Näringsutskottets betänkande nr 25 är 1973

NU 1973:25

Nr 25

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:26
angående ny ordning för auktorisation av revisorer m. m. jämte motioner.

Ärendet

I propositionen 1973:26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga inom handelsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag,

2. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

3. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

4. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

5. lag om ändring i förordningen (1968:576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

6. lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar,

7. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

8. lag om ändring i lagen (1931:110) om upplagshus och upplagsbevis,

9. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar.

Kungl. Maj:t har vidare velat bereda riksdagen tillfälle att avge
yttrande över vad chefen för handelsdepartementet i propositionen har
anfört om principerna för en ny ordning för auktorisation av revisorer.

I anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas
nedan (s. 2).

Synpunkter i ärendet har inför utskottet framförts av dels företrädare
för Handelskamrarnas centrala revisorsnämnd, dels företrädare för
Föreningen Auktoriserade revisorer.

Propositionen

I propositionen föreslås att staten skall — genom kommerskollegium —
svara för auktorisation och registrering av revisorer, en uppgift som för
närvarande fullgörs av handelskamrarna. De nuvarande s. k. anställningsoch
rörelseförbuden för auktoriserade revisorer avses bli upphävda. Den
ändrade ordningen föranleder vissa författningsändringar, huvudsakligen
innebärande att orden ”godkänd granskningsman” byts mot ”registrerad
revisor” och att hänvisningar till att handelskammare skall ha auktoriserat
revisor eller godkänt granskningsman utgår. Vidare föreslås sekretessregler
för ärenden angående auktorisation eller registrering som revisor.

Lagförslagen återfinns på s. 2—9 i propositionen.

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 25

NU 1973:25

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1973:1587 av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp), vari hemställs att
riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att nuvarande regler i
vad gäller auktoriserad revisors rätt att ta anställning hos annan än
auktoriserad revisor skall bibehållas,

1973:1588 av herrar Regnéll (m) och Nordgren (m), vari hemställs att
riksdagen skall avslå propositionen 1973:26,

1973:1589 av herr Westberg i Ljusdal (fp), vari hemställs att riksdagen
skall som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna

1. att det nuvarande anställningsförbudet och rörelseförbudet för
auktoriserade revisorer måtte bibehållas,

2. att dispens från anställningsförbudet och rörelseförbudet i rikstäckande
organisationer, som kan garantera de auktoriserade revisorernas
självständighet och oberoende gentemot uppdragsgivarna, skall kunna
medges,

3. att ökade krav på revisionspraktik ställs för erhållande av yrkesbeteckningen
registrerad revisor.

Motivering

I propositionen redovisas inga olägenheter med det nuvarande
systemet för auktorisation av revisorer, sägs det i motionen 1973:1588.
Motionärerna ser ingen anledning att ett väl fungerande system skall
ändras. Om de generella anställnings- och rörelseförbuden avskaffas,
kommer de auktoriserade revisorernas ställning som självständiga och
oberoende yrkesutövare att i hög grad försvagas, anser motionärerna
vidare. Om auktoriserade revisorer blir oförhindrade att ta anställning hos
kreditinstitut, industrier och utländska företag eller revisionsbyråer
etablerade av dessa riskeras att uppgifter om företag som anlitar sådana
revisorer kommer till utomståendes kännedom. Den detaljerade information
om vissa företag som en revisor får i sitt arbete ger en bakgrundsinformation
som knappast kan undgå att påverka hans agerande som ägare
eller styrelseledamot i andra företag, hävdas det också. Det bör emellertid
bli möjligt för revisorer att med bibehållen auktorisation ta anställning
hos riksorganisationer och centrala kommunala revisionsorgan.

Samma kritik mot ett slopande av anställnings- och rörelseförbuden
framförs i motionen 1973:1587. Liknande synpunkter återfinns också i
motionen 1973:1589. Motionärerna vänder sig här mot uppfattningen att
anställningsförbudet skulle vara konkurrensbegränsande och ägnat att
skapa ett icke önskvärt skråväsen. Förbudet har tillkommit på önskemål
av näringslivet, framhålls det. Kungl. Maj:t bör emellertid kunna genom
ett restriktivt dispensförfarande göra det möjligt för vissa centrala
organisationer att ha auktoriserade revisorer i sin tjänst. Allvarlig kritik
har i vissa sammanhang riktats mot godkända granskningsmäns yrkes -

NU 1973:25

kompetens, främst inom revisionsområdet, sägs det vidare i denna
motion. Begärd erfarenhet synes nu kunna förvärvas genom verksamhet i
egen revisionsbyrå utan ledning av revisor eller godkänd granskningsman.
Garantier bör skapas för att den som blir registrerad revisor har
erfarenhet från revision under sakkunnig ledning.

Utskottet

På grundval av egna bestämmelser handhar handelskamrarna för
närvarande auktorisation av revisorer och godkännande av granskningsmän.
Denna reglering har fått viss statlig sanktion genom författningsföreskrifter,
bl. a. innehållande krav på att revision i vissa fall skall äga
rum under medverkan av auktoriserad revisor. I propositionen föreslås att
huvudmannaskapet för revisorsauktorisationen skall övertas av staten.
Avsikten är att handläggningen av auktorisationsfrågor skall anförtros åt
kommerskollegium, som förutsätts utnyttja handelskamrarna som remissorgan.
I stället för beteckningen ”godkänd granskningsman” skall i
fortsättningen användas beteckningen ”registrerad revisor”. Villkoren för
auktorisation och registrering avses bli i huvudsak oförändrade. Till grund
för propositionen ligger ett betänkande (Ds H 1971:3) av auktorisationsutredningen.

I samband med frågan om vem som skall meddela auktorisation har
också aktualiserats frågan om upphävande av de anställnings- och
rörelseförbud som nu gäller för auktoriserade revisorer. Innebörden härav
är att sådan revisor inte får inneha anställning hos annan än auktoriserad
revisor med egen revisionsrörelse eller i revisionsföretag som ägs och leds
av auktoriserade revisorer och att han inte får idka handelsrörelse eller
delta i ledningen av affärsföretag m. m. Bakom förslaget om upphävande
av dessa förbud ligger bl. a. en intressekonflikt mellan Stockholms
handelskammare och tre revisionsföretag med anknytning till riksorganisationer,
nämligen Lantbruksförbundets revisionsbyrå AB, Sveriges
kommunalekonomiska förening u. p. a. och Sparbankernas revisionsbyrå
AB. Handelskammaren har inte velat bevilja auktoriserade revisorer
dispens för innehav av anställning hos dessa företag. Konflikten har
föranlett bl. a. näringsfrihetsombudsmannen att begära översyn av den
nuvarande ordningen för auktorisation av revisorer.

Vad riksdagen har att pröva är, såvitt utskottet kan finna, två
väsentligen skilda huvudfrågor. Den ena är vilken instans — eller vilka
instanser — som skall svara för bestämmelser om och tillämpning av
systemet med auktorisation av revisorer och - med nuvarande terminologi
— godkännande av granskningsmän. Den andra är om principen med
anställnings- och rörelseförbud skall vidmakthållas — kanske i modifierad
form — eller slopas, vilket sistnämnda innebär att yrkesetiska normer och
jävsregler kommer att ange gränserna för vilken verksamhet en auktoriserad
revisor får utöva. Utskottet tar först upp den senare huvudfrågan,
som också är den centrala i de föreliggande motionerna.

Utskottet konstaterar då att den ovan berörda intressekonflikten

NU 1973:25

beträffande vissa riksorganisationers revisionsföretag synes kunna lösas
utan att en så vittgående förändring som ett avskaffande av anställningsoch
rörelseförbuden genomförs. I likhet med auktorisationsutredningen
och chefen för handelsdepartementet anser utskottet att anställning hos
revisionsföretag av ifrågavarande typ bör vara förenlig med innehav av
auktorisation som revisor. Från handelskammarhåll har deklarerats att
man numera är villig att lämna dispens åt auktoriserad revisor för sådan
tjänstgöring. Det kan också nämnas att Föreningen Auktoriserade
revisorer förklarat sig kunna — om vissa villkor är uppfyllda — godta att
så sker. Redan med nuvarande huvudmannaskap för revisorsauktorisationen
torde alltså tillfredsställande förhållanden kunna uppnås i detta
hänseende. Om staten fortsättningsvis fastställer regler för revisorsauktorisation
och — såsom föreslås i propositionen — själv även svarar för
auktorisationsförfarandet, kan en önskad utvidgning av verksamhetsfältet
för auktoriserade revisorer givetvis lätt genomföras antingen genom
generella bestämmelser eller genom dispenspraxis.

Vid sin bedömning av om anställningsförbudet bör vidmakthållas eller
icke låter utskottet alltså inte det begränsade problemet med vissa
riksorganisationers revisionsbyråer bli avgörande. Frågan är i stället vad
ett totalt slopande av förbudet kan få för konsekvenser. Man kan enligt
utskottets mening inte bortse från risken att den tilltänkta förändringen
medför betydande nackdelar. Den bransch som de nuvarande revisionsföretagen
utgör kan komma att undergå avsevärda sturkturförändringar,
innebärande bl. a. en närmare anknytning till kreditinstitut och till
storföretag inom industri och handel samt etablering och företagsförvärv
från utländska revisionsbolags sida. Ett slopande av rörelseförbudet kan
leda till att det blir vanligt med kombinationer av verksamhet som
auktoriserad revisor och dels utövande av viss affärsrörelse, dels innehav
av styrelseuppdrag i aktiebolag. Yrkesetiska normer och jävsregler kan
visserligen skydda mot sammanblandning av olika intressen i det enskilda
fallet. Generellt sett kan de dock knappast förhindra att de auktoriserade
revisorernas oberoende ställning ibland kommer att dras i tvivelsmål. De
gränsproblem som auktorisationsmyndigheten undgår genom att auktorisation
kan ges oavsett anställning eller utövande av rörelse kan få en
motsvarighet i form av frågor om ingripande av myndigheten när det
görs gällande att jävsregler etc. har överträtts. Ingenting talar för att det
blir lättare att på ett tillfredsställande sätt avgöra sådana frågor.

Som ett skäl för slopande av anställnings- och rörelseförbuden anför
departementschefen att reglerna för de båda revisorskategorierna bör vara
så långt möjligt likartade. För godkända granskningsmän finns sådana
förbud inte. Utskottet finner inte detta argument övertygande. Det synes
inte orimligt att strängare krav på oberoende ställning gäller för de
revisorer som skall anlitas för särskilt omfattande revisionsuppdrag,
såsom i börsnoterade företag. Utskottet vill här erinra om att på senare år
i olika sammanhang ställts krav på — och också vidtagits åtgärder för —
att samhället skall få ökad insyn i de stora företagen. Revisorernas
rapportering i revisionsberättelserna erbjuder en möjlighet härtill. En

NU 1973:25

förändring som kan minska revisorernas oberoende synes inte stå i god
överensstämmelse med de värderingar som ligger till grund för samhällets
strävanden efter insyn i företagen.

De näringslivsorganisationer som representerar företag som särskilt
anlitar auktoriserade revisorer önskar bibehålla anställnings- och rörelseförbuden.
De riksorganisationer som haft anledning att kritisera en alltför
strikt tillämpning av anställningsförbudet kan, som klargjorts ovan,
tillgodoses även om förbudet i huvudsak består. Det samhälleliga intresse
som skulle kunna tala för att anställningsförbudet slopas synes då främst
vara att auktoriserade revisorer i så fall skulle kunna inneha anställning i
offentlig tjänst. Utskottet finner inte att detta intresse väger tungt.
Beteckningen auktoriserad revisor skulle efter ett slopande av de nämnda
förbuden bli främst ett uttryck för förvärvad utbildning och yrkeserfarenhet.
Det synes knappast tidsenligt att införa en ordning som kan få till
ett av sina mera påtagliga resultat att ett antal tjänstemän hos statliga
myndigheter samt hos banker, försäkringsbolag, industriföretag etc. till
skillnad från nu blir berättigade till en titel som anger viss yrkeskompetens.
För avskaffande av rörelseförbudet synes något speciellt samhälleligt
motiv inte föreligga.

Sammanfattningsvis anser utskottet att — oavsett hur auktorisationssystemet
eljest är utformat — anställnings- och rörelseförbuden för
auktoriserade revisorer i princip bör bibehållas, dock med den uppmjukning
som angivits ovan. Genom en dispensmöjlighet — som kan utnyttjas
efter grundlig prövning innefattande remiss till företrädare för olika
berörda intressen — bör förebyggas att förbuden medför andra begränsningar
än som motiveras av kravet att auktoriserad revisor generellt skall
ha en oberoende ställning. Genom en ordning i enlighet med vad
utskottet här förordar tillgodoses helt eller delvis de önskemål som
framförs i motionerna.

Utskottet övergår därefter till att behandla frågan om formerna för
auktorisation av revisorer.

Att samhället övertar huvudansvaret för auktorisationsregleringen är
enligt utskottets mening naturligt, och utskottet tillstyrker att så sker.
Ett konstaterande av att samhällets och näringslivets utveckling motiverar
denna förändring innebär ingen kritik mot handelskamrarnas sätt att
handha de ifrågavarande uppgifterna.

Av de båda alternativ för handläggningen av auktorisationsfrågor som
anvisats av utredningen tillstyrker utskottet det i propositionen föreslagna,
som innebär att uppgiften anförtros åt en statlig myndighet. Den av
departementschefen förordade ordningen med kommerskollegium som
handläggande myndighet och handelskamrama som remissinstanser åt
kollegiet synes representera en lämplig avvägning mellan kravet på
enhetlig bedömning och kravet på regionalt inflytande, baserat på personoch
lokalkännedom. Utskottet noterar att Föreningen Auktoriserade
revisorer inte tycks hysa någon ovilja mot att auktorisationsfrågorna
överförs till kommerskollegium.

I stället för den föreslagna beteckningen ”registrerad revisor” bör

NU 1973:25

enligt utskottets mening användas beteckningen ”godkänd revisor”. I
övrigt tillstyrker utskottet den ordning som anges i propositionen.

Det motiv som i motionen 1973:1588 anförs för ett avvisande av den
föreslagna ordningen är främst att anställnings- och rörelseförbuden bör
vidmakthållas. Så kan ske även vid ett förstatligande av revisorsauktorisationen.
Något bärande skäl för att auktorisationen av revisorer bör förbli
en angelägenhet enbart för handelskamrarna har inte angivits i motionen.

I motionen 1973:1589 begärs att riksdagen skall uttala sig för att
ökade krav på revisionspraktik skall ställas för erhållande av yrkesbeteckningen
”registrerad revisor” (dvs. ”godkänd revisor” enligt utskottets
förslag). Utskottet anser inte att det finns underlag för en sådan
meningsyttring från riksdagens sida. Det bör emellertid noteras att
kommerskollegium och dess rådgivande nämnd i auktorisationsfrågor
enligt utredningens förslag skall noga följa frågan om hur kraven på
teoretisk och praktisk utbildning skall vara utformade. Syftet att det
skall tillses att tillräckliga krav på praktik upprätthålls bör bli tillgodosett
genom ett åläggande för kommerskollegium i enlighet med utredningens
förslag.

De lagförslag som framläggs i propositionen avser huvudsakligen
ändringar av formell innebörd. Utskottet tillstyrker att lagförslagen under
punkterna 3—6 och 8 antas av riksdagen. Lagförslagen under punkterna
1, 2, 7 och 9, vari talas om ”registerad revisor” och — i ett fall —
”registrering som revisor”, ersätts av utskottet genom bilagorna 1-4 till
detta betänkande med nya lagförslag där i stället uttrycken ”godkänd
revisor” och ”godkännande som revisor” används. I vad gäller förslaget
under punkten 9 till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar bör observeras att
sedan propositionen framlades beslut har fattats om ändrad lydelse av
första stycket i den paragraf rörande rättshjälps- och advokatväsendet till
vilken den nya föreskriften om sekretess i auktorisationsärenden skall
anslutas. Utskottets motsvarande lagförslag har utformats med hänsyn till
nämnda ändring.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:26 i ifrågavarande
del samt motionerna 1973:1587, 1973:1588 och
1973:1589, de båda sistnämnda i ifrågavarande del, som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
bibehållande av anställnings- och rörelseförbuden för auktoriserade
revisorer,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1973:1588 i övrigt

A. i anledning av propositionen 1973:26 i ifrågavarande del
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört om principer för en ny ordning för auktorisation av
revisorer m. m. och sålunda avslår motionen 1973:1589 i
övrigt,

B. antar i propositionen 1973:26 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

NU 1973:25

b) lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

c) lag om ändring i förordningen (1968:576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

d) lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,

e) lag om ändring i lagen (1931:110) om upplagshus och
upplagsbevis,

C. i anledning av propositionen 1973:26 i ifrågavarande delar
antar

a) förslag till lag om ändring i lagen (1944:705) om
aktiebolag enligt bilaga 1,

b) förslag till lag om ändring i lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse enligt bilaga 2,

c) förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar enligt bilaga 3,

d) förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
enligt bilaga 4.

Stockholm den 20 mars 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s),
Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c),
Wååg (s), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Hallgren (vpk).

Reservationer

vid utskottets hemställan under 2

1. av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c) och
Sjönell (c), som anser att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som
börjar med ”Av de båda” och slutar med ”överförs till kommerskollegium”
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Av de båda alternativ för handläggningen av auktorisationsfrågor som
anvisats av utredningen anser utskottet till skillnad från departementschefen
att alternativ 2 är att föredra. Alternativ 1, enligt vilket ärenden
av detta slag skall handhas av kommerskollegium som första instans,
innebär enligt utskottets mening en opåkallad centralisering. Statens
huvudmannaskap bör hellre utövas genom att regler utfärdas centralt för
auktorisation genom handelskamrarna och genom att dessas beslut kan
överklagas hos statlig myndighet.

NU 1973:25

2. av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), sorn anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Att
samhället övertar” och slutar på s. 6 med ”till nämnda ändring” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:

I diskussionen om hur auktorisationsfrågorna skall handläggas har den
ovan berörda konflikten mellan Stockholms handelskammare och vissa
riksorganisationer spelat alltför stor roll. Som utskottet ovan anfört kan
dessa organisationers intresse tillgodoses utan någon grundläggande
förändring av auktorisationssystemet. Utskottet kan inte finna att det har
påvisats några bestående olägenheter till följd av den nuvarande ordningen
med handelskamrarna som ansvariga för auktorisation av revisorer
och godkännande av granskningsmän. Det finns, som framhålls i
motionen 1973:1588, ingen anledning att ändra på ett väl fungerande
system. Utskottet avstyrker därför den ordning för auktorisation av
revisorer etc. som förordas i propositionen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1588 i övrigt

A. i anledning av propositionen 1973:26 i ifrågavarande del
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att nuvarande
ordning för auktorisation av revisorer och godkännande av
granskningsmän bör bibehållas och sålunda finner motionen
1973:1589 i övrigt icke föranleda någon riksdagens
åtgärd,

B. avslår de i propositionen 1973:26 framlagda lagförslagen,

NU 1973:25

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1944:705) om aktiebolag1,
dels att i 32 och 106 §§, 107 § 1 mom. samt 108 och 193 §§ ordet
”granskningsman” skall bytas ut mot ”revisor”,
dels att 105 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet föreslagen lydelse

105 §

Styrelsens och verkställande direktörs förvaltning samt bolagets
räkenskaper skola granskas av en eller flera revisorer. Överstiger aktiekapitalet
eller maximikapitalet enligt bolagsordningen femhundratusen
kronor, skola i bolaget utses minst två revisorer.

Revisorer väljas på bolagsstämma; dock må i bolagsordningen kunna
bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt tillsättas att
jämte minst en å bolagsstämman vald revisor deltaga i granskningen.

Vid val av två revisorer äger aktieägargrupp, vars röstetal vid stämman
utgör mer än en tredjedel av röstetalet för samtliga där företrädda aktier,
utse en revisor. Sådan aktieägargrupp äger påkalla att minst två revisorer
väljas, ändå att enligt bolagsordningen val av allenast en revisor skall äga
rum. Vid val av flera än två revisorer äger aktieägargrupp, med ett röstetal
överstigande en fjärdedel av röstetalet för samtliga vid stämman
företrädda aktier, utse en revisor. 1 den mån revisorer ej utsetts efter vad
nu är sagt, skall val av revisorer ske enligt 119 § första stycket 5 och 6. I
valet må ej deltaga aktieägare, vilken tillhör aktieägargrupp som utsett
revisor.

Då revisorer väljas, skola lika många suppleanter väljas. Aktieägargrupp,
som utser revisor, skall utse suppleant för honom.

Skall i aktiebolag med aktier av olika slag enligt bestämmelse i
bolagsordningen revisor väljas särskilt av ägarna till visst aktieslag, äger
utan hinder därav aktieägargrupp företrädande minst så många aktier av
samma eller olika slag, att röstetalet för dem utgör mer än en tredjedel av
röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier, utse en revisor och
en suppleant för honom. Därefter skall för de olika aktieslagen val ske
enligt 119 § första stycket 5 och 6; dock må i valet ej deltaga aktieägare
som deltagit i utseendet av nyssnämnde revisor.

1 Senaste lydelse av
32 § 1955:384

106 §

107 § 1 mom. ”

108 § 1971:591

NU 1973:25

Nuvarande lydelse

Utser aktieägargrupp som ovan
sägs till revisor eller revisorssuppleant
annan än auktoriserad revisor
eller godkänd granskningsman,
åligger det gruppen, om stämman
det påyrkar, att i dennes ställe
utse sådan revisor. Med auktoriserad
revisor och godkänd granskningsman
avses av handelskammare
i riket auktoriserad revisor
och godkänd granskningsman.

Av utskottet föreslagen lydelse

Utser aktieägargrupp som ovan
sägs till revisor eller revisorssuppleant
annan än auktoriserad revisor
eller godkänd revisor, åligger
det gruppen, om stämman det
påyrkar, att i dennes ställe utse
sådan revisor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

NU 1973:25

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1948:433) om försäkringsrörelse1
,

dels att i 6 och 29 §§, 100 § 1 mom. samt 170, 191, 305 och 306 §§
orden ”godkänd granskningsman” i olika böjningsformer skall bytas ut
mot ”godkänd revisor” i motsvarande form,

dels att 99 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse A v utskottet föreslagen lydelse

99 §2

Revisorer och revisorssuppleanter, som väljas av bolagsstämma, skola
utses för tid intill dess stämma som i 113 § sägs hållits och må icke väljas
för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje
räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie stämma årligen
hållas, gälle vad nu är sagt den stämma, å vilken revisorsval skall förrättas.
Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända,
skiljas från uppdraget, där han valts på bolagsstämma, av stämman och
eljest genom beslut av dem som tillsatt honom.

Om revisor, som är vald på bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår
eller avlider och suppleant på grund av avgång eller frånfälle ej finnes,
åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
Vad nu är sagt gälle ock, där hinder att vara revisor uppkommer enligt
100 §. Sker valet å annan än ordinarie stämma, där revisorsval skall äga
rum, skall uppdraget avse allenast tiden till och med sådan stämma.

Den, som utsetts till revisor eller revisorssuppleant, skall därom
ofördröjligen underrättas, om han valts å bolagsstämma, av styrelsen eller
verkställande direktören och eljest av den som tillsatt honom.

Skall enligt bolagsordningen re- Skall enligt bolagsordningen revisor
vara auktoriserad revisor el- visor vara auktoriserad revisor eller
godkänd granskningsman och ler godkänd revisor och sker änd sker

ändring i avseende å därtill ring i avseende å därtill utsedd

utsedd person eller suppleant för person eller suppleant för denne

denne eller beträffande sådan per- eller beträffande sådan persons

1 Senaste lydelse av

6 § 1961:610

29 §

100 § 1 mom.

170 §

191 §

305 §

306 §

2 Senaste lydelse 1961:610

NU 1973:25

Nuvarande lydelse

sons hemvist, skall styrelsen eller
verkställande direktören ofördröjligen
göra anmälan därom för registrering.
Å denna anmälan skall
vad i 29 § andra stycket sägs äga
motsvarande tillämpning. Vid anmälan,
som ej avser allenast ändring
av hemvist, skall fogas avskrift
av protokoll eller annan
handling som bestyrker ändringen,
så ock, där jämlikt 100 § särskilt
tillstånd erfordras, bevis om sådant
tillstånd.

Rätt att göra anmälan enligt
beröres av ändringen.

Med auktoriserad revisor och
godkänd granskningsman avses av
handelskammare i riket auktoriserad
revisor och godkänd granskningsman.

Av utskottet föreslagen lydelse

hemvist, skall styrelsen eller verkställande
direktören ofördröjligen
göra anmälan därom för registrering.
Å denna anmälan skall vad i
29 § andra stycket sägs äga motsvarande
tillämpning. Vid anmälan,
som ej avser allenast ändring
av hemvist, skall fogas avskrift
av protokoll eller annan
handling som bestyrker ändringen,
så ock, där jämlikt 100 § särskilt
tillstånd erfordras, bevis om sådant
tillstånd.

fjärde stycket tillkommer den som

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

NU 1973:25

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom förordnas, att 32 § lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

A v utskottet föreslagen lydelse

32 §

Är understödsförenings verksamhet
av stor omfattning eller
föreligger annars särskilda skäl till
det, kan försäkringsinspektionen
föreskriva att minst en av revisorerna
skall vara av handelskammare
auktoriserad revisor eller
godkänd granskningsman.

När revisor eller revisorssuppleant utsetts skall anmälan därom
ofördröjligen göras till försäkringsinspektionen genom styrelsens försorg,
om han valts på föreningsstämma, och annars av den som tillsatt honom.
Närmare föreskrifter i fråga om sådan anmälan meddelas av inspektionen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

NU 1973:25

Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 26 § lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse2 Av utskottet föreslagen lydelse

26 §

Handlingar som till allmän advokatbyrå inkommit eller där upprättats
angående rättshjälp åt enskilda, så ock handlingar i ärenden hos notarius
publicus rörande sådant som blivit honom såsom hemligt anförtrott eller
eljest ej bör bliva obehöriga kunnigt, må ej tidigare än sjuttio år efter
handlingens datum utlämnas i vidare mån än handlingens ändamål kräver
eller den, som i ärendet anlitat advokatbyrån eller notarius publicus,
därtill samtycker.

Beträffande handlingar i sådana ärenden angående rättshjälp åt
enskilda, som handläggas hos annan myndighet än i första stycket sägs,
äger Konungen förordna, att handlingarna ej må utlämnas i andra fall
eller annan ordning än Konungen bestämmer förrän viss tid, högst sjuttio
år, förflutit från deras datum.

Handlingar rörande någons ansökan om inträde i advokatsamfundet
eller hans rätt att vara advokat eller rörande disciplinärt förfarande mot
advokat må, i vad de angå hans ekonomiska ställning eller innefatta
upplysningar, vilkas offentliggörande kan lända annan till men, icke utan
samtycke av den handlingen sålunda angår utlämnas tidigare än sjuttio år
efter handlingens datum.

Vad i tredje stycket stadgas
skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om handlingar rörande
ansökan om auktorisation eller
godkännande som revisor eller
någons rätt att vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor eller
beträffande disciplinärt förfarande
mot sådan revisor. Myndighets beslut
må dock ej hemlighållas jämlikt
detta stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

1 Lagen omtryckt 1971:203.

2 Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt riksdagens beslut den 21 februari 1973
(Juli 1973:1, rskr 1973:21).

GOTAB 73 3531 S Stockholm 1973