Näringsutskottets betänkande nr 28 är 1973
NU 1973:28
Nr 28
Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:52
angående statligt stöd till upptagande av gruvdrift vid Stekenjokk jämte
motioner.
Ärendet
I propositionen 1973:52 (industridepartementet) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna den mellan staten och
Boliden AB träffade överenskommelsen om upptagande av gruvdrift vid
Stekenjokk,
2. godkänna vad chefen för industridepartementet förordat angående
bestridande av utgifter för vissa prospekterings- och projekteringsarbeten
för Stekenjokkprojektet,
3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti
för lån intill ett belopp av 100 000 000 kr. som Boliden AB avseratt ta
upp för anläggande av gruva vid Stekenjokk,
4. till Lån till Boliden AB på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 27 000 000 kr.,
5. till Lån till bostadsbyggande m. m. vid Stekenjokk på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1972/73 under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
I anledning av propositionen har väckts fyra motioner, som redovisas
nedan (s. 2).
Propositionen
I propositionen föreslås att Kungl. Maj:t får bemyndigande att
godkänna avtal med Boliden AB om upptagande av gruvdrift vid
Stekenjokk. Avtalet innebär bl. a. att staten skall lämna Boliden dels ett
bidrag av 27 milj. kr. för planering, utbyggnad och idrifttagande av en
gruva vid Stekenjokk, dels garanti för lån som Boliden för samma
ändamål tar upp till ett belopp av 100 milj. kr. Vidare föreslås att 2 milj.
kr. anvisas som Kungl. Maj:t får använda för att lämna lån till
vederbörande kommun i samband med bostadsbyggande och annan
samhällsutbyggnad för gruvan. Av outnyttjade medel som anvisats för
statens geologiska undersöknings prospekteringsverksamhet skall
1 636 000 kr. få disponeras för att ersätta LKAB för prospekterings- och
projekteringsarbeten som detta bolag har utfört för projektet.
1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 28
NU 1973:28
2
Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1973:1610 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c), vari hemställs att
riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj :t
1. uttala att de för bostadsbyggande och annan samhällsutbyggnad
för gruvan i Stekenjokk föreslagna lånemedlen får utnyttjas för investeringar
även inom närbelägna delar av Jämtland, samt
2. anhålla om utredning beträffande åtgärder för att förbättra
framkomligheten vintertid på vägen mellan Stora Blåsjön och Stekenjokk
i enlighet med vad som har anförts i motionen,
1973:1620 av herr Lövenborg m. fl. (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen med avslag på förslaget i propositionen om upprättandet
av ramavtal med Boliden AB om gruvbrytning i Stekenjokk uttalar sig
för att LKAB ges uppdraget att i samma omfattning som förutsätts i
propositionen exploatera nämnda malmförekomst och att regeringen
upprättar avtal med LKAB härom, samt
2. att riksdagen uttalar sig för att med statliga medel ersätta berörda
samebyar för den omställning av renskötseln som kan bli nödvändig till
följd av gruvföretaget vid Stekenjokk och hos regeringen hemställer om
vidtagande av härför erforderliga undersökningar förslagsvis genom
lantbruksstyrelsen i samråd med berörda samebyar och Samernas
riksförbund,
1973:1621 av herr Oskarson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
skall ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande
utbetalning av ersättning till LKAB, och
1973:1622 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, fp), vari hemställs
att riksdagen skall som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna
1. att omfattning och storlek av intrång i renskötseln som följd av nu
aktuell gruvverksamhet i Stekenjokk blir föremål för utredning i samråd
med berörda samebyar och Svenska samernas riksförbund,
2. att ersättning för intrång bör utgå därest utredningen skulle finna
det skäligt.
Motivering
I motionen 1973:16 1 0 noteras att det har förutsatts att en stor del av
dem som sysselsätts vid den planerade gruvdriften i Stekenjokk kommer
att vara bosatta i Klimpfjälls by i Vilhelmina kommun och att de
föreslagna medlen för samhällsutbyggnad skall komma uteslutande denna
kommun till godo. Arbetskraft borde emellertid också, säger motionärerna,
kunna rekryteras från Frostvikens kommun. De anför att avståndet
från den närmast belägna jämtlandsbyn, Stora Blåsjön, till gruvan är
omkring fyra mil och att större delen av vägen mellan dessa båda orter
NU 1973:28
3
numera har en hög standard och därför åtminstone under sommarhalvåret
medger daglig pendling. Under vintern är vägen emellertid tidvis
oframkomlig. Den skulle dock kunna utnyttjas för regelbunden trafik
även på vintern om den kunde förses med överbyggnader av trä eller
andra snöskydd på känsliga ställen.
I motionen 1973:1620 kritiseras inledningsvis departementschefens
yttrande i propositionen att en samhällsekonomisk kalkyl endast kan
vara ett komplement till övriga metoder att bedöma om ett projekt bör
komma till stånd eller ej och hur stora insatser samhället kan åta sig i det
särskilda fallet. Motionärerna delar inte detta synsätt. Den totala
ekonomiska kalkylen måste, menar de, ställas i förgrunden i fallet
Stekenjokk liksom inom all övrig ekonomisk planering.
Motionärerna konstaterar att de av riksdagen anvisade anslagen till
Stekenjokkprojektet under tiden 1961 — 1967 uppgår till drygt 27 milj.
kr. De anvisade beloppen har förbrukats för vägbyggen, vägunderhåll,
utredningar, gruvunderhåll, gruvundersökningar, projektering, elkraft,
utrustning av stängsel m. m. Mot denna bakgrund förefaller det motionärerna
helt orimligt att man överlämnar gruvbrytningen till det privatkapitalistiska
Boliden AB. Det naturliga borde, säger motionärerna, ha
varit att man utan anbudsförfarande uppdragit åt statens eget gruvbolag
LKAB att efter gjorda undersökningar sätta i gång gruvbrytning i
Stekenjokk. Det träffade avtalet innebär för Boliden en mycket liten risk.
Risktagaren är i stället staten. Enligt motionärerna hade det varit
angeläget att bryta Bolidenbolagets monopol på utvinning av koppar i
Sverige i stället för att ytterligare utvidga privatkapitalets inflytande över
denna viktiga råvarutillgång.
Motionärerna anför vidare att igångsättningen av gruvdrift kommer att
medföra ett betydande intrång i rennäringen. Detta problem har
knappast berörts i utredningen eller i propositionen. Enligt motionärerna
motsätter sig samerna på intet sätt tillkomsten av projektet men hävdar
att det inte vore rimligt att tillskapandet av detta sysselsättningstillskott
skulle gå ut över annan typ av sysselsättning och utkomst. Renskötseln
måste kompenseras för det intrång som uppkommer genom åtgärder av
olika slag.
Frågan om gruvprojektets effekt på renskötseln behandlas även i
motionen 1973:1622. Det understryks att förutsättningar bör skapas,
finansiellt och institutionellt, för att de intrång i renskötseln som
uppkommer med gruvverksamheten i Stekenjokk skall bli uppmärksammade.
För närvarande skulle det vara omöjligt att exakt uppge vilka
åtgärder som erfordras. Frågan bör därför utredas.
I motionen 1973:1621 erinras om att företrädare för moderata
samlingspartiet tidigare, bl. a. i en motion 1970, föreslagit en konstruktion
av det slag som det nu framlagts proposition om. Om denna lösning
hade accepterats då skulle kostnaderna ha blivit väsentligt lägre, säger
motionärerna. Det hävdas vidare att det nu föreslagna samgåendet om
projektet med Boliden har föregåtts av stora ansträngningar från
regeringens sida att engagera det statsägda LKAB i arbetet. Som väntat,
NU 1973:28
4
säger motionärerna, har detta ej varit någon ändamålsenlig konstruktion.
Den överenskommelse på grundval av vilken LKAB begärt att få en
ersättning om cirka 1,6 milj. kr. för de prospekterings- och projekteringsarbeten
som bolaget utförde åren 1969 och 1970 har träffats under hand,
säger motionärerna. Det bör enligt deras mening inte komma i fråga att
riksdagen beviljar medel så länge någon framställning inte föreligger med
angivande av de grunder på vilka bolaget anser sig ha rätt till ersättning.
Utskottet
1 propositionen föreslås att Kungl. Maj:t skall få bemyndigande att
godkänna avtal med Boliden AB om upptagande av gruvdrift vid
Stekenjokk och att olika ekonomiska dispositioner skall vidtas i samband
härmed. I anledning av propositionen har väckts fyra motioner.
I motionen 1973:1620 yrkas avslag på förslaget att avtal skall träffas
med Boliden AB och föreslås att avtal i stället skall upprättas med LKAB.
Utskottet anser att den överenskommelse som träffats med Boliden
AB är ändamålsenlig. Bolidenbolaget har en omfattande erfarenhet av
brytning av kopparmalm. LKAB saknar erfarenhet på detta område och
skulle om företaget åtog sig att exploatera Stekenjokkmalmen sannolikt
vara hänvisat till att för vidareförädling avyttra malmen till Boliden. En
sådan ordning skulle inte vara rationell.
I samma motion yrkas vidare att riksdagen skall uttala sig för att
berörda samebyar skall tillförsäkras ersättning för den omställning av
renskötseln som kan bli nödvändig till följd av gruvföretaget vid
Stekenjokk. Yrkandena i motionen 1973:1622 har samma innebörd.
Utskottet vill erinra om att viss skadereglering till följd av gruvdriften
vid Stekenjokk redan har skett, senast år 1970. För närvarande är det
inte möjligt att bedöma vilka ytterligare ersättningsanspråk som kan
komma att resas. Utskottet vill understryka att varken ramavtalet eller
arrendeavtalet på något sätt rubbar samernas rätt. Självfallet förutsätts
att sedvanliga regler skall tillämpas. Detta kommer också till uttryck i
propositionen, när departementschefen anför att överenskommelsen
”innebär att parterna dels enats i fråga om speciella villkor och åtaganden
för att förverkliga projektet, dels utgått från att i övrigt sådana regler
skall gälla som är brukliga vid andra gruvprojekt”. Samernas eventuella
anspråk på ersättning kommer således att prövas i stadgad ordning. Något
uttalande av riksdagen i denna fråga synes alltså inte vara erforderligt.
I motionen 1973:1610 anförs att det har förutsatts att en stor del av
dem som kommer att sysselsättas vid den planerade gruvan i Stekenjokk
kommer att vara bosatta i Klimpfjälls by i Vilhelmina kommun och att de
föreslagna medlen för samhällsutbyggnad kan förväntas komma uteslutande
denna kommun till godo. Motionärerna hemställer att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skall uttala att de för bostadsbyggande och
annan samhällsutbyggnad för gruvan i Stekenjokk föreslagna lånemedlen
skall få utnyttjas för investeringar även inom närbelägna delar av
Jämtland.
NU 1973:28
5
Utskottet finner att det i propositionen inte uttalas något som hindrar
att lånemedel skulle få utnyttjas även för investeringar utanför Klimpfjäll.
Utskottet utgår alltså från att detta skall vara möjligt. Något riksdagens
uttalande i enlighet med vad motionärerna framfört skulle således inte
vara erforderligt.
I samma motion yrkas vidare att riksdagen skall anhålla om utredning
beträffande åtgärder för att förbättra framkomligheten vintertid på vägen
mellan Stora Blåsjön och Stekenjokk. Utskottet har erfarit att beslut om
att den aktuella vägen skall tas in under allmänt underhåll nyligen har
träffats. Någon närmare undersökning av vilka åtgärder som skulle krävas
för att hålla vägen öppen vintertid har inte gjorts. Då vägen till stor del
går uppe på kalfjäll är det emellertid realistiskt att räkna med att den
måste byggas om väsentligt om den skall kunna hållas öppen permanent
under vinterhalvåret.
Utskottet utgår från att berörda vägmyndigheter gör erforderliga
undersökningar och att åtgärder vidtas för att hålla vägen öppen om detta
skulle befinnas vara möjligt utan alltför betydande kostnader. Utskottet
anser det därför inte vara erforderligt att riksdagen begär en särskild
utredning av frågan.
I propositionen föreslås att ca 1,6 milj. kr. av medel som anslagits för
Sveriges geologiska undersöknings prospekteringsverksamhet men inte
utnyttjats skall få disponeras för att ersätta LKAB för de prospekteringsoch
projekteringsarbeten som bolaget utförde vid Stekenjokk åren 1969
och 1970. I motionen 1973:1621 anförs att överenskommelsen härom
har träffats under hand och att det inte kan komma i fråga att riksdagen
skall bevilja medel så länge någon framställning inte föreligger med
angivande av de grunder på vilka bolaget anser sig ha rätt till ersättning.
Utskottet konstaterar att motionärerna inte synes ha något att erinra
emot att LKAB skall ersättas för de kostnader bolaget haft för
prospekterings- och projekteringsarbetena men att de har den invändningen
att någon ersättning inte bör beviljas utan formell anhållan från
bolagets sida. Utskottet har erfarit att sedan motionen väcktes faktura
inkommit från LKAB till industridepartementet. Motionärernas berättigade
önskemål skulle därmed enligt utskottets uppfattning vara tillgodosett.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:52 punkterna
1, 3 och 4 och med avslag på motionen 1973:1620 punkten 1
a) bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna den mellan staten
och Boliden AB träffade överenskommelsen om upptagande
av gruvdrift i Stekenjokk,
b) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti för lån intill ett belopp av 100 000 000 kr. som
Boliden AB avser att ta upp för anläggande av gruvan vid
Stekenjokk,
NU 1973:28
6
c) till Lån till Boliden Ali på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1972/73 under fonden för låneunderstöd anvisa
ett investeringsanslag av 27 000 000 kr.,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:52 punkten 2
och med avslag på motionen 1973:1621 godkänner vad
chefen för industridepartementet förordat angående bestridande
av utgifter för vissa prospekterings- och projekteringsarbeten
för Stekenjokkprojektet,
3. att riksdagen med avslag på motionen 1973:1610 punkten 1
till Lån till bostadsbyggande m. m. vid Stekenjokk på
tilläggsstat lil till riksstaten för budgetåret 1972/73 under
fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av
2 000 000 kr.,
4. att riksdagen avslår motionen 1973:1610 såvitt den gäller
utredning angående vägen mellan Stora Blåsjön och Stekenjokk
(punkten 2),
5. att riksdagen avslår motionen 1973:1620 såvitt den gäller
utredning om ersättning till sam erna för intrång i rennäringen
till följd av gruvdriften (punkten 2) och motionen 1973:1622
i samma ämne.
Stockholm den 29 mars 1973
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Böijesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Rask (s), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i
Malmö (vpk), Jonsson i Alingsås (fp), fru Hambraeus (c) och fru Hansson
(s).
Reservationer
1. angående överenskommelse mellan staten och Boliden AB m. m.
(punkten 1 i hemställan) av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser
dels att det stycke på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet anser att” och slutar med ”inte vara rationell” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att Boliden
AB inte skall beredas tillfälle att exploatera malmförekomsten i
Stekenjokk. Staten har sedan i början av 1960-talet anvisat mer än 40
milj. kr. — dolda samhällskostnader oräknade — i olika former till
Stekenjokkprojektet. Medlen har använts för projektering, undersökningar,
vägbyggen, vägunderhåll, utrustning etc. Det ter sig utmanande
NU 1973:28
7
att frukterna av dessa investeringar skall tillfalla ett privatkapitalistiskt
bolag med monopolställning när det gäller kopparbrytning i Sverige.
Enligt avtalsförslaget skulle bolaget tillförsäkras betydande fördelar.
Bolaget skulle bl. a. erhålla ett bidrag om 27 milj. kr. samt statlig garanti
för ett lån om 100 milj. kr. Någon påtaglig risk skulle bolaget inte åta sig
som kompensation för denna generösa gåva utan den huvudsakliga risken
skulle åvila staten. Ett avtal av detta slag kan enligt utskottets
uppfattning inte vara i folkflertalets intresse. Skattemedel bör inte
komma till användning för att ytterligare öka storfinansens makt och
profiter. Ett avtal av motsvarande innebörd med LKAB i stället för med
Boliden skulle innebära samma kostnader för samhället. Däremot skulle
den statliga företagsgruppens ställning stärkas och Bolidenbolagets
monopolställning i fråga om kopparbrytning i Sverige upphävas. Kungl.
Maj:t bör snarast upprätta ett sådant avtal med LKAB samt underställa
riksdagen detta jämte förslag till därav föranledda ekonomiska dispositioner.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1620 punkten 1
avslår propositionen 1973:52 såvitt gäller överenskommelse
mellan staten och Boliden AB och därav föranledda ekonomiska
dispositioner (punkterna 1, 3 och 4) samt som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
rörande avtal med LKAB om gruvdrift vid Stekenjokk,
2. angående utredning om vägen mellan Stora Blåsjön och Stekenjokk
(punkten 4 i hemställan) av herr Börjesson i Glömminge (c) och fru
Hambraeus (c), som anser
dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet utgår från” och slutar med ”utredning av frågan” bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
Mot bakgrund av vad här sagts vill utskottet förorda att riksdagen
hemställer om en utredning om vilka åtgärder som behövs för att göra
vägen framkomlig vintertid.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1610 punkten 2
hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning beträffande åtgärder
för att förbättra framkomligheten vintertid på vägen mellan
Stora Blåsjön och Stekenjokk.
GOTAB 73 3584 S Stockholm 1973