Näringsutskottets betänkande nr 9 år 1973

NU 1973:9

Nr 9

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående statliga
företag.

Ärendet

I detta betänkande behandlas fyra motioner med förslag till utredning
och andra åtgärder avseende statliga företag. Förslagen gäller följande
ämnen:

utredning rörande den statliga företagsamhetens mål, omfattning och
inriktning,

avskaffande av systemet med koncernbidrag inom Statsföretag AB,

vidgad representation för riksdagen vid bolagsstämmor i statliga bolag,

sammanslagning av AB Vin- & spritcentralen och Systembolaget AB.

Motionsyrkandena

De motioner som behandlas är följande:

1973:349 av herr Pettersson i Lund (s), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär en sammanslagning av AB Vin- & spritcentralen
och Systembolaget,

1973:1470 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär (7) att målen, omfattningen och
inriktningen av den statliga företagsamheten utreds,

1973:1505 av herr Pettersson i Kvänum m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag syftande till
en utvidgning av systemet med representation från riksdagen vid de
statliga bolagens stämmor i enlighet med vad som i motionen anförs,

1973:1513 av herr Strindberg m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till
känna att koncernbidrag på sätt som nu sker ej får överföras från ett
företag till ett annat inom den statliga företagsgruppen,

2. att i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen
det belopp som finns upptaget under rubriken Skatter i specifikationen
av inkomster på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 i bilaga 1 till
statsverkspropositionen räknas upp med 40 % av inom LKAB och
Tobaksbolaget beräknade vinster,

3. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att Statsföretag AB
åläggs att till statsverket inleverera de vinstbelopp som efter beskattning
kvarstår i LKAB och Tobaksbolaget.

Motionen 1973:1470 i övrigt kommer utskottet att behandla i andra
sammanhang.

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 9

NU 1973:9

Frågan om den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning

Motionen 1973:1470

Det betecknas i motionen som väldokumenterat att de statliga
företagens utveckling inte blivit den som avsågs när dessa företag i slutet
av 1960-talet tilldelades en central roll i den socialdemokratiska
näringspolitiken. Motionärerna påtalar ”en rad misslyckade företagsexperiment”.
Vissa förhållanden som kan göra statlig företagsamhet
befogad och lämplig anges. Som princip bör enligt motionärerna gälla att
statliga företag motiveras i varje särskilt fall och att man noga överväger
om de avsedda målen inte bättre kan uppnås på annat sätt. En allmän
expansion av den statliga företagssektorn utgör inget värde i sig, sägs i
motionen. Den statliga företagsamhetens omfång och inriktning måste
göras till föremål för återkommande prövning. Om de skäl som har
motiverat den statliga insatsen har försvagats bör en försäljning övervägas.
Motionärerna anser att den målformulering som gäller för Statsföretag är
allmän och vag; ramama för den statliga företagsinsatsen bör enligt deras
mening anges bättre och klarare.

Riksdagsbehandling av frågan om mål för Statsföretag AB

I samband med sitt beslut 1969 om bildandet av ett statligt
förvaltningsbolag angav statsmakterna mål för förvaltningsbolaget och
den dithörande företagsgruppen (prop. 1969:121, SU 1969:168). Som
överordnat mål uppställdes att förvaltningsbolaget skall ”under krav på
lönsamhet uppnå största möjliga expansion”. Såväl i propositionen som i
statsutskottets utlåtande däröver betonades att målen och villkoren för
de statliga företagens verksamhet inte fick innebära sådana inskränkningar
i deras rörelsefrihet att de placerades i underläge i förhållande till
privata företag. Vissa kompletterande målformuleringar gjordes emellertid.
De statliga företagen skall ha ett särskilt ansvar att ta hänsyn till
samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ.
De skall vidare sträva efter att åstadkomma allt större arbetstillfredsställelse
för de anställda. I en reservation till utskottsutlåtandet
hävdade företrädare för centerpartiet och folkpartiet att den angivna
målformuleringen inte var tillräckligt preciserad. Statliga företag borde ha
särskilt ansvar när det gällde att uppfylla de krav som samhälle och
anställda ställer på näringslivet; bland sådant som inte fick åsidosättas för
expansionens skull nämndes produktkvaliteten, den yttre miljön och de
anställdas arbetsförhållanden.

I Statsföretag AB:s årsredovisning 1970 refererades vad statsmakterna
uttalat om Statsföretagsgruppens mål. Näringsutskottet behandlade tillsammans
med denna årsredovisning en motion vari föreslogs att
riksdagen skulle begära en deklaration av regeringen beträffande målen
för den statliga verksamheten i företagsform (NU 1971:44). Utskottet
erinrade om den år 1969 angivna målformuleringen och framhöll att det
övergripande målet för Statsföretag AB kompletterades med olika delmål

NU 1973:9

för koncernen i dess helhet och för särskilda dotterbolag. Vidare anförde
utskottet att Statsföretags sätt att söka förverkliga de uppställda målen är
föremål för en kontinuerlig insyn och kontroll. Reservanter från
centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet ville att riksdagen
skulle uttala att en precisering av målen för Statsföretag var nödvändig.
Utskottet — vars ställningstagande godkändes av riksdagen — var dock
enigt om att riksdagen inte borde påkalla någon sådan principdeklaration
som motionärerna önskade.

1 en motion vid 1972 års riksdag föreslogs att riksdagen skulle hos
regeringen begära nya riktlinjer för arbetet inom statsföretagssektorn
baserade på vissa i motionen angivna principer, innefattande bl. a. att en
klar boskillnad borde göras mellan de statliga företagen och den privata
sektorn inom näringslivet, att de statliga företagen borde utnyttjas som
ett huvudinstrument för en politik syftande till att häva den regionala
obalansen, att forskning och utvecklingsarbete inom den statliga företagssektorn
borde inriktas på att utveckla en socialt väsentlig produktion och
att den inre administrativa strukturen inom statsföretagen borde radikalt
förändras i demokratisk anda. Näringsutskottet (NU 1972:16) ansåg att
motionärernas önskemål i skälig utsträckning var tillgodosedda genom
redan gällande riktlinjer och genom pågående reformarbete. Utskottet
avstyrkte därför motionen. Denna avslogs också av riksdagen, vilken
sålunda avvisade en reservation som vänsterpartiet kommunisternas
representant i utskottet avgivit till förmån för motionsyrkandet.

I sitt betänkande 1972:54 behandlade näringsutskottet Statsföretag
AB:s årsredovisning för år 1971. Utskottet anmälde att utskottet vid sin
granskning främst ägnat uppmärksamhet åt verksamhetens inriktning och
mål. De iakttagelser och överväganden som gjorts vid granskningen gav
enligt utskottets mening inte anledning till något särskilt uttalande från
utskottets sida.

Frågan om koncernbidrag inom Statsföretag AB
Bakgrund

Genom institutet koncernbidrag, varom stadgas i 43 § 3 mom.
kommunalskattelagen, möjliggörs resultatutjämning mellan olika enheter
inom en koncern. Om svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening såsom
moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera
dotterbolag, betraktas på vissa villkor koncernbidrag som lämnas från
moderbolag till dotterbolag eller vice versa eller mellan olika dotterbolag
såsom avdragsgill omkostnad hos givaren och skattepliktig intäkt hos
mottagaren. Bland villkoren märks främst att företagens huvudsakliga
verksamhet skall avse jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse
(dock ej livförsäkringsrörelse), att koncernbidrag skall redovisas öppet i
såväl givarens som mottagarens självdeklaration samt att moderföretaget
inte får vara skattskyldig! för utdelning från dotterbolag. Om koncernbidrag
föranleder att inkomst i icke oväsentlig mån redovisas inom annan

1* Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 9

NU 1973:9

kommun än där den skulle ha redovisats ifall bidrag inte hade lämnats,
skall enligt 57 § 3 mom. kommunalskattelagen utfallet i skälig mån
korrigeras såvitt gäller den kommunala beskattningen.

Av Statsföretag AB:s förvaltningsberättelser för åren 1970 och 1971
framgår i vilken utsträckning koncernbidragsinstitutet hittills har utnyttjats
inom Statsföretagsgruppen. År 1970 erhöll Statsföretag ca 44,2 milj.
kronor i koncernbidrag, varav 42,0 milj. kronor från Svenska tobaks AB
och resten från Svenska reproduktions AB. Samma år lämnade Statsföretag
37,7 milj. kronor som koncernbidrag, varav 32,9 milj. kronor till AB
Statens skogsindustrier och mindre belopp till tre andra bolag. År 1971
erhölls från LKAB 100 milj. kronor — varav direkt överfördes 60,0 milj.
kronor till Norrbottens Järnverk AB (NJA) och 25,0 milj. kronor till
SMT Machine Company AB — och från Svenska tobaks AB 50,0 milj.
kronor. Utöver NJA och SMT var det detta år sex dotterbolag som
mottog bidrag, därav Svenska industrietablerings AB (Svetab) 14,8 milj.
kronor och de övriga sammanlagt 5,8 milj. kronor. I kommentar till 1971
års bokslut uppger Statsföretag att man av hänsyn till bl. a. flera
skattetyngda Norrlandskommuner beslutat avstå från avdragsrätten vid
den kommunala taxeringen samt att Statsföretagsgruppens rätt att
utnyttja koncernbidragsinstitutet har prövats av mellankommunala skatterätten.
I LKAB:s årsredovisning för 1971 anförs att Statsföretag AB
önskat ta ut större delen av avkastningen på aktierna i LKAB som
koncernbidrag och meddelas att koncernbidrag jämte utdelning för 1971
exakt motsvarar utdelningen för 1970 sedan hänsyn tagits till skatteeffekterna
för LKAB.

Motionen 1972:1513

Genom koncernbidragsinstitutets tillämpning inom Statsföretagsgruppen
har, anför motionärerna, statsverket undandragits stora inkomster i
form av minskad bolagsskatt. Motionärerna finner det inte rimligt att
systemet med koncernbidrag tillämpas inom den statliga företagssektorn.
Inkomsterna från LKAB och Tobaksbolaget är enligt deras mening av så
speciell natur att dessa vinstbelopp inte bör ställas till förfogande för att
täcka förluster i andra bolag vilkas verksamhet är främmande för dem.
Erforderliga kapitaltillskott till statliga företag anses i stället böra ske
genom av riksdagen beslutade bidrag eller tillskott till aktiekapitalet eller
genom upptagande av lån.

Riksdagsbehandling av frågan om koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen I

propositionen angående bildandet av Statsföretag AB (prop.
1969:121) förutsattes att öppna koncernbidrag skulle kunna lämnas från
ett bolag till ett annat inom den statliga koncernen. Statsutskottet hade i
sitt av riksdagen godkända utlåtande 1969:168 inte något att erinra
häremot men framhöll särskilt riksdagens intresse av att sådana transak -

NU 1973:9

tioner som koncernbidrag och internleveranser tydligt redovisades.

I en motion vid 1972 års riksdag hemställdes att riksdagen skulle
besluta att koncernbidrag icke skulle få överföras från LKAB och
Svenska tobaks AB till Statsföretag AB och att inkomstbeloppet under
rubriken Skatter på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 skulle räknas
upp med 130 milj. kronor. Motionen behandlades av skatteutskottet
(SkU 1972:1 1), som anförde att det inte ankom på detta utskott att
bedöma lämpligheten och omfattningen av sådana koncernbidrag som
enligt uppgift skulle komma att lämnas till Statsföretag AB på grundval
av resultaten av dotterbolags verksamhet år 1971 men att det mot
bakgrunden av målsättningen för Statsföretag AB föreföll naturligt att
samma företagsekonomiska principer borde gälla i detta hänseende för de
statliga företagen som för de privata. Utskottet uttalade att man vid
tillkomsten av Statsföretag AB självfallet beaktat de skattekonsekvenser
och det mer eller mindre tillfälliga skattebortfall som följde av
vinstöverföringar i form av bl. a. koncernbidrag mellan de statliga
bolagen. Dessutom framhöll utskottet att man vid bedömningen av
skattebortfallet måste ta hänsyn till att bidragen på grund av de speciella
bestämmelserna om beskattningsort i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen
i allmänhet endast påverkar den statliga inkomstskatten. Utskottet
avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

Frågan om vidgad representation för riksdagen vid bolagsstämmor i
statliga aktiebolag

Motionen 1973:1505

Motionärerna uttalar att den möjlighet som öppnats för 18 representanter
för riksdagen att delta i bolagsstämma i Statsföretag AB är av stort
värde för den medborgerliga insynen i den statliga företagsamheten.
Systemet bör enligt motionärernas mening utsträckas i första hand till
bolag som inte tillhör Statsföretag och inte heller är fiskala bolag där
riksdagsledamöter deltar i revisionen. Som exempel på företag som
hemställan avser nämns Sveriges kreditbank, Sveriges investeringsbank
AB, Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Motioner med samma syfte som motionen 1973:1505 har tidigare
väckts vid 1970, 1971 och 1972 års riksdagar. Bankoutskottet tillstyrkte
1970 (BaU 1970:12) en utredning rörande en utvidgning av systemet
med representation för riksdagen vid de statliga företagens bolagsstämmor.
Riksdagen följde emellertid en socialdemokratisk reservation vari
yrkades avslag på motionsyrkandet. Reservanterna hänvisade till de
väsentligt ökade möjligheter till insyn som riksdagen fått bl. a. genom de
reformer som beslutats i samband med inrättandet av Statsföretag AB
och fann det omotiverat att i förhandenvarande läge aktualisera frågan
om ytterligare åtgärder i samma syfte. Åren 1971 och 1972 avstyrktes

NU 1973:9

motsvarande yrkanden av näringsutskottet (NU 1971:46, 1972:16), som
framhöll att systemet med representation för riksdagen vid statliga
företags bolagsstämmor just börjat prövas inom Statsföretag och att dess
verkningar alltså ännu knappast kunde bedömas. Centerpartiets, folkpartiets
och moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverade
sig; riksdagens ledamöter borde enligt dem få generell rätt att efter
anmälan deltaga i de statliga företagens bolagsstämmor. Riksdagen följde
båda gångerna utskottet.

Frågan om sammanslagning av AB Vin- & spritcentralen och Systembolaget
AB

Upplysningar om de båda bolagen

AB Vin- & spritcentralen framställer och förädlar spritdrycker och
viner. På grundval av bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954:521) har bolaget monopol på import, export och partihandel med
rusdrycker. Undantag är bl. a. den partiförsäljning och export som är
tillåten för brännvinstillverkare och dessutom Systembolagets försäljning
till restauratörer och inköp av starköl från svenska tillverkare. Vidare
driver bolaget partihandel med teknisk sprit. Sistnämnda verksamhet sker
i konkurrens med andra partihandlare. Bolagets försäljning går till största
delen till Systembolaget AB. Exportförsäljningen är obetydlig. Försäljningsvärdet
exkl. omsättningsskatt och mervärdeskatt harvart och ett av
åren 1970 och 1971 varit 400 milj. kronor. Verksamheten bedrivs vid
huvudkontoret i Stockholm samt filialer i Stockholm och på fem andra
orter. Antalet anställda är ca 1 000. En koncentration av verksamheten
till färre anläggningar förbereds.

Systembolaget AB bildades 1954 i samband med riksdagsbeslutet om
motbokssystemets avskaffande. Bolagets uppgift är att driva detaljhandel
med rusdrycker, dvs. sprit, vin och starköl, samt att idka annan i
samband därmed stående rörelse. Enligt avtal med staten innehar bolaget
den ensamrätt till försäljning över disk av nämnda varor i Sverige som
föreskrivs i rusdrycksförsäljningsförordningen. Bolaget ombesörjer också
partiförsäljning till restauranger. Dessutom säljer bolaget alkoholfria
festdrycker. I avtalet med staten föreskrivs att bolaget skall sätta sina
priser så att allmänheten skyddas för onödig fördyring men bolaget
samtidigt kan täcka sina kostnader och få skälig vinst på rörelsen.
Bolagets nettovinst skall inlevereras till statsverket. Vid utgången av år
1971 hade bolaget 305 butiker i 195 orter. Antalet anställda är ca 2 000.

Motionen 1973:349

I motionen anförs att det måste anses som extravagant från
kostnadssynpunkt att fortfarande ha kvar uppdelningen i ett tillverknings-
och grossistföretag och ett detaljhandelsföretag inom det svenska
vin- och spritmonopolet. De rationaliseringsvinster som skulle uppkomma

NU 1973:9

genom en sammanslagning av Vin- & spritcentralen och Systembolaget
kunde, säger motionären, förslagsvis användas till att stödja eljest
nedläggningshotade systembutiker.

Pågående utredning

Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966:33; ordförande: förutvarande
statsrådet Sigurd Lindholm), som verkställer en översyn av alkohol- och
nykterhetspolitiken, har låtit en tillkallad expert utarbeta en rapport
”Ett eller två bolag för rusdryckshanteringen i Sverige”, vilken överlämnats
till verkställande direktörerna för Vin- & spritcentralen och
Systembolaget. Rapporten kommer att ligga till grund för utredningens
ställningstagande i den angivna frågan. I rapporten beskrivs nuvarande
tillstånd, varefter analyser av alternativa organisationsstrukturer görs.
Härvid behandlas bl. a. de konsekvenser för skilda delar av verksamheten
som olika organisationsutvecklingsalternativ skulle medföra. Krav-, system-
och verksamhetsanalyser pekar enligt expertens mening sammanfattningsvis
mot att ett bolag är fördelaktigare än två för rusdryckshanteringen
i Sverige.

Utskottet

Det i motionen 1973:1470 framförda kravet på en utredning av d e n
statliga företagsamhetens mål, omfattning och
inriktning är det mest generellt syftande av de fyra motionsyrkanden
som behandlas i detta betänkande. Med utgångspunkt i en kritik av konkreta
inslag i den statliga företagssektorns utveckling berörs där olika slags
motiv för statlig verksamhet i företagsform. Den målformulering som
statsmakterna angivit för Statsföretag AB — ”att under krav på lönsamhet
uppnå största möjliga expansion” — finner motionärerna otillfredsställande.
De förordar en återkommande prövning av riktlinjerna för de statliga
företagen — och därvid också av frågan om vissa företags fortbestånd.

De nu gällande riktlinjerna för de statliga företagens verksamhet och
utveckling har, som utskottet förra året framhöll i ett likartat sammanhang,
fastställts av statsmakterna vid skilda tidpunkter och under skilda
omständigheter, främst i samband med beslut om inrättande eller
omorganisation av företag och om särskilda investeringar. Riktlinjerna är,
som utskottet också betonade, inte givna en gång för alla. I fråga om
målen för Statsföretag AB:s verksamhet bör påpekas att dessa är föremål
för överväganden inom industridepartementet och att riksdagen årligen
har tillfälle att uttala sig om dem i samband med sin behandling av
Statsföretags årsredovisning. I december förra året meddelade utskottet
resultatet av sin granskning av den senaste årsredovisningen. Därvid hade
främst verksamhetens inriktning och mål uppmärksammats. Utskottet var
enigt om att de iakttagelser och överväganden som då gjorts inte gav
anledning till något särskilt uttalande från dess sida. Det förtjänar
framhållas att den citerade målformuleringen för Statsföretag givetvis

NU 1973:9

inte utesluter att företag inom koncernen begränsar sin verksamhet eller
helt avvecklas. Sveriges centrala restaurang AB, som motionärerna
särskilt nämner, är ett av de dotterbolag till Statsföretag som just
undergår en strukturförändring. Utanför Statsföretagsgruppen finns
åtskilliga statliga företag med speciella syften, t. ex. av social natur. Dessa
företags verksamhet prövas inte sällan i olika sammanhang. Den översyn
som nyligen redovisats i betänkandet (Ds I 1972:7) Specialdestinerat
kreditstöd och det utredningsarbete som pågår rörande förenade
fabriksverken — genom 1972 års FFV-utredning (I 1972:02) - och
rörande bolagen för partihandel respektive detaljhandel med rusdrycker
— genom alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966:33) — är aktuella
exempel på detta. Sammanfattningsvis finner utskottet inte skäl för
något initiativ från riksdagens sida med anledning av det här berörda
yrkandet i motionen 1973:1470.

Mot utnyttjande av koncernbidragsinstitutet
inom Statsföretagsgruppen riktas invändningar i motionen
1973:1513. Motionärerna menar att de medel från LKAB och Tobaksbolaget
som använts till koncernbidrag är av alltför speciell natur för att få
disponeras på detta sätt. Kapitaltillskott till statliga företag bör, anser de,
baseras på särskilda riksdagsbeslut.

Utskottet vill erinra om att i förutsättningarna för bildandet av
Statsföretag AB ingick att koncernbidragsinstitutet skulle kunna utnyttjas
inom den nyorganiserade företagsgruppen. Något skäl för att
undantaga Statsföretag från de möjligheter till resultatutjämning mellan
bolag inom en koncern som skattelagstiftningen medger föreligger enligt
utskottets mening inte. Riksdagens krav på insyn i koncernbidragens
konsekvenser från skattesynpunkt och eljest tillgodoses genom att
Statsföretag — i enlighet med vad som uttalades i samband med
förvaltningsbolagets inrättande — klart redovisar transaktioner av detta
slag. Motionen 1973:1513 avstyrks följaktligen av utskottet.

En vidgad representation för riksdagen vid
bolagsstämmor i statliga aktiebolag påyrkas — liksom
vid flera tidigare tillfällen — i motionen 1973:1505. Enligt motionärernas
mening bör den för Statsföretag AB gällande ordningen med särskilt
utsedda företrädare för riksdagen som har rätt att närvara och ställa
frågor vid bolagsstämmor införas också vid vissa statliga bolag som inte
tillhör Statsföretagskoncernen.

Det åberopade systemet med riksdagsrepresentation inom Statsföretag
har tillämpats relativt kort tid, och någon utvärdering av det har inte
verkställts. Utskottet finner det i detta läge inte lämpligt att aktualisera
frågan om motsvarande representation inom andra statliga företag utan
avstyrker motionen 1973:1505.

Frågan om en sammanslagning av AB Vin- & spritcentralen
och Systembolaget AB har, som framgår av den
redogörelse som lämnats ovan, tagits upp av alkoholpolitiska utredningen

NU 1973:9

med resultat att en rapport i ämnet föreligger för bedömning inom de
båda bolagen och inom utredningen. Med åberopande härav avstyrker
utskottet motionen 1973:349.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den avser
utredning av den statliga företagsamhetens mål, omfattning
och inriktning (punkten 7),

2. att riksdagen avslår motionen 1973:1513 angående koncernbidrag
inom Statsföretag AB, m. m.,

3. att riksdagen avslår motionen 1973:1505 om vidgad representation
för riksdagen vid bolagsstämmor i statliga aktiebolag,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:349 om sammanslagning
av AB Vin- & spritcentralen och Systembolaget AB.

Stockholm den 27 februari 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Andersson i
Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s),
Sjönell (c), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk) och Jonsson i Husum (s).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under 1 {den statliga företagsamhetens
mål, omfattning och inriktning) av herrar Regnéll (m), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Wirtén (fp) och Sjönell (c), som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”De
nu gällande” och slutar på s. 8 med ”motionen 1973:1470” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en återkommande
prövning av den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning
är angelägen. Till följd av ett alltför statiskt betraktelsesätt tenderar en
gång etablerade statliga företag att undslippa den kritiska granskning av
grundvalarna för verksamheten som ofta är en realitet för privata företag.
Behovet av en mera precis målangivelse gör sig särskilt påmint för
Statsföretag AB:s del. Det oklara uttalande om största möjliga expansion
under krav på lönsamhet som nu gäller kan enligt utskottets mening inte
ge erforderlig vägledning i fråga om konkreta åtgärder. Motsvarande
överväganden om målen erfordras också beträffande åtskilliga av företagen
utanför Statsföretagsgruppen. Utskottet tillstyrker sålunda det här
berörda yrkandet i motionen 1973:1470.

NU 1973:9

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten 7
hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av den statliga
företagsamhetens mål, omfattning och inriktning,

2. vid utskottets hemställan under 3 (vidgad representation för
riksdagen vid bolagsstämmor i statliga aktiebolag) av herrar Regnéll (m),
Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske
(c), Wirtén (fp) och Sjönell (c), som anser

dels att det stycke på s. 8 i utskottets yttrande som börjar med ”Det
åberopade systemet” och slutar med ”motionen 1973:1505” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Starka skäl talar enligt utskottets mening för att motionärernas
önskemål tillgodoses. Det är angeläget att riksdagen på angivet sätt får
kontakt också med de betydelsefulla enheter inom den statliga företagssektorn
som inte tillhör Statsföretag AB. Riksdagens och därmed
allmänhetens insyn i de statliga företagen skulle på så sätt öka väsentligt.
Några nackdelar till följd av förslagets genomförande är inte att befara.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1505 hos Kungl.
Majd anhåller om utredning och förslag syftande till en
utvidgning av systemet med representation för riksdagen vid
bolagsstämmor i statliga aktiebolag.

Särskilda yttranden

1. av herr Svensson i Malmö (vpk) beträffande den statliga företagsamhetens
mål, omfattning och inriktning;

Vänsterpartiet kommunisterna har i skilda sammanhang, bl. a. i
motionen 1972:579, utvecklat sin principiella syn på statsföretagsamheten.
Partiet har en starkt kritisk syn på sättet att f. n. bedriva denna.
Kritiken gäller såväl målsättningarna i stort som organisationen, politiken
mot de anställda och samarbetet med det privata storkapitalet. Partiet
anser att statsföretagsamheten icke bör planeras med utgångspunkt i de
ensidiga, kortsiktiga och illa sammanhållna synpunkter som nu gäller. Vi
anser att statsföretagsamheten ekonomiskt såväl som politiskt bör
utnyttjas för att stärka progressiva tendenser i samhället: ekonomisk
expansion, allas rätt till arbete, framtidsteknologi, konsumentinflytande
och arbetsplatsdemokrati. Vi ser statsföretagsamheten som ett tänkbart
instrument för att motarbeta storkapitalets inflytande och bygga upp
positioner som kan underlätta övergången till socialismen.

Mot bakgrund av det nu sagda kan vårt ställningstagande till det nu
aktuella yrkandet i motionen 1973:1470 inte uppfattas som ett stöd åt
gällande riktlinjer för statsföretagsamheten. Vi avvisar folkpartimotionen
av den anledningen att den utgår från samma borgerliga grundidéer som
nu styr statsföretagsamheten. Dess förslag är icke politiskt progressiva.

NU 1973:9

De utgör endast ett nytt borgerligt försök att misskreditera och
kvantitativt försvaga statsföretagsamhet i allmänhet.

2. av herr Regnéll (m) beträffande koncernbidrag inom Statsföretag AB:

Motionärerna påpekar med rätta att systemet med koncernbidrag
innebär särskilda problem inom Statsföretag AB beroende på att i
gruppen ingår företag som arbetar under speciella villkor. Detta måste
givetvis beaktas både när gruppens resultat bedömes och när dess
kapitalbehov diskuteras. Ett mycket långtgående utnyttjande av koncernbidragssystemet
kan ge anledning ifrågasätta lämpligheten av att systemet
över huvud praktiseras inom Statsföretag AB.

Några officiella uppgifter föreligger ännu inte, huruvida avsikten är att
inom Statsföretag AB lämna koncernbidrag också för 1972 års verksamhet.
Kännedom om detta och om storleken av de belopp som eventuellt
kan komma att förskjutas inom gruppen synes böra ligga till grund för
överväganden om en uppräkning av skatteinkomsterna för budgetåret
1973/74 enligt de linjer som motionärerna angivit. Frågan aktualiseras
därför lämpligare i samband med riksdagsbehandlingen av kompletteringspropositionen.

GOTAB 73 3382 S Stockholm 1973