräldrarna under viss del av de
180 dagarna varit förhindrade att vårda barnet och därvid gått miste om
föräldrapenning. Ersättning skall dock inte kunna utgå för tid efter den
240:e dagen efter barnets födelse. Förslaget innebär också att föräldrarna
har frihet att byta av varandra i omvårdnaden av barnen utan någon
begränsning av antalet ledighets- eller förvärvsarbetsperioder. Detta
innebär att 30-dagarsregeln skall upphöra att gälla.

De vid riksdagens början väckta motionerna 1973: 151 av herr
Bengtsson i Landskrona, 1973: 639 av fröken Andersson i Stockholm
m. fl. och 1973: 1156 av herr Romanus m. fl. tar alla upp frågan om
förskjutning av ersättningstiden .1 motionen 1973: 151 yrkas sådan ändring
i AFL att tilläggssjukpenning till kvinnlig försäkrad i fall av för
tidig födsel skall kunna utgå även efter 180:e dagen från förlossningsdagen.
Enligt motionärerna i motionen 1973: 639 bör — under vissa förutsättningar
— tilläggssjukpenning vid barnsbörd kunna utgå om kvinna
p. g. a. barnets sjukdom är förhindrad att ha det i sin vård, och motionärerna
i motionen 1973: 1156 anser att mödrar, vilkas barn måste stanna
på sjukhuset en längre tid efter förlossningen, bör få rätten till havandskapsledighet
utsträckt, så att de kan vara hemma totalt sex månader
även om de förvärvsarbetar under den tid då barnet är på sjukhus.

Den regel om förskjutning av ersättningstiden för föräldrapenning till
längst 240:e dagen efter barnets födelse som tidigare omnämnts har
enligt uttalande i propositionen tillkommit för att föräldrar, då de till
följd av barnets sjukdom inte kunnat ha det i sin vård efter förlossningen,
i möjligaste mån skall kunna disponera föräldrapenningen
fr. o. m. barnets hemkomst till familjen. Yrkandena i samtliga de nämnda
motionerna får enligt utskottets mening genom den berörda regeln
anses vara i huvudsak tillgodosedda.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1973: 1648
av fru Lundblad m. fl., 1973: 1686 av fröken Andersson i Stockholm och
fru Olsson i Hölö samt 1973: 1687 av herr Carlshamre m. fl. tar motionärerna
upp frågan om en förlängning av ersättningstiden. Yrkandet i
motionen 1973: 1686 går ut på omedelbar lagstiftning om sådan förlängning
till ett år och en motsvarande utvidgning av föräldrarnas anställningsskydd,
medan motionärerna i motionen 1973: 1687 anser att riksdagen
hos Kungl. Maj:t bör begära ett samlat utbyggnadsprogram för
familj estödet, innefattande en till 12 månader utsträckt ersättningstid
med en ersättning som under senare hälften av året bör begränsas till garantinivån
eller 25 kr. per dag. I motionen 1973: 1648 begärs riksdagsuttalande
av innebörd att man vid framtida förbättringar av föräldrapenningen
bör beräkna ersättningstidens längd med särskilt hänsynstagande

SfU 1973:19

till familjer där modern av arbetsmarknads- eller hälsoskäl måste avbryta
sitt förvärvsarbete tidigare än strax före barnets födelse.

Familjepolitiska kommittén, som ingående prövade frågan om längden
av den tid för vilken föräldrapenning skall kunna utgå, konstaterade
bl. a. att en kvinna, som utnyttjar sin rätt till tilläggssjukpenning
redan två månader före nedkomsten, står utan sjukpenning när barnet
hunnit bli endast fyra månader gammalt. I kommitténs treårsprogram
för utbyggnad av familjestödet ingick även förslag om en förlängning
av ersättningstiden till åtta månader. Detta förslag bemöttes i allmänhet
positivt vid remissbehandlingen, och flera remissinstanser förordade eller
ifrågasatte en förlängning av tiden till 12 månader. Av uttalande i propositionen
framgår att enbart en förlängning av ersättningstiden för föräldrapenningen
från sex till åtta månader kan beräknas öka sjukförsäkringens
kostnader med drygt 300 milj. kr. om året. Med hänsyn härtill
och vid en avvägning mellan olika angelägna reformkrav har föredragande
statsrådet ansett det inte vara möjligt att i detta sammanhang ta
upp frågan om en förlängning av ersättningstiden.

Med hänsyn till vad som anförts i propositionen och då vissa av de
nackdelar som är förbundna med den nuvarande 180-dagarsgränsen får
anses eliminerade med den möjlighet till förskjutning av ersättningstiden
som förslaget i propositionen innebär, har utskottet, som noterar att riksdagen
tidigare i år (jfr SfU 1973: 2 och SfU 1973: 8) prioriterat en lösning
av vissa pensionsfrågor av stor ekonomisk räckvidd, ansett sig inte
kunna i detta sammanhang förorda en förlängning av ersättningstiden
enligt yrkandet i motionen 1973: 1686.

Utskottet kan heller inte biträda yrkandet i motionen 1973: 1687. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen 1973: 1687 i nu berörda del
samt till motionen 1973: 1686.

Beträffande yrkandet i motionen 1973: 1648 förutsätter utskottet att
Kungl. Maj:t vid det fortsatta reformarbetet kommer att beakta de framförda
synpunkterna och framlägga förslag till ändring när så befinns
möjligt. Synpunkterna i motionen 1973: 1648 kan härmed anses tillgodosedda.
Något särskilt uttalande i denna fråga finner utskottet inte
vara erforderligt och avstyrker därför bifall till motionen.

Några motioner tar upp frågan om förslaget i propositionen om
adoptivföräldrars ersättningsrätt. Adoptivföräldrar skall enligt förslaget
vara berättigade till föräldrapenning och åtnjuta anställningskydd
i samma mån som biologiska föräldrar, vilket innebär att de kan
uppbära föräldrapenning under högst 180 dagar och längst till 240 :e
dagen efter den då barnet fötts.

I motionen 1973: 1647 av fru Hjelm-Wallén yrkas — förutom principuttalande
om jämställdhet mellan adoptivföräldrar och fosterföräldrar
— att Kungl. Maj:t, sedan närmare erfarenheter vunnits av den nya
stödformen, skall förelägga riksdagen förslag om att den tid under vilken

SfU 1973:19

adoptivföräldrar skall vara berättigade till föräldrapenning och åtnjuta
anställningsskydd skall räknas — inte från barnets födelse — utan från
den dag då barnet ankommer till familjen. Liknande yrkanden har
framställts i motionerna 1973: 1153 av herrar Romanus och Möller
samt 1973: 1688 av herrar Gustavsson i Alvesta och Hamrin, medan
motionerna 1973: 1154 och 1973: 1540 — båda väckta vid riksdagens
början av fröken Pehrsson och herr Andersson i Nybro — innehåller
yrkanden som numera blivit tillgodosedda genom förslaget i propositionen.

Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för att man i fråga
om föräldrar som tar emot barn i adoptionssyfte ger ett stöd för att
underlätta anpassningen även i de fall då barnet är över åtta månader.
I propositionen föreslås en ersättningstid på 20 dagar, vilket överensstämmer
med familjepolitiska kommitténs förslag. I motionerna aktualiseras
en ersättningstid på 180 dagar även i dessa fall. Enligt utskottets
mening kan det finnas skäl för en längre ersättningstid än 20 dagar.
En förlängning aktualiserar emellertid ersättningsfrågan i andra ömmande
fall där föräldrarna måste vara hemma för att ta hand om barn
med särskilda anpassningsproblem.

Mot denna bakgrund anser utskottet sig inte kunna för närvarande
biträda yrkandena i motionerna. Utskottet vill erinra om att förslaget
i propositionen innebär en avsevärd förbättring av adoptivföräldrarnas
situation. De kommer att vara principiellt jämställda med biologiska
föräldrar i fråga om rätt till föräldrapenning och om anställningsskydd
och får härutöver en rätt till föräldrapenning under sammanlagt 20
dagar i samband med att barnet kommer till familjen. Enligt utskottets
mening bör den i motionen aktualiserade frågan tas upp till
närmare prövning när erfarenheter vunnits av de nya bestämmelsernas
tillämpning i praktiken och bl. a. de gränsdragningsproblem som berörts
i det föregående kunnat närmare klarläggas. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna 1973: 1153, 1973: 1647 och 1973: 1688,
sistnämnda motion i nu berörda del.

Frågan om anställningstrygghet vid barnafödsel berörs också i
motionen 1973: 843 av herr Bohman m. fl. Denna innehåller yrkande
om utredning av frågan om rätt till utsträckt tjänstledighet med bevarad
anställningstrygghet för föräldrarna i samband med barnsbörd och
vård av små barn. Av motiveringen, vilken återfinns i motionen 1973:
241, framgår att motionärerna menar att föräldrarna bör tillerkännas
lagstadgad rätt till full tjänstledighet tills barnet fyllt ett år och att —
efter denna tid — möjligheterna till deltidsarbete bör underlättas.

Ett motionsyrkande av liknande innebörd prövades och avvisades
av riksdagen förra året på förslag av inrikesutskottet i dess betänkande
InU 1972:23. Inrikesutskottet hänvisade till familjepolitiska
kommitténs nyligen framlagda betänkande, enligt vilket såväl kvinn -

SfU 1973:19

liga som manliga arbetstagare borde vara berättigade till åtta månaders
tjänstledighet i samband med barnsbörd. Frågan om möjligheterna
till deltidsarbete ansåg inrikesutskottet vara av den art att det kunde
ifrågasättas om den borde generellt lösas genom lagstiftning. Utskottet
ansåg det lämpligare att den reglerades via arbetsmarknadens parter.

Socialförsäkringsutskottet biträder den av inrikesutskottet uttalade
uppfattningen. Vad särskilt angår frågan om anställningsskydd i samband
med barnsbörd vill utskottet, som tidigare i detta betänkande avstyrkt
bifall till motionsyrkanden om förlängning av den tid varunder
föräldrapenning skall kunna utgå, erinra om att båda föräldrarna enligt
förslaget i propositionen är tillförsäkrade anställningsskydd under
sex månader och att skyddet gäller två sammanhängande perioder för
vardera föräldern.

Enligt utskottets mening bör ersättningstiden och den tid då anställningsskydd
åtnjuts lämpligen sammanfalla, och utskottet avstyrker följaktligen
bifall också till motionen 1973: 843.

I motionen 1973: 1688 av herrar Gustavsson i Alvesta och Hamrin
har framställts ett lagstiftningsyrkande, innebärande att den försäkrade
skall ha rätt till förskottsuttag av föräldrapenning med 500 kr. Med
anledning härav vill utskottet erinra om att familjepolitiska kommittén
prövade denna fråga och därvid fann att olägenheterna med förskottsuttag
av föräldrapenning vägde tyngre än den fördel som ett engångsbelopp
kunde erbjuda. Enligt utskottets mening är föräldrapenningens
syfte i första hand att kompensera föräldern för inkomstbortfall i
samband med barntillsyn. Med hänsyn härtill och då införandet av en
rätt till förskottsuttag av föräldrapenning är ägnat att avsevärt komplicera
ersättningsreglerna avstyrker utskottet bifall till motionen 1973:
1688 i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också vissa vid riksdagens
början väckta motioner som tar upp frågan om rätt för hemarbetande
att tillgodoräkna sig pensionsår inom tilläggspensioneringen för vård av
barn i hemmet. Enligt motionen 1973: 154 av herrar Fälldin och Helén
bör sådan rätt föreligga, och motionärerna begär att förslag i ämnet
föreläggs riksdagen. Ett liknande yrkande har framställts av herrar Werner
i Malmö och Komstedt i motionen 1973: 1160. Enligt dessa motionärer
bör emellertid även vård av anhöriga grunda rätt till pensionspoäng.
Även enligt motionen 1973: 643 av herr Bohman m. fl. bör vård
av egna barn grunda pensionsrätt inom ATP. Motionärerna föreslår i
särskild motion (1973: 241) att denna pensionsrätt utformas så att varje
inkomstlöst år grundar rätt till pension så länge barnet är under tre år
och att därefter och till barnets tioårsdag varje inkomstlöst år bör grunda
rätt till ett halvt pensionsår.

De i motionerna aktualiserade frågorna har tidigare upprepade gång -

SfU1973:19

er prövats av riksdagen. Mot ett förslag om pensionsrätt för hemarbetande
har riksdagen bl. a. invänt (jfr SfU 1972: 15) att det är förenat
med svårigheter att göra en rättvisande uppskattning i pengar av värdet
av husmödrars arbete i hemmet och att inom ett obligatoriskt
pensionssystem bestämma generell pensionsålder för hemarbetande
husmödrar. Riksdagen har också framhållit att avgifterna för en sådan
pensionering skulle komma att drabba familjens kontantinkomster
bl. a. under den tid då i många fall familjens kostnader för barnens
underhåll och uppfostran är stora.

De skäl som riksdagen tidigare åberopat mot en självständig pensionsrätt
för arbete som utförs i hemmet äger enligt utskottets mening alltjämt
giltighet. Härtill kommer att föräldrapenningen liksom sjukpenningen
och vårdnadsbidraget enligt förslaget i propositionen skall utgöra
skattepliktig inkomst och räknas som pensionsgrundande inkomst.
Detta innebär att ersättningen i samband med barns födelse och vid vård
av sjukt eller handikappat barn i fortsättningen kommer att medverka
till att upprätthålla förälderns ATP-skydd. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna 1973: 154, 1973: 643 och 1973: 1160.

Sjukpenning vid vård av sjukt barn

AFL innehåller f. n. inga bestämmelser om rätt till sjukpenning vid
vård av sjukt barn. Enligt särskilda föreskrifter i anställningsavtalen
för stats- och kommunalanställda har dessa under vissa förutsättningar
rätt till tjänstledighet för sådan vård.

Enligt förslaget i propositionen skall tvåförälderfamiljer där båda
makarna förvärvsarbetar och ensamstående förälder som förvärvsarbetar
ha rätt till sjukpenning under tio dagar per familj och år för
vård av sjukt barn under tio år. Rätten till ledighet i tio dagar skall
också kunna utnyttjas av fader som i samband med förlossning behöver
ta vård om äldre barn i familjen vilka inte fyllt tio år.

Herrar Gustavsson i Alvesta och Hamrin vill i motionen 1973: 1688
att riksdagen ger till känna att man vid den fortsatta utbyggnaden av
familjestödet — särskilt i fråga om familjer med flera barn — bör
överväga en förlängning av denna ersättningstid. Utskottet vill med
anledning av detta yrkande erinra om att fördragade statsrådet i propositionen
begränsat ersättningstiden till tio dagar med hänvisning i första
hand till att den föreslagna stödformen innebär en principiell nyhet genom
att ersättning skall kunna utgå när det är en annan än den försäkrade
som drabbats av sjukdom. Även utskottet är av den uppfattningen
att antalet ersättningsdagar — i varje fall till dess närmare erfarenheter
vunnits av den nya lagstiftningen — bör hållas relativt lågt. Enligt utskottets
mening finns det dock skäl som talar för att ersättningstiden
bör vara något längre i familjer som har flera barn, och utskottet förutsätter
därför att man i det kommande reformarbetet ägnar uppmärk -

SfU 1973:19

samhet också åt denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet bifall
till motionen 1973: 1688 även i denna del.

I motionen 1973: 1687 av herr Carlshamre m. fl. framställs ett yrkande
om lagstiftning av innehåll att förälder eller annan vårdnadshavare
vilken på läkares rekommendation vistas hos barn, som vårdas på sjukhus
och som inte fyllt sju år, skall ha rätt till sjukpenning utan tidsbegränsning
och rätt att vistas på sjukhuset på samma ekonomiska villkor
som gäller för patienter.

Utskottet, som i det föregående framhållit att ersättningstiden för
sjukpenning vid vård av sjukt barn i vart fall i ett inledningsskede bör
hållas relativt lågt, är inte berett medverka till att förälder som vistas
hos barn på sjukhus skall ha rätt att uppbära sjukpenning utan tidsbegränsning.
Av uttalande i propositionen framgår att förälder som måste
avstå från förvärvsarbete för att vistas hos barn på sjukhus skall ha
samma rätt till sjukpenning som förälder som vårdar sjukt barn i hemmet.
Vad särskilt angår yrkandet om rätt för förälder med sjukt barn att
vistas på sjukhus på samma ekonomiska villkor som gäller för patienter
torde detta beröra en fråga som närmast angår sjukvårdshuvudmännen.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1973:
1687 även i denna del.

Vårdbidrag för svårt handikappat barn

Enligt 9 kap. 3 § AFL utgår vårdbidrag i form av invaliditetsersättning
till barn som inte fyllt 16 år och som p. g. a. sjukdom, psykisk efterblivenhet,
vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfattning
är i behov av särskild tillsyn och vård. Om den försäkrade
stadigvarande vårdas på statlig, kommunal eller statsunderstödd enskild
anstalt har han inte rätt till vårdbidrag för tid då han vistas på
antalten eller genom dess försorg vårdas utom anstalten. Från denna
regel gäller enligt föreskrift i kungörelsen (1966: 238) om invaliditetsersättning
till barn som vistas utom anstalt det undantaget att vårdbidrag
skall utgå om barnet minst två veckor i en följd vistas utom anstalten
utan att vårdas genom dess försorg.

Förslaget i propositionen innebär att vårdbidrag till svårt handikappat
barn skall utgå med belopp som motsvarar hel förtidspension från
folkpensioneringen inklusive pensionstillskott. Detta innebär att bidraget,
då pensionstillskotten är fullt utbyggda, kommer att utgå med
120 procent av basbeloppet. Vårdbidraget skall utgöra skattepliktig
inkomst hos föräldern och räknas som pensionsgrundande inkomst.

Motionerna 1973: 73 av herr Börjesson i Falköping och 1973: 1133
av herr Hamrin m. fl. innehåller yrkanden av innebörd att vårdbidrag
skall utgå även då barnet vistas kortare perioder i hemmet. I sistnämnda
motion yrkas också att åldersgränsen för rätt till vårdbidrag
höjs till 18 år. Enligt den med anledning av propositionen väckta mo -

SfU 1973:19

tionen 1973: 1688 av herrar Gustavsson i Alvesta och Hamrin bör
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t tillkännage att avgränsningen av
den till vårdbidrag berättigade kretsen av barn liksom åldersgränsen
noga bör prövas och att möjligheterna till vårdbidrag till barn på internatskolor
bör vidgas.

Frågor av samma eller liknande innebörd som de vilka aktualiserats
i motionerna prövades av riksdagen förra året. I samband därmed inhämtade
socialförsäkringsutskottet yttrande från riksförsäkringsverket
som uppgav bl. a. att frågan om vidgad rätt till vårdbidrag för hörselskadat
barn som vårdas på anstalt skulle komma att beaktas av verket
vid dess undersökning angående tillämpningen av gällande regler om
bl. a. vårdbidrag. I den nu aktuella propositionen har föredragande
statsrådet uppgivit att riksförsäkringsverkets utredning främst gäller
kretsen av vårdbidragsberättigade och frågan om graderade vårdbidrag
men att utredningen avser att också beröra frågan om åldersgränsen
för rätt till vårdbidrag och reglerna om vårdbidrag för barn som vårdas
på intemat. Statsrådet anser mot bakgrund härav att ett ställningstagande
till dessa frågor inte bör ske förrän verkets utredning avslutats. Av
det anförda framgår att flertalet av de i motionerna aktualiserade frågorna
f. n. är föremål för prövning inom riksförsäkringsverket. Förslag
i ämnet kan väntas under innevarande år. Vad särskilt angår yrkandet
om en höjning av åldersgränsen för rätt till vårdbidrag till 18 år vill
utskottet erinra om att de barn det här är fråga om regelmässigt är berättigade
till förtidspension inom folkpensioneringen fr. o. m. 16 års
ålder. På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 1688 även i nu berörda del.

Barnpension

Barnpension från folkpensioneringen utgör enligt gällande bestämmelser
25 procent av basbeloppet om en förälder avlidit och 35 procent
av samma belopp om båda föräldrarna avlidit. Åldersgränsen är 16 år.

Barnpension från folkpensioneringen skall enligt förslaget i propositionen
kunna utgå till dess barnet fyllt 18 år. Den skall utgöra
40 procent av basbeloppet för varje barn då en förälder och 60 procent
av samma belopp om båda föräldrarna avlidit. Den 40-procentiga pensionen
skall utgå endast då inte barnpension från tilläggspensioneringen
eller änkepension från folkpensioneringen utgår. I annat fall skall barnpensionen
liksom nu utgå med 25 procent av basbeloppet eller med det
högre belopp som erfordras för att det sammanlagda stödet skall uppgå
till 40 procent per barn.

I motionen 1973: 1689 yrkar herr Åkerlind att barnpensionen skall
utgå med 40 procent av basbeloppet även i sådana fall då änkepension
utgår.

Den i propositionen föreslagna konstruktionen av barnpensionen har

SfU 1973:19

tillkommit som ett led i strävandena att i ökad utsträckning inrikta de
ekonomiska stödåtgärderna på barnen. Förslaget innebär att olikheterna
i behandlingen av skilda grupper efterlevandeföräldrar minskar och att
barnstödet ökar för änklingar liksom för frånskilda och ogifta efterlevande
kvinnor. Förslaget ligger således i linje med de överväganden i
fråga om inriktningen av ett framtida familjepensionssystem som redovisats
av pensionsförsäkringskommittén i dess slutbetänkande Familjepensionsfrågor
m. m. (SOU 1971: 19) och som riksdagen i andra sammanhang
uttalat sin anslutning till.

Enligt utskottets mening kan berättigade invändningar knappast riktas
mot att man vid stödets utformning tar hänsyn till familjens sammanlagda
förmåner. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
1973: 1689.

Den omläggning av familjestödet som föreslås i propositionen kommer
att bli av genomgripande betydelse för ett stort antal familjer. Det
är med hänsyn härtill och till att de nya bestämmelserna på vissa punkter
kan förutses bli relativt svårtillämpade i praktiken givetvis angeläget
att Kungl. Maj:t noga följer upp verkningarna av lagstiftningen
som i väsentliga delar innebär en nyhet för Sverige.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits
till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Inte heller har en granskning av den föreslagna författningstexten föranlett
någon erinran i sak. Dock har utskottet ansett sig böra förorda vissa
smärre ändringar av redaktionell art.

Utskottets hemställan

Under förutsättning att riksdagen bifaller utskottets hemställan i betänkande
1973: 21 hemställer utskottet

A. beträffande 3 kap. 13 § lagen om ändring i lagen (1962: 381) om
allmän försäkring (biologiska föräldrars och med dem jämställdas rätt
till föräldrapenning)

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 47, med avslag
på motionerna 1973:1648, 1973: 1686 och 1973: 1687, de båda
sistnämnda i motsvarande del, samt med anledning av motionerna
1973: 151, 1973: 639 och 1973: 1156 antar den i propositionen
föreslagna lydelsen av nämnda författningsrum;

B. beträffande 3 kap. 14 § lagen om ändring i lagen (1962: 381) om
allmän försäkring (adoptivföräldrars och med dem jämställdas rätt till
föräldrapenning)

att riksdagen med anledning av propositionen 1973: 47, med avslag
på motionerna 1973: 1153, 1973: 1647 och 1973: 1688, de
båda sistnämnda i motsvarande del, samt med anledning av

SfU 1973:19

motionen 1973: 1154 antar följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse av nämnda författningsrum:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

14 §

Fosterföräldrar likställas — med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- el- Föräldrapenning till foster- eller
ler adoptivföräldrar utgår ej för adoptivföräldrar utgår ej för tid

tid innan de fått barnet i sin vård innan de fått barnet i sin vård och

och får utgå längst till tvåhundra- får utgå längst till tvåhundrafyr fyrtionde

dagen efter den då bar- tionde dagen efter barnets födelse,

net fötts.

I den adoptera det.

C. beträffande 3 kap. 9 § lagen om ändring i lagen (1962: 381) om

allmän försäkring (sjukpenning vid vård av sjukt barn)

att riksdagen med anledning av propositionen 1973: 47 samt med
avslag på motionerna 1973: 1687 och 1973: 1688, båda i motsvarande
del, antar följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse av nämnda författningsrum:

Kungl. Maj. ts förslag Utskottets förslag

9 §

Hos allmän försäkringskassa in- Hos allmän försäkringskassa inskriven
försäkrad förälder som för skriven förälder som för vård av

vård av barn, vilket ej fyllt tio år, sjukt barn, vilket ej fyllt tio år,

under barnets sjukdom behöver behöver helt eller delvis avstå från

helt eller delvis avstå från för- förvärvsarbete, äger rätt till sjuk värvsarbete,

äger rätt till sjukpen- penning om hans sjukpenning ning

om hans sjukpenninggrun- grundande inkomst uppgår till i 1 §

dande inkomst uppgår till i 1 § första stycket angivet belopp. Där första

stycket angivet belopp. Där- vid äga bestämmelserna i 7 § försvid
äga bestämmelserna i 7 § förs- ta och andra styckena motsvaran ta

och andra styckena motsvaran- de tillämpning,

de tillämpning.

Även om nämnda förutsättningarna.

Sjukpenning enligt första punkten.

D. beträffande 8 kap. 6 § lagen om ändring i lagen (1962: 381) om
allmän försäkring (barnpension)

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 47 och med
avslag på motionen 1973: 1689 antar den i propositionen föreslagna
lydelsen av nämnda författningsrum;

E. beträffande föräldrars rätt till anställningsskydd i samband med
barnsbörd

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 47 och med avslag
på motionerna 1973: 1647, 1973:1686 och 1973: 1688,

SfU 1973:19

samtliga i motsvarande del, samt med anledning av motionen
1973: 1540 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares
avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. m.;

F. beträffande rätt till förskottsuttag av föräldrapenning

att riksdagen avslår motionen 1973: 1688 i motsvarande del;

G. beträffande författningsförslagen i övrigt

att riksdagen med anledning av propositionen 1973: 47 och med
avslag på motionerna 1973: 73, 1973: 1133 och 1973: 1688, sistnämnda
motion i vad den behandlar frågan om vårdbidrag
för svårt handikappat barn, antar

1. de delar av det vid propositionen fogade förslaget till lag ~m
ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, vilka inte
behandlats under A—D ovan, med den ändringen att 8 kap.
5 § erhåller följande såssom utskottets förslag betecknade lydelse: Kungl.

Maj.ts förslag Utskottets förslag

5 §

Rätt till aderton år.

Har avliden förälder enligt av- Har avliden förälder enligt avtal,
som är bindande för barn utom tal, som är bindande för barn utom

äktenskap, åtagit sig att till dess äktenskap, åtagit sig att till dess

underhåll utgiva visst belopp en underhåll utgiva visst belopp en

gång för alla, föreligger rätt till gång för alla, föreligger rätt till

barnpension endast i den mån barnpension endast i den mån pen pensionen

överstiger en efter un- sionen överstiger en livränta, som

derhållsskyldigheten lämpad liv- köpts eller kunnat inköpas åt barränta,
vilken inköpes åt barnet för net för engångsbeloppet,

erlagt engångsbelopp.

2. det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1964: 143) om bidragsförskott

H. beträffande rätt för hemarbetande att tillgodoräkna sig pensionsår
inom tilläggspensioneringen för bamavårdande insatser i hemmet m. m.

att riksdagen avslår

1. motionen 1973: 154,

2. motionen 1973: 643,

3. motionen 1973: 1160;

I. beträffande rätt till tjänstledighet för föräldrar i samband med vård
av barn under ett år m. m.

att riksdagen avslår motionen 1973: 843;

J. att riksdagen avslår

1. motionen 1973: 151,

2. motionen 1973: 639,

SfU 1973:19

3. motionen 1973: 1154,

4. motionen 1973: 1156,

5. motionen 1973: 1540,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 12 april 1973

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s), fröken Sandell (s),
herrar Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm
(c), Mundebo (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson
(s), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström
(fp), herrar Signell (s) och Andersson i Ljung (m).

Reservationer

1. av herr Mundebo (fp) och fröken Bergström (fp), vilka ansett att det
avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Av de” och
slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Av de motioner utskottet behandlar i det följande innehåller flertalet
främst yrkanden som berör delar av propositionens förslag. I några
motioner framförs allmänna synpunkter rörande familjepolitikens utformning.
Utskottet har på några punkter förordat förändringar gentemot
propositionens förslag, på andra uttalat att en närmare prövning
bör ske sedan erfarenheter vunnits av de nya bestämmelserna och på
andra måst konstatera att det av statsfinansiella skäl f. n. inte är möjligt
att genomföra önskvärda förbättringar. Utskottet förutsätter emellertid
att en fortsatt utbyggnad av familjepolitiken kommer att ske, med
utgångspunkt bl. a. i familjepolitiska kommitténs förslag.

2. av herrar Mundebo (fp) och Olsson i Stockholm (vpk) samt fröken
Bergström (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
”Den regel” och slutar med ”huvudsak tillgodosedda” bort ha följande
lydelse:

Den regel om förskjutning av ersättningstiden för föräldrapenning
till längst 240:e dagen efter barnets födelse som propositionsförslaget
innehåller medför en förbättring jämfört med nu gällande regler. Den
kommer dock fortfarande att innebära att en del försäkrade förlorar
en del av sin rätt till föräldrapenning, eftersom sjukperioden ibland
kan vara längre än nämnda tid. Det finns därför enligt utskottets me -

SfU 1973:19

ning skäl för att mödrar, vilkas barn måste stanna på sjukhus en längre
tid efter förlossningen, får rätten till havandeskapsledighet utsträckt så
att de kan vara hemma totalt sex månader även om de förvärvsarbetar
under den tid då barnet är på sjukhus. Det torde vara i ett begränsat
antal fall som ett barn vistas mer än sex månader på sjukhus i anslutning
till födelsen. När barnet i sådana fall kommer hem finns det alla
skäl för samhället att på ett generöst sätt möjliggöra för föräldrarna att
ägna det erforderlig tid och omvårdnad. Utskottet biträder därför förslaget
i motionen 1973: 1156.

dels att utskottet under punkten A bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1156 och med anledning
av motionerna 1973: 151, 1973: 639, 1973: 1648,
1973: 1686 och 1973: 1687, de båda sistnämnda i motsvarande
del, antar följande såsom motionärernas förslag betecknade
lydelse av 3 kap. 13 § lagen om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring:

Kungl. Maj:ts förslag Motionärernas förslag

3 kap.

13 §

Moder äger sin vård.

Föräldrapenning utgår under Föräldrapenning utgår under
högst etthundraåttio dagar sam- högst etthundraåttio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Den får manlagt för föräldrarna. Den får

utgå längst till etthundraåttionde utgå längst till etthundraåttionde

dagen efter den då barnet fötts dagen efter den då barnet fötts

eller, då föräldrarna till följd av eller, då föräldrarna till följd av

barnets sjukdom under viss del av barnets sjukdom under denna tid

denna tid varit förhindrade att eller viss del av denna tid varit

vårda barnet, däremot svarande förhindrade att vårda barnet, där längre

tid, dock längst till två- emot svarande längre tid.

hundrafyrtionde dagen efter barnets
födelse.

I fråga denna lag.

Föräldrapenning utgår av barnet.

3. av herr Mundebo (fp) och fröken Bergström (fp), vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar på rad 15
uppifrån med ”Enligt utskottets” och slutar med ”berörda del” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl för en längre ersättningstid än 20
dagar. Detta är en mycket kort tid. Många barn har redan hunnit
uppnå åtta månaders ålder vid placeringen. Det är väsentligt att underlätta
barnets inväxande i det nya hemmet. Särskilt de många barn som
kommer från andra länder behöver en längre anpassningsperiod. Detta

SfU 1973:19

gäller i synnerhet barn i förskoleåldern. Utskottet anser därför att föräldrapenning
bör utgå i 180 dagar vid adoption av barn under sju år,
varvid barnets ankomst till familjen skall likställas med barnets födelse
vid biologiskt föräldraskap. Då det gäller barn mellan sju och tio år
kan utskottet biträda propositionens förslag. En förlängning av ersättningstiden
i dessa fall aktualiserar också ersättningsfrågan i andra fall
där föräldrarna måste vara hemma för att ta hand om barn med särskilda
anpassningsproblem. Detta spörsmål bör närmare övervägas sedan
erfarenheter vunnits av de nya bestämmelserna.

dels att utskottet under punkten B bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1973: 1153, 1973:
1154, 1973: 1647 och 1973: 1688, de båda sistnämnda i motsvarande
del, antar följande såsom motionärernas förslag betecknade
lydelse av 3 kap. 14 § lagen om ändring i lagen
(1962: 381) om allmän försäkring:

Kungl. Maj:ts förslag

Motionärernas förslag

3 kap.
14 §

Fosterföräldrar likställas — — —

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid
innan de fått barnet i sin vård och
får utgå längst till tvåhundrafyrtionde
dagen efter den då barnet
fötts.

med föräldrar.

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid
innan de fått barnet i sin vård och
får såvitt avser barn som ej fyllt
sju år utgå längst till tvåhundrafyrtionde
dagen efter barnets ankomst
till familjen.

I den mån föräldrapenning ej utgått
till dem enligt bestämmelserna
i 13 § äga adoptivföräldrar i
anslutning till att de få adoptivbarn
som fyllt sju men ej tio år i
sin vård rätt till föräldrapenning
under sammanlagt tjugu dagar.
Detsamma skall gälla fosterföräldrar
som mottaga barn i avsikt att
adopera det.

4. av herr Mundebo (fp) och fröken Bergström (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”1 motionen” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Föräldraförsäkringen är avsedd att ersätta den nuvarande moderskapsförsäkringen.
Den senare består av två förmåner. Den ena förmånen
är moderskapspenningen som tillkommer alla mödrar (ett engångsbelopp
på 1 080 kronor vid enbarnsbörd). Den andra förmånen är tillläggssjukpenning
som utgår till mödrar med viss lägsta klassplacering
inom sjukförsäkringen.

SfU 1973:19

Enligt familjepolitiska kommittén har moderskapspenningen från
början varit tänkt att till ungefär halva sitt belopp avse anskaffningar
och andra merutgifter med anledning av barnsbörden.

Ett engångsbelopp av moderskapspenningens storlek har utan tvekan
haft stor betydelse för många familjer vid bestridandet av de kostnader
som är förenade med anskaffning av utrustning för barnet. För närvarande
kan 300 kronor av moderskapspenningen lyftas så tidigt som 120
dagar före den beräknade nedkomsten, vilket innebär möjlighet att
börja dessa förberedelser i god tid och underlättar planeringen.

Propositionen innehåller inte förslag att någon del av föräldrapenningen
skall kunna utbetalas som förskott. Även om föräldraförsäkringen
blir en kraftig ekonomisk förbättring jämfört med moderskapsförsäkringen
är det enligt utskottets mening en brist att inte någon del
av föräldrapenningen avses kunna utgå som förskott.

I motionen 1973: 1688 föreslås att den försäkrade skall ha rätt till
förskottsuttag av föräldrapenning med 500 kronor. Ett sådant förskott
skulle enligt motionen reducera den löpande dagersättningen från 25
till 22 kronor eller ersättningstiden med 20 dagar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett förskott på föräldrapenningen
bör kunna utgå till blivande moder på framställning från
henne. Det föreslagna förskottsbeloppet på 500 kronor är enligt utskottets
mening en väl avvägd summa. Förskottet skall kunna utbetalas tidigast
på den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten,
vilket är den dag då föräldrapenning tidigast kan utgå. Särskilt
för moder som måste ta ut föräldrapenning relativt lång tid före
den beräknade dagen för barnets födelse torde det vara värdefullt att
samtidigt kunna disponera en större summa för anskaffning av utrustning.
Dock bör enligt utskottets mening förskottsbelopp kunna utgå
oberoende av om föräldrapenning tas ut före den beräknade förlossningsdagen
eller inte.

För att reglera sådant förskottsuttag bör enligt utskottets mening föräldrapenningen
(garantinivån) reduceras från 25 till 22 kronor per dag.
Då en reduktion på 3 kronor är något för hög för att reglera förskottsuttaget
på 500 kronor skall resterande del av den sammanlagda föräldrapenningen
utbetalas i samband med havandeskapsledighetens upphörande.

dels att utskottet under punkten F bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1688 i motsvarande
del antar följande såsom motionärernas förslag betecknade lydelse
av 3 kap. 13 § lagen om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring:

SfU 1973:19

Motionärernas förslag
3 kap.

13 §

sin vård.

barnets födelse.

- denna lag.

av barnet.

Av föräldrapenningen äga föräldrarna
lyfta femhundra kronor
före barnets födelse, dock tidigast
å sextionde dagen före den beräknade
tidpunkten därför. Har förälder
lyft nämnda belopp före barnets
födelse skall därefter utgående
föräldrapenning minskas med
tre kronor per dag. I den mån
summan av de verkställda avdragen
överstiger femhundra kronor
skall överskjutande del utbetalas
till föräldern då föräldrapenningen
upphör att utgå. Uppgår
summan av avdragen icke till femhundra
kronor skall den till föräldern
utgående föräldrapenningen
minskas med belopp som sammanlagda
motsvara skillnaden
mellan femhundra kronor och
nämnda summa.

S. av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo (fp),
fröken Pehrsson (c), herr Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp)
och herr Andersson i Ljung (m), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”De
i” och slutar på s. 22 med ”1973: 1160” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att den
barnavårdande insats som görs i hemmen är av stor betydelse inte minst
för samhället. Den är därför i hög grad förtjänt av samhällets stöd.
Det är otillfredsställande att de hemarbetande har en så missgynnad
ställning i ATP-systemet. Som ett huvudskäl mot att införa en självständig
pensionsrätt för hemarbetande har vid flera tillfällen framförts
att det är svårt att göra en rättvisande uppskattning i pengar av
värdet av arbete i hemmet. Utskottet finner inte detta skäl bärande.
Det bör vara möjligt att finna en formel för en värdering av detta arbete.

Den vid 1970 års riksdag beslutade skattereformen syftade bl. a. till
att främja de hemarbetandes valfrihet mellan yrkesarbete och fortsatt
hemarbete. Om detta syfte skall tillgodoses fordras att föräldrar med

Kungl. Majtts förslag

Moder äger

Föräldrapenning utgår

I fråga

Föräldrapenning utgår

SfU 1973:19

små barn bereds möjlighet att få vård och tillsyn för barnen under
arbetstiden. Eftersom samhällets barntillsynsresurser är otillräckliga
måste ett stort antal föräldrar avstå från förvärvsarbete för att vårda
sina barn i hemmet. Det är då rimligt att man i ATP-systemet inför en
möjlighet att jämställa barnavård i hemmet med förvärvsarbete. Ett led
i valfriheten och samhällets uppskattning av de bamavårdande uppgifterna
är enligt utskottets uppfattning att den som vårdar barn i hemmet
får tillgodoräkna sig ett visst antal pensionsår inom tilläggspensioneringen.

Föräldrapenningen liksom sjukpenningen och vårdbidraget kommer
att innebära att ersättning i samband med barns födelse och vid vård
av sjukt eller handikappat barn ger ett visst ATP-skydd. Detta är
emellertid otillräckligt och gäller bara begränsad tid. Utskottet biträder
därför den i motionerna framförda uppfattningen att hemarbetande
bör få rätt att tillgodoräkna sig pensionsår inom tilläggspensioneringen
för vård av barn i hemmet. Hur pensionsrätten bör utformas bör bli
föremål för utredning. Härvid bör även prövas om samma system kan
tillämpas vid vård av annan nära anhörig i hemmet.

dels att utskottet under punkten H bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1973: 154, 1973: 643
och 1973: 1160 hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och
förslag angående rätt för hemarbetande att tillgodoräkna sig
pensionsår inom tilläggspensioneringen för barnavårdande insatser
i hemmet.

6. av herrar Ringaby (m), Mundebo (fp), fröken Bergström (fp) och
herr Andersson i Ljung (m), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Socialförsäkringsutskottet biträder” och slutar med ”1973: 843” bort
ha följande lydelse:

Socialförsäkringsutskottet anser i enlighet med vad som anförts i
motionerna 1973: 843 och 1973: 241 att frågan om rätt till utsträckt
tjänstledighet med bevarad anställningstrygghet för föräldrarna i samband
med barnsbörd bör utredas. Utskottet finner emellertid mot bakgrund
av vad som uttalats i familjepolitiska kommitténs betänkande att
sådan tjänstledighet i avvaktan på erfarenheter av föräldraförsäkringen
tills vidare bör begränsas till åtta månader. Socialförsäkringsutskottet
ansluter sig därjämte till den av inrikesutskottet uttalade uppfattningen
rörande underlättande av möjligheterna till deltidsarbete. Enligt utskottets
mening bör riksdagen således med anledning av motionen 1973: 843
hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag rörande frågan
om rätt till åtta månaders tjänstledighet med bevarad anställningstrygghet
för förälder i samband med barnsbörd.

SfU 1973: 19

dels att utskottet under punkten I bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1973: 843 hos Kungl.
Maj:t hemställer om utredning och förslag rörande frågan om
rätt till åtta månaders tjänstledighet med bevarad anställningstrygghet
för förälder i samband med barnsbörd.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730051