Näringsutskottets betänkande nr 31 år 1973

NU 1973:31

Nr 31

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en översyn av de
nuvarande företagsformerna.

Ärendet

1 motionen 1973:943 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c)
hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära en parlamentarisk
utredning angående en företagsform vid sidan av aktiebolagen med annan
maktstruktur i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionen

Demokratiska principer måste, heter det i motionen, bli grundläggande
i samarbetet mellan människor också i arbetslivet. Riksdagens
beslut hösten 1972 angående styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 100 anställda var
därför ett steg i rätt riktning. Frågan om styrelserepresentation är dock,
säger motionärerna, i det stora företagsdemokratiska komplexet en
relativt liten fråga så länge inte grundläggande maktförhållanden ändras.
Demokratiseringsprocessen måste bedrivas efter flera olika handlingslinjer
med sammanfallande syfte. Därför är det angeläget att granska också de
nuvarande företagsformerna från maktsynpunkt. En parlamentarisk
utredning föreslås få i uppdrag att utarbeta förslag till en alternativ
företagsform med annan maktstruktur än i aktiebolagen, t. ex. genom
likvärdigt inflytande för anställda och företagsägare.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Vid 1970 års riksdag väcktes en motion vari föreslogs att riksdagen
skulle begära en utredning om införande av en företagsmodell i vilken
även andra intressentgrupper än aktieägarna skall ha inflytande över
ledningen. Riksdagen beslöt begära en utredning av detta slag (Ball
1970:62, rskr 1970:374). I propositionen 1972:116 med förslag till lag
om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar, m. m., uttalade chefen för industridepartementet att frågan
skulle prövas i samband med den pågående beredningen av förslaget till
ny aktiebolagslag.

I anledning av nyssnämnda proposition väcktes en motion med i
huvudsak samma innebörd som den nu föreliggande. Vid näringsutskottets
behandling av frågan behandlades denna motion samtidigt som
en under den allmänna motionstiden väckt motion vari föreslogs en
genomgripande översyn av aktiebolagslagen och den övriga företagsrätten
med sikte på att företagsformerna skall möjliggöra en demokratisk

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 31

NU 1973:31

2

beslutsordning. Utskottet konstaterade (NU 1972:62) att LO och TCO i
sina remissyttranden över förslaget till ny aktiebolagslag framfört
synpunkter som till väsentlig del överensstämde med motionärernas
förslag och hänvisade till vad departementschefen uttalat rörande
riksdagens begäran år 1970 om utredning rörande en ny företagsform.
Utskottet utgick från att frågan om en ytterligare översyn av aktiebolagslagen
skulle bli föremål för en ingående prövning i samband med
beredningen av det föreliggande förslaget till ny aktiebolagslag. 1
avvaktan på denna prövning var utskottet inte berett att förorda att
riksdagen skulle begära en utredning med sådana uppgifter som angavs i
motionerna. 1 en reservation av centerpartiets företrädare i utskottet
förordades en översyn av aktiebolagslagen i motionernas syfte. Riksdagen
följde utskottsmajoriteten och avslog motionerna.

Utskottet

Med hänvisning till vad utskottet förra året (NU 1972:62) anförde i
anledning av motioner med i huvudsak samma motivering och yrkande
som den nu föreliggande motionen avstyrker utskottet denna.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen avslår motionen 1973:943.

Stockholm den 29 mars 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Rask (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö
(vpk), Jonsson i Husum (s), Jonsson i Alingsås (fp), fru Hambraeus (c)
och fru Hansson (s).

Särskilda yttranden

1. av herr Börjesson i Glömminge (c) och fru Hambraeus (c):

Enligt meddelande till pressen kommer Kungl. Maj:t inom den
närmaste tiden att lägga fram förslag om höjning av minimikapitalet i
aktiebolag jämte andra åtgärder i syfte att försvåra skatteflykt genom
utnyttjande av fåmansbolag. Därmed blir det än mer nödvändigt att
utreda frågan om alternativ företagsform — särskilt för de mindre
företagen — vid sidan av aktiebolagslagen.

I den nya situationen är det lämpligt att pröva denna fråga liksom
frågan om alternativ inflytandestruktur i samband med kommande
propositioner angående aktiebolagslagen.

NU 1973:31

3

2. av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisternas anslutning till yrkandet att motionen
1973:943 skall avslås har en annan bakgrund än övriga partiers. I
motionärernas tanke ligger att kapitalets allmakt i företagen skall
begränsas. I så måtto kunde man från lönarbetarsynpunkt och även i ett
socialistiskt perspektiv uppfatta motionärernas yrkande som positivt.
Denna tanke är emellertid underordnad ett större politiskt syfte,
nämligen att försona stridiga klasser och intressen i samhället. Sådana
försoningsidéer har i detta den skärpta klasskampens århundrade varit
mycket vanliga och uppträtt i en rad olika former inom ramen för svensk
och internationell kapitalism. Man urskiljer inom detta idékomplex
främst två strömningar, vilka klassmässigt har ganska olika bas.

Den ena strömningen accepterar storkapitalets ledande ställning. Den
vill aktivt trygga och befästa denna. Den vill i konsekvens härmed binda
lönarbetaroppositionen i för storkapitalet fördelaktiga former. I själva
verket skall storkapitalet genom att formellt göra vissa medgivanden
reellt stärka sin kontroll och makt. Exempel på denna typ av ”samverkansideologi”
finner man i den s. k. mondismen från 1920-talet, i de
organisationsformer som benämnts korporativa och i det klassamarbete
på storfinansens villkor som bedrivs av svensk socialdemokrati och som
bl. a. har tagit sig uttryck i det system med styrelserepresentation för de
anställda som har fått stöd av moderata samlingspartiet och övriga
borgerliga partier.

Den andra strömningen bottnar i en viss kritisk inställning till
storkapital och kapitalkoncentration. Syftet är här snarast att förespråka
småföretagarnas och mellanskiktens intresse av att dra vissa gränser för
storkapitalets makt och på denna väg söka stabilisera det kapitalistiska
systemet — gärna på en mer decentralistisk nivå. Exempel på denna
strömning finner vi, förutom i centerpartiet, även i en rörelse som den
argentinska peronismen och dess ideologi (den s. k. justicialismo).

Enligt socialistisk uppfattning representerar båda riktningarna — med
sina viktiga inbördes olikheter — illusionära idéer. Klasser med i grund
motsatta positioner är vad som teoretiskt brukar kallas antagonistiska.
Deras intressen är reellt oförenliga. Man kan inte i ett system och i ett
företag ha både jämlikhetsprincip och olikhetsprincip, både demokrati
och oligarki, både folkägande och privat storkapital osv. Den ena klassen
måste i sådana lägen alltid dominera den andra. När klassamarbete
förekommer blir det därför alltid på den ena — den etablerade — klassens
grundvillkor.

Från socialistisk synpunkt finns endast en väg, i samhället såväl som i
företagen, den som leder till lönarbetarmakt. Härför krävs avskaffande
av storkapitalets makt och expropriering av de rikedomar som bildar
grundvalen för denna makt. Detta strider mot de former av klassamarbete
och korporatism som finns inbyggda i motionärernas tankevärld. Supplementär
småföretagsamhet och former av s. k. enkel varuproduktion är
däremot inte oförenliga med ett i grunden socialistiskt system.

NU 1973:31 4

Utifrån här redovisade värderingar avvisar vänsterpartiet kommunisterna
det aktuella motionsyrkandet.

GOTAB 73 3638 S Stockholm 1973