Näringsutskottets betänkande nr 8 år 1973

NU 1973:8

Nr 8

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om förstatligande av
bensin- och oljehandeln.

Ärendet

I motionen 1973:109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen skall i skrivelse till regeringen uttala sig för ett förstatligande av
den privata sektorn av bensin- och oljehandeln samt begära sådana
kompletterande utredningar och förslag som eventuellt kan vara behövliga.

Motionen

Motionärerna erinrar om att förhållandena inom handeln med olja och
bensin i Sverige vid flera tillfällen uppmärksammats i riksdagsmotioner
och att därvid framförts förslag om förstatligande av denna handel. Enligt
motionärerna äger de skäl som åberopats för ett förstatligande alltjämt
giltighet, och nya skäl anses dessutom ha tillkommit. Motionärerna
hävdar att ett statligt svenskt oljebolag genom sin inköpspolitik skulle
kunna stödja de ansträngningar som görs av folken i de oljeproducerande
länderna att själva få utnyttja sina rikedomar. Samtidigt skulle stora
fördelar kunna vinnas för den svenska folkförsörjningen. De stora
utländska trusternas dominerande inflytande över importen och handeln
inom landet med bensin och oljor skulle brytas, och därigenom skulle
grundvalarna för neutralitetspolitiken förstärkas. Lägre inköpspriser
skulle kunna uppnås, och transportkostnaderna skulle kunna sänkas
genom användning av egen transportflotta och bättre geografisk fördelning
av depåerna. Detaljdistributionen skulle kunna rationaliseras och
förbilligas. Härigenom och genom en avveckling av monopolprissättningen
skulle priserna på olja och bensin kunna sänkas. För oljehandelns
anställda skulle enligt motionärerna ett förstatligande innebära tryggare
och bättre levnadsvillkor. Vid flera tillfällen har de utlandsägda oljebolagens
taxering till inkomstskatt i Sverige uppmärksammats. Bolagens
redovisade vinster har i förhållande till omsättningen regelmässigt varit
låga. Även detta förhållande bör, framhåller motionärerna, beaktas vid en
bedömning av frågan om förstatligande.

Vissa uppgifter om oljebranschen i Sverige

År 1970 förbrukades 33,2 miljoner kubikmeter petroleumprodukter i
Sverige. Detta motsvarar ca 1,3% av den totala oljekonsumtionen i
världen. Den svenska raffinaderikapaciteten utgjorde ca 40 % av den egna

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 8

NU 1973:8

konsumtionen och ca 0,5 % av den totala kapaciteten i världen. Det
totala importvärdet utgjorde ca 3 000 miljoner kronor. Bensinens andel
av oljemarknaden har sjunkit under 1960-talet och utgör i dag drygt en
tiondel. Eldningsoljans andel utgör drygt 70 %. I nedanstående tabell
redovisas de olika oljebolagens marknadsandelar av den totala försäljningen
av oljeprodukter, deras omsättning samt redovisade vinst i Sverige.

Oljebolagens marknadsandelar, omsättning och redovisade vinst år 1970

Företag	Andel av total	Andel av för-	Total omsätt-	Redovisad
	försäljning av	säljning av	ning exkl.	nettovinst
	oljeprodukter	motorbensin	skatter	i Sverige
	%	%	milj. kr.	milj. kr.
BP	18,6	12,0	672	0,1
ESSO	10,6	15,9	716	0,4
Gulf	7,6	12,2	357	0,3
Mobil Oil	1,4	3,3	116	- 5,1
Nynäs	13,3	4,8	676	1,0
OK	12,5	16,9	678	3,9
Shell	16,7	20,2	948	2,9
Texaco	7,7	9,9	312	1,7
Övriga	11,6	4,8
	100,0	100,0

Källa: SPK

Mer än 60 % av marknaden faller på en grupp bestående av sex
helintegrerade internationella storföretag som har en dominerande
ställning på världsmarknaden. De svenskägda storföretagen Oljekonsumenterna
(OK) och AB Nynäs Petroleum har en marknadsandel om
tillsammans drygt 25 %. De internationella oljebolagen redovisar i
förhållande till sin omsättning mycket små eller inga vinster alls i Sverige,
samtidigt som de totala koncernvinsterna uppgår till betydande belopp.
Huvuddelen av vinsterna i oljekoncemerna uppges komma från de
verksamheter i vilka huvuddelen av kapitalet är investerat, dvs. från
råoljeledet, raffinaderiledet och transportfunktionen. Från bolagshåll har
framhållits att vinsterna i de internationella oljekoncemerna främst
uppkommer — förutom där de stora investeringarna görs — där
ut försäljningspriset ligger på en relativt hög nivå. Energikommitténs
bedömning av konkurrensförhållanden och prisbildning i Sverige i fråga
om oljeprodukter (se nedan) utmynnade i omdömet att de svenska
priserna får anses relativt låga. Oljebolagen kan genom sin internprissättning
påverka vinsterna i olika led. Ett lägre internpris skulle emellertid
inte nödvändigtvis medföra större redovisad vinst i Sverige, eftersom
avskrivningsmöjligheterna i åtskilliga av bolagen ännu inte har fullt
utnyttjats. De svenska bolagen, i synnerhet OK, redovisar högre vinst -om än inte särskilt betydande i förhållande till företagens omslutning.
OK:s verksamhet skiljer sig dock delvis från de andra oljeföretagens, bl. a.
därigenom att OK bedriver rederirörelse i egen regi och att bensinstationsförsäljningen
är mera integrerad.

NU 1973:8

Aktuella utredningar

Energikommittén har i betänkandet (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning,
energipolitik och oiganisation redogjort för marknadsstruktur,
konkurrensförhållanden, prisbildning, anläggningsstruktur och kapitalbehov
inom energisektorn och presenterat en prognos över energiförsörjningen
i Sverige fram till 1985. Bl. a. föreslås en komplettering av
lagstiftningen till skydd för energikonsumenterna mot eventuell monopolprissättning.
Betänkandet har remissbehandlats, och fortsatt beredning
av ärendet pågår inom industridepartementet. Utan att avvakta
beslut i övriga frågor har departementschefen tillkallat en utredning
rörande den fortlöpande prognos- och utredningsverksamheten — energiprognosutredningen
(I 1972:3). Frågan om myndighetsorganisationen för
de energipolitiska uppgifterna hör till de organisationsfrågor inom
industridepartementets verksamhetsområde som avses bli föremål för
proposition i mars 1973.

Koncentrationsutredningen har gjort en undersökning vars resultat
framlagts i betänkandet (SOU 1966:21) Oljebranschen. Detta betänkande
och vissa kompletterande uppgifter ligger till grund för energikommitténs
redogörelse för handeln med oljeprodukter.

Bensinhandelsutredningen har i betänkandet (SOU 1970:24) Rationell
bensinhandel redovisat resultatet av en ingående kartläggning av drivmedelsdistributionen
bl. a. i vad gäller konkurrensförhållandena. Statens
pris- och kartellnämnd har gjort en undersökning av struktur, priser och
kontraktsförhållanden vid bensin- och servicestationer och av återförsäljarkontrakten
i bensinhandeln. Nämnden har också på näringsfrihetsombudsmannens
hemställan gjort en utredning angående de utländska
oljebolagen i Sverige.

Petroindustriutredningen (I 1972:04; ordförande: f. d. generaldirektör
Erik Grafström) har år 1972 tillkallats av chefen för industridepartementet
för att göra en utredning rörande transport, raffinering och förädling
av olja och naturgas. Arbetet bör enligt direktiven inriktas på en analys av
de samhälleliga konsekvenserna av olika utbyggnads-, kapacitets- och lokaliseringsalternativ.
Särskilt bör därvid uppmärksammas de miljö- och
sysselsättningseffekter samt de krav på samhällsinvesteringar som följer
av olika alternativ. Analyser bör göras av alternativa lokaliseringar såväl
vid kusten som i inlandet för raffinaderier och petrokemisk industri. Med
hänsyn till den starka inriktningen mot en expansion på Västkusten bör
en analys av de samhälleliga konsekvenserna, inte minst de miljömässiga,
av en sådan utbyggnad tidsmässigt ges företräde.

Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37; ordförande: professor Guy
Arvidsson) skall enligt tilläggsdirektiv, meddelade år 1972, genomföra en
undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk
politik av de internationella företagens växande betydelse. Chefen för
industridepartementet har vidare aviserat att en särskild arbetsgrupp,
direkt underställd regeringen, skall tillsättas för att övervaka de internationella
(multinationella) företagen och komma med förslag till åtgärder.

NU 1973:8

Riksdagen beslöt år 1970 på förslag av bevillningsutskottet (BeU
1970:53) att hos Kungl. Maj:t begära utredning angående de multinationella
företagens beskattning. Till motivering av förslaget anförde utskottet
bl. a. att tillgängliga uppgifter givit vid handen att en del
utländska dotterbolag i Sverige, däribland oljebolag, trots en mycket
betydande omsättning på flera år inte uppgivit någon till statlig
inkomstskatt skattepliktig inkomst i Sverige eller blott en obetydlig
sådan. Någon utredning av detta slag har ännu ej tillsatts. Chefen för
finansdepartementet har som svar på en enkel fråga (RD 1972:42 s. 9)
varför så inte skett meddelat att detta beskattningsproblem för närvarande
undersöks både inom OECD:s skattekommitté och på gemensam
nordisk bas och att med hänsyn till frågans komplicerade natur
erfarenheter från dessa undersökningar bedömts böra avvaktas innan en
speciell svensk utredning tillsätts.

Tidigare behandling av likartade motioner

Motioner med förslag om förstatligande av bensin- och oljehandeln har
väckts vid ett flertal tillfällen, senast vid 1969 och 1970 års riksdagar. I
bankoutskottets utlåtanden i ämnet (BaU 1969:18, 1970:63) konstaterades
att statsmakterna ägnar avsevärt intresse åt energiförsörjningens
problem och att de reformer på området som bl. a. det ökade behovet av
flytande bränslen gör nödvändiga förbereds både genom utredningar och
genom mer reguljär planeringsverksamhet i statlig regi. Enligt utskottets
uppfattning fanns det därför inte anledning att påkalla ytterligare
utredning som skulle ta sikte på sådana mycket ingripande åtgärder som
motionärerna förordat. Riksdagen avslog motionerna.

Utskottet

De motiv för ett förstatligande av bensin- och oljehandeln som anges i
motionen är i huvudsak av två slag. Dels skulle fördelar kunna uppnås för
den svenska folkförsörjningen, dels skulle ett statligt svenskt oljebolag
genom sina inköp kunna stödja de ansträngningar som görs av folken i de
oljeproducerande länderna att själva få utnyttja sina rikedomar.

De utländska oljebolagen har visserligen en stark ställning i Sverige,
men de är inte allenarådande. De två stora svenska företagen i branschen
har en marknadsandel om drygt en fjärdedel, och i synnerhet det
kooperativa OK expanderar starkt. Ett förstatligande skulle sannolikt
inte göra den svenska oljeförsörjningen oberoende av de internationella
oljebolagen. Genom dessa bolags dominans på världsmarknaden skulle ett
svenskt statligt oljebolag för sina inköp bli beroende av dessa företags
agerande. Prisnivån för oljeprodukter i Sverige är i internationell
jämförelse låg. Utskottet anser det vara osannolikt att ett statligt
oljebolag skulle kunna i väsentlig mån sänka prisnivån. Vad gäller
motionärernas andra skäl för ett förstatligande av oljebranschen vill
utskottet erinra om att Sveriges andel av den totala konsumtionen av

NU 1973:8

oljeprodukter uppgår till endast 1,3 %. Utskottet bedömer det därför inte
sannolikt att Sverige genom ett statligt oljebolags prispolitik i någon
avgörande grad skulle kunna påverka situationen för folken i de
oljeproducerande länderna.

En stark ställning för multinationella företag på den svenska marknaden
är dock förenad med betydande problem. Koncentrationsutredningen
har därför erhållit tilläggsdirektiv att närmare analysera konsekvenserna
för svensk ekonomi och ekonomisk politik av dessa företags
verksamhet. Vidare kommer en särskild arbetsgrupp direkt underställd
regeringen att inom kort tillsättas för att övervaka de multinationella
företagen och komma med förslag till åtgärder. Frågan om beskattningen
av dessa företag undersöks för närvarande på såväl nordisk som
internationell nivå, varigenom förutsättningarna ökar för att denna
mycket komplicerade fråga skall kunna bringas till en lösning. Ett flertal
utredningar pågår på energiförsörjningsområdet och reformer förbereds.
Sådana mycket ingripande åtgärder som motionärerna förordar finns det
enligt utskottets mening för närvarande inte anledning till.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1973:109.

Stockholm den 20 februari 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c),
Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson
i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), fru Hambraeus (c) och fru Hansson
(s).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

Energisektorn är maktpolitiskt betydelsefull. Den som kontrollerar
energiförsörjningen får automatiskt en avgörande kontroll över näringslivet.
Med den utveckling på energiområdet som förestår — och som bl. a.
kommer att innebära en ökande knapphet på oljeprodukter —
kommer energisektorns maktpolitiska betydelse att ytterligare accentueras.
Det framstår därför för utskottet som högst betänkligt att Sveriges
försörjning med petroleumprodukter behärskas av multinationella monopolintressen.
Utskottet delar den uppfattning som motionärerna framför
att bensin- och oljehandeln bör förstatligas. Endast genom en sådan
åtgärd kan Sverige trygga sin försörjning med petroleumprodukter på

NU 1973:8

andra villkor än de som dikteras av utländska finansintressen. I motionen
betonas att ytterligare fördelar utöver de försörjningspolitiska skulle vara
att vinna med ett förstatligande av oljebranschen. Bl. a. skulle prisnivån
kunna sänkas, de anställda kunna erbjudas tryggare och bättre arbets- och
levnadsvillkor och Sverige kunna genom ett stort statligt oljebolag bidra
till bättre förhållanden för folken i de oljeproducerande länderna.
Utskottet delar denna uppfattning.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen 1973:109 hos Kungl.
Maj .-t anhåller om åtgärder för ett förstatligande av bensinoch
oljehandeln.

GOTAB 73 3313 S Stockholm 1973