Näringsutskottets betänkande nr 12 år 1973

NU 1973:12

Nr 12

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att
främja handeln med Östeuropa.

Ärendet

I motionen 1973:1514 av herrar Wirmark (fp) och Ullsten (fp)
hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Majit begära att en skyndsam
prövning sker inom berörda departement och verk av de ytterligare
åtgärder som bör vidtas för att främja Sveriges handel med Östeuropa.

Motionen

Förväntningarna beträffande östhandelns expansion under 1970-talet
har, hävdar motionärerna, hittills inte infriats och det finns skäl att
befara en fortsättning av den negativa utvecklingstendensen om inte
ansträngningar görs för att förbättra förutsättningarna för handelsutbytet.
Olika åtgärder som skulle kunna leda till en ökning av den svenska
handeln diskuteras. Det understryks att behovet av statliga insatser är
större när det gäller handel med statshandelsländer som de östeuropeiska
än i handeln med icke-socialistiska länder. Bl. a. anses byråkratin utgöra
ett påtagligt problem. Därför bör Sverige genom sin officiella representation
underlätta de svenska företagens handelskontakter. Erfarenheterna
visar, säger motionärerna, att handelssekretariat utgör ett effektivt
serviceorgan för näringslivet. Därför borde en handelssekreterartjänst
inrättas i Moskva samt på något längre sikt även en i Warszawa. Behoven
av ett ökat informationsutbyte och av permanenta utställningslokaler i de
för handeln viktigaste huvudstäderna framhålls också. De östeuropeiska
staterna har brist på kapital och valuta. Därför har erbjudande om
krediter blivit ett väsentligt konkurrensmedel i handeln på Östeuropa.
För att Sverige under 1970-talet skall kunna konkurrera med de länder
som på olika sätt underlättar kreditgivning i handeln med Östeuropa är
det, hävdar motionärerna, nödvändigt med åtgärder från myndigheternas
sida för att öka möjligheterna för svenska företag att på liknande sätt
erbjuda långa krediter. En annan åtgärd som enligt motionärerna skulle
kunna ge resultat vore att på bilateral väg skapa ekonomiska garantier
som skulle göra det möjligt för svenska företag att satsa på olika slags
samarbetsformer, exempelvis s. k. joint ventures som blivit en inte
ovanlig form för samarbete mellan östeuropeiska statsföretag och
västföretag. En liberalisering av den svenska importkvoteringen beträffande
varor från Östeuropa skulle vidare, säger motionärerna, indirekt kunna
medföra positiva effekter för den svenska exporten till dessa länder.
Sverige skulle sannolikt vinna på att i stället för kvoteringar eftersträva

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 12

NU 1973:12

generellt verkande begränsningar, vilket skulle eliminera den diskriminering
som de speciella kvoterna innebär för östländernas del, eller också
söka få till stånd frivilliga begränsningar. Det anförs slutligen att det som
ett resultat av den beslutade överflyttningen av UD:s handelsavdelning till
handelsdepartementet synes råda vissa oklarheter beträffande den förvaltningsmässiga
ansvarsfördelningen när det gäller östhandeln. De aktuella
problemen inom denna handel är av den arten att en splittrad
ansvarsfördelning och en tungrodd ärendebehandling bör undvikas.

Uppgifter i anslutning till motionen

Sveriges handel med de östeuropeiska länderna, exklusive Jugoslavien,
uppgick 1972 till nära 3,3 miljarder kronor med en övervikt om ca 150
miljoner kronor för exporten. Utvecklingen av vår handel med Östeuropa
under perioden 1962—1972 redovisas i de följande diagrammen. Utvecklingen
av vår import från dessa länder har nära följt utvecklingen av vår
totala import. Exporten till Östeuropa låg under de första åren av

index 1962- 100

■ 250

Sveriges totala import
Sveriges import från
östeuropa

200

• 150

1963

1962

1964

1965

1966

1968

1970

1967

1969

1971

1972

perioden på i stort sett oförändrad nivå. Åren 1967—1970 ökade
exporten till Östeuropa betydligt snabbare än den totala exporten. Under
de två senaste åren har, samtidigt som vår totala export fortsatt att öka,
exporten till öststaterna minskat. Sveriges varuutbyte med Östeuropa

NU 1973:12

uppgår i dag till ca 4 % av det totala varuutbytet mot 4,8 % 1962.

Sveriges största handelspartner i Östeuropa är Sovjetunionen som
1972 svarade för ca 35 % av den svenska östhandeln. Därefter följer
Polen, Östtyskland, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien.
Handeln med Albanien är obetydlig. Under de senaste åren med en
minskande östhandel har dock handeln med Polen och Rumänien ökat.
Polen blev 1971 större handelspartner än Östtyskland.

Den svenska exporten till östländerna består främst av maskiner och
apparater samt olika transportmedel, såsom lok och fartyg. Vidare säljer

index 1962 * 100

- 300

Sveriges totala export

-200

— — Sveriges export till
östeuropa

-150

1972

1969

1971

1965

1967

1968

1970

1962

1964

1966

1963

Sverige bl. a. järn och stål, papper och pappersmassa samt malmer och
kemiska produkter. Östländerna i sin tur exporterar till Sverige råvaror,
bränslen och livsmedel.

Handelsutbytet regleras i normalfallet via särskilda handelsavtal, som
gäller för en femårsperiod. I regel hålls dessutom vaije år förhandlingar
om de till avtalen knutna varulistorna, varvid särskilda årsprotokoll
upprättas.

År 1965 genomförde Sverige ensidigt en omfattande liberalisering av
importen från Östeuropa utom Östtyskland. Denna liberalisering medförde
att i stort sett 75 % av importen från öststaterna frilistades, dvs. att
det för denna import inte längre erfordrades någon svensk importlicens.
Större delen av vår export till östländerna frilistades 1961.

År 1968 genomförde Sverige en ytterligare liberalisering av exporten
till Östeuropa, med undantag av Östtyskland, avseende ett antal s. k.
strategiska varor vilka föll under Natoembargot. Dessa varor kan nu
utföras utan licens. Liksom importliberaliseringen har denna åtgärd

NU 1973:12

bidragit till att förenkla proceduren i den svenska östhandeln.

Samma år slöt Sverige ett avtal med Rumänien om ekonomiskt,
industriellt och tekniskt samarbete. Därefter har motsvarande avtal
träffats med Sovjetunionen, Polen, Ungern, Bulgarien och Jugoslavien.
Med Tjeckoslovakien slöt Sverige 1971 ett avtal om tekniskt samarbete.
Samarbetsavtalen torde på längre sikt bl. a. kunna leda till ett ökat
varuflöde mellan avtalsparterna.

För att främja handeln med Tjeckoslovakien upprättades 1969 ett
svenskt handelssekreterarkontor i Prag. År 1972 placerades en handelssekreterare
även i Ungern (Budapest).

Särskilda kommittér för främjande av handeln mellan Sverige och
olika öststater har upprättats inom näringslivet med deltagande från
import- och exportföretag, banker m. fl. Kommittéernas sekretariat är
förlagda till Sveriges exportråd eller Sveriges grossistförbund. Dessa
kommittéer ser som sin viktigaste uppgift att underlätta kontakten
mellan svenska företag och institutioner och deras motsvarigheter i öst.
Man ställer samman upplysningar om export- och importformaliteter och
om leverans- och avsättningsmöjligheter samt publicerar handböcker.
Kommittéerna följer också den ekonomiska utvecklingen i respektive
östland och informerar om teknik för marknadsföring i båda riktningarna.
För att lösa dessa uppgifter arrangerar man bl. a. informationsmöten,
delegations- och kontaktresor, symposier och deltagande i mässor och
utställningar. I fråga om Polen svarar en särskild svensk-polsk handelskammare
för motsvarande aktiviteter.

Utvecklingen av Sveriges handel med olika länder i Östeuropa belyses
genom följande tabeller med kommentarer samt diagrammet på s. 5.

Sovjetunionen

milj. kr. 1962 1967 1968 1969 1970 1971 1972

Export (fob) 408 303 423 575 680 443 397

Import (eif) 331 452 553 676 806 832 759

Summa handel 739 755 976 1 251 1 486 1 275 1 156

Handelsbalans +77 -149 -130 -101 -126 -389 -362

Tabellen visar att omslutningen av den svensk-sovjetiska handeln
under perioden 1962-1972 ökade från 739 milj. kr. till 1 156 milj. kr.
År 1972 var den 330 milj. kr. större. Endast 1962 och 1964 (ej redovisat
i uppställningen) var exporten större än importen. Importen domineras
av råvaror medan exporten till övervägande delen består av hel- eller
halvfabrikat.

Polen

milj. kr. 1962 1967 1968 1969 1970 1971 1972

Export (fob) 108 173 196 196 203 303 407

Import (eif) 175 203 210 250 297 300 332

Summa handel 283 376 406 446 500 603 739

Handelsbalans -67 -30 -14 -54 -94 + 3 +75

NU 1973:12

Sveriges handel med Östeuropa
milj. kr

3500

Bulgarien

3000

Ungern

2500

2000

1500

Östtyskland

1000

500

Omslutningen av handeln med Polen har under perioden 1962-1972
ökat från 283 till 739 milj. kr., dvs. med 456 milj. kr. eller med 161 %.
Exporten ökade med 277 % och importen med 90 %. Exportökningen
faller i huvudsak på de två senaste åren.

NU 1973:12

Östtyskland milj. kr.	1962	1967	1968	1969	1970	1971	1972
Export (fob)	135	184	214	280	401	354	297
Import (eif)	91	170	187	209	242	241	229
Summa handel	226	354	401	489	643	595	526
Handelsbalans	+44	+14	+27	+71	+ 159	+113	+68

Omslutningen av handeln mellan Sverige och Östtyskland har under
perioden 1962—1972 ökat med 133%. Handeln var 1972 117 milj. kr.
mindre än 1970, det hittillsvarande rekordåret. Sverige har under hela
perioden haft exportöverskott.

Tjeckoslovakien milj. kr.	1962	1967	1968	1969	1970	1971	1972
Export (fob)	70	113	106	106	186	187	158
Import (eif)	69	109	120	153	165	155	163
Summa handel	139	222	226	259	351	342	321
Handelsbalans	+ 1	+ 4	-14	-47	+21	+32	- 5

Omslutningen av den svensk-tjeckoslovakiska handeln har ökat med
131 % under perioden 1962—1972. Importen har under perioden ökat
med 136 %, medan exporten ökat med 126 %.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Samma motionärer väckte vid 1972 års riksdag en motion med samma
innebörd. Utskottet konstaterade (NU 1972:28) att motionärerna aktualiserat
en väsentlig fråga men hävdade att möjligheterna att öka Sveriges
handel med Östeuropa kontinuerligt bevakas. Någon särskild utredning
ansågs inte motiverad.

Riksdagen följde utskottet och avslog motionen.

Utskottet

Motionärerna hänvisar till de senaste årens utveckling av Sveriges
handelsutbyte med de östeuropeiska länderna och hävdar att det finns
skäl att befara en fortsatt negativ utvecklingstendens om inte ansträngningar
görs att förbättra förutsättningarna för handelsutbytet. En
skyndsam prövning begärs av vilka åtgärder som bör vidtas i detta syfte.

Olika åtgärder som överensstämmer med de av motionärerna framförda
synpunkterna har vidtagits under de senaste åren. Den officiella
handelsrepresentationen har förstärkts genom att handelssekreterarkontor
inrättats i Prag och Budapest och genom att en speciell tjänst för
bevakning av handelspolitiska frågor nyligen har inrättats vid ambassaden
i Moskva. Genom tillkomsten av Sveriges exportråd har möjligheterna att
på olika sätt understödja de svenska företagens exportansträngningar i
Östeuropa ökat. En kontinuerlig bevakning av Sveriges handelsutbyte

NU 1973:12

med Östeuropa sker i första hand genom kommerskollegium. På
departementsnivå pågår underhandlingar om svenskt köp av naturgas från
Sovjetunionen i utbyte mot industrivaror. Som ett led i dessa förhandlingar
och allmänt i försöken att åstadkomma vidgad handel gjorde
industriministern under fjolåret ett besök i Sovjetunionen.

De samarbetsavtal som träffats med de östeuropeiska länderna är
relativt nya och har hittills haft begränsad betydelse. Olika tecken tyder
emellertid — enligt bedömningar på departementshåll — på att utvecklingstrenden
är positiv. Importkvoteringen har successivt liberaliserats
genom att kontingenterna höjts, och i de senast ingångna långtidsavtalen
ingår som ett mål att begränsningarna skall vara avvecklade vid årsskiftet
1974-1975.

Den viktiga frågan om hur Sverige skall kunna öka sin handel med
Östeuropa är enligt vad som framgår av den lämnade redogörelsen
föremål för en omfattande bevakning. En särskild utredning enligt
motionärernas yrkande ter sig därför inte motiverad.

Utskottet, som vill understryka vikten av att alla möjligheter att
främja handelsförbindelserna med de östeuropeiska länderna tas till vara,
finner alltså inte anledning att tillstyrka motionen utan hemställer
att riksdagen avslår motionen 1973:1514.

Stockholm den 20 februari 1973

På näringsutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s),
Wirtén (fp), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk),
Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Husum (s), Häll (s), Pettersson i Lund
(s) och fru Hansson (s).

Reservation

av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp),
Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Gustafsson i Säffle (c), som anser
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Motionärerna hänvisar (= utskottet) i detta syfte.

De förväntningar som ställts på en vidgad handel med Östeuropa har
inte infriats. Samtidigt som Sveriges handelsutbyte totalt sett fortsätter
att öka minskar vårt handelsutbyte med de östeuropeiska länderna. En
orsak till denna utveckling kan vara att de svenska företagen inte erhåller
motsvarande samhällsstöd i sina exportansträngningar som företagen i
andra västländer. Detta gäller särskilt på kreditområdet. Företag i flera

NU 1973:12

västliga industriländer kan genom statligt stöd åta sig kredit arrangemang
som svenska företag inte kan ställa i utsikt. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att svenska företag måste ges motsvarande möjligheter
för att de skall kunna konkurrera på samma villkor. En utbyggnad av den
svenska officiella handelsrepresentationen är vidare angelägen. Härigenom
skulle med förhållandevis begränsade kostnadsökningar för den svenska
staten en väsentligt förbättrad service kunna ges till svenska exportföretag
som vill etablera handelsförbindelser med Östeuropa eller stärka sin
position där. En avveckling av den gällande importkvoteringen framstår
också som en angelägen åtgärd för att förbättra handelsutbytet med de
aktuella länderna. Med hänsyn till de speciella problem som är
förknippade med östhandeln är det enligt utskottets mening nödvändigt
med en nära samordning av de olika åtgärder som bör vidtas. För att
utarbeta ett program för en samordnad insats på området synes en
utredning av det slag som motionärerna föreslår vara lämplig.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen med bifall till motionen 1973:1514 hos Kungl.
Maj:t begär att en skyndsam prövning sker inom berörda
departement och verk av ytterligare åtgärder som bör vidtas
för att främja Sveriges handel med Östeuropa.

GOTAB 73 3361 S Stockholm 1973