Naringsutskottets betänkande nr 47 år 1973

NU 1973:47

Nr 47

Naringsutskottets betänkande i anledning av motion om kontroll i vissa
hänseenden av nyetablerade företag.

Ärende

I motionen 1973:941 av herr Bergqvist m. fl. (s) hemställs
att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t begära en utredning med uppgift
att föreslå åtgärder som kan ge garantier för att nyetablerade företag kan
uppfylla sina åtaganden gentemot samhället och de anställda, samt

att riksdagen skall hos Kungl. Majit begära förslag med innebörd att
länsstyrelsen eller annat samhällsorgan skall få utse minst en revisor eller
granskningsman i varje företag.

Motionen

Motionärerna konstaterar att en mycket kraftig ökning av antalet
nyregistrerade aktiebolag har ägt rum sedan mitten av 1960-talet.
Samtidigt har också antalet företagskonkurser ökat påtagligt. Undersökningar
visar, anförs det, att en allt större andel av företagskonkurserna
gällt relativt nystartade små aktiebolag. Enligt motionärerna finns det
företagare som mer eller mindre satt i system att suga ut företag och
sedan låta dem gå i konkurs. Detta skapar stora förluster för samhället
och allvarliga problem för de anställda, framhåller de.

Samhället saknar, säger motionärerna, för närvarande effektiva medel
att förebygga att företag startas utan tillräckliga ekonomiska garantier
och av personer som inte känner till förhållandena inom den bransch där
de etablerar sig eller i övrigt inte är lämpliga som företagsledare. Inte
heller har samhället möjlighet att hålla en fortlöpande uppsikt över
företagen så att man i god tid kan rätta till ansvarslösa dispositioner från
mindre nogräknade företagare. Utöver redan beslutade eller planerade
åtgärder erfordras enligt motionärerna särskilda insatser på två områden.
För det första behövs en utredning som snabbt går igenom lagbestämmelser
i syfte att det skall gå att komma till rätta med företagare som
missbrukar konkurslagen och näringsfriheten. Utredningen bör också
söka medverka till att det krävs tillräckliga ekonomiska garantier vid
etablering av företag och att det skapas regler som innebär att
yrkeskunnighet och branschkännedom mera än nu blir avgörande för
rätten att starta företag. För det andra behövs åtgärder för att utvidga
företagsrevisorernas befogenheter och stärka revisorernas ställning gentemot
den företagsledning som de skall kontrollera.

Det nuvarande systemet med företagsrevision fungerar enligt motionärerna
på det hela taget rätt väl när det gäller att kontrollera att vissa

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 47

NU 1973:47

2

formella bestämmelser efterlevs. I andra avseenden bedöms det däremot
ha stora brister. Det vore, menar motionärerna, mycket att vinna om
man kunde vidga revisorernas uppgifter. Revisorerna borde stå helt fria i
förhållande till dem som skall utsättas för kontroll. Därför borde de utses
av ett annat organ än bolagsstämman, t. ex. länsstyrelserna. Vidare borde
granskningen inte så starkt begränsas till de företagsekonomiska synpunkterna
utan också inriktas på att tillgodose de anställda och
samhällets intressen. I detta sammanhang erinras om LO:s förslag om
införande av arbetstagarrevisorer. En väsentlig del av revisorernas uppgift
borde vara att bevaka hur skattelagstiftningen efterlevs och rapportera
detta till länsstyrelsen.

Uppgifter i anslutning till motionen

Konkurslags kommittén

Konkurslagskommittén (Ju 1971:6; ordförande: hovrättsrådet Bengt
Rydin) har tillkallats för att göra en översyn av konkurslagstiftningen.
Översynen skall inriktas på de frågor där det finns ett påtagligt
reformbehov. I direktiven sägs att särskilt reglerna om förvaltarval bör
uppmärksammas och att därvid bör övervägas om inte det allmänna bör
tilläggas ett större inflytande över förvaltarvalet än för närvarande.
Kommittén är oförhindrad att ta upp även andra konkursrättsliga
spörsmål än de som särskilt angivits i direktiven.

Tidigare riksdagsbehandling av liknande fråga

Vid 1972 års riksdag väcktes i en motion förslag om en utredning med
sikte på att utvidga revisorernas befogenheter och att stärka deras
ställning gentemot den företagsledning som de skall kontrollera. Motionsförslaget
hade samma innebörd som det nu föreliggande. I sitt betänkande
i ämnet anförde näringsutskottet (NU 1972:63) att sedan motionen
väcktes olika åtgärder vidtagits för att öka samhällets och de anställdas
insyn och inflytande i företagen. Utskottet syftade på förslagen om
uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor, om offentliga styrelseledamöter
i förvaltningsbolag och allmännyttiga stiftelser och om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
(prop. 1972:116, NU 1972:62). Utskottet konstaterade också att inom
Kungl. Maj:ts kansli flera förslag om ett vidgat revisionsinflytande
övervägdes, bl. a. frågorna om offentliga revisorer och löntagarrevisorer.
Då riksdagen kunde förväntas få ta ställning till resultatet av dessa
överväganden inom en inte alltför avlägsen framtid ansåg utskottet det
inte vara påkallat att begära en sådan utredning som föreslogs i motionen.
Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionen.

NU 1973:47

3

Utskottet

I motionen diskuteras olika åtgärder för att komma till rätta med
företagare som missbrukar näringsfriheten och konkurslagen. En utredning
härom föreslås. Vidare föreslås att länsstyrelsen eller annat samhällsorgan
skall få utse minst en revisor eller granskningsman i varje företag.

För att förebygga missförhållanden av den art som motionärerna
beskriver har under senare år olika åtgärder vidtagits. Ytterligare sådana
åtgärder planeras. I propositionen 1973:93 har bl. a. föreslagits att
aktiekapitalets minsta belopp höjs från nuvarande 5 000 kr. till 50 000
kr. Bestämmelsen avser aktiebolag som bildas efter lagens ikraftträdande.
Ett förslag med övergångsbestämmelser som innebär krav på höjning av
minimigränsen för aktiekapitalet till 50 000 kr. även för äldre
bolag kommer enligt uppgift i propositionen att läggas fram i höst. Om
dessa förslag godkänns av riksdagen kommer sannolikt ett stort antal av
de aktiebolag som under senare år tillkommit, ofta inte för att driva
egentlig näringsverksamhet utan för att ge fördelar vid beskattningen, att
avregistreras. Skattekontrollen och skatteindrivningen kommer härigenom
att underlättas. Genom höjningen av minimikapitalet kommer också
kraven på företagens ekonomiska risktagande att öka. I detta sammanhang
vill utskottet dock påpeka att skillnaden i risktagande beroende på
om en företagare driver sin verksamhet som aktiebolag eller som enskild
firma inte torde vara så stor som motionärerna hävdar. Åtminstone hos
de institutionella kreditgivarna torde det inte vara möjligt för ett mindre
aktiebolag att uppta lån utan kompletterande säkerhet i form av borgen
av huvudaktieägaren. Vid en konkurs förlorar företagaren därför ofta
betydligt mera än sitt aktiekapital. I en del fall synes kommuner ha gjort
åtaganden för företagare som tidigare missbrukat lagstiftningen. En
rigorösare kontroll från kommunernas sida innan man ikläder sig
förbindelser av olika slag för företagare vöre enligt utskottets uppfattning
en åtgärd som skulle kunna förebygga missbruk av det slag som
motionärerna beskriver.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag att
branschkännedom och yrkeskunnighet skall vara avgörande för rätten att
etablera och driva rörelse. Inskränkningar i näringsfriheten som närmast
skulle innebära en återgång till forna tiders skråväsen kan enligt
utskottets uppfattning knappast vara en ändamålsenlig metod för att
komma till rätta med de missbruk av gällande lagar som en begränsad
grupp företagare utövar.

Beträffande motionärernas förslag om vidgat revisorsinflytande för det
offentliga vill utskottet hänvisa till sitt i december 1972 avgivna
betänkande (NU 1972:63) i anledning av en motion om utvidgning av
befogenheterna för revisorer i aktiebolag m. m. I betänkandet konstaterade
utskottet att det inom Kungl. Maj:ts kansli övervägdes flera förslag
om en utvidgning av revisorernas inflytande, bl. a. frågorna om offentliga
revisorer och löntagarrevisorer. Utskottet anförde att riksdagen kunde
förväntas få ta ställning till resultatet av dessa överväganden inom en inte

NU 1973:47

4

alltför avlägsen framtid och ansåg det därför inte vara påkallat att begära
en utredning i ämnet. Utskottet kan inte finna att det sedan frågan förra
gången behandlades har tillkommit något som bör föranleda ett annat
ställningstagande.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen avslår motionen 1973:941.

Stockholm den 3 maj 1973

På näringsutskottets vägnar
C.G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s),
Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Hallgren
(vpk).

GOTAB 73 3799 S Stockholm 1973