Lagutskottets betänkande nr 22 år 1973 LU 1973: 22

Nr 22

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:42 med förslag till lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) m. m. (sjöpanträtt och skeppshypotek m. m.).

Propositionen

I propositionen 1973: 42 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag ur statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll föreslagit riksdagen att

dels anta följande i propositionen framlagda och i bilaga till detta betänkande redovisade förslag till

1) lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1),

2) lag om ändring i lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser om gåva,

3) lag om ändring i handelsbalken,

4) lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning,

5) lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979),

6) lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

7) lag om ändring i lagen (1927: 78) angående införande av lagen om försäkringsavtal,

8) lag om ändring i förordningen (1862: 10) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer,

9) lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling,

10) lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808),

11) lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297),

12) lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

13) lag om ändring i lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag och enskilda bolag,

dels godkänna de den 27 maj 1967 i Bryssel antagna intemationeUa konventionerna om sjöpanträtt och fartygshypotek och om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad, den förstnämnda konventionen dock med de förbehåll som avses i dess artikel 14.

Propositionens huvudsakliga iimehåll

I propositionen läggs fram förslag tiU ändringar främst i sjölagen (1891: 35 s. 1), Sjölagsförslaget grandar sig på ett av sjölagskommittén utarbetat förslag, vilket i vissa delar har tillkommit i nordiskt kommit-

1 Riksdagen 1973. 8 saml. Nr 22

LU 1973: 22 2

tésamarbete. Genom de föreslagna sjölagsändringarna införlivas med svensk rätt 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek och 1967 års konvention om inskrivning av rätt tUl fartyg under byggnad. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner dessa konventioner.

Sjölagsförslaget innebär bl. a. följande. De nuvarande bestämmelserna om vad som krävs för att ett fartyg skall anses som svenskt libe-raliseras. Regler införs om vad som är tillbehör till fartyg och fartyg under byggnad. En i flera hänseenden ny ordning skapas för registrering av, inskrivning av äganderätt tUl och inteckning i svenska fartyg. Sålunda ersätts det nuvarande, hos sjöfartsverket förda fartygsregistret och den av inskrivningsdomare i Stockholms domsaga förda boken över fartygsinteckningar med ett för registrering av och inteckning i större fartyg (skepp) gemensamt register och en förteckning över vissa mindre fartyg (båtar). Vidare införs en ny, på konventionen om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad grundad ordning för registrering av, inskrivning av äganderätt till och inteckning i fartyg under byggnad. Ett särskilt register föreslås bli inrättat för detta ändamål. De nya registren — skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnadsregistret — skall föras hos en för landet gemensam registermyndighet, som Kungl. Maj:t utser. BetydelsefuUa rättsverkningar knyts till inskrivning i dessa register av rätt till skepp eller skeppsbygge. På grandval av den nyssnämnda sjöpantsrättskonventionen revideras reglerna om sjöpanträtt m. m. i fartyg och fartyg under byggnad. Sjölagens regler om sjöpanträtt i last berörs också av de föreslagna ändringarna. De nuvarande ålderdomliga sjölagsbestämmelsema om partrederi moderniseras.

Sjölagsförslaget för med sig omfattande redaktionella ändringar i sjölagen.

Propositionen tar vidare upp förslag till sådana ändringar i vissa andra lagar som föranleds av sjölagsförslaget.

Kungl. Maj:t föreslås få bestämma när den nya lagstiftningen skall träda i kraft.

Utskottet

Utskottet tUlstyrker att riksdagen godkänner de den 27 maj 1967 i Bryssel antagna internationella konventionema dock med av Kungl. Maj:t föreslagna förbehåll. Utskottet har ingen erinran mot innehållet i de framlagda lagförslagen. Redaktionell rättelse förordas emellertid i 267 § sjölagen. Utskottet hemställer att riksdagen 1, godkänner de den 27 maj 1967 i Bryssel, antagna internatio-

LU 1973: 22 3

nella konventionema om sjöpanträtt och fartygshypotek och om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad, den förstnämnda konventionen dock med de förbehåll som avses i dess artikel 14,

2. för sin del antar det i proposUionen 1973: 42 framlagda förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) dock med av utskottet i bilagan till detta betänkande föreslagen ändring av 267 § i lagförslaget,

3. antar de i propositionen framlagda och i det föregående under 2)—-13) redovisade lagförslagen.

Stockholm den 17 oktober 1973

På lagutskottets vägnar DANIEL WIKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Svedberg (s). Svanström (c). Sundelin (s), fröken Anderson i Lerum (s), herr Hammarberg (s), fra Äsbrink (s), fra Lundblad (s), herrar Andersson i Södertälje (s), Winberg (m). Israelsson (vpk), Olsson i Sundsvall (c), Enlund (fp) och Söderström (m).

LU 1973: 22

Bilaga

1 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom förordnas i fråga om sjölagen (1891: 35 s. 1)

dels att 5 a § skaU upphöra att gälla,

dels att rabrikema närmast före 276 och 284 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 254—263 §§ och 284 § skall betecknas 234— 243 §§ respektive 347 §,

dels att 1—24, 69, 113, 254—263, 267—284, 305, 314, 336—338 §§, nya 235—239, 241 och 242 §§, rabrikema till 2, 10 och 11 kap. samt rubrikerna närmast före 267 och 281 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sextiotvå nya paragrafer, 25—57, 233, 244—253, 264—266, 285—293 och 348—353 §§, samt närmast före 1, 2, 3, 6, 9, 11, 13, 16, 18, 25, 244, 251, 255, 261, 264, 270, 271, 275, 278, 348 och 349 §§ nya rubriker, allt av nedan angivna lydelse,

dels att 40—57 §§ skall bilda ett nytt 3 kap. med rabrik av nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas, närmast före 344 § rabriken "Atomskada", närmast före 345 § rabriken "Vissa bestämmelser om sjömän m. m." och närmast före 347 § rabriken "Preskription av vissa sjöfordringar".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

FÖRSTA KAPITLET Om fartyg

Fartygs nationalitet

1§2
Fartyg skall anses såsom Fartyg anses såsom svenskt och

svenskt, när det antingen till minst är berättigat att föra svensk flagg,
två tredjedelar äges av svenska om det till mer än hälften äges av
undersåtar eller ock tillhör ett svensk medborgare eller svensk
aktiebolag, vars styrelse har sitt juridisk person. Konungen eller,
säte här i riket och består av aktie- efter Konungens bemyndigande,
ägare, de där äro svenska under- sjöfartsverket kan medgiva att an-
såtar. Huvudredare skall alltid nat fartyg, vars drift står under
vara svensk undersåte och bosatt avgörande svenskt inflytande, skall
här i riket. anses såsom svenskt och vara be-

rättigat att föra svensk flagg.

För svenskt fartyg utfärdas nationalitetshandling enligt bestämmelser, som Konungen meddelar.

■ Senaste lydelse av 254 § 1964: 85 260 § 1964: 85 263 § 1964: 85.

• Senaste lydelse 1906: 19.

Föreslagen lydelse Fartygsregister

Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt.

Över svenska skepp föres ett skeppsregister. Över båtar föres i den omfattning Konungen bestämmer ett båtregister. Över skepp under byggnad i Sverige föres ett skeppsbyggnadsregister.

Skepps- och båtregistren samt skeppsbyggnadsregistret föras av myndighet, som Konungen bestämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. Efter Konungens förordnande få registren föras med användning av automatisk databehandling.

Nuvarande lydelse

2§«

Över alla svenska fartyg, vilka äro avsedda att nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaf-fande och äga en bruttodräktighet av tjugu registerton eller därutöver, skall föras register, innehållande för varje sådant fartyg de uppgifter, som prövas nödiga för fartygets säkra urskiljande, så ock upplysning angående äganderätten till fartyget, beskaffenheten av inskriven ägares fång samt tiden då fartyget i registret införts eller förändring i äganderätten inskri-vits; skolande, sedan fartyg i registret antecknats, därom utfärdas bevis, som bör åtfölja fartyget.

Då fartyg anmäles till införande i registret, skall företes intyg, som utmärker, när, var och av vem fartyget är byggt, eller, där fartyget varit i utländsk ägo, visas, att utländsk ägares rätt övergått å den, som till registret anmäles såsom ägare. Vid fartygs införande i registret skall visst nummer tilldelas fartyget; och må det nummer ej sedermera ändras eller tillläggas annat fartyg. Varder fartyg, som ur registret avförts, däri ånyo upptaget, behålle det sitt förra nummer. Göres anmälan om förändring i äganderätten till fartyg, som är i registret infört, men finnes den, vilken såsom ägare anmäles, ej kunna i sådan egenskap inskrivas, skall ändock i registret göras anteckning, som utvisar hans namn, det uppgivna fångets beskaffenhet samt dagen då anmälan skett. Fartyg, som blivit i registret infört, må ej därur avföras i annat fall än då fartyget förolyckats, upphuggits eller annorledes förstörts, eller enligt 258 § må anses förlorat, eller efter timad skada förklaras icke vara iståndsättligt, eller ock upphört att vara svenskt.

' Senaste lydelse 1965: 720.

Har den, för vars räkning fartyg bygges, för byggnadens verkställande givit eller utfäst sig att giva varvsägaren eller byggmästaren förskott av penningar eller byggnadsämnen, äge han, när av-haruiling därom upprättats, att låta den intagas i protokollet hos Stockholms tingsrätt. Han njuter sedan förmånsrätt enligt 4 § andra stycket förmånsrättslagen (1970: 979).

Till fartyg med dess skrov och styrinrättning hör fast inredning och annan till stadigvarande bruk för fartyget ägnad utrustning samt sådan reservdel som varaktigt förvaras ombord, allt i den mån fartyget är försett därmed i fartygsägarens intresse.

Utrustning för radiosamband eller navigering räknas dock icke som tillbehör, om den tillhör annan än fartygsägaren eller annan än denne har rätt därtill på grund av äganderättsförbehåll eller förvärvsvillkor som är att jämställa därmed.

Fartygs ägare åligge att bestämma den ort inom riket, vilken skall vara fartygets hemort, samt att därom göra anmälan, om fartyget är sådant, som jämlikt 2 § skall införas i fartygsregistret, hos den myndighet, vilken förer registret, men eljest hos polismyndigheten i den ort, som bestämts till hemort. Angående hemorten skall för fartyg, vilket bör införas i fartygsre-gistret, anteckning ske å det i 2 §

' Senaste lydelse 1971: 1047. ' Senaste lydelse 1964: 658.

Bestämmelserna i 3 § ha motsvarande tillämpning i fråga om fartyg under byggnad. Därvid anses registrerat skeppsbygge vara försett även med material, maskineri och annan utrustning som finnes på tillverkarens område och genom märkning eller på annal sätt otvetydigt framstår som avsedd att införlivas med skeppet.

5§«

Rätt till tillbehör till fartyg eller fartyg under byggnad får ej ens i förhållande till fartygets eller byggets ägare göras gällande särskilt.

Överlåtelse av utrustning, som utgör tillbehör till fartyg eller fartyg under byggnad, gäller ej i något fall mot tredje man förrän utrustningen skiljes från fartyget eller bygget så att detta icke längre kan anses vara försett med utrustningen.

Ej må andel i fartyg utan samtUga delägares medgivande överlåtas till någon, som icke är svensk undersåte, därest till följd av sådan överlåtelse fartyget skulle upphöra att vara svenskt; sker det, vare överlåtelsen ogill, även om andelen blivit såld efter utmätning eller under konkurs.

Får utländsk man genom arv, testamente eller gifte lott i svenskt fartyg, eller varder svensk delägare i sådant fartyg främmande makts undersåte, och skulle till följd av fånget eller den timade förändringen fartyget upphöra att vara svenskt, åligge sådan delägare att till svensk undersåte överlåta så stor del i fartyget, att dess egenskap av svenskt må kunna bevaras. Har icke inom tre månader, efter det fånget skedde eller förändringen timade, sådan överlåtelse ägt rum så ock blivit, där fartyget är registrerat, hos vederbörande myndighet anmäld, men eljest övriga delägare kungjord; äge envar av samma delägare låta genom utmätningsmannen i fartygets hemort i den ordning, som för försäljning av utmätt fartyg är föreskriven, för ägarens räkning försälja den lott i fartyget, som, på sätt ovan är nämnt, kommit i utländsk mans ägo.

5 a §■>

Fartyg skall, när det nyttjas till

sjöfart, vara sjövärdigt, försett

med erforderliga anordningar till

förebyggande av ohälsa och

• Senaste lydelse 1906: 19.

' Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 288).

Fartyg, som lidit skada, skall an ses icke vara iståndsättligt, ej endast när iståndsättning är omöjlig eller, om iståndsättningen måste äga rum på annan ort, fartyget icke kan föras dit, utan även i det fall att fartyget ej är värt att iståndsättas.

Bestämmelser om besiktning för utrönande av fartygs istånd-sättlighet meddelas i 12 kap.

Skepp, som införes i skeppsregistret, skall lia namn. Detta bestämmes av ägaren. Namnet skall tydligt skilja sig från andra skeppsnamn i registret och får ej otillbörligt gripa in i särpräglat namnskick, som brukas av annan skeppsägare.

Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel däri än hälften övergår till ny ägare eller särskilda skäl föreligga.

Fartyg, som införes i skepps-eller båtregistret, skall ha igenkänningssignal. För skepp utgöres denna av signalbokstäver. Beteckning för fartygs identifiering skall såvitt möjligt överensstämma med igenkänningssignalen.

8§

För skada, som av befälhavare, någon av besättningen eller lots genom fel eller försummelse i tjänsten åstadkommes, vare redaren ansvarig. Samma lag vare, om eljest skada åstadkommes av någon, som, utan att tillhöra be-

' Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 288). • Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938: 468). " Senaste lydelse 1936: 276 (jfr 1938: 469).

För rederi skall utses en huvudredare.

I sak, som angår rederiet, må huvudredaren sökas. Är huvudredare ej vald, äge den, som vill söka rederiet, instämma vilken lian vill av redarne att för rederiet svara.

Fartyg, som lidit skada, skall anses icke vara iståndsättligt, ej endast när iståndsättning är omöjlig eller, om iståndsättningen måste äga rum på annan ort, fartyget icke kan föras dit, utan även i det fall att fartyget ej är värt att iståndsättas.

På begäran av ägaren skall fartyg, som ej är iståndsättligt, säljas såsom efter utmätning för fordran med bästa rätt.

Om besiktning för utrönande av fartygs iståndsättlighet finnas bestämmelser i 12 kap.

ANDRA KAPITLET Om skeppsregistrering

Registrering

Nuvarande lydelse

drag sluta alla avhandlingar och ingå alla förbindelser, vilka rederirörelsen vanligen medför; han äge sålunda antaga och avsätta befälhavare samt meddela honom föreskrifter, uppbära medel, som för rederiets räkning inflyta, ävensom företräda rederiet inför rätta. Utan särskilt bemyndigande äge liuvudredaren icke upplåna penningar i rederiets namn eller sälja eller förpanta fartyget eller därå taga försäkring.

Har rederiet genom särskild föreskrift inskränkt den befogenhet, vilken sålunda tillkommer huvudredaren, vare rederiet ej berättigat att åberopa sådan inskränkning mot tredje man i annat fall, än då denne ej varit i god tro.

Föreslagen lydelse

dock förordna att skepp, som äges av staten samt är avsett uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift, ej skall vara infört i registret.

Skepp under byggnad i Sverige får införas i skeppsbyggnadsregistret. Registrering får äga rum även innan bygget påbörjats, förutsatt att detta genom byggnadsnummer och ritning eller annorledes kan identifieras på betryggande sätt.

Skepp registreras under sin igenkänningssignal. Skeppsbygge registreras under signalbokstäver. Dessa skola tilldelas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal, om skeppet införes i skeppsregistret. Tilldelad registerbeteckning får ej ändras.

12 §

Den som med äganderätt förvärvat skepp, som är registrerings-pliktigt i hans hand men ej infört i skeppsregistret, skall inom en månad från förvärvet anmäla skeppet för registrering. Om förvärvet skett under villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, skall anmälan göras inom en månad från det förbehållet eller villkoret upphörde att gälla.

Ägare av skepp, som är svenskt och under byggnad, skall anmäla skeppet för registrering i skeppsregistret inom sex månader från det skeppet blivit sjösatt. Registermyndigheten kan medgiva uppskov, om särskilda skäl föreligga.

Skeppsbygge anmäles för registrering av ägaren.

Beslut i rederiets angelägenheter må ej av redarne fattas utan vid allmänt sammanträde, därtill kallelse blivit i tidning inom orten minst åtta dagar förut kungjord eller annorledes delgivits samtliga redarne. Utebliver redare från sammanträde, nöje han sig åt de närvarandes beslut.

Vid omröstning beräknas varje redares röstetal efter den andel, han äger i fartyget, och gälle såsom beslut vad de säga, vilkas andelar tillsammanstagna äro de största. Hava vid val av huvudredare två eller flera erhållit röster för lika andelar vardera, skilje lotten dem emellan, men eljest gälle vid lika röstetal den mening, liuvudredaren omfattar. Beslut, som strider mot gällande rederiavtal eller angår ämne, vilket faller utom rederiets ändamål, vare ej gällande utan att det av samtliga redarne biträdes.

Vid sammanträde skall föras protokoll, vilket därefter hos huvudredaren förvaras. Av protokollet äge envar redare rätt att taga avskrift.

Huvudredaren kan när som helst skiljas från sin befattning genom beslut av redarne i den ordning, 12 § bestämmer; äger han själv hälften i fartyget eller därutöver, må domstol på medredares käromål skilja honom från befattningen, om giltiga skäl därtill äro.

Den som med äganderätt förvärvat skepp eller registrerat skeppsbygge skall inom tid, som angives .i 12 §, söka inskrivning av sin rätt. Skeppsbygge kan dock i stället anmälas för avregistrering enligt 16 §. Den som gör registreringsanmälan enligt 12 § anses därmed också söka inskrivning av sin rätt.

Dödsbo är icke skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till skepp eller registrerat skeppsbygge, som tillhört den avlidne, i annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning skall sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouppteckning då ej registrerats, från registreringen av denna. Make, som vid bodelning tillskiftats skepp eller registrerat skeppsbygge, är skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om egendomen förut tillhörde andra maken.

Den som förvärvat skepp eller skeppsbygge under villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, är berättigad till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. Förlorar förvärvaren sin rätt till egendomen på grund av att förbehållet eller villkoret göres gällande, skall inskrivningen avföras ur registret på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren.

Huvudredaren skall föra särskild räkenskap över förvaltningen av rederiets angelägenheter och för denna avgiva redovisning inför rederiet. Där ej av rederiet annorlunda beslutes, skall redovisning avgivas för kalenderår, inom en månad efter dess utgång.

16 Redovisning skall avgivas å sammanträde, därtill redarne kallats på sätt 12 § bestämmer, och skola vid sammanträdet räkenskaperna till granskning framläggas. Vill redare klandra redovisning, göre det genom stämning inom sex månader efter det redovisningen avgavs; försittes den tid, have han sin rätt till klander förlorat, utan så är att huvudredaren förfarit svikligen.

Genom inskrivning i skeppsregistret kan skeppsnamn, som tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registret, på ansökan förbehållas den som har behov därav. Söka flera på samma inskrivningsdag inskrivning av förbehåll om skeppsnamn och skilja sig namnen icke tydligt från varandra, beslutar registermyndigheten om företräde efter vad som finnes skäligt.

Inskrivning av förbehåll om skeppsnamn skall avföras ur registret, när skepp registrerats med det namnet. Detsamma gäller, om den som vunnit inskrivningen eller hans rättsinnehavare begär det eller om namnet ej inom fem år tagits i bruk för registrerat skepp.

Avregistrering

§12

Registrerat skepp skall avregistreras, om det

1. förolyckats, upphuggits eller eljest förstörts;

2. försvunnit eller övergivits till sjöss och sedan ej avhörts under tre månader;

3. upphört att vara svenskt; eller

4. på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara skepp eller, utan att ändring inträtt, finnes ej utgöra skepp.

Registrerat skeppsbygge skall avregistreras, om det såsom skepp överföres till skeppsregistret eller ägaren anmäler bygget för avregistrering. Härjämte har första

17 TiU bestridande av de utgifter, som av rederirörelsen påkallas, åligge envar redare att i mån av behov bidraga i förhållande till sin andel i fartyget. Försummar redare att vid anfordran erlägga beslutet bidrag och varder detta av huvudredaren eller annan redare förskjutet, vare den försumlige skyldig att å förskjutna beloppet erlägga ränta efter åtta procent om året, tills betalning sker, ävensom ersätta kostnaden för den försäkring, som förskottsgivaren må hava tagit till sin säkerhet. Borgenären njute för sin fordran panträtt i den försumliges andel i fartyget och förmånsrätt till betalning enligt 4 § tredje stycket förmånsrättslagen (1970:979). Han äger dessutom, i avräkning å sin fordran, i den försumliges ställe uppbära den utdelning, som på dennes andel belöper.

Den här stadgade panträtt och förmånsrätt upphör, därest icke genom stämning betalning sökes inom ett år efter det fordringen uppkom.

513

Äges skepp, som skall avregistreras enligt 16 § första stycket 3, av flera och kan skeppet bevaras som svenskt genom att delägare gentemot meddelägare utövar rätt som avses i 52 eller 55 §, får det ej avföras ur skeppsregistret så länge sådan rätt kan utövas. Bevaras skeppet som svenskt, skall det ej avföras ur registret utan i stället det förvärv inskrivas som föranlett anmälan för avregistrering.

Gäller inteckning i skepp eller skeppsbygge, som skall avregistreras, får egendomen ej avföras ur registret förrän borgenär, för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, med ingivande av pantbrevet skriftligen samtyckt till åtgärden.

Skeppsbygge får dock avregistreras för att överföras till skeppsregistret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering av skepp enligt 16 § första stycket 4 eller av skeppsbygge enligt 16 § andra stycket andra punkten fordras ej heller samtycke av inteckningsborgenär, om borgenären underlåter att söka betalning ur egendomen inom en månad från det registermyndigheten underrättat honom om avregistreringsgrunden.

Beslutes ny resa eller reparation av fartyget efter slutad resa, äge redare, som ej deltagit i beslutet, utan lösen avstå sin lott i fartyget till övriga redare och därmed bliva befriad från gäldande av tillskott, för beslutets verkställande. Den, som vill sålunda avstå sin lott i fartyget, göre därom skriftlig anmälan hos huvudredaren inom tre dagar efter det beslutet fattades eller, om han då icke var tillstädes, efter det han erhöll del av beslutet. Den avträdda lotten skall fördelas mellan övriga redare efter förhållandet mellan deras andelar i fartyget.

Är å den avträdda lotten tagen försäkring, gällande för tiden efter dess avträdande, vare övriga redare förbundna att mot försäkringens övertagande, en för alla och alla för en, gälda motsvarande andel av premien.

Utan hinder av att registrering eller inskrivning ägt rum får prövas huruvida registrerad egendom är av den beskaffenhet som förutsattes för åtgärden.

Fråga huruvida förvärv, som ligger till grund för inskrivning eller avregistrering, är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller huruvida åtgärden av annat skäl kränker någons rätt får prövas utan hinder av inskrivningen eller av-registreringen.

Ej må rederi brytas därföre att lott i fartyget genom arv, köp eller annorledes övergår till annan man, eller att redare förklaras omyndig eller försättes i konkurs.

Varder fartygslott av ägaren såld till annan än medredare, vare övriga delägare, en eller flera, såframt icke försäljningen skett å offentlig auktion, berättigade att mot de vid försäljningen betinga-

Har skepp eller skeppsbygge förvärvats genom överlåtelse från någon som icke var rätt ägare, skall förvärvet dock gälla, om överlå-tareris åtkomst var inskriven när egendomen överläts och om förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att överlåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts har motsvarande till-lämpning i fråga om förvärv ge-

Nuvarande lydelse

de villkor, sedan desamma, där medredaren det äskar, blivit av säljaren och köparen inför domstol med ed fästa, av köparen till sig lösa fartygslotten; åliggande det den eller dem, som lösa vilja, att inom fjorton dagar efter erhållen kunskap om försäljningen giva det köparen till känna vid lösningsrättens förlust. Äro de, som lösa vilja, flera, äge därtill rätt i förhållande till den andel, vardera i fartyget äger.

Föreslagen lydelse

nom överlåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom överlåtelsen.

Godtrosförvärv inträder dock ej, om samma inskrivningsdag som inskrivning sökes för förvärvet ärende upptages om inskrivning eller annan införing i registret av omständighet varav bristen i överlåtarens förfoganderätt beror eller om anteckning i registret att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av egendomen eller om bättre rätt till denna.

Om förvärv genom exekutiv försäljning finnas särskilda bestämmelser.

Överlåter redare sin lott i fartyget till annan man, inträder nye ägaren strax i en redares alla rättigheter och förpliktelser mot medredarne. Vad rederiet, förrän överlåtelsen skedde, lagligen gjort och beslutit vare jämväl mot nye ägaren gällande; häftar överlåtaren för oguldet tillskott till rederirörelsen, äge medredare jämväl mot nye ägaren rätt att avräkna sådan fordran å den utdelning, som belöper å den överlåtna lotten i fartyget. I förhållande till tredje man svare nye ägaren såsom redare för de förbindelser, rederiet ingår efter det överlåtelsen skett.

Det åligger överlåtaren att hos huvudredaren eller hos samtliga medredarne göra anmälan om överlåtelsen och tillika styrka, att denna blivit av nye ägaren godkänd; innan sådan anmälan skett, äge överlåtaren icke mot medredarne åberopa den skedda överlåtelsen till sitt fredande från ansvarighet. Mot tredje man må överlåtelsen icke åberopas i annat fall, än då denne icke varit i god tro.

Talan om bättre rätt till skepp eller skeppsbygge kan med laga verkan riktas mot den för vars förvärv inskrivning senast beviljats eller sökts, även om denne före talaris väckande överlåtit egendomen till annan. Den till vilken överlåtelse skett har i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under rättegången.

Första stycket har motsvarande tillämpning, när någon vill söka betalning ur skepp eller skeppsbygge för fordran som är förenad med panträtt eller retentionsrätt i egendomen. Om tvist angående äganderätten är antecknad i registret, kan talan om betalning i stället riktas mot den som innehar skeppet eller bygget med äganderättsanspråk.

'De redare, vilka tillsammans äga mer än hälften i fartyget, må besluta, att fartyget skall försäljas och rederiet förty upplösas.

Där någon redare det yrkar, skall rederiet upplösas:

1. om fartyget till följd av för
ändring i de förhållanden, 1 §
omförmäler, utan redarens åt
gärd eller samtycke upphört att
vara svenskt och på grund därav
blivit avfört ur fartygsregistret;

2. om huvudredare blivit ge
nom domstols beslut skild från
befattningen, såsom i 14 § sägs;
eller

3. om redaren kan visa, att re
deriet förvaltas på sådant sätt, att
hans rätt därigenom kränkes.

Rättsverkan som sökt eller beviljad inskrivning medför enligt

19 och 20 §§ består även efter av
registrering.

Rättsverkan som ansökan om inskrivning medför enligt 19 och

20 §§ förfaller, om ansökningen
avslås.

Vad som föreskrives i 19—21 §§ samt förut i denna paragraf om rättsverkan av inskrivningsansökan har motsvarande tillämpning i fråga om anmälan för avregistrering med anledning av förvärv.

25 P Registerärenden äro ärenden om

1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge;

2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge;

3. inteckning i skepp eller
skeppsbygge;

4. inskrivning av förbehåll om
skeppsnamn;

5. annan införing i skepps-
eller skeppsbyggnadsregistret, som
sker på grund av föreskrift i lag
eller annan författning.

Registerärende upptages på inskrivningsdag. Sådan hålles till klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som ej utgör helgdag. Lika med helgdag anses midsommarafton och julafton. Anmälan eller ansökan, som inkommer efter angivna klockslag, anses gjord påföljande inskrivningsdag.

Om behandlingen av registerärende gälla bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag. Konungen meddelar närmare föreskrifter om registrerings- och inskrivningsförfarandet.

26 §"

Hos registermyndigheten föres dagbok över registerärenden. Handlingar i sådana ärenden sammanföras i akter.

Har sökanden eller annan läm-

" Förutvarande 25 § upphävd genom 1922: 271.

" Förutvarande 26 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

2 Riksdagen 1973. 8 saml. Nr 22

LU 1973: 22 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nat uppgift eller avgivit förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet, skall anteckning därom göras i dagboken eller akten. I dagboken eller akten skola även upptagas kallelser, förelägganden och andra beslut, som ej skola införas i registret.

Vite, som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag, får bestämmas till högre belopp än som annars gäller. Vite utdömes av myndigheten.

27 J18

Beslut, som innebär att anmälan eller ansökan i registerärende bifalles, avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet uppskjutes, skall införas i registret. Innebär beslutet att anmälan eller ansökan ej bifalles, skola skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten.

Beslut, som skall införas i registret, meddelas genom sådan införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.

28 ?i9

Har beslut i registerärende gått emot sökanden eller annan som hörts i ärendet, skall denne genast underrättas om beslutet. Om beslut, varigenom förvärv inskrivits, skall den som dessförinnan senast var inskriven som ägare alltid underrättas.

I underrättelse enligt första stycket skola angivas de skäl för beslutet som antecknats i dagboken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

29 P"

Talan mot beslut i registerären-. de föres i hovrätten. Besvärsinla-

" Förutvarande 27 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). " Förutvarande 28 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). '» Förutvarande 29 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gan skall ingivas till registermyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskrivningsdag till vilken beslutet är att hänföra.

Besvär över beslut, som införts i registret, skola antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft, skall anteckning göras om beslutets innehåll.

30 J21 Anmälan eller ansökan i registerärende skall göras skriftligen, om icke fångeshandling eller annan tjänlig handling företes.

Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att anmäla skepp för registrering eller att anmäla skepp eller skeppsbygge för avregistrering eller att söka inskrivning av förvärv av sådan egendom, skall registermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten. I föreläggande får vite utsättas. Föreligger i fråga om registrerat skepp eller skeppsbygge sådant förhållande att avregistrering skall ske enligt 16 §, får registermyndigheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrering.

Är bifall till ansökan om inskrivning av förvärv beroende av att föregående ägare gör registreringsanmälan eller inskrivningsansökan, får förvärvaren fullgöra det på den föregående ägarens vägnar. Denne är skyldig att tillhandahålla de för ändamålet behövliga handlingar som han innehar.

32 §22

Finnes anmälan eller ansökan i registerärende ej omedelbart böra avslås enligt denna lag, får ärendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen.

Uppskjutes ärendet, får sökan-

« Förutvarande 30 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). " Förutvarande 31 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973:22 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den föreläggas att förebringa den utredning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud hos registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggande får vite utsättas. Efterkommer sökanden ej föreläggande, kan hans anmälan eller ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

Registerärende får vidare uppskjutas till senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning ej lämpligen kan företagas till omedelbar prövning. Ärende som upp-skjutits på sådan grund skall upptagas till prövning senast andra inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då ansökningen gjordes.

32 P Förekommer anledning antaga, att förvärv som åberopas i registerärende är ogiltigt eller på annan grund icke kan göras gällande eller att åtgärd som anmälan eller ansökan avser eljest skulle kränka någons rätt, skall den vars rätt be-röres givas tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller, om ovisshet råder i fråga om förvärvsvillkor.

Grundas förvärv, som åberopas i registerärende, på testamente, dom eller förrättning, som ännu icke vunnit laga kraft eller pågår rättegång om hävning eller återgång av förvärv av den egendom ärendet angår eller om bättre rätt till denna, skall ärendet uppskjutas till dess saken slutligt avgjorts.

Är i annat fall sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes icke föreläggandet, kan hans anmälan eller ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

" Förutvarande 32 § upphävd genom 1967: 48 öfr 1967: 288).

LU 1973: 22 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 P*

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås, om

1. bestämmelsen i 30 § första stycket ej iakttagits;

2. egendomen ej kan registreras enligt 11 §;

3. sökanden ej styrker sitt förvärv;

4. vad angår registrerat skepp eller skeppsbygge, fångesmannens rätt ej är inskriven och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5. åberopad överlåtelse står i
strid med en mot överlåtaren på
grund av förvärvsvillkor gällande
inskränkning i hans rätt att för
foga över egendomen och över
låtarens åtkomst icke var inskriven
när överlåtelsen ägde rum eller,
om så var fallet, villkoret är infört
i registret eller införes däri samma
inskrivningsdag som ansökningen
göres;

6. egendomen av överlåtaren tidigare överlåtits till annan och överlåtarens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskrivningsdag då ansökningen göres egendomen blivit föremål för kvarstad eller skingringsförbud till säkerhet för anspråk mot överlåtaren eller denne försatts i konkurs;

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

34 ps

Ansökan enligt 14 § att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras ur registret skall avslås, om

" Förutvarande 33 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288). « Förutvarande 34 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmelsen i 30 § första stycket ej iakttagits, eller det ej visas att förvärvaren förlorat sin rätt.

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för avregistrering eller ansökan att skeppsnamn skall inskrivas i eller avföras ur skeppsregistret skall avslås, om bestämmelsen i 30 § första stycket ej iakttagits eller förutsättningarna för den begärda åtgärden enligt tillämpliga bestämmelser i 15—17 §§ icke föreligga.

35 §

Har utländskt skepp blivit svenskt, får det införas i skeppsregistret endast om det visas att skeppet ej är infört i motsvarande register i sitt förutvarande hemland eller att det kommer att avföras ur sådant register den dag det registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen.

Var skeppet nybyggt utomlands, skall dessutom visas att rätt till skeppet ej är inskriven i skeppsbyggnadsregister i den främmande staten eller att sådan rätt kommer att avföras den dag skeppet registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen. Vad som nu sagts har motsvarande till-lämpning i fråga om införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp under byggnad, som förvärvats från utlandet.

36 J"

Om skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att registreras utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall avföras ur registret den dag den införes i det utländska registret. Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registre-ritigen.

" Förutvarande 35 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). " Förutvarande 36 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 P»

Finnes vid inskrivning av förvärv, av skepp eller skeppsbygge eller rätt därtill att förvärvet beror av villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, skall även villkoret inskrivas.

Finnes vid inskrivningen eller därefter att förvärvet är förenat med annat viUkor, som inskränker förvärvarens rätt att överlåta egendomen eller att söka inteckning eller upplåta panträtt däri, eller att hans behörighet i sådant avseende är inskränkt genom annans rätt att nyttja egendomen på grund av testamente, skall detta antecknas i registret.

38 §29

I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när

1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår inskrivning;

2. mål som avses under 1 avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft;

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;

4. registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning eller sålts exekutivt;

5. beslut som avses under
3 eller 4 om konkurs, kvarstad,
skingringsförbud eller utmätning
upphävts eller återgått eller fråga
om exekutiv försäljning av re
gistrerat skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan egen
dom eljest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall
avregistreras enligt någon i 16 §
angiven grund men hinder mot
avregistreringen möter enligt 17 §;

" Förutvarande 37 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). » Förutvarande 38 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288).

LU 1973: 22 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. enligt 36 § beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps-eller skeppsbyggnadsregistret, skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

39 po Om införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres, om han är känd, samt myndighet som avses i 351 §.

Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. Beslutet skall snarast möjligt anmärkas på bevis eller handling, som utfärdats i enlighet med den tidigare införingen. Det åligger den som innehar sådan handling att på anmodan tillhandahålla denna. I föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas. Talan mot beslut enligt denna paragraf får föras även av myndighet som avses i 351 §.

" Förutvarande 39 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

TREDJE KAPITLET Om partrederii

40 §32

Partrederi föreligger, om flera överenskommit att under delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. Anmälan om partrederiavtal kan göras hos registermyndigheten, som har att ofördröjligen kungöra anmälningen. Närmare föreskrifter om anmälnings- och kungörelseförfarandet meddelas av Konungen.

För de förpliktelser som uppkomma för partrederiet sedan rederiavtalet anmälts till registermyndigheten svarar varje redare endast i förhållande till sin andel i fartyget i den mån han ej åtagit sig större ansvarighet. För dessförinnan uppkomna rederiförpliktelser svara redarna solidariskt.

I fråga om redarnas inbördes rättigheter och skyldigheter tillämpas bestämmelserna i 41—57 §§ i den mån annat ej avtalats.

41 ps

För partrederi kan väljas en huvudredare. Till huvudredare får utses här i landet bosatt svensk, dansk, finsk eller norsk medborgare eller svensk juridisk person.

42 P
Huvudredaren är behörig att på

samtliga redares vägnar företaga de rättshandlingar rederirörelsen vanligen medför, att väcka och utföra talan i sak som rör rederiet samt att i övrigt företräda redarna inför domstol eller annan myndighet i sådan sak. Utan särskilt bemyndigande får huvudredaren ej överlåta fartyget eller upplåta panträtt däri eller bortfrakta fartyget för längre tid än ett år.

" Förutvarande rubrik till 3 kap. upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288). " Förutvarande 40 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). " Förutvarande 41 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). " Förutvarande 42 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är huvudredare ej vald, kan vilken som helst av redarna sökas att svara även för de övriga i sak som rör rederiet.

43 P5
Huvudredaren skall på lämpligt

sätt hålla redarna underrättade om rederiets verksamhet. Han skall rådföra sig med dem i alla viktiga angelägenheter.

44 P«

Beslut i partrederiets angelägenheter fattas vid allmänt sammanträde, till vilket var och en av redarna kallats minst en vecka i förväg genom rekommenderat brev eller telegram eller telexmeddelande under sin senast kända adress. Kallelsen skall innehålla upplysning om vad som skall behandlas på sammanträdet.

Allmänt sammanträde fordras icke för beslut, som samtliga redare biträda eller som är så brådskande att det ej kan anstå till dess sådant sammanträde kan hållas.

45 37

På redares begäran skall protokoll föras över vad som förekommer av vikt vid allmänt sammanträde. Redare, som uteblivit från allmänt sammanträde eller eljest ej deltagit i beslut, skall underrättas om vad som beslutats.

46 P»

Vid omröstning räknas varje redares röstetal efter hans andel i fartyget. Om annat icke följer av tredje stycket, gäller som beslut den mening som fått det högsta röstetalet. Vid lika röstetal gäller den mening huvudredaren biträder. Val av huvudredare skall dock avgöras genom lottning, om flera fått lika röstetal.

" Förutvarande 43 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288). " Förutvarande 44 § upphävd genom 1922: 271. " Förutvarande 45 § upphävd genom 1922: 271. " Förutvarande 46 § upphävd genora 1922: 271.

LU 1973: 22 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut vid allmänt sammanträde är bindande för redare, som uteblivit från sammanträdet.

Beslut, som fattats i annan ordning än vid allmänt sammanträde eller som innebär att rederiet skall upplösas, gäller endast om det biträdes av redare, som tillsammans äga mer än hälften i fartyget. Beslut, som strider mot rederiavtalet eller eljest mot rederiets ändamål och ej avser rederiets upplösning, gäller endast om samtliga redare äro ense.

47 § Huvudredaren kan när som helst skiljas från sitt uppdrag genom beslut enligt 44 och 46 §§. Huvudredare, som själv äger minst hälften i fartyget, kan på medredares talan av domstol skUjas från uppdraget, om giltig anledning föreligger.

48 P
Huvudredaren svarar för att re
deriets bokföring fullgöres enligt
lag och annan författning. Han
skall redovisa inför redarna för
sin förvaltning av rederiets ange
lägenheter. Redovisning skall avse
kalenderår och avgivas inom två
månader efter årets utgång.

Redovisning skall avgivas skriftligen till varje redare. För granskning av redovisning har redare rätt att taga del av rederiets räkenskapshandlingar.

Vill redare klandra redovisning, skall han väcka talan vid domstol inom sex månader från det han fick del av den. Redare, som försummar det, har förlorat sin rätt till klander, om icke huvudredaren förfarit svikligt.

49 po

Till utgifterna för rederiets verksamhet skall varje redare bidraga i förhållande till sin andel i farty-

" Förutvarande 48 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288). " Förutvarande 49 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

get. Underlåter redare att på an-fordran betala sitt bidrag till beslutad utgift och lägger huvudredaren eller annan redare ut beloppet, skall den försumlige betala årlig ränta på det förskotte-rade beloppet efter det av riksbanken tillämpade diskontot ökat med fyra procent, dock lägst sex procent.

50 P

Vinst och förlust av rederiets verksamhet fördelas mellan redarna i förhållande till deras andelar. Överskott, som icke behöves för rederiets utgifter, skall utdelas.

Den som enligt 49 § förskotterat bidrag för annan har rätt att i avräkning på sin fordran lyfta utdelning, som belöper på dennes andel.

51 P

Övergår andel i fartyget till annan, skall förvärvaren eller hans fångesman ofördröjligen underrätta huvudredaren och övriga redare härom.

Har redare blivit medborgare i främmande stat, skall han ofördröjligen underrätta huvudredaren och övriga redare härom.

52 ps

Redare har rätt att lösa till sig andel i fartyget, som på annat sätt än genom förvärv vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion övergått till annan än medredare. Lösningsrätt gäller dock icke mot medredares make, avkomling eller avkomlings make. Redare som vill utöva lösningsrätt skall meddela förvärvaren det inom en månad från det han underrättats om förvärvet. Försummas det, är lösningsrätten förfallen.

Göra flera redare lösningsrätt

" Förutvarande 50 § upphävd genom 1936: 276 (jfr 1938: 469). " Förutvarande 51 § upphävd genom 1936: 276 Gfr 1938: 469). " Förutvarande 52 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288).

LU 1973: 22 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gällande, skall den utövas i förhållande till deras andelar.

Lösen skall givas för den övergångna andelens fulla värde. Tvist om löseskillingens storlek avgöres enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

53 P*

Redare, vars andel i fartyget övergått till annan, blir icke fri frän ansvarighet gentemot övriga redare för de förpliktelser han hade vid övergången. Ej heller blir han fri från ansvarighet mot dem för därefter uppkommande rederiförpliktelser förrän huvudredaren eller samtliga redare underrättats om förvärvet.

Andelens förvärvare inträder i förhållande till övriga redare genast i en redares alla rättigheter och skyldigheter. Han är på samma sätt som sin fångesman bunden av de beslut och åtgärder som träffats före övergången. De övriga redarna kunna från hans utdelning avräkna sådan fordran på bidrag till rederiets verksamhet som gäller mot fångesmannen.

Den nye redaren svarar i förhållande till tredje man endast för de rederiförpliktelser som uppkomma efter andelsövergången. Innan inskrivning sökts för förvärvet eller anmälan eljest gjorts om detta svarar även hans fångesman för dylika rederiförpliktelser i förhållande till tredje man, som varken känt till eller bort känna till andelsövergången. Bestämmelserna i 40 § första stycket andra och tredje punkterna ha motsvarande tillämpning.

54 P

Om ej annat följer av 55 §, skall rederiet upplösas sex månader efter det redare hos medredarna begärt det.

" Föratvarande 53 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288). •» Förutvarande 54 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

På begäran av redare skall rederiet omedelbart upplösas, om

1. fartyget utan redarens åtgärd eller samtycke upphört att vara svenskt och lösningsrätt icke kan utövas enligt 52 §;

2. huvudredaren skilts från sitt uppdrag genom domstols förordnande;

3. medredare är ur stånd att fullgöra sina förpliktelser såsom redare; eller

4. rederiet förvaltas på sådant sätt att redarens rätt kränkes.

55 P

Redare har rätt att lösa ut medredare, som enligt 54 § första stycket begärt att rederiet skall upplösas eller till vilken upplösningsgrund enligt 54 § andra stycket hänför sig. Den som vill utöva utlösningsrätt skall meddela medredaren det inom en månad från det han fick del av dennes begäran om upplösning enligt 54 § första stycket eller kännedom om att upplösningsgrund enligt samma paragraf andra stycket inträtt. Försummas det, är utlösningsrätten förfallen.

Bestämmelserna i 52 § andra och tredje styckena ha motsvarande tillämpning.

56 P

Vid upplösning av partrederi skall fartyget säljas.

Enas ej redarna om försäljningsorten, bestämmes den av god man, som utses enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Enas de ej om sättet för försäljningen, skall denna ske på offentlig auktion. Därvid har lagen om samäganderätt tillämpning, om försäljningen skall äga rum i Sverige.

När lagen om samäganderätt tillämpas enligt andra stycket, skall tingsrätten i fartygets hemort vara laga domstol.

" Förutvarande 55 § upphävd genom 1936: 276 (jfr 1938: 469). " Förutvarande 56 § upphävd genom 1936: 276 (jfr 1938: 469). " Förutvarande 57 § upphävd genom 1936: 276 (jfr 1938: 469).

LU 1973:22 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

57 P» Den som har större andel i fartyget än hälften har rätt att inträda som fartygets befälhavare, om han är behörig därtill. Tvist om lönevillkoren skall avgöras enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

Om den som har större del i fartyget än hälften . är befälhavare, skall rätten på annan delägares talan skilja honom från befattningen, om giltig anledning föreUgger.

FJÄRDE KAPITLET

Om fartygs befälhavare

69                                                §*»
Om fartyg, som enligt vad               Om fartyg av utländsk myndig
skeppshandlingarna utvisa är in- het belägges med kvarstad eller ut-
tecknat för fordran, på utländsk mätes, skall befälhavaren ofördröj-
ort tages i mät eller belägges med ligen underrätta närmaste svenske
kvarstad för fordfan, skall befäl-     konsul i den främmande staten
havaren ofördröjligen underrätta     och, i fråga om skepp, register
kända inteckningshavare om ut- myndigheten. Såvitt möjligt skall
mätningen eller kvarstaden.   därjämte   till   registermyndigheten

snarast översändas den utländska

myndighetens bevis om åtgärden.

Bevis om inteckningsåtgärd bör Första stycket har motsvarande

fogas vid skeppshandlingarna. När- tillämpning, när kvarstaden eller

mare bestämmelser härom med- utmätningen häves.

delas av Konungen.

FEMTE KAPITLET Om beffäktning

113 §50

Bortfraktaren vare ej pliktig att utlämna godset, innan lastemottagaren guldit de i 112 § omförmälda fordringar ävensom ersättning för överliggetid och annat uppehåll vid lossningen, så ock haveribidrag samt annan fordran, för vilken godset må häfta, eller ock i allmänt förvar eUer hos enskUd man, som av bortfraktaren godkännes, nedsatt fordringsbeloppet att av bortfraktaren lyftas efter godsets avlämnande.

För ännu icke fastställda haveribidrag må gods ej kvarhållas, om lastemottagaren för dem ställer säkerhet.

Tages inlastat gods i mät, må Tages inlastat gods i mät, må
det ej lossas under andra vUlkor än det ej lossas under andra vUlkor än
befraktaren ägt utbekomma det- betraktaren ägt utbekomma det
samma; varder godset utmätnings- samma.
vis sålt, gälle vad i 277 § stadgas.

" Senaste lydelse 1967: 48 Gfr 1967: 288). " Senaste lydelse 1936: 276 Gfr 1938: 469).

TIONDE KAPITLET Om redares ansvarighet

233 #51

Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, medlem av besättningen eller lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av annan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst.

Vad redaren sålunda utgivit har han rätt att söka åter av den som vållat skadan.

Bestämmelser om inskränkning av redares ansvarighet finnas, utom i detta kapitel, i 122 och 171—173 §§ samt i lagen (1936: 277) i anledning av Sveriges tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konossement.

235 P

Är ansvarigheten begränsad, svarar redaren intill ett belopp beräknat efter ettusen francs för ton av fartygets dräktighet, dock minst etthunärafemtiotusen francs. Inträffar skada å person, höjes ansvarighetsgränsen i vad avser sådan skada med tvåtusenetthundra francs för ton, dock med minst sexhundratrettiotusen francs.

Ansvarighetsgränsen gäller beträffande fordringar, vilka uppkommit på grund av en och samma händelse.

Med dräktighet avses nettodräk-tigheten, för maskindrivet fartyg ökad med det maskinrum som vid bestämmandet av nettodräktighe-ten dragits från bruttodräktigheten. Vad som förstås med franc bestämmes i 348 §.

" Förutvarande 233 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 235 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

236 P
Fordringar på grund av skada å

person skola i första hand tillgodoses med det ansvarighetsbelopp som avses i 235 § första stycket andra punkten. Förslår ej detta, skall återstoden av fordringarna tillsammans med övriga fordringar tiUgodoses ur det belopp som avses i samma stycke första punkten.

Fördelningen av ansvarighetsbelopp skall ske i förhållande till fordringarnas storlek.

Har redaren betalat fordran som avses i denna paragraf, skall han anses träda i fordringsägarens ställe med samma rätt som denne och fordringsbeloppet medtagas vid fördelningen av ansvarighetsbeloppet, såvitt fordringen kunnat här i riket göras gällande mot redaren. Visar redaren att han, oaktat krav ännu ej skett, framdeles har att betala fordran som avses i denna paragraf, skall jämväl den fordringen medtagas vid fördelningen.

237 §
Kvarstad eller annan handräck
ning för fordran, beträffande vil
ken ansvarigheten är begränsad,
skall vägras och beviljad sådan åt
gärd skall hävas, om redaren inom
riket hos rätten eller överexekutor
ställer säkerhet för fulla ansvarig
hetsbeloppet enligt 235 § jämte ett
av myndigheten bestämt tillägg för
ränta och kostnader i saken. Sä
kerheten må åberopas gentemot
alla borgenärer, för vilkas ford
ringar gäller begränsning till sam
ma ansvarighetsbelopp, och skall
anses vara ställd till förmån för
alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hos samma myndighet säkerhet för

" Förutvarande 236 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 237 § upphävd genom 1927: 78.

3 Riksdagen 1973. 8 saml. Nr 22

LU 1973: 22 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

återstoden, skall ock vad i första stycket stadgas äga tillämpning.

Om redaren ställt full säkerhet efter vad i första eller andra stycket sägs, skall på hans yrkande tidigare ställd säkerhet för fordran som avses med den fulla säkerheten frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tiUämpning, om säkerheten ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark, Finland eller Norge.

238 P Kvarstad eller annan handräckning för fordran, beträffande vilken ansvarigheten är begränsad, skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas, om redaren visar att han, innan åtgärden genomförts, utom riket ställt betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 235 § i någon av följande hamnar:

1. den hamn där den händelse inträffat vara fordringen grundas eller, om händelsen ej ägt rum i hamn, den första hamn som fartyget anlöpt efter händelsen;

2. landsättningshamnen, om fordringen avser skada å person;

3. lossningshamnen, om fordringen avser skada å last.

Här i fall som avses i första stycket säkerheten ställts i annan ort än där angives, prövar rätten eller överexekutor med hänsyn till omständigheterna, huruvida handräckningsåtgärd, som nu sagts, skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om den utom riket ställda säkerheten icke motsvarar det fulla ansvarighetsbeloppet enligt 235 § men redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer betryggande säkerhet för'återstoden jämte ett av

•» Förutvarande 238 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rätten eller överexekutor bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av handräckningsåtgärd skall äga motsvarande till-. lämpning i fråga om frigivande av säkerhet, som ställts inom riket till befrielse från handräckningsåtgärd.

239 #56 Tvist om- beräkning av belopp, vartill redares ansvarighet är begränsad enligt 235 §, eller om fördelningen av ansvarighetsbelopp mellan borgenärer må hänskjutas till utredning och avgörande genom dispasch.

I fråga om dispasch enligt första stycket gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 7 kap. om generaldispasch. Bestämmelse som avser haveridelägare gäller därvid i stället sakägare.

Kostnaden för dispaschen ersattes av redaren, om icke borgenär utan skälig orsak hänskjutit saken till dispasch eller eljest särskilda skäl föranleda annat.

241 P Vad i detta kapitel är stadgat om begränsning av redares ansvarighet äger tillämpning jämväl i fråga om ansvarighet som åvilar fartygets ägare, som ej är redare, eller den som i egenskap av be-fraktare eller eljest handhar fartygets drift i redarens ställe.

Detsamma gäller ansvarighet vilken åvilar befälhavare eller medlem av besättningen eller lots eller någon, som är i tjänst hos redaren, ägaren eller den som i egenskap av befraktare eller eljest handhar fartygets drift i redarens ställe, såframt ansvarigheten uppkommit i tjänsten. Sådan ansvarighet må begränsas, oaktat den upp-

•* Förutvarande 239 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 241 § upphävd genom 1927; 78.

LU 1973:22 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kommit på grund av fel eller försummelse.

Det sammanlagda belopp, till vilket redare och övriga i denna paragraf omförmälda personer äga begränsa sin ansvarighet för fordringar, som uppkommit på grund av en och samma händelse, skall ej överstiga det fulla ansvarighetsbeloppet enligt 235 §.

242 p» Vad i detta kapitel är stadgat äger tillämpning, när begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk myndighet.

Beträffande ansvarighet som avses i 234 § 1 mom. andra stycket första punkten skall dock frågan, huruvida och till vilket belopp ansvarigheten är begränsad, avgöras efter den lag som gäller för tjänsteavtalet, om tjänsteavtalet regleras av lagen i annan stat, som är ansluten till 1957 års internationella konvention angående begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som användas till fart i öppen sjö.

ELFTE KAPITLET

Om sjöpanträtt och skeppshypotek

/ Sjöpanträtt

Sjöpanträtt i fartyg

244 #5»

Sjöpanträtt i fartyg gäller till

säkerhet för sådan, till fartyget

hänförlig fordran mot redaren som

avser

1. lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller annan om-bordanställd på grund av dennes anställning på fartyget;

2. hamn-, kanal- och annan vattenvägsavgift samt lotsavgift;

3. ersättning med anledning av personskada, som uppkommit i o-

" Förutvarande 242 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 244 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

medelbart samband med fartygets drift;

4. ersättning med anledning av sakskada, som uppkommit i omedelbart samband med fartygets drift, förutsatt att fordringen icke kan grundas på avtal;

5. bärgarlön, ersättning för avlägsnande av vrak och bidrag till gemensamt haveri.

Första stycket 3 och 4 gäller ej i fråga om fordran på ersättning för atomskada.

Sjöpanträtt gäller även om fordringen riktar sig mot fartygets ägare, som ej är redare, eller mot den som i egenskap av befraktare eller eljest handhar fartygets drift i redarens ställe.

245 po

Om förmånsrätt, som följer med sjöpanträtt, finnas bestämmelser i förmånsrättslagen (1970: 979).

Fordringar som upptagits i 244 § första stycket under skilda nummer ha inbördes företräde till betalning efter nummerordningen. Dock har fordran under 5 företräde framför fordran under 1—4, som uppkommit tidigare.

Fordringar under samma nummer ha inbördes lika rätt, om ej annat följer av tillämpningen av andra stycket. Fordran under 5 går dock före annan fordran under samma nummer, som uppkommit tidigare.

246 #«i

Utom i fall som avses i 249 § häftar sjöpanträtt vid fartyget med oförändrad förmånsrätt, även om fartyget övergår till ny ägare eller dess registrering ändras.

247 #62

Den som bygger, bygger om eller reparerar fartyg åt annan kan

•» Förutvarande 245 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 246 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 247 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utöva retentionsrätt däri till säkerhet för sin fordran på köpeskilling eller annat vederlag, så länge han har egendomen i sin besittning. Lagen (1950:104) om rätt för hantverkare att sälja gods som ej avhämtats har motsvarande till-lämpning.

Om förmånsrätt, som följer med retentionsrätt enligt första stycket, finnas bestämmelser i förmånsrättslagen (1970: 979).

248 #83
Sjöpanträtt i fartyg upphör när

ett år förflutit från det att fordringen uppkom, om ej före utgången av denna tid kvarstad eller utmätning, som sedermera åtföljes av exekutiv försäljning av fartyget, blivit säkerställd. Preskriptionstiden kan icke förlängas eller avbrytas nien skall dock ej löpa medan laga hinder möter mot att fartyget belägges med kvarstad eller utmä-tes för borgenärens fordran.

249 #64

Säljes fartyg exekutivt i Sverige, upphör sjöpanträtt och retentionsrätt i fartyget sedan köpeskillingen erlagts, förutsatt att försäljningen blir bestående.

Borgenärerna ha rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning som gäller för utmätt egendom. Fordran, som är förenad med sjöpanträtt, får därvid bevakas till fullt belopp utan hinder av bestämmelserna i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över det belopp som högst skall utgå enligt närhnda bestämmelser.

Exekutiv försäljning av fartyg i främmande stat skaU erkännas med den verkan som angives i första stycket, om fartyget fanns inom den statens jurisdiktionsom-

" Föratvarande 248 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 249 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rade samt försäljningen verkställts i enlighet med den statens lag och i överensstämmelse med bestämmelserna i 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.

250 #65
Bestämmelserna om sjöpanträtt

i fartyg ha motsvarande tillämpning på fartyg under byggnad från det att bygget sjösättes.

Sjöpanträtt i last

251 #66
Sjöpanträtt i inlastat gods gäl
ler till säkerhet för

1. fordran på bärgarlön och på bidrag till gemensamt haveri eller annan kostnad, som skall fördelas enligt samma grund (136 och 216 §§);

2. fordran på grund av att bortfraktaren eller befälhavaren med stöd av behörighet enligt denna lag slutit avtal eller vidtagit annan åtgärd för lastens behov samt lastägares fordran för gods som sålts för annan lastägares räkning;

3. bortfraktarens fordringar på grund av fraktavtalet i den mån de kunna göras gällande mot den som kräver att godset lämnas ut.

252 #67

Om förmånsrätt, som följer med sjöpanträtt, finnas bestämmelser i förmånsrättslagen (1970: 979).

Fordringar som upptagits i 251 § under skilda nummer ha inbördes företräde till betalning efter nummerordningen. Fordringar under samma nummer ha inbördes lika rätt. Fordran under 1 eller 2 går dock före fordran under samma nummer, som härrör av annan händelse och som uppkommit tidigare.

« Förutvarande 250 § upphävd genom 1927: 78. " Förutvarande 251 § upphävd genom 1927: 78. •' Förutvarande 252 § upphävd genom 1927: 78.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

253 #68

Utlämnas gods, som häftar för fordran, eller säljes gods för fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanträtt i godset.

Säljes gods exekutivt, upphör sjöpanträtt däri sedan köpeskillingen erlagts, förutsatt att försäljningen blir bestående.

Den som utan borgenärens tillstånd lämnat ut gods, som enligt vad han insett eller bort inse häftade för fordran, svarar för vad som till följd därav ej kan utgå ur godset. Sådan ansvarighet har även mottagaren för fordran, för vilken han eljest icke skolat svara personligen, om han hade kännedom om fordringen när godset lämnades ut.

Sjöpanträtt i inlastat gods upphör när ett år förflutit från det att fordringen uppkom, om ej före utgången av denna tid antingen talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning, som sedermera åtföljes av exekutiv försäljning av godset, blivit säkerställd. Preskriptionstiden skall ej löpa medan laga hinder möter mot att godset belägges med kvarstad eller utmätes för borgenärens fordran.

Har fordran kommit under dispaschörs behandling, anses talan om fordringen väckt.

1 mom. Föreligger ansvarighet för redare enligt denna eller allmän lag, är ansvarigheten begränsad vad angår

1. ersättning för skada å person, som befinner sig ombord på fartyget för att medfölja detta, och för skada å egendom ombord;

2. ersättning för skada å person eller egendom, om skadan orsakats av någon som befinner sig ombord på fartyget;

3. ersättning för skada å person eller egendom, om skadan orsakats av omständighet som hänför sig till navigeringen eller handhavandet av fartyget eller till lastningen, befordringen eller lossningen av lasten eller till inskepp-ningen, befordringen eller landsättningen av passagerarna;

4. ersättning för skada å hamnanläggning, bassäng eller segelbar vattenväg; samt

5. ersättning på grund av föreskriven skyldighet att avlägsna sjunket, strandat eller övergivet fartyg eller egendom ombord på sådant fartyg.

" Förutvarande 253 § upphävd genom 1927: 78. •• Senaste lydelse 1964: 85.

Nuvarande lydelse

Begränsningen gäller dock ej ansvarighet på grund av skada som åsamkats befälhavaren eller medlem av besättningen eller lots eller någon person i redarens tjänst, som befinner sig ombord eller vilkens åligganden stå i samband med fartygets tjänst. Den avser ej heller ansvarighet på grund av fel eller försummelse av redaren själv, med mindre denne begått felet eller försummelsen i egenskap av fartygets befälhavare eller medlem av dess besättning.

Begränsningen gäller icke ränta och kostnader i saken.

2 mom. Har redaren motford-ran mot borgenären och grunda sig fordran och motfordran på en och samma händelse, skall begränsningen avse allenast det belopp varmed fordringen överstiger motfordringen.

Föreslagen lydelse

1 mom. Är ansvarigheten begränsad, svarar redaren intill ett belopp beräknat efter ettusen francs för ton av fartygets dräktighet, dock minst etthunärafemtiotusen francs.

Inträffar skada å person, höjes ansvarighetsgränsen i vad avser sådan skada med tvåtusenetthundra francs för ton, dock med minst sexhundratrettiotusen francs.

2 mom. Med franc förstås en enhet innehållande sextiofem och ett halvt milligram guld av niohundra tusendelars finhet. Omräkning till svenskt mynt skall ske efter kursen den dag då redaren ställer säkerhet för sin ansvarighet eller, om säkerhet icke ställes, då betalning sker.

Med dräktighet avses nettodräk-tigheten, för maskindrivet fartyg ökad med det maskinrum som vid

" Senaste lydelse 1964: 85.

Har borgenär sjöpanträtt i flera panter, häftar varje pant för fordringens hela belopp.

Får borgenär betalt ur en pant för större del av sin fordran än som belöper på den panten efter det inbördes förhållandet mellan panternas värden vid tiden för panträttens uppkomst, inträder pantägaren för överskottet i den rätt borgenären hade till övriga panter. I pantägarens ställe och med företräde framför honom inträder borgenär, för vars fordran panten häftade särskilt, i den mån panten på grund av den andre borgenärens krav ej förslår till betalning av hans fordran.

Den ansvarighetsgräns, varom stadgats i 255 §, gäller beträffande fordringar, vilka uppkommit på grund av en och samma händelse.

Fordringar på grund av skada å person skola i första hand tillgodoses med det ansvarighetsbelopp som avses i 255 § 1 mom. andra stycket. Förslår ej detta, skall återstoden av fordringarna tillsammans med övriga fordringar tillgodoses ur det belopp som avses i nämnda mom. första stycket.

Fördelningen av ansvarighetsbelopp skall ske i förhållande till fordringarnas storlek.

Sjöpanträtt består, även om fordringen överlåtes eller tages i anspråk genom utmätning eller införsel eller på annat sätt övergår till annan.

Kvarstad eller annan handräckning för fordran, beträffande vilken ansvarigheten är begränsad, skall vägras och beviljad sådan åtgärd skall hävas, om redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 255 § jämte ett av myndigheten bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken. Säkerheten må åberopas

" Senaste lydelse 1964: 85. " Senaste lydelse 1964: 85.

Sjöpanträtt omfattar ej ersättning, som på grund av försäkring eller eljest utgår för skada på fartyg eller last.

Rätt till betalning, som följer med retentionsrätt enligt 247 §, kan göras gällande i ersättning, som på grund av försäkring eller eljest utgår för skada på fartyg eller fartygsbygge, som är föremål för retentionsrätten.

Nuvarande lydelse

gentemot alla borgenärer, för vilkas fordringar gäller begränsning till samma ansvarighetsbelopp, och skall anses vara ställd till förmån för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hos samma myndighet säkerhet för återstoden, skall ock vad i första stycket stadgas äga tillämpning.

Om redaren ställt full säkerhet efter vad i första eller andra stycket sägs, skall på hans yrkande tidigare ställd säkerhet för fordran som avses med den fulla säkerheten frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning, om säkerheten ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark, Finland eller Norge.

Föreslagen lydelse

Kvarstad eller annan handräckning för fordan, beträffande vilken ansvarigheten är begränsad, skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas, om redaren visar, att han, innan åtgärden genomförts, utom riket ställt betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligt 255 § i någon av följande hamnar:

1. den hamn där den händelse
inträffat vara fordringen grundas
eller, om händelsen ej ägt rum i
hamn, den första hamn som far
tyget anlöpt efter händelsen;

2. landsättningshamnen, om
fordringen avser skada å person;

3. lossningshamnen, om ford
ringen avser skada å last.

Har i fall som avses i första stycket säkerheten ställts i annan ort än där angives, prövar rätten eller överexekutor med hänsyn till

Talan om betalning ur fartyg eller last för fordran, som är förenad med sjöpanträtt, får väckas mot pantägaren eller befälhavaren. Såvitt gäller last kan sådan talan dock ej väckas mot befälhavaren av fartygets ägare eller redare eller den som i egenskap av befraktare eller eljest handhar fartygets drift i redarens ställe.

Nuvarande lydelse

omständigheterna, huruvida handräckningsåtgärd, som nu sagts, skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även, om den utom riket ställda säkerheten icke motsvarar det fulla ansvarighetsbeloppet enligt 255 § men redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer betryggande säkerhet för återstoden jämte ett av rätten eller överexekutor bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av handräckningsåtgärd skall äga motsvarande till-lämpning i fråga om frigivande av säkerhet, som ställts inom riket till befrielse från handräckningsåtgärd.

Föreslagen lydelse

Tvist om beräkning av belopp, vartill redares ansvarighet är be gränsad enligt 255 §, eller om fördelningen av ansvarighetsbelopp mellan borgenärer må hänskjutas till utredning och avgörande av dispaschör i fartygets hemort eller där dispasch för den orten vanligen upprättas. Har fartyget ej hemort här i riket, uppgöres dispaschen av dispaschören i Stockholm. Om ärende angående gemensamt haveri med anledning av den händelse, vara ansvarigheten grundas, är anhängigt eller väntas bliva anhängiggjort hos viss dispaschör i riket, skall dock ankomma på denne att uppgöra jämväl dispasch som här avses.

Redaren skall hos dispaschören uppgiva namn och adress på kända sakägare.

Dispaschören skall, om det ej är uppenbart att okända sakägare ej finnas, genom kungörelse, som införes i allmänna tidningarna och i tidning inom orten, anmana sak-

'* Senaste lydelse 1964: 85.

När sådan sjöpanträtt eller retentionsrätt i fartyg som avses i detta kapitel åberopas inför svensk myndighet, skall svensk lag till-lämpas.

Åberopas annan sjöpanträtt, retentionsrätt eller liknande rättighet i fartyg, skall den prövas enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat. Rättigheten skall dock stå tillbaka för sjöpanträtt eller retentionsrätt enligt detta kapitel eller hypotek, som överensstämmer med 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek. Rättigheten får i övrigt ej medföra bättre rätt än den rättighet enligt detta kapitel som den närmast motsvarar.

Har redaren utbetalt vad som åligger honom att utgiva enligt ovan givna bestämmelser om begränsning av ansvarigheten och visar sig sedan annan borgenär hava ägt rätt till betalning av ansvarighetsbeloppet, har redaren dock icke någon ytterligare betalningsskyldighet, därest redaren, då betalningen erlades eller, om den skedde enligt lagakraftvunnen dom eller dispasch, denna meddelades, icke ägde och ej heller genom vederbörlig undersökning kunnat få kunskap om den andres fordran.

Borgenär, som sålunda uppburit vad som rätteligen bort tillkomma annan, svarar därmed för den andres fordran, såvida han ägde kunskap om fordringen, när han erhöll betalningen.

Bestämmelserna i 259 § ha motsvarande tillämpning på fartyg under byggnad från det att bygget sjösättes. För tiden dessförinnan gäller lagen i den stat där fartyget bygges.

Nuvarande lydelse

eller befraktare eller den som i redares ställe handhar fartygets drift.

Detsamma gäller ansvarighet vUken åvilar befälhavare eller medlem av besättningen eller lots eller någon, som är i tjänst hos redaren, ägaren, befraktaren eller den som i redares ställe handhar fartygets drift, såframt ansvarigheten uppkommit i tjänsten. Sådan ansvarighet må begränsas, oaktat den uppkommit på grund av fel eller försummelse.

Det sammanlagda belopp till vilket redare och övriga i denna paragraf omförmälda personer äga begränsa sin ansvarighet för fordringar, som uppkommit på grund av en och samma händelse, skall ej överstiga det fulla ansvarighetsbeloppet enligt 255 §.

Föreslagen lydelse

kapitel hos registermyndigheten erhålla inskrivning i egendomen av visst belopp (inteckning) i svenskt eller utländskt mynt eller i francs som avses i 348 §. Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.

Inteckning kan icke beviljas i andel av skepp eller skeppsbygge, ej heller i flera skepp eller byggen gemensamt.

Vad i detta kapitel är stadgat äger tillämpning, när begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk myndighet.

Beträffande ansvarighet som avses i 254 § 1 mom. andra stycket första punkten skall dock frågan huruvida och till vilket belopp ansvarigheten är begränsad, avgöras efter den lag, som gäller för tjänsteavtalet, om tjänsteavtalet regleras av lagen i annan stat, som är ansluten till 1957 års internationella konvention angående begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som användas till fart i öppen sjö.

Panträtt stiftas genom att skeppets eller skeppsbyggets ägare, efter att ha sökt inskrivning för sitt förvärv, överlämnar pantbrevet som pant för fordringen.

Bestämmelser om ägarens rätt när pantbrev icke alls eller endast delvis utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finnas i 270 §.

Panträtteris innebörd

264 #79

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar tnedel mellan rättsägare i skepp eller skeppsbygge, har borgenär rätt att för fordran som är förenad med panträtt i egendomen, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag, få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett till-lägg. Detta får ej överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då egendomen utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsättes som eljest skola fördelas.

Ha flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och ha inteckningarna samma företrädesrätt eller gälla de omedelbart efter varandra, skola bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

265 #80
Borgenär har rätt att få betal
ning enligt 264 § även om ford
ringen preskriberats eller icke bli
vit anmäld efter kallelse på okän
da borgenärer.

266 #81 Försämras skepp eller skeppsbygge till följd av vanyård eller sjöolycka eller av annan därmed

" Förutvarande 264 § upphävd genom 1964: 85. " Förutvarande 265 § upphävd genom 1964: 85. " Förutvarande 266 § upphävd genom 1964: 85.

Om sjöpanträtt och om preskription av fordran i vissa fall

I. Om sjöpanträtt

Panträttsupplåtelse i vissa fall

Om sjöpanträtt i fartyg och frakt

Av Kungl. Maj:t föreslagen lydelse

Frångår skepp eller skeppsbygge innehavaren efter klander, är upplåtelse av panträtt som skett efter det att egendomen kom ur rätte ägarens hand utan verkan, om ej annat följer av 268 §. Vad som nu sagts har motsvarande till-lämpning, om förvärv av skepp eller skeppsbygge återgår såsom ogiltigt.

Av utskottet föreslagen lydelse

Frångår skepp — — — =

Kungl. Maj:ts förslag--------- av

269 §. Vad som — — — = Kungl. Maj:ts förslag — — — såsom ogiltigt.

267 §82 Sjöpanträtt i fartyg och frakl tillkommer nedanstående fordringar:

1. Rättsvårdsavgifter, som tillkomma staten, och kostnader i fordringsägarnas gemensamma intresse för att få fartyget sålt, för dess bevarande intill försäljningen och för köpeskillingens fördelning; tonavgifter, fyr- och båkav-gifter, hamnavgifter och andra offentliga avgifter och pålagor av samma slag; kostnader för lots-ning och för bevakning och bevarande av fartyget, sedan det inkommit i sista hamn;

2. fordran å hyra och annan gottgörelse, som tillkommer å fartyget anställd person på grund av tjänsteavtal med redaren eller befälhavaren;

3. bärgarlön och fordran å bidrag till gäldande av gemensamt haveri;

4. ersättning för sammanstötning eller annan sjöolycka; ersättning för skada å hamn-, dock- och vattenvägsanläggningar; ersättning för skada å passagerare, befälhavare eller till besättning hörande person; ersättning på grund av att last eller resgods bortkommit eller .skadats;

" Senaste lydelse 1928: 161 Gfr 1938: 468).

Nuvarande lydelse

5. fordran, som grundar sig därpå, att befälhavaren i denna sin egenskap utom fartygets hemort slutit avtal eller träffat annan åtgärd med hänsyn till vad för fartygets bevarande eller resans fortsättande kräves, även om befälhavaren var redare och evad fordringen tiUkommer honom, dem söm lämnat förnödenheter, verkställt reparationsarbete eller försträckt penningar, andra, med vilka avtal slutits, eller lastägare, vars gods blivit under resa sålt för fartygets behov; och

6. fordran, som grundar sig därpå att i konossement lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter.

Föreslagen lydelse

Upplåtes panträtt i skepp eller skeppsbygge i strid med en mot upplåiaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, är upplåtelsen utan verkan, om ej annat följer av 269 §.

Sjöpanträtt i fartyget omfattar jämväl fartygets tillbehör och redarens fordran å ersättning eller haveribidrag i anledning av skador, som uppkommit å fartyget efter resans början och icke blivit avhjälpta. Under fartygets tillbehör innefattas icke proviant eller bränsle, ej heller å maskindrivet fartyg kol eller andra för maskinens drift avSi dda ämnen.

Sjöpanträtt i frakt, däri inberäknat passagerareavgifter, avser bruttofrakten för den resa, under vilken fordringen uppkommit, samt fordran å ersättning eller haveribidrag för förlust av sådan frakt, dock att sjöpanträtt för fordran på grund av tjänsteavtal omfattar samtliga fraktbelopp för alla resor under den tid, samma tjänsteavtal gäller.

Sjöpanträtten omfattar tillika redarens fordran å ersättning för bärgning som utförts under resan, med avdrag för vad därav må tillkomma befälhavare eller besättning. Sjöpanträtten omfattar icke ersättning, som utgår till redaren på grund av tagen försäkring.

" Senaste lydelse 1928: 161 Gfr 1938: 468). 4 Riksdagen 1973. 8 saml. Nr 22

270 §8

Borgenär, som för sin fordran har sjöpanträtt i fartyg eller frakt, njute betalning ur panten med förmånsrätt enligt 4 § första stycket 1 förmånsrättslagen (1970: 979).

Hava i 267 § avsedda fordringar uppstått under samma resa, äge de rätt till betalning i den nummerordning, i vilken de i samma § äro nämnda. Fordringar, som äro upptagna under samma nummer, skola sig emellan njuta lika rätt, var i förhållande till fordringens belopp; dock vad angår de under 3 och 5 nämnda fordringar endast såvida de härröra av samma händelse, eljest skall den yngre äga företräde till betalning framför den äldre.

Fordringar, som uppstått under en senare resa, skola äga företräde framför dem, som härleda sig från en tidigare, dock att beträffande de i 267 § 6 nämnda fordringar vad sålunda stadgas skaU gälla allenast sådana inbördes och att, där ett och samma tjänsteavtal avser flera resor, fordringar på grund av detsamma skola, ändå att de uppstått under en tidigare resa, njuta lika rätt med fordringar från den sista resan.

Har panträtt upplåtits i skepp eller skeppsbygge av någon som icke var rätt ägare, skall upplåtelsen dock gälla, om upplåtarens åtkomst var eller därefter, på ansökan före upplåtelsen, blev inskriven och om borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken insett eller bort inse alt upplåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om panträttsförvärv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom upplåtelsen.

Ägarhypotekets innebörd

Försäljes fartyg efter utmätning eller under konkurs i den ordning, som för försäljning av utmätt fartyg är stadgad, upphöre sjöpanträtten i fartyget, men borgenären äge undfå del i köpeskillingen, som i utsökningslagen sägs.

Har fartyg efter timad skada förklarats icke vara iståndsättligt och därefter blivit genom frivillig avhandling försålt, upphöre sjöpanträtten i fartyget, men borgenären äge i stället enahanda rätt till köpeskillingen.

" Senaste lydelse 1970: 983.

«' Senaste lydelse 1928: 161 Gfr 1938:

Om pantbrev ej överlämnats som pant för fordran, är skeppets eller skeppsbyggets ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 264 #, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag, erhålla tilldelning ur medlen med pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, är skeppets eller byggets ägare berättigad att ur medlen erhålla skillnaden.

468).

Sjöpanträtt i frakt, i redarens övriga i 268 § nämnda fordringar och i köpeskilling, varom i 270 § andra stycket sägs, må göras gällande så länge beloppet är oguldet eller innehaves av befälhavaren eller redarens agent.

Har beloppet efter det redaren försatts i konkurs influtit till konkursboet, äge borgenär, för vars fordran det inbetalda beloppet häftade, så långt detsamma förslår erhålla utdelning i konkursen med den förmånsrätt, som skulle hava tillkommit honom, där beloppet utestått oguldet.

Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar, som sökas på samma inskrivningsdag, på annat sätt än som angivits i 271 § samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finnas bestämmelser i 286 och 288 §§.

Vad i detta kap. stadgas angående sjöpanträtt i fartyg och frakt skall äga tillämpning jämväl vid underbortfraktning av ett fartyg samt då annan än fartygets ägare nyttjar det till sjöfart för egen räkning, med mindre förfogandet över fartyget berövats ägaren genom en rättsstridig handling och fordringsägaren icke är i god tro.

Skall skepp avregistreras såsom förolyckat, upphugget eller eljest förstört eller såsom försvunnet eller övergivet till sjöss, förfaller inteckning i skeppet när tio år förflutit från den dag anteckning gjordes enligt 38 § första stycket 6. Inteckning kan dock förnyas att gälla ytterligare tio år, om det medan inteckningen ännu gäller begäres av borgenären eller skeppsägaren, och kan därefter i samma ordning förnyas för tio år åt gång-

Sjöpanträtt i inlastat gods tillkommer

1. bärgarlön samt fordran på bi
bidrag till gemensamt haveri el
ler annan kostnad, som skall för
delas efter samma grund (136 och
216 §§);

2. fordran på grund därav att,
jämlikt i denna lag stadgad be
hörighet, befälhavaren eller bort
fraktaren slutit avtal eller träffat

Säljes skepp eller skeppsbygge exekutivt i Sverige, är inteckning däri, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, utan verkan till belopp som icke tillåtits innestå i egendomen med anledning av att inteckningsborgenärens fordran avräknats på köpeskillingen.

Exekutiv försäljning i främmande stat av intecknat skepp eller

Nuvarande lydelse

annan åtgärd för lastens behov; befälhavarens eller bortfraktarens fordran för vad han förskjutit för lastens behov eller på grund av egen utfästelse för sådant ändamål nödgats utgiva; lastägares fordran för gods, som blivit under resa sålt för annan lastägares räkning; och

3. fordran på frakt, ersättning för fraktförlust och annan skada i följd av att gods uttages i lastningshamnen eller under resan samt ersättning för överliggetid eller ytterligare uppehåll vid lastning eller lossning och för uppehåll under resan.

Här upptagna fordringar skola njuta betalning ur det inlastade godset med förmånsrätt enligt 4 § första stycket 1 förmånsrättslagen (1970: 979) och sig emellan i den nummerordning i vilken de ovan äro nämnda. Fordringar, som äro upptagna under samma nummer, skola sig emellan njuta lika rätt, var i förhållande till fordringens belopp; dock vad angår de under 1 och 2 nämnda fordringar endast såvida de härröra av samma händelse, eljest skall den yngre äga företräde till betalning framför den äldre.

Föreslagen lydelse

skeppsbygge skall erkännas med den verkan som angives i första stycket, om egendomen fanns inom den statens jurisdiktionsområ-de samt försäljningen verkställts i enlighet med den statens lag och i överensstämmelse med bestämmelserna i 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.

Är lastägare berättigad till ersättning för gods, som gått förlorat eller skadats, eller har gods under resan blivit sålt för fartygets behov eller för annan lastägares räkning, skola de borgenärer, vilka enligt 276 § hava sjöpanträtt i det inlastade godset, äga enahanda rätt till den lastägaren tillkommande ersättning.

Ersättning, som utgår till lastägaren på grund av tagen försäkring, häfte icke i pantens ställe.

Panträtt eller annan sådan rättighet, som upplåtits i utländskt fartyg, gäller även i Sverige under förutsättning att

1. rättigheten stiftats och inskrivits i enlighet med lagen i den stat där fartyget är registrerat;

2. registret och de handUngar som skola förvaras i anslutning därtill enligt lagen i registreringsstaten äro offentliga och såväl utdrag av registret som avskrift av handlingarna kunna erhållas från registret;

3. registret eller i anslutning därtill förvarade handlingar innehålla uppgift om rättighetshavarens namn och adress eller om att rättigheten stiftats till förmån för pantbrevs eller motsvarande handlings innehavare samt uppgift om det belopp rättigheten avser och om datum och övriga omständigheter som enligt lagen i registreringsstaten bestämma rättighetens företräde i förhållande till andra rättigheter.

279 Sjöpanträtt i fordringsbelopp, vartill borgenär äger sådan rätt, som i 278 § sägs, må göras gällande, så länge det icke upp burits av lastägaren.

Har sådant belopp efter det lastägaren försatts i konkurs influtit till konkursboet, gälle vad i 272 § stadgas.

Har fordringsbeloppet uppburits av lastägaren, vare om dennes ansvarighet för fordrans betalning lag, som i 273 § för redare stadgas.

Panträtt eller annan sådan rättighet, som upplåtits i fartyg under byggnad i främmande stat, gäller även i Sverige under förutsättning att inskrivning skett i den främmande staten i enlighet med dess lag.

Utelämnar befälhavare utan borgenärens tillstånd gods, som häftar för fordran, till befraktares eller lastemottagares förfogande, svare befälhavaren för den fordrans betalning, dock icke utöver det värde, godset hade vid lossningen; enahanda ansvarighet åligge jämväl mottagaren för fordran, för vilken han eljest icke skolat personligen svara, såvida han ägde kunskap om fordringen, när lossningen skedde.

Rättighet i fartyg eller fartygsbygge som enligt 278 eller 279 § gäller i Sverige medför här det företräde i förhållande till annan inskriven rättighet och, i den mån det är förenligt med 259 och 260 §§, i övrigt den verkan i förhållande till tredje man som rättigheten har enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat eller bygget utföres.

Borgenär, som har sjöpanträtt i fartyg eller frakt, äge för utfåen-de av sin fordran ur panten söka fartygsägaren eller befälhavaren, vilkendera han helst vill. Söker borgenär för fordran, för vilken gods i fartyg häftar, betalning ur godset, äge ock han rätt att söka befälhavaren, dock ej där borgenären är fartygets ägare eller den, till vilken denne må hava överlåtit fartyget att nyttja det till sjöfart för egen räkning.

Ansökan om inteckning skall göras skriftligen av ägaren av skeppet eller skeppsbygget. Den skall innehålla uppgift om det skepp eller bygge som avses och det belopp på vilket inteckningen skall lyda.

Begäran om inteckningsförnyelse göres skriftligen av skeppsägaren eller pantbrevets innehavare. Pantbrevet skall ingivas, om det ej är skeppsägaren som begär förnyelsen.

Sjöpanträtt upphör, om talan ej väckes i laga ordning i fråga om

1. fordran på bärgarlön, inom ett år från det bärgningsföretaget slutförts;

2. fordran på ersättning för sammanstötning eller annan olyckshändelse eller för skada på

Ansökan om inteckning skall avslås, om

1. bestämmelserna i 282 § första stycket ej iakttagits;

2. ansökningen strider mot 261 §;

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor

Nuvarande lydelse

person, inom ett år från den dag skadan inträffade;

3. fordran på ersättning på grund av att last eller resgods förkommit eller skadats eller att i konossement lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter, inom ett år från den dag avlämnande ägt eller bort äga rum;

4. fordran för lämnade förnödenheter, som avses i 267 § 5, inom sex månader från det fordringen tillkom;

5. övriga i nyssnämnda lagrum samt 276 § 2 avsedda fordringar, inom ett år från det fordringen tillkom;

6. alla övriga fordringar, inom ett år efter det fordringen förföll till betalning.

Vid tillämpning av första stycket 6 anses i 267 § 2 avsedda fordringar på lön eller annan gottgörelse på grund av tjänsteavtal icke förfallna till betalning på den grund att borgenären äger fordra förskott eller avbetalning.

Har fordran som avses i första stycket kommit under dispaschörs behandling, anses talan om fordringen väckt.

Föreslagen lydelse

mot sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, som införts i sképps-eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes, och ansökningen icke medgivits av den till vars förmån inskränkningen gäller;

4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras;

5. sökanden eller, om skeppet eller bygget äges av flera, någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke visas, att skeppet, bygget eller andelen ej hör till konkursboet;

6. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning eller blir föremål för sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen sökes; eller

7. skeppet, bygget eller andel
däri eller villkorlig äganderätt där
till frångått sökanden genom exe
kutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv iipp-skjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

inom ett år från det vederbörande av redaren erhållit underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek;

3. fordran på ersättning för sammanstötning, inom två år från den dag skadan inträffade;

4. fordran på utbekommande av belopp som någon enligt 220 § tredje stycket erlagt utöver vad som rätteligen belöper på honom, inom ett år efter det beloppet utgivits av honom;

5. fordran på ersättning på grund av att last eller resgods förkommit eller skadats eller alt i konossement lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter, inom ett år från den dag avlämnande ägt eller bort äga rum;

6. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller annan kostnad, som skall fördelas enligt samma grund (136 och 216 §§), inom ett år från dispaschens dag.

Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med inlastat gods, upphör fordringen, om talan ej väckes i laga ordning, i fråga om fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Äger borgenären för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller annan, utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller sådan rätt under samma tid som för fordran i allmänhet.

Har fordran som avses i första eller andra stycket kommit under dispaschörs behandling, anses talan om fordringen väckt.

285 #100 Begäran om inteckningsförnyelse skall avslås, om 282 § andra stycket ej iakttagits.

™ Förutvarande 285 § upphävd genom 1922: 271.

LU 1973: 22 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

286 #101
Inteckning, som skulle medföra

lika företrädesrätt som annan inteckning, skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra inteckningen, om sökanden begär det. Inteckning, som sättes efter annan, gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej angives i beslutet.

287 #102
Pantbrev får på ansökan av

skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare utbytas mot två eller flera nya pantbrev (utbyte). På begäran skall därvid pantbrevens inbördes företrädesrätt bestämmas. Härvid har 286 § andra punkten motsvarande tillämpning.

288 #103
Inteckning får på ansökan av

skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare nedsättas efter annan inteckning (nedsättning). Inteckning, som nedsättes efter annan, gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej angives i beslutet.

289 #104

På ansökan av skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare får inteckning dödas (dödning).

Bestämmelser om dödning av inteckning, när pantbrevet förkommit, finnas i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling.

290 #105

När innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd som

"' Förutvarande 286 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288). "" Förutvarande 287 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). "' Förutvarande 288 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288), "" Förutvarande 289 § upphävd genom 1922: 271. •« Förutvarande 290 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288).

LU 1973: 22 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses i 287—289 ## skaU pantbrevet ingivas.

291 #106

På ansökan av pantbrevs innehavare skall innehavet antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Är annan antecknad som innehavare, skall registermyndigheten sedan det nya innehavet antecknats avföra den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat. Föreligger anledning till antagande att sökanden ej innehar pantbrevet, skall föreläggande meddelas honom att uppvisa detta.

Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet upphört, skall anteckningen avföras.

Har ansökan enligt första stycket icke gjorts, när pantbrev utfärdas, eller föreligger icke ny sådan ansökan när anteckning om innehav avföres, antecknas skeppets eller skeppsbyggets ägare som innehavare.

292 #107

Har inteckning förfallit enligt 275 §, skall det antecknas i skeppsregistret.

I registret skall göras anteckning om inverkan på inteckning av exekutiv försäljning.

293 #108 Om skeppsbygge avföres ur skeppsbyggnadsregistret och i stället införes i skeppsregistret såsom skepp, skall inteckning som gäller i bygget och införing som rör inteckningen överföras till skeppsregistret.

i»« Förutvarande 291 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). "" Förutvarande 292 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288). "» Förutvarande 293 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

TOLFTE KAPITLET

Om dagböcker, sjöförklaring och besiktning

305 §109

Sjöförklaring inom riket hålles   Sjöförklaring inom riket hålles
av Luleå, Sundsvalls, Stockholms, av tingsrätt, som enligt 336 § ut-
Kalmar, Malmö, Göteborgs eller setts att vara sjörättsdomstol. Be-
Karlstads tingsrätt. Behörig är hörig är den domstol som är när-
den domstol som är närmast den mast den hamn eller ort där sjö
hamn eller ort där sjöförklaring    förklaring skall äga rum enligt
skall äga ram enligt 304 §. Ko- 304 §. Konungen äger dock för
nungen äger dock för viss hamn viss hamn förordna att annan av
förordna att annan av domstolar- sjörättsdomstölarna skall vara be-
na skall vara behörig, om det är hörig, om det är ändamålsenligt
ändamålsenligt med hänsyn till med hänsyn tiU trafikförbindelser
trafikförbindelser och övriga för-           och övriga förhållanden,
hållanden.

Om annat ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av lagfaren domare såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och erfama i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eUer maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen i förteckningen. SärskUd ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstUlstånd får ej vara ledamot. SärskUd ledamot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av Konungen.

I Danmark, Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg av domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrättning. Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda två av konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska, danska, finska eller norska medborgare, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare. Ar i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap ändamålsenligt, äger konsuln tiUkalla även sådan person. I ort, där behörig svensk konsul ej finnes, hålles sjöförklaring av behörig dansk, finsk eller norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upptaga ed eller försäkran eller meddela vitesföreläggande.

'"• Senaste lydelse 1970: 919.

Kommissionen kan hos tingsrätt, som enligt 305 § är behörig att hålla sjöförklaring, göra framställning om att vittne eller sakkunnig höres eller att föreläggande meddelas någon att som bevis tillhandahålla skriftlig handling eller föremål. Rätten skall anställa förhör eller meddela föreläggande, om laga hinder ej möter. Om sådan åtgärd gälla i tillämpliga delar bestämmelserna om sjöförklaring och om bevisupptagning i rättegång utom huvudförhandling.

Kommissionen kan hos tingsrätt, som enligt 336 § utsetts att vara sjörättsdomstol, göra framställning om att vittne eller sakkunnig höres eller att föreläggande meddelas någon att som bevis tillhandahålla skriftlig handling eller föremål. Rätten skall anställa förhör eller meddela föreläggande, om laga hinder ej möter. Om sådan åtgärd gälla i tillämpliga delar bestämmelserna om sjöförklaring och om bevisupptagning i rättegång utom huvudförhandling.

Om laga domstol och

336 Första domstol i tvistemål rörande förhållande som avses i denna lag är Luleå, Sundsvalls, Stockholms, Kalmar, Malmö, Göteborgs eller Karlstads tingsrätt. Detsamma gäller brottmål i fråga om gärning som avses i denna lag, även om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

Rör mål som anges i första stycket uteslutande annat fartyg än handelsfartyg eller fiskefartyg, får målet upptagas även av tingsrätt som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.

rättegång i sjörättsmål

§111

Första domstol i tvistemål rörande förhållande som avses i denna lag är tingsrätt, som Konungen utser (sjörättsdomstol). Detsamma gäller brottmål i fråga om gärning som avses i denna lag, även om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

Rör mål som angives i första stycket uteslutande båt, som ej hålles i drift yrkesmässigt eller eljest i förvärvssyfte, får målet upptagas även av tingsrätt som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.

Föreslagen lydelse

I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att upptaga tvistemål, som avses i 336 §, äga bestämmelsema om laga domstol i tvistemål i allmänhet motsvarande tillämpning. Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för den ort där fartyget finnes. Har säkerhet för fordran ställts hos myndighet tUl befrielse från kvarstad eller annan handräckning, får talan väckas även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerheten stäUts. Talan angående fordran som säkerheten avsett får väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten frigivits.

337 §1

Nuvarande lydelse

I fråga om behörigheten för de tingsrätter som anges i 336 § första stycket att upptaga tvistemål enligt denna lag äga bestämmelserna om laga domstol i tvistemål i allmänhet motsvarande tUlämpning. Talan får även väckas vid den av tingsrätterna som är domstol för den ort där fartyget finnes. Har säkerhet för fordran ställts hos myndighet till befrielse från kvarstad eller annan handräckning, får talan väckas även vid den av tingsrätterna som är domstol för den ort där säkerheten ställts. Talan angående fordran som säkerheten avsett får väckas vid sistnämnda tingsrätt, även om säkerheten frigivits.

Finnes icke sjörättsdomstol i den ort där svaranden kunnat sökas enligt första stycket, väckes talan vid sjörättsdomstol som är närmast den orten.

Om domstolen för den ort där svaranden enligt i första stycket angivna grunder kunnat sökas icke är tingsrätt som anges i 336 § första stycket, väckes talan vid den av dessa tingsrätter som är närmast den orten.

Aro flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets hemvist.

338 §1

I fråga om behörigheten för de tingsrätter som anges i 336 § första stycket att upptaga brottmål som där avses äga bestämmelsema om laga domstol i brottmål i allmänhet motsvarande tillämpning. Om domstolen för den ort där den misstänkte enligt vad nu sagts haft att svara icke är någon av nämnda tingsrätter, väckes åtal vid den av dessa tingsrätter som är närmast den orten.

I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att upptaga brottmål som avses i 336 § första stycket äga bestämmelserna om laga domstol i brottmål i allmänhet motsvarande tillämpning. Finnes icke sjörättsdomstol i den ort där den misstänkte sålunda haft att svara, väckes åtal vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.

LU 1973: 22 63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fem och ett halvt milligram guld av niohundra tusendelars finhet. Omräkning till svenskt mynt skall ske efter betalningsdagens kurs eller, om säkerhet ställes för betalningen, kursen den dag då detta sker.

Statsansvar för vissa rättsförluster m. m.

349 §

Kommer till följd av 20 eller 269 § förvärv eller panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot rätte ägaren eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning som avses i 20 eller 269 § gäller, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen.

Lider någon förlust till följd av tekniskt fel i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret vid användning av automatisk databehandling eller i anordning som hos registermyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten.

Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidtaga åtgärd för bevarande av sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bortfalla.

350 §

Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse förlust att tillskyndas rättsägare som avses i 39 §, har han rätt till ersättning av staten. Ersättning utgår dock ej, om den skadelidande med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit.

352 §

Vill den som är part i mål om beståndet av rätt till skepp eller skeppsbygge framställa anspråk på ersättning enligt 349 §, om han förlorar målet, skall han antingen till gemensam handläggning med målet väcka talan mot staten om sitt ersättningsanspråk eller skriftligen underrätta den myndighet som avses i 351 § om rättegången.

Har förberedelsen i målet slutförts utan att ersättningstalan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket, skall domstolen förelägga parten att vidtaga endera åtgärden inom viss tid. lakttages ej tiden, är ersättningsanspråket förfallet. Erinran därom skall intagas i föreläggandet.

353 §

Har den som enligt 349 eller 350 § är berättigad till ersättning av staten haft rätt att utkräva beloppet av annan såsom skadestånd, inträder staten i rätten mot denne.

Ersättning enligt 349 eller 350 § på grund av domstols dom utbetalas sedan domen vunnit laga kraft.

Övergångsbestämmelser

Allmänna bestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Genom lagen upphäves

lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg,

lagen (1928: 166) i anledning av Sveriges tillträde till 1926 års internationella konvention rörande sjöpanträtt och fartygshypotek,

lagen (1901: 26 s. 33) om antecknande i fartygsregistret av tvist om fartyg eller fartygslott,

förordningen (1901: 78) angående registrering av svenska fartyg.

Förekommer i lag eUer annan författning hänvisnmg tiU föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

LU 1973: 22 65

Till 1 kap. sjölagen

2. Bestämmelserna i 5 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om förvärv eUer förändring som inträffat före ikraftträdandet.

3. Utan hinder av 6 § i dess nya lydelse får skepp behålla det namn varunder det vid ikraftträdandet är infört i fartygsregistret så länge skeppet eller större andel däri än hälften ej övergått tUl ny ägare eller det föreligger särskilda skäl att skeppet ändock behåller namnet. Detta får dock ej behållas, om registermyndigheten finner synnerliga skäl att namnet ändras för undvikande av förväxling.

Finner registermyndigheten att skepps namn bör ändras, kan den vid vite förelägga ägaren att inom viss tid bestämma annat namn varander skeppet kan registreras. Vitet utdömes av myndigheten.

Till 2 kap. sjölagen

4. I skeppsregistret skall såsom ägare till skepp, som är överfört från
fartygsregistret eller fiskefartygsregister, antecknas den som senast upp
tagits som ägare av skeppet i sådant register. Registermyndigheten skall
på lämpUgt sätt låta kungöra sådan anteckning.

Har ett år förflutit från ikraftträdandet utan att inskrivning av ägan-- derätt sökts eller talan väckts om bättre rätt tUl skeppet, skall den som antecknats såsom ägare anses som inskriven ägare av skeppet.

Söker någon inskrivning av äganderätt till skepp, som förvärvats före ikraftträdandet och som vid ikraftträdandet icke var infört i fartygsregistret eller fiskefartygsregister, och kan han icke styrka sin rätt men gör han den sannolik, skall han antecknas i skeppsregistret som ägare. Första stycket andra punkten och andra stycket har motsvarande till-lämpning, varvid ettårstiden räknas från den dag anteckningen kungjordes.

5. Har inteckning sökts eller beviljats i båt före ikraftträdandet, skall
båten och inteckningen upptagas i skeppsregistret.

I fråga om båt som avses i första stycket gäller de nya bestämmelserna om registrering och avregistrering av skepp samt inskrivning av förvärv av skepp, utom 19—22 §§. Upphör båten att besväras av inteckning, skall den omedelbart avföras ur skeppsregistret.

Bestämmelsema i 4 har motsvarande tillämpning i fråga om båt som avses i denna punkt.

6. Utföres skeppsbygge enligt beställning som gjorts före ikraftträdan
det, får det införas i skeppsbyggnadsregistret endast om tUlverkare och.
beställare är ense därom.

Skeppsbygge som anmäles för registrering inom två år från ikraftträdandet får ej registreras, om ägarens näringsverksamhet vid ikraftträdandet omfattades och fortfarande omfattas av företagsinteckning och inteckningshavaren icke medgivit att bygget registreras.

Skeppsbygge som anmäles för registrering senare än två år från ikraftträdandet får ej heller registreras, om det visas att registreringen skulle kränka rätt som någon har tUl bygget på grund av företagsinteckning.

Bestämmelserna i 3 § i dess äldre lydelse skall under en tid av två år från ikraftträdandet gälla i fråga om beställning som gjorts före ikraftträdandet. Beställares rätt tiU skeppsbygge enligt 3 § i dess äldre lydelse består så länge bygget ej registrerats.

5 Riksdagen 1973. 8 saml. Nr 22

LU 1973: 22 66

7. Frist för anmälan av skepp för registrering eller för ansökan om
inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge skall ej i något fall
räknas från dag före ikraftträdandet.

Till 3 kap. sjölagen

8. I fråga om partrederi, som tillkommit före ikraftträdandet, gäller
utan hinder av att rederiavtalet ej anmälts till registermyndigheten vad
som föreskrivs i 40 § andra stycket om delad ansvarighet för uppkom
mande förpliktelser.

Till 11 kap. sjölagen

9. I fråga om sjöpanträtt, som uppstått före ikraftträdandet, gäller
245, 252 och 255—260 §§ i stäUet för motsvarande äldre bestämmelser.
Dock skall sjöpanträtt, som icke erkännes enligt de nya bestämmel
serna, ha det företräde till betalning som närmast kan anses motsvara
företrädet enligt äldre bestämmelser.

10. I skepp, som icke har den dräktighet att det kunnat intecknas enligt lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg, får inteckning icke beviljas enligt de nya bestämmelserna utan att det visas, att skeppet ej omfattas av företagsinteckning.

11. Inteckning, som beviljats eller sökts före ikraftträdandet, skall föras över tUl skeppsregistret. Den anses som en enligt de nya bestämmelserna bevUjad eller sökt inteckning på belopp motsvarande den tidigare beviljade eUer sökta inteckningens kapitalbelopp. Inteckningshandlingen skall anses som pantbrev på samma belopp, om inteckningen är beviljad.

12. Utgör inteckningshandling säkerhet för fordran vid ikraftträdandet, skall panträtt anses upplåten enligt 262 § till säkerhet för fordringen. Om borgenär innehar inteckningshandling vid nämnda tidpunkt utan att handlingen utgör säkerhet för fordran, skall panträtt anses upplåten till säkerhet för borgenärens rätt på grand av handlingen. Bestämmelsen i 36 § lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg har fortfarande tUlämpning.

13. Bestämmelserna i 12 har motsvarande tillämpning i fall då bor
genär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling, på grund varav
inteckning sökts, och inteckning sedermera beviljas med stöd av 19.

Bestämmelserna i 12 har likaledes motsvarande tillämpning, om borgenär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling, på vilken tecknats inteckningsmedgivande, och inteckning sedermera beviljas med stöd av 19.

14. Har borgenär panträtt för sin fordran på grund av inteckning som
beviljats före ikraftträdandet eUer därefter med stöd av 19 skall ifråga
om hans rätt till betalning ur medel, som myndighet vid utsökning eller
eljest fördelar mellan rättsägare i det av inteckningen besvärade fartyget,
äldre bestämmelser tillämpas i stället för 264 § om det yrkas av någon
vars rätt beror därav. Vad som sagts nu gäUer dock endast om fördel
ningen föranledes av utmätning som skett före utgången av 1979 eUer
av konkurs efter ansökan som gjorts före nämnda tidpunkt eller, såvitt
angår fördelning av annan anledning än utmätning eller konkurs, om
medlen nedsatts före den angivna tidpunkten.

Första stycket gäller även i fall då efter ikraftträdandet inteckningshandlingen utbytts mot två eUer flera nya pantbrev.

15. Grundas panträtt i fartyg på förhållande som anges i 12 eller

LU 1973: 22 67

13 första stycket, har fartygsägaren även i annat fall än då bestämmelsema i 14 är tillämpliga rätt att påfordra, att vid fördelning av medel mellan rättsägare i fartyget betalning tUl borgenären begränsas enligt äldre bestämmelser.

16. Medför tillämpning av 264 §, i fall då panträtt i fartyg grundas på förhållande som anges i 12 eller 13 första stycket och fordringens förfallodag inträffar efter utgången av år 1979, att inteckningssäkerhetens värde nedgår väsentiigt och ställer gäldenären ej efter anfordran ytterligare säkerhet varmed borgenären skäUgen kan nöjas, får borgenären säga upp fordringen tUl betalnmg inom sex månader. Uppsägning på grund av vad som sagts nu får icke ske förrän sex månader förflutit från det gäldenären anmodats stäUa ytterligare säkerhet och ej heller före utgången av år 1977 eller senare än att tiden för betalningsskyldighetens fullgörande infaller före utgången av år 1979.

17. Övergångsbestämmelsema utgör ej hinder för borgenär att göra gällande persoiUigt betalningsansvar på grand av inteckningshandling. Bestämmelserna i 24 och 25 §§ lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg har fortfarande tiUämpning.

18. Bestänunelserna i 271 § om företräde på grand av inteckning har tillämpning även om inteckningen sökts före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 268 och 269 §§ om godtrosförvärv på grund av inskrivning gäller endast i fråga om upplåtelse som sker efter ikraftträdandet.

19. Fullföljes efter ikraftträdandet en dessförinnan gjord ansökan om
inteckning, skall inteckning beviljas enligt de nya bestämmelsema, om
ansökningen uppfyller villkoren för inteckning enligt lagen (1901: 26
s. 1) om inteckning i fartyg. Ansökningen skall därvid anses avse ett
penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp.

Sökes efter ikraftträdandet inteckning på grand av fordringshandling, på vilken före ikraftträdandet tecknats sådant bevittnat medgivande som avses i 2 § lagen om inteckning i fartyg, skall ansökningen upptagas och prövas som ansökan om inteckning enligt 282 § första stycket. Även i detta fall skall ansökningen anses avse ett penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp. Är medgivandet tecknat av annan än den som avses i 281 §, får ansökningen icke bifallas, om ej den som medgivit inteckningen styrkes vara ägare till skeppet och inskrivning sökes för hans fång.

20. Bestämmelserna i 275 § tillämpas även om grand för avregistrering inträtt före ikraftträdandet.

21. Bestämmelsen i 276 § första stycket om verkan av exekutiv auktion gäller ej i fråga om auktion som ägt rum före ikraftträdandet.

Till 15 kap. sjölagen

22. Bestämmelsema i 349 § gäller endast i fråga om förvärv och upp
låtelse som äger rum efter ikraftträdandet.

LU 1973: 22 68

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser om gåva

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser om gåva skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§
Är genom skuldebrev eller an- Ar genom skuldebrev eller an
norledes gåva utfäst i penningar el- norledes gåva utfäst i penningar
ler lösören, gälle den ej såsom full- eller lösören, gälle den ej såsom
bordad, med mindre det som ut- fullbordad, med mindre det som
fäst är kommit i gåvotagarens be- utfäst är kommit i gåvotagarens
sittning. besittning. I fråga om skepp eller

skeppsbygge gäller i stället att gåva ej är att anse såsom fullbordad, med mindre inskrivning för förvärvet sökts enligt vad som stadgas därom i sjölagen (1891: 35 s. 1).

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

3 Förslag till

Lag om ändring i handelsbalken

Härigenom förordnas, att 10 kap. 7 § handelsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 7 §1

Fartyg, som är för fordran in- Skepp och skeppsbygge må ej

tecknat eller äger den dräktighet, med laga verkan sättas i pant ef-

att, enligt vad särskilt är stadgat, ter ty nu är sagt. Ej heller må luft-

inteckning däri kan meddelas, må fartyg sålunda pantsättas,
ej med laga verkan sättas i pant
efter ty nu är sagt. Ej heller må
luftfartyg sålunda pantsättas.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

De nya bestämmelserna skall gälla även sådan båt som enligt punkt 5
övergångsbestämmelserna till lagen ( ) om ändring i sjölagen

(1891: 35 s. 1) skall vara upptagen i skeppsregistret.

> Senaste lydelse 1955: 230.

LU 1973: 22 69

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1966: 454) om företagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§i Företagsinteckning gäller i näringsidkarens lösa egendom, i den mån denna hör tUl den intecknade verksamheten och utgöres av

1. inventarier, varor eller andra 1. inventarier, varor eller andra lösören, dock ej fartyg som kan lösören, dock ej skepp och skepps-intecknas för fordran eller luft- bygge, ej heller luftfartyg och så-fartyg eller sådan reservdel till dan reservdel därtill som kan om-luftfartyg som kan omfattas av in- fattas av inteckning i luftfartyg, teckning i luftfartyg,

2. byggnad eller annan anläggning som icke hör tiU tomträtt,

3. arrenderätt, hyresrätt, rättighet som avses i 7 kap. 3 § jordabalken, bostadsrätt eller rätt till grava eller annan gruvegendom, om rättigheten kan utmätas,

4. nyttjanderätt tUl inventarier eller andra lösören, om rättigheten kan utmätas,

5. patent, upphovsrätt eUer annan rättighet av immateriell art, om rättigheten kan utmätas,

6. fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådant slag, som avses under 1—5, eller på ersättning med anledning av att sådan egendom skadats eller gått förlorad eller tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,

7. fordran på vederlag för arbete.

överlåtes verksamheten, gäller inteckningen i överlåtarens fordran på vederlag, i vad detta avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av inteckningen.

1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

2. Omfattas skepp eller skeppsbygge av företagsinteckning vid ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser fortfarande beträffande den egendomen, vad angår skeppsbygge dock ej sedan det registrerats.

3. I fråga om intecknad båt gäller äldre bestämmelser så länge båten är upptagen i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna tiU lagen ( ) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1).

1 Senaste lydelse 1971:1215. 6 Riksdagen 1973. 8 saml. Nr 22

9§

3. panträtt på grund av inteckning i fartyg eller i luftfartyg och reservdelar tUl luftfartyg.

Beställare av fartyg som lämnat fartygsbyggaren förskott i byggnadsämnen eller pengar har förmånsrätt i byggnadsämnena och det som för beställarens räkning tillverkats med förskottet, om skriftlig handling upprättats och med denna förfarits enligt 3 § sjölagen (1891: 35 s. 1).

Redare vilken för medredare lämnat förskott som avses i 17 § sjölagen har förmånsrätt i medre-darens andel av fartyget enligt nämnda paragraf.

SärskUda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas och, beträffande 4 §, styckenas följd samt efter den i 4 # första stycket och 5—7 ## angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § första stycket 2 eller 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § första stycket 1 på grund av sjöpanträtt som avses i 267 § 6 sjölagen (1891: 35 s. 1) och förmånsrätt enligt 4 § första stycket 3 har företräde framför förmånsrätt enligt 4 § första stycket 2 på grund av retentionsrätt.

3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg.

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4—7 ## angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4,§ 2 på grand av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen (1891: 35 s. 1).

15 §

Fordran med allmän förmånsrätt uttages i första hand ur egendom som ej är föremål för särskild förmånsrätt. Förslår ej denna egendom, uttages fordringen ur egendom, vari särskild förmånsrätt gäller, före fordringar med sådan förmånsrätt i den mån det är medgivet enligt 16 eller 17 % och i övrigt efter sistnämnda fordringar.

Fordran med allmän förmånsrätt uttages i första hand ur egendom som ej är föremål för särskild förmånsrätt. Föreslår ej denna egendom, uttages fordringen ur egendom, vari särskild förmånsrätt gäUer, före fordringar med sådan förmånsrätt i den mån det är medgivet enligt 16 § och i övrigt efter sistnämnda fordringar.

Fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 11 § uttages, om det behövs, före fordringar med särskUd förmånsrätt i lös egendom enligt 4 § andra eller tredje stycket, 5 eller 8 §. Vad som uttages på detta sätt skall, när det finns särskUda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på grupperna i förhåUande tUl den köpeskilling som erhållits för varje grapp.

Fordran med allmän förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 § uttages, om det behövs, föie fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 eUer 8 § i annan lös egendom än tomträtt. Vad som uttages på detta sätt skall, när det finns särskUda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på grapperna i förhållande tUl den köpeskilling som erhållits för varje grapp.

17 P Fordran med allmän förmånsrätt enligt 12 § uttages, om det behövs, före fordringar med särskUd förmånsrätt i lös egendom enligt 4 § tredje stycket, 5 eller 8 §. Härvid äger 16 § andra punkten motsvarande tillämpning.

1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

2. I fråga om förmånsrätt för retentionsrätt, som uppstått före ikraftträdandet, gälla de äldre bestämmelsema fortfarande.

3. Bestämmelserna i 4 § andra stycket och 16 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om förskott som avses i punkt 6 sista stycket övergångsbestämmelsema till lagen ( ) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1).

' Senaste lydelse 1971: 1043. • Senaste lydelse 1971:1043.

LU 1973: 22 72

4. De äldre bestämmelserna i 4 § tredje stycket, 16 och 17 §§ om redares förmånsrätt på grund av förskott för medredares bidrag till rederirörelsen enligt 17 § sjölagen (1891: 35 s. 1) i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen ( ) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) gäller fortfarande i fråga om förskott som lämnats före ikraftträdandet.

5. I fråga om panträtt på grund av inteckning i båt har de nya bestämmelserna om panträtt på grand av inteckning i skepp motsvarande tiUämpning.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 54, 58 och 86—88 §§ lagen (1927: 77) om. försäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54                                                 §1
Har försäkring tagits å gods                Har försäkring tagits å gods
utan angivande av det intresse för- utan angivande av det intresse för
säkringen avser, skall försäkring- säkringen avser, skall försäkring
en, där ej annat framgår av om-    en, där ej annat framgår av om
ständighetema, anses gälla till för- ständighetema, anses gälla tUl för
mån för envar, som, i egenskap av mån för envar, som, i egenskap
ägare, panthavare eller innehava- av ägare, panthavare eUer inne-
re av annan rättighet till godset el- havare av annan rättighet till god-
ler emedan han i anledning av av- set eller emedan han i anledning
tal om godset står faran för detta, av avtal om godset står faran för
har intresse av att dess värde icke detta, har intresse av att dess vär-
minskas eller går förlorat. / frå- de icke minskas eller går förlorat.
ga om sjöpanträtt och luftpanträit      Vad nu sagts gäller dock ej i
skall vad sålunda stadgats äga till- fråga om sjöpanträtt och luftpant-
lämpning endast om panträtten är                                         rätt.
förbunden med personlig fordran
hos pantens ägare.

Ar förbehåll träffat, enhgt vUket försäkrmgen skall upphöra i händelse äganderätten tUl godset övergår å annan, vare ny ägare dock, där försäkringsfall inträffar inom fjorton dagar, berättigad tiU ersättning för liden skada, i den mån han icke på grand av försäkring, som han själv tagit, äger rätt till gottgörelse för skadan. Vad sålunda stadgas skall icke äga tillämpning i fråga om sjöförsäkring å fartyg eller kreatursförsäkring.

58 § Gäller försäkring å gods till förmån för någon, som till säkerhet för fordran har panträtt i godset, äge han, ändå att fordringen ej.är till betalning förfallen, framför ägaren rätt att ur utfallande ersättningsbelopp utfå sin fordran, såvida icke ägaren genom att avhjälpa skadan eller på annat sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt

• Senaste lydelse 1955: 233.

Ersättningsbelopp för gods, som är utmätt, skall, om borgenären det yrkar, utgivas till utmätningsmannen. Avser ersättningsbeloppet gods, som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet, där part det äskar, utgivas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i 186 § utsökningslagen är för där avsett fall stadgat.

I fråga om rätt för vissa innehavare av inteckning i fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt att njuta betalning ur brandskadeersättning gälle, i stället för föreskriftema i 56 och 57 §§ samt första och andra styckena i förevarande paragraf, vad som finnes stadgat i 86—88 §§ samt i särskild Jag.

Ersättningsbelopp för gods, som är utmätt, skall, om borgenären det yrkar, utgivas till utmätningsmannen. Avser ersättningsbeloppet gods, som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet, där part det äskar, utgivas tiU överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i 160 § utsökningslagen är för där avsett fall stadgat.

I fråga om rätt för borgenär, som har panträtt i fastighet eller i tomträtt, att njuta betalning ur brandskadeersättning gäller, i stället för föreskrifterna i 56 och 57 §§ samt första och andra styckena i förevarande paragraf, vad som finnes stadgat i 86—88 §§ samt i särskild lag.

Har anmälan om inteckningshavarens namn och adress gjorts hos försäkringsgivaren, vare uppsägning av försäkringsavtalet eller avtalad ändring däri utan inverkan å den rätt, som tillkommer inteckningshavaren på grund av försakringsfall, som inträffar, innan en månad förflutit efter det han underrättats om uppsägningen eller ändringen; och skall sådan underrättelse anses meddelad, då den i rekommenderat brev avsänts under den uppgivna adressen.

• SenasteJydelse 1967: 264.

Har anmälan om namn och adress för borgenär, som har panträtt i fastighet, gjorts hos försäkringsgivaren, vare uppsägning av försäkringsavtalet eller avtalad ändring däri utan inverkan å den rätt, som tillkommer borgenären på grund av försäkringsfall som inträffar, innan en månad förflutit efter det han underrättats om uppsägningen eller ändringen; och skall sådan underrättelse anses meddelad, då den i rekommenderat brev avsänts under den uppgivna adressen.

Nuvarande lydelse

Varder premie i rätt tid ej er-lagd av försäkringstagaren, må försäkringsgivaren ej gent emot inteckningshavare, vars namn och adress blivit hos honom anmälda, åberopa försäkringstagarens dröjsmål till befrielse från ansvarighet, med mindre inteckningshavaren underrättats, att premien är ogulden, och därefter en vecka förflutit.

Ej må eljest försäkringsgivare tUl befrielse från ansvarighet gent emot inteckningshavare åberopa omständighet, som beror av annan än denne.

Föreslagen lydelse

Varder premie i rätt tid ej er-lagd av försäkringstagaren må försäkringsgivaren ej gent emot borgenär, vars namn och adress blivit hos honom anmälda, åberopa försäkringstagarens dröjsmål till befrielse från ansvarighet, med mindre borgenären underrättats, att premien är ogulden, och därefter en vecka förflutit.

Ej må eljest försäkringsgivare till befrielse från ansvarighet gent emot borgenär åberopa omständighet, som beror av annan än denne.

Vad i 86 och 87 ## stadgas om inteckningshavare gälle ock den, som för ogulden köpeskilling äger fordran med förmånsrätt, som avses i 11 kap. 2 § jordabalken.

Har någon för fordran inteckning i tomträtt eller vattenfallsrätt, och är brandförsäkring tagen å byggnad eller annat, som hör tUl tomträtten eller vatlen-fallsrätten, vare i fråga om inteckningshavarens rätt på grund av försäkringen bestämmelsema i 86 och 87 §§ likaledes tillämpliga.

Har borgenär panträtt i tomträtt och är brandförsäkring tagen å byggnad eller annat, som hör tUl tomträtten, vare i fråga om borgenärens rätt på grand av försäkringen bestämmelserna i 86 och 87 §§ tillämpliga.

7§

Nuvarande lydelse

Vad nya lagen i 86—88 §§ stadgar om inteckningshavares rätt på grand av brandförsäkring å byggnad skall i fråga om ersättning för brandskada, som inträffat efter det nya lagen trätt i kraft, äga tUlämpning utan hinder av att försäkringsavtalet slutits tidigare eUer inteckningen blivit tidigare sökt.

Föreslagen lydelse

Vad nya lagen i 86—88 §§ stadgar om panträttshavares rätt på grund av brandförsäkring å byggnad skall i fråga om ersättning för brandskada, som inträffat efter det nya lagen trätt i kraft, äga till-lämpning utan hinder av att försäkringsavtalet slutits tidigare eller inteckningen blivit tidigare sökt.

3§i

Nuvarande lydelse

Avbetalning å huvudstol eller räntebetalning, som av gäldenär eller med hans vetskap gjord är, så ock annat gäldenärs erkännande av fordringens tillvaro, gälle såsom hade fordringen hos honom bevakad blivit. Beslut, varigenom ansökan om inteckning som ej avser fast egendom eller tomträtt bi-faUes eller förklaras vilande, eller

' Senaste lydelse 1970: 1003.

Föreslagen lydelse

Avbetalning å huvudstol eller räntebetalning, som av gäldenär eller med hans vetskap gjord är, så ock annat gäldenärs erkännande av fordringens tillvaro, gälle såsom hade fordringen hos honom bevakad blivit. Beslut, varigenom ansökan om inteckning som ej avser fast egendom, tomträtt, skepp eller skeppsbygge bifalles eller för-

Är borgenärs fordran intecknad i fartyg eller luftfartyg, eller har han lös egendom såsom pant eller eljest tmder panträtt i handom; njute han ur den egendom, som sålunda häftar, betalning, ändå att: han ej, efter kaUelse å okända borgenärer, sin fordran angiver. Om rätt till kvittning för genfordran vare ock lag som i 7 § sägs ändå att den fordran ej blivit efter sådan kallelse angiven.

Är borgenärs fordran intecknad i luftfartyg, eller har han lös egendom såsom pant eUer eljest under panträtt i handom; njute han ur den egendom, som sålunda häftar, betalning, ändå att han ej, efter kallelse å okända borgenärer, sin fordran angiver. Om rätt tUl kvittning för genfordran vare ock lag som i 7 § sägs ändå att den fordran ej blivit efter sådan kallelse angiven.

Nuvarande lydelse

Ansökan om dödande av handling skall, skriftligen avfattad, ingivas tUl rätten i den ort, där förpliktelsen skall fuUgöras, eUer, om sådan ort ej är nämnd i handlingen, till den rätt, där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Då fråga är om pantbrev, göres ansökningen hos den rätt under

" Senaste lydelse 1970: 1003. • Senaste lydelse 1970: 1012.

Föreslagen lydelse

Ansökan om dödande äv handling skall, skriftUgen avfattad, ingivas till rätten i den ort, där förpliktelsen skall fullgöras, eller, om sådan ort ej är nämnd i handlingen, till den rätt, där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål, som angå gäld i aUmänhet. Då fråga är om pantbrev på grund av inteckning i fastighet el-

Nuvarande lydelse

vUken fastigheten lyder. Ansökan om dödande av intecknad fordringshandling göres hos rätten i den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet är.

Föreslagen lydelse

ler tomträtt, göres ansökningen hos den rätt under vilken fastigheten lyder. / fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge göres ansökningen hos rätten i skeppets hemort eller i den ort där bygget utföres. Ansökan om dödande av intecknad fordringshandling göres hos rätten i den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet är.

Ansökan om dödande av konossement skall ingivas tiU rätten i godsets bestämmelseort.

Aro enligt vad nu är sagt flera domstolar behöriga, må ansökningen göras vid vUken som helst av dem.

13 §2

Hava tio år förflutit från det pantbrev eUer annan inteckningshandling, om vilken det ej är känt var den finnes, blivit uppvisad för anteckning om iimehav eUer eljest företedd i inteckningsärende och vill den intecknade egendomens ägare äska att inteckningen, ehuru han ej kan förete handlingen, måtte dödas, göre ansökan därom, då fråga är om pantbrev, hos den rätt, under vilken fastigheten lyder, och eljest hos rätten i den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet är. Kan det antagas att pantbrev tUlkommit på sådant sätt eller kommit ur ägarens hand under sådana omständigheter som utesluter gUtig pantsättning, må ansökan göras utan hinder av att nyss angivna tid ej förflutit. Sedan ansökningen, där så ske kan, på sätt om stämning i tvistemål är stadgat delgivits den senast antecknade innehavaren av handlingen, utfärde rätten offentlig stämning, som skaU kungöras på sätt i 6 § sägs samt innehålla beskrivning av handlingen ävensom tUlkännagivande att, om någon innehar handlingen eller har kännedom om att den finnes i behåll,

• Senaste lydelse 1970:1012.

Hava tio år förflutit från det pantbrev eUer annan inteckningshandling, om vilken det ej är känt var den finnes, blivit uppvisad för anteckning om innehav eller eljest företedd i inteckningsärende och vill den intecknade egendomens ägare äska att inteckningen, ehura han ej kan förete handlingen, måtte dödas, göre ansökan därom, då fråga är om pantbrev, hos den rätt, under vilken fastigheten lyder eller i skeppets hemort eller i den ort, där skeppsbygget utföres, och eljest hos rätten i den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet är. Kan det antagas att pantbrev tillkommit på sådant sätt eller kommit ur ägarens hand under sådana omständigheter som utesluter giltig pantsättning, må ansökan göras utan hinder av att nyss angivna tid ej förflutit. Sedan ansökningen, där så ske kan, på sätt om stämning i tvistemål är stadgat delgivits den senast antecknade innehavaren av handlingen, utfärde rätten offentlig stämning, som skall kungöras på sätt i 6 § sägs samt uinehålla beskrivning av handlingen ävensom tUlkännagivande att, om någon in-

LU 1973: 22 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han bör därom, vid äventyr att in- nehar handlingen eller har känneteckningen eljest dödas, hos rätten dom om att den finnes i behåll, göra anmälan sist å dag som för han bör därom, vid äventyr att ärendets fullföljande utsattes. Så- inteckningen eljest dödas, hos rätdan dag må ej sättas tidigare än ten göra anmälan sist å dag som sex månader efter kungörelsens för ärendets fullföljande utsattes, införande i allmänna tidningarna. Sådan dag må ej sättas tidigare än

sex månader efter kungörelsens införande i allmänna tidningama.

Fullföljes ej ansökningen å utsatt dag, vare den förfallen.

Finner rätten, vid prövning av ansökningen, någon omständighet ej hava förekommit som utgör skälig anledning att låta inteckningen fortfarande gälla, förordne rätten att inteckningen må, på därom hos vederbörande inskrivningsmyndighet gjord ansökan, dödas utan handlingens företeende.

Rätten skaU undertätta inskrivningsmyndigheten om ansökan som i första stycket sägs för anteckning i fastighetsboken eUer annan inskrivningsbok varom fråga är. Vad nu sagts om ansökningen skaU ock gälla rättens slutliga utslag i ärendet; dock må, då ansökningen avslagits, anteckning ej verkstäUas förrän utslaget vunnit laga kraft.

14 §3 Bestämmelsema i 1—10 §§ äga, såvitt de angå pantbrev, motsvarande tillämpning i fråga om vUandebevis. Bestämmelserna i 13 § om dödande av inteckning äga motsvarande tillämpning i fråga om vilandeförklarad inteckningsansökan.

Bestämmelserna i 10 och 13 §§ om annan inskrivningsbok än fastighetsbok äga, i fråga om pantbrev för skepps- eller skeppsbygg-nadsinteckning, motsvarande till-lämpning på skepps- och skepps-byggnadsregistren.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

10 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom förordnas, att 55 § lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag och enkla bolag skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55   §1
Vad i denna lag är föreskrivet        Vad i denna lag är föreskrivet
skall ej äga tUlämpning å aktie-      skall ej äga tillämpning å aktie
bolag eller rederier.              bolag eller partrederi.

' Senaste lydelse 1970: 1012. ' Senaste lydelse 1903: 101.

Om för fordran som avses i första stycket skriftligen upplåtits panträtt i fast egendom, kan borgenären genom lagsökning söka betalning ur egendomen. Har borgenären för fordringen inteckning i fartyg eller luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg eller företagsinteckning, kan han genom lagsökning söka betalning ur den egendom vari inteckningen gäller.

Om för fordran som avses i första stycket skriftUgen upplåtits panträtt i fast egendom, skepp eller skeppsbygge, kan borgenären genom lagsökning söka betalning ur egendomen. Har borgenären för fordringen inteckning i luftfartyg eller reservdelar tUl luftfartyg eller företagsinteckning, kan han genom lagsökning söka betalning ur den egendom vari inteckningen gäller.

Vad i denna lag sägs om gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt andra stycket på ägaren av den egendom ur vilken betalning sökes.

2 §

Lagsökning skall göras skriftii-gen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla uppgift om borgenärens namn, personnummer, yrke, hemvist, postadress och telefonnummer samt gäldenärens namn och, där sä kan ske, dennes personnummer, yrke, hemvist, postadress och telefonnummer, så ock fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären an-give ock de omständigheter som betinga rättens behörighet, om

Lagsökning skall göras skriftligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla uppgift om borgenärens namn, personnummer, yrke, hemvist, postadress och telefonnummer samt gäldenärens namn och, där så kan ske, dennes personnummer, yrke, hemvist, postadress och telefonnummer, så ock fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären an-give ock de omständigheter som betinga rättens behörighet, om

LU 1973: 22 80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna ej framgår av vad eljest an- denna ej framgår av vad eljest an
föres. Vid ansökningen skall fogas   föres. Vid ansökningen skall fogas
styrkt avskrift av handUng vara      styrkt avskrift av handling vara
fordringen grundas och, då betal-   fordringen grandas och, då betal
ning enligt 1 § andra stycket sökes ning enUgt 1 § andra stycket sökes
ur fast egendom, av handling var-   ur fast egendom, skepp eller
igenom panträtt i egendomen upp- skeppsbygge, av handling varige-
låtits.                                 nom panträtt i egendomen upp
låtits.

Ansökningen skaU jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet, ombesörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift, och gäUe den i målet lika med huvudskrift.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Om inteckningshandling som rör fartyg vid ikraftträdandet utgör pant för fordran, får lagsökning äga rum enligt 1 § andra stycket första punkten i dess nya lydelse, även om fordringen ej grundas på skriftiigt bevis eller panträttsupplåtelsen ej skett skriftligen. Målet skall hänskjutas tUl rättegång, om det görs invändning som hänför sig tUl fordringen eller panträttsupplåtelsen samt borgenärens rätt är stridig.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingari skall införas en ny paragraf, 22 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 a § Handling angående skeppsbygg-nadsavtal vilken inkommit till den registermyndighet som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1) i ärende om registrering eller inskrivning må, såvitt den avser pris och betalningsvillkor, ej utan samtycke av parterna i avtalet utlämnas förrän tio år förflutit från den dag handlingen inkom.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar. ' Lagen omtryckt 1971: 203.

LU 1973: 22 81

13 Förslag till

Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

Härigenom förordnas, att 11 kap. 3 och 4 §§ luftfartslagen (1957: 297) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 3 §1
Borgenär, som har fordran å Borgenär, som har fordran å
bärgarlön eller å ersättning för bärgarlön eUer å ersättning för
kostnader som avses i 2 §, njute kostnader som avses i 2 §, njute
i fartyget eUer godset luftpanträtt i fartyget eUer godset luftpanträtt
med förmånsrätt enligt 4 § första med förmånsrätt enligt 4 § för-
stycket i förmånsrättslagen (1970: månsrättslagen (1970: 979), så-
979), såframt bärgarlönen eller er- framt bärgarlönen eller ersättning
sättningen hänför sig tUl åtgärder en hänför sig tUl åtgärder vilka
vilka slutförts här i riket. slutförts här i riket.

I första stycket avsedda fordringar skola, var i förhåUande tUl fordringens belopp, njuta lika rätt om de härröra av samma händelse; eljest skaU yngre fordran äga företräde framför äldre.

Utan borgenärens samtycke må icke, innan betalning för dennes fordran gnidits eller säkerhet därför blivit ställd, luftfartyget lämna det ställe, där åtgärderna för bärgningen eller bevarandet slutfördes, eller godset av ägaren tagas i besittning.

11 kap. 4 §

Angående luftpanträttshavares Luftpanträtt omfattar ej ersätt-

rätt till ersättning, som utgår på ning, som på grund av försäkring
grund av tagen försäkring, är sär- eller eljest utgår för skada på luft
skilt stadgat. fartyget eller godset.

Har luftfartygets eller godsets ägare på annan grund fordran å ersättning för skada å egendomen, skall luftpanträtt i egendomen tilllika omfatta sådan fordran; och skall i nu angivet hänseende vad i 272 och 279 ## sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om luftpanträtt som
uppstått före ikraftträdandet och skaU därvid den i 11 kap. 4 § upp
tagna hänvisningen till 272 och 279 §§ sjölagen avse sistnämnda båda
lagrum i deras lydelse före ikraftträdandet av lagen ( ) om änd-

ring i sjölagen (1891: 35 s. 1).

• Senaste lydelse 1971: 984.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »73 730048