Näringsutskottets betänkande nr 11 år 1973
NU 1973:11
Nr 11
Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående krigsmaterielindustrin
och flygindustrin.
Ärendet
I betänkandet behandlas motionerna
1973:217 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk), vari hemställs att
riksdagen skall hos regeringen hemställa att en utredning tillsätts med
uppdrag att skyndsamt utarbeta ett program för civilt utnyttjande av de
resurser som frigörs vid en nedskärning av krigsmaterielproduktionen,
1973:515 av herr Henrikson m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa att förutsättningarna för att
genom näringspolitiskt och annat stöd till utveckling och tillverkning av
civila flygplansprojekt för att kunna trygga sysselsättningen inom den
svenska flygindustrin blir föremål för skyndsam utredning, och
1973:1460 av herrar Gadd (s) och Palm (s), vari hemställs att
riksdagen uttalar som sin mening att regeringen i fortsättningen skall
komplettera sina anslagsäskanden till försvaret med äskanden om resurser
för att upprätthålla en beredskap av civilt inriktad produktion för
sysselsatta i krigsmaterieltillverkning.
Motionerna
I motionen 1973:217 anförs att den nedskärning av krigsmaterielproduktionen
som 1972 års försvarsbeslut kommer att leda till visserligen
berör en procentuellt sett mycket blygsam andel av de industrisysselsatta
men att nedskärningen ändå kan komma att medföra betydande problem
för sysselsättningen eftersom den militära produktionen är koncentrerad
till vissa företag och orter, t. ex. Saab-Scania AB i Linköping och AB
Bofors i Karlskoga. För att motverka att sysselsättningsfrågorna kan
åberopas för fortsatt upprustning och för att underlätta omställning till
civil produktion föreslås därför att ett program för civilt utnyttjande av
de vid en nedskärning i krigsmaterielproduktionen frigjorda resurserna
utarbetas. Programmet bör, hävdar motionärerna, utarbetas på lång sikt,
bl. a. för att möjliggöra kommunal planering och för att ge de anställda
trygghet. Motionärerna konstaterar att en omställning till civil produktion
pågår inom företagen. Som ett exempel härpå anförs Saab-Scanias
ökade verksamhet på datasidan. En mera medveten satsning från
statsmakternas sida har dock efterlysts i detta sammanhang. Tendenser
till satsning på det multinationella företaget IBM framför Data-Saab
uppges ha förekommit i den statliga upphandlingspolitiken.
I motionen 1973:1460 hävdas att en önskvärd nedrustning skulle
1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 11
NU 1973:11
2
kunna bromsas om svårbemästrade sysselsättningspolitiska problem
skulle uppstå vid en nedskärning av krigsmaterielproduktionen. För att
undvika att krigsmaterielproduktionen får fortsätta av sysselsättningspolitiska
skäl utan att försvarspolitiska skäl föreligger bör parallellt med
planeringen för försvarets normala anslag och deras utveckling planering
äga rum av möjliga civila ersättningsarbeten för dem som binds till
krigsmaterielproduktionen. Därför borde, hävdar motionärerna, varje års
anslagsäskande för försvaret kompletteras med anslag för att upprätthålla
en beredskap av civila sysselsättningsalternativ för dem som har sin
utkomst i produktion för krigsmakten.
I motionen 1973:515 anförs att Saab-Scania i syfte att trygga den
svenska flygindustrins framtid tillsammans med tre utländska företag i
branschen bildat ett bolag, Europlane Ltd, för utveckling av tystgående
passagerarplan för korta flygfält. Enligt planerna skall en flygande
prototyp finnas färdig 1977 och serieproduktion kunna påbörjas 1979.
En förutsättning för att projektet skall kunna bli framgångsrikt torde,
säger motionärerna, vara att tillverkarländerna ger projektet näringspolitiskt
stöd och att detta stöd kompletteras med åtgärder av kredit- och
luftfartspolitisk natur. Motionärerna bedömer det vara önskvärt att av
såväl försvars- som handelspolitiska skäl inom landet ha tillgång till en
högt utvecklad flygplansindustri och föreslår därför att en utredning
tillsätts med uppgift att undersöka förutsättningarna för ett samhälleligt
stöd till utveckling och tillverkning av civila flygplansprojekt.
Tidigare behandling av motioner rörande krigsmaterielindustrin
Motionsyrkanden med samma innebörd som i motionen 1973:217 har
tidigare behandlats av riksdagen, senast vid 1972 års riksdag (NU
1972:43). I sitt betänkande erinrade näringsutskottet om att chefen för
industridepartementet kort tid dessförinnan berört motionens ämne i ett
interpellationssvar. Statsrådet hade därvid framhållit att vissa industribranscher
finge räkna med volymmässigt mindre industribeställningar än
dittills men att förändringarna borde kunna kompenseras genom att
berörda företag ökade sin civila produktion. Man borde dock, hade
statsrådet uttalat, inte bortse från att vissa företag och orter kunde
komma att möta omställningsproblem. I detta läge borde företagen söka
vidta erforderliga förändringar i produktionen. I interpellationssvaret
hade också meddelats att industridepartementet tillsammans med övriga
berörda departement följde utvecklingen och övervägde vilka åtgärder
som kunde bli nödvändiga för att underlätta omställningsprocessen.
Utskottet förklarade sig dela den uppfattning som kommit till uttryck i
interpellationssvaret. Med hänsyn till vad som uttalats angående överväganden
och åtgärder från industridepartementets sida fann utskottet
inte skäl tillstyrka en särskild utredning av det slag som motionären
förordat. Riksdagen följde utskottet och avslog motionen.
NU 1973:11
3
Vissa upplysningar i anslutning till motionen 1973:515
Inom internationell flygindustri är överkapaciteten för närvarande
betydande. Detta har skapat en hård konkurrens. Samtidigt har utvecklingskostnaderna
och produktionsinvesteringarna för nya produkter,
flygplan eller motorer, stigit till mycket höga belopp på grund av den
ökade tekniska svårighetsgraden. Konkurrenssituationen leder till att
tillverkarna förutom den tekniska utvecklingsrisken måste ta mycket
betydande kommersiella risker. Situationen på den civila flygmarknaden
har därför lett till ett omfattande internationellt samarbete, särskilt i
Europa. De mycket höga ekonomiska riskerna i de enskilda projekten har
också givit upphov till ett gradvis ökande statligt deltagande i finansieringen
av projekten. I Europa deltar flera regeringar med 50 procent eller
mera av riskkapitalet, och även i USA har regeringen nyligen beslutat ge
stöd åt vissa projekt.
Inom Saab-Scanias flygdivision har man kontinuerligt bearbetat olika
tänkbara civila flygplanprojekt. Under 1971 konstaterades att en mer
realistisk inriktning av projektarbetet vore att samordna verksamheten
med parallella aktiviteter i vissa andra företag. För detta ändamål
bildades ett särskilt företag Europlane Ltd med följande ägare: British
Aircraft Corporation (BAC), Messerschmitt-Bölkow-Blohm (MBB) och
Saab-Scania. Senare har även den spanska flygindustrin CASA inträtt som
delägare.
Flera alternativ till flygplanstyper har studerats. Grundläggande krav
har varit att flygplanen skall ha låg ljudnivå och endast kräva kort startoch
landningsbana. Det sistnämnda kravet har i en senare etapp
nedtonats till förmån för låg bullernivå. Den totala utvecklingskostnaden
för projektet kan förutses bli en till två miljarder kronor. Därtill kommer
sedan investeringar av verktyg och produkter i arbete. Det kan förväntas
att parterna under innevarande år kommer att ta ställning till om
projektet skall fortsätta.
Volvo Flygmotor AB, som har kompetens för en avancerad vidareutveckling
och tillverkning av jetmotorer där grundkonstruktionen erhållits
genom licensavtal, har under senare år haft nära kontakter med olika
utländska tillverkare för att undersöka möjligheterna att delta i något
civilt samarbetsprojekt. Dessa kontakter fortsätter.
Industridepartementet följer ingående Saab-Scanias och Volvo Flygmotors
projekt.
Aktuella utredningar
1972 års FFV-utredning (I 1972:02; ordförande: förbundsordförande
Knut Johansson) har tillkallats av chefen för industridepartementet för
att utreda den framtida verksamhetsinriktningen m. m. för förenade
fabriksverken. Huvuduppgiften för utredningen skall enligt direktiven
vara att framlägga förslag om framtida verksamhetsinriktning för FFV.
Detta förutsätter en analys av den framtida efterfrågan på materiel och
NU 1973:11
4
tjänster från försvaret inom FFV:s kompetensområde. Vid analysen bör
förutsättningarna prövas för FFV att göra produktbyten och etablera
samverkan med andra inhemska företag som producerar försvarsmateriel.
Industridepartementets arbete med att tillsammans med övriga berörda
departement följa utvecklingen och överväga olika åtgärder som
kan bli nödvändiga för att underlätta för företagen att ställa om
produktionen från militär till civil materiel fortsätter.
Utskottet
Riksdagens beslut våren 1972 angående försvarets fortsatta inriktning
kan väntas medföra att vissa industribranscher får mindre omfattande
försvarsbeställningar än hittills. I betänkandet behandlas tre motioner
som berör konsekvenserna härav för industrisysselsättningen. I motionen
1973:217 föreslås att en utredning skall tillsättas för att utarbeta ett
program för civilt utnyttjande av de resurser som frigörs vid en
nedskärning av krigsmaterielproduktionen. I motionen 1973:1460 föreslås
att regeringen i fortsättningen skall komplettera sina anslagsäskanden
till försvaret med äskanden om resurser för att upprätthålla en beredskap
av civilt inriktad produktion för sysselsatta i krigsmaterieltillverkning. I
motionen 1973:515 slutligen föreslås att en utredning skall tillsättas för
att pröva förutsättningarna för att lämna stöd till utveckling och
tillverkning av civila flygplansprojekt för att trygga sysselsättningen inom
den svenska flygindustrin.
Utskottet vill understryka att motionärerna har aktualiserat en
väsentlig fråga. För att trygga sysselsättningen för de anställda måste de
krigsmaterielproducerande företagen kompensera bortfallet av försvarsbeställningarna
med civil produktion. En sådan omställningsprocess pågår
men är förenad med påtagliga problem. Det primära ansvaret för
företagens produktionsinriktning måste åvila företagen själva. Från
samhällets sida kan det dock vara motiverat att delta i en planering och
eventuellt att i speciella fall bidra till att underlätta övergången till civil
produktion. Av den redogörelse som har lämnats ovan framgår att
industridepartementet och övriga departement ingående följer den
allmänna utvecklingen inom de aktuella industrigrenarna samt speciella
målorienterade projekt, såsom Saab-Scanias deltagande i Europlane-företaget,
och överväger vilka åtgärder som kan bli nödvändiga för att
underlätta omställningsprocessen. Denna uppläggning synes vara mera
ändamålsenlig än den som föreslås i motionen 1973:1460. Med hänsyn
till pågående utredningsaktiviteter synes behov inte föreligga för riksdagen
att ta de ytterligare initiativ som förordas i motionerna 1973:217
och 1973:515.
NU 1973:11
5
Utskottet hemställer sålunda
1. att riksdagen avslår motionen 1973:217,
2. att riksdagen avslår motionen 1973:515,
3. att riksdagen avslår motionen 1973:1460.
Stockholm den 20 februari 1973
På näringsutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL
Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s),
Wirtén (fp), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk),
Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Husum (s), Häll (s), Pettersson i Lund
(s) och fru Hansson (s).
Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:
I motionerna 1973:217, 1973^515 och 1973:1460 framförs mot
bakgrund av den nedskärning av krigsmaterielproduktionen som kan
förväntas olika förslag för att underlätta en omställning av denna till civil
produktion. Utskottet delar den uppfattning som framförs att samhälleliga
åtgärder i detta syfte bör vidtas. Nuvarande planeringsberedskap är
fragmentarisk och kortsiktig och bygger inte heller på någon översiktlig
och genomtänkt prioritering av olika alternativa produktslag. En vida mer
planmässig beredskap är nödvändig för att avvärja arbetslöshetshotet mot
alla dem som nu sysselsätts i rustningsproduktionen. Särskilt angeläget är
detta i rådande arbetsmarknadsläge med dess utomordentliga svårigheter
för den plötsligt arbetslöse att finna ny, likvärdig sysselsättning. En
planmässig och programmatisk uppläggning av den civila ersättningsproduktionen
är också nödvändig för att begränsa de militära och rustningsindustriella
påtryckningsgruppernas inflytande på statsapparaten: riskerna
för arbetslöshet kan rimligen inte få bli slagträ i propagandan för
ökade rustningar.
Ett skyndsamt utredningsinitiativ från regeringen för att arbeta fram
ett program av ovannämnda slag synes därför motiverat. Planeringen
skulle sannolikt med fördel kunna ges en sådan budgetmässig utformning
som föreslås i motionen 1973:1460.
En svensk produktion av civila flygplan skulle möjligen kunna bli en
lämplig ersättning för nuvarande produktion av militära flygplan. Denna
fråga måste dock förutsättningslöst bedömas i ett vidare sammanhang,
lämpligen i ett projekt för programutformning av det slag som ovan
berörts. Att den skulle tas upp separat på det sätt sorn föreslås i
motionen 1973:515 finner utskottet inte vara ändamålsenligt.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionerna 1973:217 och 1973:
1460 samt med avslag på motionen 1973:515 hos Kungl.
Maj:t hemställer om utredning rörande civilt utnyttjande av
krigsmaterielindustrin enligt vad utskottet anfört.
GOTAB 73 3360 S Stockholm 1973