Näringsutskottets betänkande nr 16 år 1973

NU 1973:16

Nr 16

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad
avser vissa anslag för budgetåret 1973/74 inom handelsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

I betänkandet behandlas propositionen 1973:1 bilaga 12, såvitt denna
bilaga hänvisats till näringsutskottet, med undantag för punkten C 1
(kommerskollegium) och punkterna D 1—8 (pris-, konkurrens- och
konsumentfrågor) på driftbudgeten samt punkten V:9 (lån till investeringar
för kommersiell service i glesbygd) på kapitalbudgeten. Anslagen
under punkten C 1 och punkten D 4 (statens pris- och kartellnämnd)
avses bli föremål för särskilda propositioner. Förutom motioner som
direkt hänför sig till framställningarna om anslag behandlas i samband
med frågan om anslag till Svenska turisttrafikförbundet flera motioner
om åtgärder på turismens område.

Handelsdepartementet m. m.

1. Handelsdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag
(punkten A 1, s. 12 f.) och hemställer

att riksdagen till Handelsdepartementet för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 5 787 000 kr.

2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag (punkten
A 2, s. 13) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74
anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
A 3, s. 13) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 100 000 kr.

4. Krigsmaterielinspektionen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten A 4, s. 13 f.) och hemställer

att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 191 000 kr.

5. Kostnader för nordiskt samarbete. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts
förslag (punkten A 5, s. 14) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 16

NU 1973:16

Främjande av utrikeshandeln m. m.

6. Vissa riktlinjer för exportfrämjande verksamhet. Under rubriken
Utredning om exportfrämjande verksamhet redogörs (s. 15—23) för
exportfrämjandeutredningens slutbetänkande (Ds H 1972:2) Exportfrämjande
verksamhet och remissyttrandena däröver samt redovisas departementschefens
ställningstagande till utredningens förslag i detta betänkande.
Vissa förslag biträds inte av departementschefen. Med godtagande av
andra förslag görs uttalanden bl. a. om handelssekreterarnas ställning och
om förstärkt exportutbildning avseende mindre och medelstora företag.
Kungl. Maj:t har velat bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad
departementschefen i detta avsnitt anfört om exportfrämjande verksamhet.
Utskottet noterar med intresse uttalandet om att särskild uppmärksamhet
skall ägnas frågan om praktisk exportutbildning för de mindre
och medelstora företagen. I vad gäller en del av exportfrämjandeutredningens
förslag utgår utskottet från att departementschefen ännu inte har
tagit ställning slutgiltigt. Utskottet finner icke anledning till erinran mot
vad departementschefen anfört och hemställer

att riksdagen lägger Kungl. Maj ds meddelande angående riktlinjer
för exportfrämjande verksamhet till handlingarna.

7. Sveriges exportråd. Kungl. Majd har (punkten B 1, s. 23 f.) föreslagit
riksdagen att till Sveriges exportråd för budgetåret 1973/74 anvisa ett
reservationsanslag av 3 300 000 kr.

I motionen 1973:818 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
här är i fråga, att riksdagen skall avslå regeringens begäran om
reservationsanslag till Sveriges exportråd om 3 300 000 kr.

Motionen behandlas i övrigt under punkten 9.

Motionen

Motiveringen för motionsyrkandet återfinns i motionen 1973:572.
Regeringen kritiseras däri för att under de senaste årens ekonomiska
stagnation ha underlåtit att beskära kapitalets makt och stärka de
arbetandes kontroll över ekonomin. I stället har den, säger motionärerna,
mött kapitalismens ekonomiska kris med kortsiktiga åtgärder och direkta
gåvor och subventioner till kapitalägarna. Som exempel härpå nämns
vissa anslag till exportfrämjande åtgärder, anslag som enligt motionärerna
innebär att staten med skattemedel till viss del svarar för kapitalets
reklamkostnader. Motionärerna framhåller emellertid att en del av
anslagen till exportfrämjande åtgärder gäller ”normala diplomatiska
nödvändigheter”.

Utskottet

Kungl. Maj ds förslag till medelsanvisning under denna punkt är
baserat på ett avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna

NU 1973:16

exportförening sorn redovisas i propositionen och sorn tillkommit efter
bemyndigande av riksdagen. Med hänvisning till sitt ställningstagande
förra året i fråga om exportrådets inrättande (NU 1972:27) tillstyrker
utskottet Kungl. Maj ds förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1973:818, såvitt här är i fråga, till Sveriges
exportråd för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 3 300 000 kr.

8. Handelssekreterare. Kungl. Majd har (punkten B 2, s. 24—26)
föreslagit riksdagen att till Handelssekreterare för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 13 120 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1973:808 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell
(c), vari hemställs att riksdagen under anslaget Främjande av utrikeshandel
m. m. skall anvisa 450 000 kronor för inrättande av tre tjänster med
placering vid vardera ambassaderna i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors
för främjande av den mindre industrins export,

dels motionen 1973:939 av herrar Bengtson i Jönköping (c) och
Turesson (m), vari hemställs att riksdagen skall besluta att inrätta en
tjänst för handelssekreterare eller handelskanslist i Rom samt att härför
erforderliga medel anslås under punkten A 1. Utrikesförvaltningen.

Motionerna

I motionen 1973:808 anförs att export numera har blivit ett livsvillkor
för många mindre industriföretag. På grund av bristande resurser för
marknadsföring och ringa erfarenhet av export inriktar sig dessa gärna på
marknaderna i de nordiska grannländerna, säger motionärerna, men de
saknar erforderligt servicestöd för att bearbeta dessa. Att Sverige sedan
lång tid har haft kraftigt överskott i handeln på Danmark, Norge och
Finland — dit i dag drygt en fjärdedel av exporten går — anser
motionärerna inte vara något skäl mot en starkare kommersiell bearbetning
av de nordiska marknaderna. En förstärkning av den kommersiellt
utbildade personalen vid de svenska ambassaderna i Norden anges vara
nödvändig bl. a. inför en förändrad internationell konkurrenssituation.
Ett sätt att uppnå snabba exportresultat i de nordiska länderna vore,
säger motionärerna, att vid ambassaderna i Köpenhamn, Oslo och
Helsingfors tillsätta handelsattachéer (varmed i sammanhanget avses
handelssekreterare).

1 motionen 1973:939 sägs att flera tecken tyder på att handeln mellan
Sverige och Italien kommer att öka inte oväsentligt under de närmaste
åren och att det därför är anmärkningsvärt att Sverige — till skillnad från
andra större., europeiska länder — inte i Rom har personal som kan
handlägga ekonomiska och sociala frågor. Sveriges kontakter på detta

NU 1973:16 4

område sköts i dag, påpekas det, för hela Italien av en handelssekreterare
i Milano. Som skäl för en förstärkt kommersiell representation i Rom
nämns bl. a. att de statskontrollerade företagen, som svarar för en stor
del av den italienska industrin, har sitt* säte i Rom, att direktkontakt
erfordras med centrala myndigheter rörande införseltillstånd m. m. samt
att den industriella expansionen i södra Italien erbjuder vidgat utrymme
för svenska produkter.

Utskottet

Handelssekreterarorganisationen har, såsom framhålls i propositionen,
byggts ut kraftigt under senare år, delvis genom en omvandling av svenska
handelskamrar i utlandet till handelssekreterarkontor. På sistone har en
förstärkning av organisationen med marknadssekreterare inletts. I propositionen
föreslås att medel anvisas till ytterligare tre marknadssekreterartjänster
och två praktikantstipendier.

I motionen 1973:808 begärs att anslaget till Handelssekreterare skall
räknas upp med 450 000 kr. att användas för inrättande av handelssekreterartjänster
i Danmark, Finland och Norge. Detta motiveras med att
många mindre företag har behov av service för att kunna exportera till
grannländerna.

En motion med samma innebörd behandlades förra året i samband
med propositionen 1972:31 om inrättande av Sveriges exportråd, m. m.
Utskottet anförde då att exportrådets tillkomst borde bidra till att främja
även export till de nordiska länderna men att en förstärkning av den
kommersiella servicen i dessa länder dock var angelägen. Utskottet
förutsatte att Kungl. Maj.t skulle beakta behovet härav vid en framtida
prövning av frågan om förstärkta resurser för den allmänt exportfrämjande
verksamheten. Tillräckliga skäl för att riksdagen vid detta tillfälle
skulle besluta om en anslagshöjning ansågs inte föreligga. Följaktligen
avstyrkte utskottet motionen, som också avslogs av riksdagen. Utskottet
anser sitt här återgivna yttrande vara giltigt även nu och avstyrker
motionen 1973:808 med hänvisning därtill.

I motionen 1973:939 föreslås en förstärkning av den svenska
representationen i Rom med personal för kommersiella uppgifter.
Förslaget ansluter sig till synpunkter som i december 1972 framförts i en
till handelsdepartementet inkommen promemoria från Sveriges ambassadör
i Rom. Utskottet utgår från att frågan om den lämpliga utformningen
av Sveriges kommersiella representation i Italien blir föremål för fortsatta
överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli. Något beslut nu om inrättande
av en tjänst för ändamålet — varvid såvitt gäller en handelssekreterartjänst
medel borde anvisas under det här aktuella anslaget — är utskottet inte
berett att tillstyrka.

Med det sagda tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionerna 1973:808 och 1973:939 till Handelssekreterare
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
13 120 000 kr.

NU 1973:16

9. Exportfrämjande åtgärder. Kungl. Maj:t har (punkten B 3, s. 26 f.)
föreslagit riksdagen att till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 900 000 kr.

I motionen 1973:818 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
här är i fråga, att riksdagen skall avslå regeringens begäran om
reservationsanslag till Exportfrämjande åtgärder om 4 900 000 kronor.

Motionen behandlas i övrigt ovan under punkten 7, där motiveringen
för yrkandet refereras.

Utskottet

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan beträffande anslaget till
Sveriges exportråd avstyrker utskottet motionen 1973:818 i här aktuell
del. Mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning har utskottet ingenting
att erinra.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
,på motionen 1973:818, såvitt här är i fråga, till Exportfrämjande
åtgärder för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 4 900 000 kr.

10. Svenska handelskamrar i utlandet m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten B 4, s. 27-30) och hemställer

att riksdagen till Svenska handelskamrar i utlandet m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
1 687 000 kr.

11. Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har (punkten B 5, s.
30—33) föreslagit riksdagen att till Svenska turisttrafikförbundet för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 6 968 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1973:825 av herr Mattsson i Skee (c), vari hemställs att riksdagen skall
hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag till kreditgarantisystem för investeringar
i turistanläggningar,

1973:1453 av herr Ekinge m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen skall
hos Kungl. Maj:t begära

A) att utredningen [kommittén för planering av turistanläggningar och
friluftsområden m. m.] ges en parlamentarisk sammansättning och att
Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet jämte
företrädare för turistorganisationer och turistnäringen bereds representation
i utredningen,

B) att kommittén ges tilläggsdirektiv att utreda frågan om ett
katastrofskydd för turistnäringen i första hand inom stödområdet,

C) att förslag framläggs om genomförandet av första etappen av
Åreprojektet,

NU 1973:16

D) att motionen överlämnas till kommittén för planering av turistanläggningar
och friluftsområden för beaktande,

E) att för budgetåret 1973/74, utöver i statsverkspropositionen
föreslaget bidrag, såsom bidrag till Svenska turisttrafikförbundets Sverige-Nu-kampanj
1974 anvisas 300 000 kronor,

1973:1498 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
skall besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att en utredning av
möjligheterna att utnyttja lämpliga turistanläggningar inom stödområdet
under lågsäsong för konvalescentvård och eftervård av sjuka människor
vidtas samt att Kungl. Maj:t med ledning av utredningsresultatet måtte
framlägga förslag för sådan vård,

1973:1504 av herr Olsson i Kil m. fl. (fp, s, c, m, vpk), vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa att Fryksdalen förklaras
som primärt turist- och rekreationsområde och prioriteras för statliga
stödåtgärder när det gäller turismens vidareutveckling.

1973:1515 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om utredning av frågan om
nedsättning av biljettpriserna för resor till och från svenska turistanläggningar
med i motionen angivet syfte.

Motionerna

I motionen 1973:1453 anförs att den svenska turistnäringen hämmas
av att statsmakterna inte klart har definierat målen för turistpolitiken
och av att en enhetlig turistorganisation på riksplanet, regionalt och
lokalt saknas. Motionärerna beklagar att kommittén (Jo 1970:22) för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. ännu inte har
redovisat några förslag i dessa frågor. En enhetlig beställningsorganisation
för de svenska turistanläggningarna anser motionärerna vara angelägen,
och de rekommenderar charterresor med tåg och flyg till sådana
anläggningar som ett alternativ till bil- och bussresor. Värdet av den av
Svenska turisttrafikförbundet bedrivna Sverige-Nu-kampanjen understryks.
Som angeläget betecknas också att den första etappen av det av
den nyssnämnda utredningen föreslagna Åreprojektet snart kommer till
stånd. Att förbättra turistnäringens allmänna ställning är enligt motionärerna
ett viktigt komplement till regionalpolitiken. I detta sammanhang
påtalas de risker som skiftande väderleksförhållanden medför för
turistnäringen. Ett skadeskydd för turistnäringens utövare, avsett att
täcka förluster till följd av snöfattiga vintrar och regnrika somrar borde,
menar motionärerna, införas efter mönster av det katastrofskadeskydd
för rennäringen som föreslås i årets statsverksproposition (prop. 1973:1
bil. 11 s. 34).

I motionen 1973:825 påpekas att finansiering av turistanläggningar för
närvarande ofta sker med stöd av arbetsmarknadsmedel, varvid utbyggnaden
äger rum i områden där den motiveras av sysselsättningsskäl och

NU 1973: 16

regionalpolitiska skäl. Ett önskvärt valutainflöde genom turistinkomster
kräver emellertid, säger motionärerna, att turistanläggningar byggs ut
även i områden där det inte i första hand behövs nya sysselsättningstillfällen.
Finansieringsmöjligheterna för de anläggningar för vilka inte
primärt erfordras bidrag har kommit i skymundan, hävdar motionärerna,
och finansieringssvårigheter förekommer.

Önskvärdheten av att begränsa underskottet i turistbalansen talar,
enligt vad som anförs i motionen 1973:1515, liksom stora befolkningsgruppers
rekreationsbehov för att turistnäringens förutsättningar bör
förbättras. Genom att reducera biljettpriserna för resor till svenska
turistanläggningar skulle man i hög grad underlätta för många att anlita
den svenska turistnäringens tjänster, säger motionärerna. De skisserar ett
system enligt vilket gäster vid turistanläggningar skulle hos hotell- och
stugvärdar kunna få restitution av biljettkostnader över en viss gräns,
förslagsvis 50 kronor, varvid det restituerade beloppet sedan skulle
ersättas med statsmedel. Svenska turisttrafikförbundet nämns som en
tänkbar huvudman för en sådan verksamhet.

Ett flertal turistanläggningar har under senare tid visat mindre goda
ekonomiska resultat, framhålls i motionen 1973:1498, fjällanläggningar
bl. a. till följd av de snöfattiga vintrarna. Samtidigt behövs möjligheter till
konvalescens och eftervård för många människor som drabbats av
sjukdomar. Motionärerna föreslår att det från statens sida skall tas
initiativ för att lämpliga turistanläggningar, särskilt inom stödområdet,
under lågsäsong skall kunna utnyttjas för detta ändamål.

I motionen 1973:1504 anges en rad argument som talar för
Fryksdalen som turistområde. Motionärerna hänvisar till ett av de tre
Fryksdalskommunerna upprättat utbyggnadsprogram och framhåller
vikten från sysselsättningssynpunkt av att turismen i regionen utvecklas.

Statlig garanti för lån till turisthotell

Enligt kungl, brev den 30 juni 1965 kan statlig garanti meddelas för
lån till företag inom turisthotellnäringen med motsvarande tillämpning av
bestämmelser i kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd till
hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968:354, ändrad
1970:181, 1971:450). Tidigare gällde för sådant stöd föreskrifter som
utfärdats år 1960. Bland omständigheter som skall beaktas vid prövning
av ärende angående kreditstöd är företagets betydelse för turisttrafiken
från utlandet. Beslut om lånegaranti fattas av kommerskollegium. I övrigt
ankommer administrationen i huvudsak på riksbankens avdelningskontor.
Den sammanlagda kapitalskulden på utestående hotellgarantilån per den
30 juni 1972 uppgick till ca 9 200 000 kronor och var fördelad på 45
företag i 13 län. Det totala garantibeloppet sedan stödets tillkomst
utgjorde vid samma tid ca 21 milj. kronor.

NU 1973:16

Pågående utredning

Kommittén (Jo 1970:22) för planering av turistanläggningar och
friluftsområden m.m. (ordförande: riksdagsman Arne Pettersson), som
tillkallades 1969, har i uppdrag att utarbeta och successivt lägga fram
förslag rörande lokalisering och utformning av anläggningar och områden
för turism och friluftsliv. Enligt direktiven skall kommittén i sitt arbete
sträva efter att skapa arbetstillfällen inom sysselsättningssvaga regioner;
utredningsuppdraget avser därför särskilt Norrland. En inventering av
vilka områden som kan anses lämpliga för anläggningar för turism och
friluftsliv skall utföras. Denna kan omfatta både mark som redan
säkerställts för friluftsändamål och annan lämplig mark. I utredningsuppdraget
ingår även att undersöka huruvida befintliga hotellanläggningar
kan anses tillräckliga eller om nybyggnader i vissa fall bör ske. Som
utgångspunkt skall gälla att anläggningarna skall ha möjlighet att fungera
på ekonomiskt riktiga grunder. Olika former för huvudmannaskap för
områden och anläggningar bör undersökas. Kommittén skall vidare
överväga om den nuvarande marknadsföringen av områden och anläggningar
är effektivt upplagd och i annat fall lägga fram förslag om
erforderliga förbättringar. Kommittén kan pröva även andra uppslag som
kan väntas öka möjligheterna för turism, friluftsliv och rekreation. Enligt
tilläggsdirektiv utfärdade år 1970 har kommittén utrett frågan om
utformningen m. m. av det statliga lokaliseringsstödet till turistnäringen.
Kommittén har avgivit en rad delbetänkanden. Senast har rapporten (Ds
Jo 1972:7) Utbyggnad i Åreregionen för turism och rekreation framlagts
av en arbetsgrupp som bildats för att utreda vissa delfrågor rörande det av
de sakkunniga tidigare föreslagna Åreprojektet. Kommitténs huvudbetänkande
uppges vara att vänta under andra halvåret 1973.

Svenska turisttrafikförbundets nya arbetsinriktning

Enligt beslut av styrelsen för Svenska turisttrafikförbundet (STTF)
har förbundets verksamhet från den 1 juli 1973 fått en delvis ny
inriktning. De samordnade turistkampanjerna i vissa länder ersätts av en
satsning på konkreta kommersiella projekt. Med hänsyn till att avsaknaden
av en slagkraftig turistorganisation med fastlagd arbetsfördelning på
central, regional och lokal nivå bedöms utgöra ett stort hinder för en
effektiv marknadsföring inom landet och utomlands ägnas ökad uppmärksamhet
åt organisationsfrågor, speciellt i de delar som gäller
marknadsföringen. Detta sker i samarbete med kommittén för planering
av turistanläggningar och friluftsområden m. m., vars ordförande tillika är
ordförande i STTF. Den av STTF samordnade Sverige-Nu-kampanjen
fortsätter. Ökade resurser sätts in på produktion av turistiskt basmaterial.
I syfte att inom nuvarande anslagsram skapa utrymme för de nya eller
vidgade aktiviteterna rationaliseras STTF:s utlandsorganisation. Förbundets
turistkontor i Holland och Storbritannien har lagts ned. Ett
samarbete inom informationssektorn mellan STTF och utrikesförvalt -

NU 1973:16

ningen har inletts i dessa länder. Motsvarande arrangemang planeras i
Schweiz och Italien, där de nordiska turistkontoren läggs ned under

1973. Genom den nya utformningen av STTF:s sälj- och informationsverksamhet
beräknas förbundet kunna upprätthålla sin verksamhet på
väsentligare marknader med oförminskad effektivitet men till radikalt
minskade kostnader. STTF:s styrelse avser att analysera hela den
hittillsvarande utlandsverksamheten för att åstadkomma ytterligare rationaliserings-
och effektivitetsvinster. Större resurser än tidigare skall ägnas
åt inrikesturismen och den svenska publiken.

Utskottet

Medelsanvisningen under anslaget till Svenska turisttrafikförbundet
(STTF) berörs i motionen 1973:1453, där det bl. a. föreslås att
förbundet utöver det i propositionen föreslagna beloppet skall få ett
ytterligare bidrag av 300 000 kr. till Sverige-Nu-kampanjen under år

1974.

Med den omdisposition av STTF:s verksamhet för vilken ovan
redogjorts bör Sverige-Nu-kampanjen enligt utskottets bedömning kunna
fortsätta i tillfredsställande utsträckning under år 1974 utan att större
statsanslag anvisas än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet avstyrker därför
förslaget i motionen 1973:1453 om en ytterligare höjning av anslaget till
STTF.

Vad gäller övriga förslag i denna motion vill utskottet anföra följande.
Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m.
har avgivit en rad delbetänkanden och avser att framlägga sitt huvudbetänkande
under andra halvåret 1973. Utskottet finner det inte lämpligt
att riksdagen på detta stadium skulle påkalla en rekonstruktion av
kommitténs sammansättning. Inte heller anser utskottet att riksdagen nu
bör framställa ytterligare önskemål rörande innehållet i utredningsarbetet
och därigenom medverka till att detta försenas. Förslag om anvisning av
medel till den första etappen av Åreprojektet torde enligt vad utskottet
erfarit vara att vänta inom kort. Med hänvisning till vad här sagts
avstyrker utskottet motionen 1973:1453 även i de delar som inte gäller
anslaget till STTF.

Ett system med kreditgarantier för investeringar i turistanläggningar
efterlyses i motionen 1973:825. Såsom framgår av den redogörelse som
lämnats i det föregående existerar redan ett sådant garantisystem. Med
erinran också om den nyss nämnda kommitténs utredningsuppdrag
avstyrker utskottet motionen 1973:825.

Det förslag om statlig subventionering av resor till svenska turistanläggningar
som läggs fram i motionen 1973:1515 har till väsentlig del en
social motivering. Frågan om olika befolkningsgruppers olika möjligheter
till fritidsaktiviteter av typen resor och vistelse i fritidshus har nyligen
diskuterats av arbetsgruppen för låginkomstfrågor i en rapport (Ds In
1972:19) över dess arbete fram till september 1972. Arbetsgruppen berör
olika metoder att förbättra individernas resurser för dessa ändamål och

NU 1973:16

uttalar att den finner vissa hithörande spörsmål förtjäna att ytterligare
undersökas. Utskottet anser att de sociala aspekterna av kostnaderna för
semester- och andra rekreationsresor bör prövas i ett vidare sammanhang
än det som motionärerna anvisar. Till tanken på ett system med generella
statssubventioner till turistresor ställer sig utskottet avvisande. Av här
angivna skäl avstyrker utskottet motionen 1973:1515.

I motionen 1973:1498 rekommenderas att turistanläggningar inom
det allmänna stödområdet under lågsäsong skall utnyttjas för konvalescentvård
etc. Enligt utskottets bedömning torde det i regel vara
förenat med betydande svårigheter att genomföra denna idé med hänsyn
till anläggningarnas beskaffenhet, bristande tillgång på personal osv. Som
motionärerna påpekar är sjukvården i första hand en angelägenhet för
landstingen. Om förutsättningar i vissa fall föreligger för arrangemang
enligt motionärernas intentioner förutsätter utskottet att berörda intressenter
kan ta initiativ därtill utan särskilda åtgärder från statens sida.
Någon statlig utredning på detta område — såsom föreslås i motionen -är utskottet alltså inte berett att förorda.

Bland uppgifterna för kommittén för planering av turistanläggningar
och friluftsområden m. m. ingår att inventera vilka områden som kan
anses lämpliga för anläggningar för turism och friluftsliv. Riksdagen synes
innan kommitténs betänkande i detta ämne föreligger inte böra engagera
sig i en prioritering av vissa turistområden. Därför avstyrker utskottet
motionen 1973:1504, vari begärs att riksdagen skall hemställa hos Kungl.
Maj:t att Fryksdalen förklaras som primärt turist-och rekreationsområde
och prioriteras för statliga stödåtgärder avseende turismen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1973:1453 såvitt gäller medelsanvisning
till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1973/74
anvisar ett reservationsanslag av 6 968 000 kr.,

2. att riksdagen i övrigt avslår motionen 1973:1453 om turistfrämjande
åtgärder,

3. att riksdagen avslår motionen 1973:825 om kreditgarantier
för investeringar i turistanläggningar,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:1515 om sänkta biljettpriser
för resor till svenska turistanläggningar,

5. att riksdagen avslår motionen 1973:1498 om utnyttjande av
turistanläggningar inom det allmänna stödområdet för konvalescentvård
m. m.,

6. att riksdagen avslår motionen 1973:1504 angående Fryksdalen
som primärt turist- och rekreationsområde.

12. Exportfrämjande åtgärder för teko-industri och manuellt arbetande
glasindustri. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 6, s.
33 f.) och hemställer

att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för teko-industri
samt manuellt arbetande glasindustri för budgetåret 1973/74
anvisar ett reservationsanslag av 7 200 000 kr.

NU 1973:16

13. Täckande av förluster på grund av garantier för lån till teko-industri
och manuellt arbetande glasindustri. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits
förslag (punkten B 7, s. 35) och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1973/74 ramen för statsgaranti för
lån till teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri
höjs till sammanlagt 26 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av garantier för lån till
teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 450 000 kr.

14. Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeriindustri m. fl.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 8, s. 36) och
hemställer

att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri,
snickeriindustri m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 800 000 kr.

15. Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 9, s. 36) och hemställer

att riksdagen tili Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri
förbudgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 700 000 kr.

Vissa internationella byråer, vissa nämnder, m. m.

16. Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 2, s. 37 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 427 000 kr.

17. Kostnader för vissa nämnder m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majits förslag (punkten C 3, s. 38) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 kr.

Patent- och registreringsverket m. m.

18. Patent- och registreringsverket. Kungl. Majit har (punkten E l,s. 61
f.) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att vid patent- och registreringsverket
inrätta en tjänst för patenträttsråd i Ce 1,

2. till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 43 590 000 kr.

NU 1973:16

Utskottet

Mot förslaget till medelsanvisning och förslaget om inrättande av en
ny tjänst för patenträttsråd har utskottet ingenting att erinra.

Med bifall till näringsutskottets betänkande 1972:56 beslöt riksdagen i
december 1972 att hos Kungl. Maj:t anhålla om en översyn rörande
patent- och registreringsverkets besvärsavdelning i enlighet med vad
utskottet anfört i betänkandet. Vad utskottet anförde var att de
förändringar i besvärsavdelningens arbetsvillkor som hade inträtt under
de senaste åren talade för att en översyn av avdelningens organisation och
arbetsformer borde komma till stånd och att därvid hänsyn borde tas till
de förvaltningsrättsliga synpunkter som intog en framträdande plats i
flera av de remissyttranden som avgivits över den motion som låg till
grund för betänkandet.

Efter att ha redogjort för riksdagens beslut anger departementschefen
vissa åtgärder som under de senaste åren vidtagits för att möta de
förändrade arbetsvillkor som för besvärsavdelningens del följer med en
snabbt stigande efterfrågan. Departementschefen anför därefter att han
mot den sålunda redovisade bakgrunden finner att en anpassning av
organisation och arbetsformer inom besvärsavdelningen till förändrade
arbetsvillkor i allt väsentligt redan har ägt rum. En översyn av
avdelningens organisation och arbetsformer bör, uttalar han, göras när
erfarenhet vunnits av den nu ändrade och utökade organisationen och när
man bättre kan överblicka konsekvenserna för det svenska patentverket
av det internationella samarbetet på patentområdet.

Utskottet vill understryka att de förhållanden som departementschefen
nämner alla — givetvis med undantag för Kungl. Maj:ts förslag om
inrättande av ytterligare en patentrådstjänst — redovisades i utskottets
betänkande 1972:56 och låg till grund för det förslag som framfördes
där. Departementschefens ståndpunkt att den av riksdagen begärda
översynen bör uppskjutas till en senare tidpunkt kan utskottet inte
ansluta sig till. De skäl som talade för riksdagens beslut i december 1972
ter sig alltjämt välgrundade. Patentpolicykommitténs i februari 1973
avlämnade betänkande (Ds H 1973:1) ”Den europeiska patentkonventionen.
Konsekvenser för svenskt patentväsen” torde inte föranleda en
ändrad bedömning. Den av riksdagen begärda översynen bör således
komma till stånd utan dröjsmål.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid patent- och registreringsverket
inrätta en tjänst för patenträttsråd i Ce 1,

b) till Patent- och registreringsverket förbudgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 43 590 000 kr.,

2. som sin mening ger Kungl. Majd till känna vad utskottet
anfört om en översyn rörande patent- och registreringsverkets
besvärsavdelning.

NU 1973:16

19. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majrts förslag (punkten E 2, s. 71) och hemställer

att riksdagen till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
3 500 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s) (p. 11 — 19), Regnéll (m) (p. 1 — 10),
Börjesson i Glömminge (c) (p. 1 — 10), Bengtsson i Landskrona (s),
Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c),
Rask (s), Wirtén (fp) (p. 1 — 10, 12-19), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg
(s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk) (p. 11—19), Gustafsson i
Säffle (c) (p. 11—19), Jonsson i Husum (s) (p. 1-10), Rydén (fp) (p. 11),
fru Hansson (s), herrar Nordgren (m) (p. 11 — 19) och Hallgren (vpk) (p.
1-10).

Reservationer

1. vid punkten 7 (Sveriges exportråd) av herr Hallgren (vpk), som anser
att utskottets yttrande och hemställan under denna punkt (s. 2 f.) bort
ha följande lydelse:

Den utformning som den exportfrämjande verksamheten har fått
genom inrättandet av Sveriges exportråd innebär att samarbetet mellan
staten och det kapitalistiska näringslivet har fått en fast institutionell
ram. Det privata näringslivet, som är den dominerande ekonomiska
maktfaktorn, kan härigenom utnyttja statens resurser för att främja egna
intressen. I likhet med motionärerna anser utskottet att en sådan
subventionering av kapitalägarna är oacceptabel och att den föreslagna
medelsanvisningen till Sveriges exportråd och till Exportfrämjande
åtgärder därför inte bör komma till stånd.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1973:818, såvitt här är i
fråga, avslår Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av reservationsanslag
till Sveriges exportråd.

2. vid punkten 8 (Handelssekreterare) av herrar Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och
Sjönell (c), som anser att utskottets yttrande och hemställan under denna
punkt (s. 4) bort ha följande lydelse:

Handelssekreterarorganisationen har (=utskottet) exportera
till grannländerna.

NU 1973:16

För de mindre industriföretagen, som i ökad utsträckning måste
inrikta sig på export, framstår Norden som en betydelsefull marknad.
Utskottet delar den i motionen 1973:808 uttryckta uppfattningen att det
är angeläget med en svensk handelsrepresentation i de nordiska grannländerna
som kan bistå särskilt de mindre företagen i deras exportansträngningar.
Därför tillstyrker utskottet motionärernas förslag om
inrättande av nya handelssekreterartjänster i Helsingfors, Köpenhamn
och Oslo.

I motionen 1973:939 föreslås (=utskottet) berett att

tillstyrka.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till
motionen 1973:808 samt med avslag på motionen 1973:939
till Handelssekreterare för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 13 570 000 kr., varav 450 000 kr. för
inrättande av handelssekreterartjänster i Helsingfors, Köpenhamn
och Oslo.

3. vid punkten 9 (Exportfrämjande åtgärder) av herr Hallgren (vpk), som
anser att utskottets yttrande och hemställan under denna punkt (s. 5)
bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om de skäl som ovan under punkten 7 angivits för
att anslag till Exportfrämjande åtgärder icke bör utgå och hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1973:818, såvitt här är i
fråga, avslår Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av reservationsanslag
till Exportfrämjande åtgärder.

4. vid punkten 11 (Svenska turisttrafikförbundet) såvitt gäller turistfrämjande
åtgärder av herrar Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske
(c), Sjönell (c), Gustafsson i Säffle (c) och Rydén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 9 i utskottets yttrande som börjar med ”Vad
gäller övriga” och slutar med ”anslaget till STTF” bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:

I övrigt finner utskottet synpunkterna i motionen beaktansvärda.
Yrkandet rörande sammansättningen av kommittén för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m. synes inte minst med
hänsyn till turistnäringens regionalpolitiska betydelse vara välgrundat och
uppslagen rörande bl. a. charterresor och katastrofskadeskydd värda att
ingående prövas. Utskottet ansluter sig sålunda till förslaget att motionen
skall överlämnas till den nämnda kommittén för beaktande och tillstyrker
vad som i övrigt hemställs i motionen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1453 i övriga
delar hos Kungl. Maj:t hemställer

a) att kommittén (Jo 1970:22) för planering av turistanläggningar
och friluftsområden m. m. ges tilläggsdirektiv att

NU 1973:16

utreda frågan om ett katastrofskydd för turistnäringen i
första hand inom stödområdet och att kommittén vid
fullgörandet av detta och samtidigt återstående uppdrag
utökas med representanter för de politiska partierna, för
Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
samt för turistorganisationer och turistnäringen,

b) att förslag framläggs om genomförande av första etappen
av Åreprojektet,

c) att motionen 1973:1453 överlämnas till kommittén för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. för
beaktande.

5. vid punkten 11 (Svenska turisttrafikförbundet) såvitt gäller utredning
rörande nedsättning av biljettpriser av herrar Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Gustafsson i Säffle (c) och Rydén
(fp), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Det
förslag om” och slutar på s. 10 med ”motionen 1973:1515” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:

Det förslag om en utredning rörande nedsättning av biljettpriserna för
resor till svenska turistanläggningar som framförs i motionen 1973:1515
är enligt utskottets mening beaktansvärt både från social och från
samhällsekonomisk synpunkt. Utskottet tillstyrker därför att en utredning
kommer till stånd enligt de riktlinjer som motionärerna anger,

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1515 hos Kungl.
Maj :t hemställer om utredning av frågan om nedsättning av
biljettpriserna för resor till och från svenska turistanläggningar.

Särskilt yttrande

av herr Svensson i Malmö (vpk) vid punkten 11 (Svenska turisttrafikförbundet)
såvitt gäller Fryksdalen som primärt turist- och rekreationsområde: Utöver

vad utskottet anför i vad gäller motionen 1973:1504 angående
Fryksdalen som primärt turist- och rekreationsområde vill jag anföra
följande.

Vänsterpartiet kommunisterna har som principiell grund för sin syn på
regionalpolitiska frågor att planeringsmålet för varje län skall vara full
och effektiv sysselsättning utan flyttningsförluster och att varje kommunblock
skall få garanti mot bestående försvagningar i sitt sysselsättningsoch
folkmängdsunderlag. Med detta deklarerar partiet sin syn också på
Fryksdalens problem. Bygder som drabbas av koncentrations- och
avfolkningsprocessen i det kapitalistiska samhället kan hjälpas effektivt

)

NU 1973:16

endast genom att denna process medvetet bryts. Turistpolitiska åtgärder
kan inte i någon mera betydelsefull mån ersätta ett levande produktionsliv.
Krav på turistpolitiska åtgärder bör i övrigt bedömas utifrån en
allmän jämförelse mellan olika bygder i fråga om den situation vari de
befinner sig och åtgärdernas angelägenhetsgrad.

GOTAB 73 3477 S Stockholm 1973