Näringsutskottets betänkande nr 10 år 1973

NU 1973: 10

Nr 10

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om framställning av
säkrare identitetskort m. m.

Ärendet

I motionen 1973: 1462 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit uttalar sig för att omgående tillsätts en
parlamentariskt ledd utredning angående framställning av identitetskort
och andra behörighetskort med betryggande säkerhetsnivå samt övriga
härmed sammanhängande frågor av den omfattning som berörts i
motionen.

Motionen

Behovet av säker personlegitimation ökar snabbt, säger motionären.
Identitetskort kommer att spela en allt viktigare roll inte bara som
legitimationshandling utan även som informationsnyckel och styrkort i
myndigheters och vissa företags datasystem. Kraven på identitetskortens
säkerhet mot förfalskning och annat missbruk måste därför ställas högt.
En redogörelse för nuvarande situation beträffande identitetskort lämnas,
varvid vissa värderingar beträffande de olika kortens säkerhet anges.
Om det kan anses möjligt att förfalska identitetskort eller körkort bör
skyddsnivån snarast möjligt höjas, anser motionären. Tillverkning av nya
legitimationskort bör föregås av laboratorieförsök, och tillgängliga nya
alternativ bör beaktas. I samband härmed bör, enligt motionären,
undersökas om exempelvis körkorten erhållit en i förhållande till
berättigade säkerhetskrav ändamålsenlig utformning. Säkerheten vid
utfärdandet av legitimationshandlingar bör utvärderas från samhällets
sida och en skärpning av legitimationsgranskningen eftersträvas.

Nuvarande situation

Identitetskort av flera olika slag finns i bruk i Sverige. Från och med
den 1 februari 1973 godkänner posten, banker och handeln vid
checkinlösen endast identitetskort utfärdade av AB ID-kort och av AB
Rollfilm. Som legitimationshandling godtas också statliga tjänstekort och
det nya körkortet, vilka båda tillhandahålls av AB ID-kort.

AB Rollfilm är ett privatägt företag och dess kort tillhandahålls i
första hand genom förmedling av arbetsgivare. AB ID-kort ägs av AB
Atomenergi, Ceaverken AB, postverket, Sparbankernas datacentraler AB
och Svenska bankföreningen. I styrelsen ingår representanter för nämnda
fem ägare och en av ägarna gemensamt utsedd ordförande samt därutöver

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 10

NU 1973:10

2

tre ledamöter utsedda av Svenska sparbanksföreningen, rikspolisstyrelsen
och Näringslivets säkerhetsdelegation. AB ID-korts identitetskort tillhandahålls
genom bankerna och postverket.

En nämnd för legitimationshandlingar, i vilken bankinspektionen,
Bankföreningen, Sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund och Näringslivets
säkerhetsdelegation är företrädda, har inrättats för att utvärdera
olika identitetskortssystem. Nämnden står bakom beslutet att
godkänna AB ID-korts och AB Rollfilms identitetskort.

Både AB ID-korts och AB Rollfilms identitetskort har ingående testats
av statens provningsanstalt. Beslutet att AB ID-korts tillverkningsmetod
skall användas för framställningen av körkorten föregicks av en ingående
prövning. Enligt vad som anförs i körkortsutredningens betänkande (SOU
1970:26) Körkort och körkortsregistrering synes AB ID-korts tillverkningsmetod
fylla alla rimliga krav på förfalskningsskydd. Utredningen
menar dock inte att metoden skulle utesluta förfalskning av körkort.
Något helt förfalskningssäkert kort torde över huvud taget inte finnas,
anför utredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1972:5) Förslag om ett
centralt körkortsregister. De olika skydd som finns inlagda i kort av AB
ID-korts tillverkning synes emellertid göra det möjligt att med hög grad
av säkerhet upptäcka förfalskningar, förutsatt att ett lämpligt tillvägagångssätt
används för granskningen av korten. Detta gäller, säger
utredningen, framför allt möjligheterna att genom belysning med
ultraviolett ljus upptäcka ändringar i korten och med hjälp av ett speciellt
kontrollinstrument avläsa den i korten injicerade isotopen. En viss
spridning av kontrollapparatur för sådan prövning har nyligen påbörjats.

AB Rollfilms kort tillhandahålls som nämnts i första hand genom
arbetsgivare. Identifikationskontrollen kan därför ske mera direkt än med
AB ID-korts kort som till övervägande delen tillhandahålls genom postens
och bankernas förmedling. I det senare fallet tillämpas ett system för
identifikationskontroll som i allt väsentligt överensstämmer med det som
passmyndigheterna använder. För ID-kort finns ett centralt register vid
Ceaverken i Strängnäs, vilket möjliggör telefonkontroll av identitetskort.
Registret innehåller också fotografier. Personer som falskeligen
åtkommit identitetskort kan härigenom lättare ertappas. Kontroll av
AB Rollfilms identitetskort sker genom förfrågan direkt hos utfärdande
företag.

Förekomsten av endast få typer av identitetskort underlättar kassapersonalens
legitimationsgranskning. En betydande utbildningsinsats på
detta område har genomförts inom postverket, bankerna och handeln.

Enkel fråga angående identitetskontrollen vid framställning av identitetskort Chefen

för industridepartementet besvarade i kammaren den 15
februari 1973 en enkel fråga (1973:63) om på vad sätt samhället kan
medverka till att det av AB ID-kort framställda identitetskortet inte
utfärdas för uppdiktad person.

NU 1973:10

3

Industriministern anförde att det enligt vad han erfarit är tämligen
osannolikt att identitetskort utfärdas för en uppdiktad person under förutsättning
att vederbörliga kontrollrutiner utförs. Hittills känner man
endast till något enstaka fall där identitetskortets personuppgifter på grund
av falskt intyg kommit att avse fel person. Detta bör ställas i relation till
att AB ID-kort tillverkat ca 1,5 miljoner identitetskort. Samtidigt kan
noteras, anförde statsrådet, att sannolikheten är ytterst liten att en
legitimationshandling utfärdas för en person vars verkliga identitet inte i
efterhand kan fastställas med hjälp av AB ID-korts arkiv. Enligt
inhämtade uppgifter skulle varken posten, bankinspektionen eller kreditinstitutens
organisationer anse det påkallat att för tillfället i någon
väsentlig grad skärpa reglerna för identitetskontroll. Mot denna bakgrund
fann industriministern det för närvarande inte föreligga något behov av
samhällsinsatser för att möjliggöra en mer långtgående identitetskontroll
vid utfärdande av AB ID-korts legitimation, vilken han betecknade som
fullgod.

Utskottet

I motionen föreslås att en parlamentariskt ledd utredning skall få i
uppdrag att föreslå åtgärder för att öka säkerhetsnivån för identitetskort
och andra behörighetskort.

Från och med den 1 februari 1973 godkänner posten, bankerna och
handeln vid checkinlösen endast identitetskort utfärdade av AB ID-kort
och av AB Rollfilm. Som legitimationshandling godtas också statliga
tjänstekort och det nya körkortet, vilka båda tillhandahålls av AB
ID-kort. En nämnd för legitimationshandlingar, i vilken förutom bankinstituten
och näringslivet även bankinspektionen är företrädd, har
inrättats för att utvärdera olika identitetskortssystem. Nämnden står
bakom beslutet att godkänna AB ID-korts och AB Rollfilms identitetskort.

Statens provningsanstalt har ingående testat både AB ID-korts och AB
Rollfilms identitetskort. Beslutet att AB ID-korts tillverkningsmetod
skall användas för framställningen av de nya körkorten föregicks av en
ingående prövning. Körkortsutredningen konstaterade att något helt
förfalskningssäkert kort inte torde finnas men hävdade att AB ID-korts
tillverkningsmetod fyller alla rimliga krav på förfalskningsskydd.

Identifikationskontrollen i samband med utfärdandet av nya identitetskort
har i förhållande till tidigare förstärkts väsentligt. Utfärdade
identitetskort kan kontrolleras i AB ID-korts fall genom ett centralt
register och i AB Rollfilms fall genom register hos utfärdande företag.
Möjligheterna att uppnå en säker legitimationskontroll förbättras genom
begränsningen av antalet typer av identitetshandlingar som godkänns
såsom legitimation och genom den omfattande utbildningsinsats som
posten, bankerna och handeln har genomfört bland sin personal.

Utskottet finner således att en lång rad åtgärder har vidtagits för att
tillfredsställa behovet av säker personlegitimation. Ett omfattande

NU 1973:10

4

utvecklingsarbete på området pågår. På längre sikt kan nya tekniska
lösningar vara möjliga. För närvarande torde det för en praktiskt
fungerande identitetsprövning som också fyller de krav på personlig
integritet som allmänheten har rätt att ställa inte finnas något alternativ
som är tekniskt överlägset de tillämpade systemen. Utskottet finner det
inte sannolikt att en sådan utredning som motionären föreslår skulle
verksamt kunna bidra till att åstadkomma ett bättre legitimationssystem.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1973: 1462.

Stockholm den 20 februari 1973

På näringsutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s),
Wirtén (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö
(vpk), Jonsson i Husum (s), Pettersson i Lund (s), fru Hambraeus (c) och
fru Hansson (s).

Särskilt yttrande

av herr Hovhammar (m):

Under senare tid har i pressen vid ett flertal tillfällen återgivits
uppgifter att ID-kort utfärdats av bankerna utan tillräcklig legitimationskontroll,
varigenom det ”förfalskningssäkra” ID-kortet kommit att
missbrukas. Frågan om det allmännas medverkan vid utfärdandet av
identitetshandling har därmed aktualiserats. 1 praktiken torde frågan
kunna lösas på så sätt att samhället redan vid utgången från grundskolan
förser eleverna med identitetshandling att gälla förslagsvis fem år. Nytt
identitetskort utfärdas därefter med det äldre kortet som grund.

GOTAB 73 3359 S Stockholm 1973