Lagutskottets betänkande nr 22 år 1973

LU 1973: 22

Nr 22

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1973:42 med förslag till lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)
m. m. (sjöpanträtt och skeppshypotek m. m.).
Propositionen

I propositionen 1973: 42 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag
ur statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll
föreslagit riksdagen att

dels anta följande i propositionen framlagda och i bilaga till detta
betänkande redovisade förslag till

1) lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1),

2) lag om ändring i lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser om
gåva,

3) lag om ändring i handelsbaden,

4) lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning,

5) lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979),

6) lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

7) lag om ändring i lagen (1927: 78) angående införande av lagen
om försäkringsavtal,

8) lag om ändring i förordningen (1862: 10) om tioårig preskription
och om kallelse å okända borgenärer,

9) lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen
handling,

10) lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808),

11) lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297),

12) lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,

13) lag om ändring i lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag och enskilda
bolag,

dels godkänna de den 27 maj 1967 i Bryssel antagna internationella
konventionerna om sjöpanträtt och fartygshypotek och om inskrivning
av rätt till fartyg under byggnad, den förstnämnda konventionen dock
med de förbehåll som avses i dess artikel 14.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ändringar främst i sjölagen
(1891: 35 s. 1). Sjölagsförslaget grundar sig på ett av sjölagskommittén
utarbetat förslag, vilket i vissa delar har tillkommit i nordiskt kommit 1

Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 22

tésamarbete. Genom de föreslagna sjölagsändringarna införlivas med
svensk rätt 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek
och 1967 års konvention om inskrivning av rätt till fartyg
under byggnad. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner dessa
konventioner.

Sjölagsförslaget innebär bl. a. följande. De nuvarande bestämmelserna
om vad som krävs för att ett fartyg skall anses som svenskt liberaliseras.
Regler införs om vad som är tillbehör till fartyg och fartyg
under byggnad. En i flera hänseenden ny ordning skapas för registrering
av, inskrivning av äganderätt till och inteckning i svenska fartyg.
Sålunda ersätts det nuvarande, hos sjöfartsverket förda fartygsregistret
och den av inskrivningsdomare i Stockholms domsaga förda boken
över fartygsinteckningar med ett för registrering av och inteckning i
större fartyg (skepp) gemensamt register och en förteckning över vissa
mindre fartyg (båtar). Vidare införs en ny, på konventionen om inskrivning
av rätt till fartyg under byggnad grundad ordning för registrering
av, inskrivning av äganderätt till och inteckning i fartyg under byggnad.
Ett särskilt register föreslås bli inrättat för detta ändamål. De nya
registren — skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnadsregistret —
skall föras hos en för landet gemensam registermyndighet, som Kungl.
Maj:t utser. Betydelsefulla rättsverkningar knyts till inskrivning i dessa
register av rätt till skepp eller skeppsbygge. På grundval av den nyssnämnda
sjöpantsrättskonventionen revideras reglerna om sjöpanträtt
m. m. i fartyg och fartyg under byggnad. Sjölagens regler om sjöpanträtt
i last berörs också av de föreslagna ändringarna. De nuvarande
ålderdomliga sjölagsbestämmelsema om partrederi moderniseras.

Sjölagsförslaget för med sig omfattande redaktionella ändringar i
sjölagen.

Propositionen tar vidare upp förslag till sådana ändringar i vissa
andra lagar som föranleds av sjölagsförslaget.

Kungl. Maj:t föreslås få bestämma när den nya lagstiftningen skall
träda i kraft.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de den 27 maj 1967
i Bryssel antagna internationella konventionerna dock med av Kungl.
Maj:t föreslagna förbehåll. Utskottet har ingen erinran mot innehållet
i de framlagda lagförslagen. Redaktionell rättelse förordas emellertid
i 267 § sjölagen.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. godkänner de den 27 maj 1967 i Bryssel antagna internatio -

LU 1973: 22

nella konventionerna om sjöpanträtt och fartygshypotek och
om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad, den förstnämnda
konventionen dock med de förbehåll som avses i
dess artikel 14,

2. för sin del antar det i propositionen 1973: 42 framlagda förslaget
till lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) dock med
av utskottet i bilagan till detta betänkande föreslagen ändring
av 267 § i lagförslaget,

3. antar de i propositionen framlagda och i det föregående under

2)—13) redovisade lagförslagen.

Stockholm den 17 oktober 1973

På lagutskottets vägnar

DANIEL WIKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Svedberg (s), Svanström
(c), Sundelin (s), fröken Anderson i Lerum (s), herr Hammarberg (s),
fru Åsbrink (s), fru Lundblad (s), herrar Andersson i Södertälje (s),
Winberg (m), Israelsson (vpk), Olsson i Sundsvall (c), Enlund (fp) och
Söderström (m).

1 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom förordnas i fråga om sjölagen (1891: 35 s. I)1
dels att 5 a § skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 276 och 284 §§ skall utgå,
dels att nuvarande 254—263 §§ och 284 § skall betecknas 234—
243 §§ respektive 347 §,
dels att 1—24, 69, 113, 254—263, 267—284, 305, 314, 336—338 §§,
nya 235—239, 241 och 242 §§, rubrikerna till 2, 10 och 11 kap. samt
rubrikerna närmast före 267 och 281 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sextiotvå nya paragrafer, 25—57, 233,
244—253, 264—266, 285—293 och 348—353 §§, samt närmast före

1, 2, 3, 6, 9, 11, 13, 16, 18, 25, 244, 251, 255, 261, 264, 270, 271, 275,
278, 348 och 349 §§ nya rubriker, allt av nedan angivna lydelse,
dels att 40—57 §§ skall bilda ett nytt 3 kap. med rubrik av nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas, närmast före 344 § rubriken ”Atomskada”,
närmast före 345 § rubriken ”Vissa bestämmelser om sjömän
m. m.” och närmast före 347 § rubriken ”Preskription av vissa sjöfordringar”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

FÖRSTA KAPITLET
Om fartyg

Fartygs nationalitet
1 §a

Fartyg anses såsom svenskt och
är berättigat att föra svensk flagg,
om det till mer än hälften äges av
svensk medborgare eller svensk
juridisk person. Konungen eller,
efter Konungens bemyndigande,
sjöfartsverket kan medgiva att annat
fartyg, vars drift står under
avgörande svenskt inflytande, skall
anses såsom svenskt och vara berättigat
att föra svensk flagg.

För svenskt fartyg utfärdas nationalitetshandling
enligt bestämmelser,
som Konungen meddelar.

1 Senaste lydelse av
254 § 1964: 85
260 § 1964: 85
263 § 1964: 85.

* Senaste lydelse 1906:19.

Fartyg skall anses såsom
svenskt, när det antingen till minst
två tredjedelar äges av svenska
undersåtar eller ock tillhör ett
aktiebolag, vars styrelse har sitt
säte här i riket och består av aktieägare,
de där äro svenska undersåtar.
Huvudredare skall alltid
vara svensk undersåte och bosatt
här i riket.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Fartygsregister

2 §3

Över alla svenska fartyg, vilka
äro avsedda att nyttjas till handelssjöfart
eller resandes fortskaffande
och äga en bruttodräktighet
av tjugu registerton eller därutöver,
skall föras register, innehållande
för varje sådant fartyg de
uppgifter, som prövas nödiga för
fartygets säkra urskiljande, så ock
upplysning angående äganderätten
till fartyget, beskaffenheten av
inskriven ägares fång samt tiden
då fartyget i registret införts eller
förändring i äganderätten inskrivits;
skolande, sedan fartyg i registret
antecknats, därom utfärdas
bevis, som bör åtfölja fartyget.

Då fartyg anmäles till införande
i registret, skall företes intyg, som
utmärker, när, var och av vem
fartyget är byggt, eller, där fartyget
varit i utländsk ägo, visas, att
utländsk ägares rätt övergått å den,
som till registret anmäles såsom
ägare. Vid fartygs införande i
registret skall visst nummer tilldelas
fartyget; och må det nummer
ej sedermera ändras eller tillläggas
annat fartyg. Varder fartyg,
som ur registret avförts, däri ånyo
upptaget, behålle det sitt förra
nummer. Göres anmälan om förändring
i äganderätten till fartyg,
som är i registret infört, men finnes
den, vilken såsom ägare anmäles,
ej kunna i sådan egenskap
inskrivas, skall ändock i registret
göras anteckning, som utvisar hans
namn, det uppgivna fångets beskaffenhet
samt dagen då anmälan
skett. Fartyg, som blivit i registret
infört, må ej därur avföras i annat
fall än då fartyget förolyckats,
upphuggits eller annorledes förstörts,
eller enligt 258 § må anses
förlorat, eller efter timad skada
förklaras icke vara iståndsättligt,
eller ock upphört att vara svenskt.

* Senaste lydelse 1965: 720.

Fartyg, vars skrov har en största
längd av minst tolv meter och
en största bredd av minst fyra meter,
betecknas skepp. Annat fartyg
kallas båt.

över svenska skepp föres ett
skeppsregister. Över båtar föres
i den omfattning Konungen bestämmer
ett båtregister, över
skepp under byggnad i Sverige föres
ett skeppsbyggnadsregister.

Skepps- och båtregistren samt
skeppsbyggnadsregistret föras av
myndighet, som Konungen bestämmer
(registermyndigheten).
Registermyndigheten förestås av en
inskrivningsdomare. Denne skall
vara lagfaren. Efter Konungens
förordnande få registren föras med
användning av automatisk databehandling.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Vill ägare av svenskt fartyg, som
ej på grund av vad här förut blivit
stadgat skall vara i fartygsregistret
upptaget, låta det i registret
införas, vare därtill berättigad;
och skall, där fartyget varder
till registrering anmält, vad
här förut är i avseende å registreringspliktigt
fartyg stadgat äga
tillämpning.

Vidare föreskrifter, huru fartygsregister
skall vara inrättat och
registrering ske, meddelas av Konungen.

Har den, för vars räkning fartyg
bygges, för byggnadens verkställande
givit eller utfäst sig att
giva varvsägaren eller byggmästaren
förskott av penningar eller
byggnadsämnen, äge han, när avhandling
därom upprättats, att låta
den intagas i protokollet hos Stockholms
tingsrätt. Han njuter sedan
förmånsrätt enligt 4 § andra stycket
förmånsrättslagen (1970: 979).

Föreslagen lydelse

Fartygs tillbehör
§4

Till fartyg med dess skrov och
styrinrättning hör fast inredning
och annan till stadigvarande bruk
för fartyget ägnad utrustning samt
sådan reservdel som varaktigt förvaras
ombord, allt i den mån fartyget
är försett därmed i fartygsägarens
intresse.

Utrustning för radiosamband eller
navigering räknas dock icke
som tillbehör, om den tillhör annan
än fartygsägaren eller annan
än denne har rätt därtill på grund
av äganderättsförbehåll eller förvärvsvillkor
som är att jämställa
därmed.

4 §s

Fartygs ägare åligge att bestämma
den ort inom riket, vilken skall
vara fartygets hemort, samt att
därom göra anmälan, om fartyget
är sådant, som jämlikt 2 § skall införas
i fartygsregistret, hos den
myndighet, vilken förer registret,
men eljest hos polismyndigheten i
den ort, som bestämts till hemort.
Angående hemorten skall för fartyg,
vilket bör införas i fartygsregistret,
anteckning ske å det i 2 §

* Senaste lydelse 1971: 1047.

• Senaste lydelse 1964: 658.

Bestämmelserna i 3 § ha motsvarande
tillämpning i fråga om
fartyg under byggnad. Därvid anses
registrerat skeppsbygge vara
försett även med material, maskineri
och annan utrustning som
finnes på tillverkarens område och
genom märkning eller på annat
sätt otvetydigt framstår som avsedd
att införlivas med skeppet.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse
omförmälda bevis, men eljest utfärdas
särskilt bevis av den myndighet,
hos vilken anmälan skett.

Har fartygs ägare underlåtit att
göra sådan anmälan, som nu är
sagd, skall hans hemvist anses vara
fartygets hemort.

Ej må andel i fartyg utan samtliga
delägares medgivande överlåtas
till någon, som icke är svensk
undersåte, därest till följd av sådan
överlåtelse fartyget skulle upphöra
att vara svenskt; sker det,
vare överlåtelsen ogill, även om
andelen blivit såld efter utmätning
eller under konkurs.

Får utländsk man genom arv,
testamente eller gifte lott i svenskt
fartyg, eller varder svensk delägare
i sådant fartyg främmande
makts undersåte, och skulle till
följd av fånget eller den timade
förändringen fartyget upphöra att
vara svenskt, åligge sådan delägare
att till svensk undersåte överlåta
så stor del i fartyget, att dess
egenskap av svenskt må kunna
bevaras. Har icke inom tre månader,
efter det fånget skedde eller
förändringen timade, sådan överlåtelse
ägt rum så ock blivit, där
fartyget är registrerat, hos vederbörande
myndighet anmäld, men
eljest övriga delägare kungjord;
äge envar av samma delägare låta
genom utmätningsmannen i fartygets
hemort i den ordning, som för
försäljning av utmätt fartyg är föreskriven,
för ägarens räkning försälja
den lott i fartyget, som, på
sätt ovan är nämnt, kommit i utländsk
mans ägo.

Föreslagen lydelse

;«

Rätt till tillbehör till fartyg eller
fartyg under byggnad får ej ens i
förhållande till fartygets eller byggets
ägare göras gällande särskilt.

Överlåtelse av utrustning, som
utgör tillbehör till fartyg eller fartyg
under byggnad, gäller ej i något
fall mot tredje man förrän utrustningen
skiljes från fartyget eller
bygget så att detta icke längre
kan anses vara försett med utrustningen.

5 a g*

Fartyg skall, när det nyttjas till
sjöfart, vara sjövärdigt, försett
med erforderliga anordningar till
förebyggande av ohälsa och

• Senaste lydelse 1906: 19.

7 Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

olycksfall, bemannat på betryggande
sätt, tillräckligt provianterat
och utrustat samt så lastat eller
barlastat att säkerheten för fartyg,
liv eller gods ej äventyras.

Om säkerheten på fartyg gälla
särskilda bestämmelser.

Fartyg, som lidit skada, skall anses
icke vara iståndsättligt, ej endast
när iståndsättning är omöjlig
eller, om iståndsättningen måste
äga rum på annan ort, fartyget
icke kan föras dit, utan även i det
fall att fartyget ej är värt att
iståndsättas.

Bestämmelser om besiktning
för utrönande av fartygs iståndsättlighet
meddelas i 12 kap.

ANDRA KAPITLET
Om redande i fartyg

Redare svare, där ej i denna lag
annorlunda stadgas, personligen
och utan begränsning för de förpliktelser,
han själv eller genom
annan ingår eller ådrager sig med
avseende å fartyget.

För skada, som av befälhavare,
någon av besättningen eller lots
genom fel eller försummelse i
tjänsten åstadkommes, vare redaren
ansvarig. Samma lag vare, om
eljest skada åstadkommes av någon,
som, utan att tillhöra be -

Föreslagen lydelse

Fartygs identifiering
§8

Skepp, som införes i skeppsregistret,
skall ha namn. Detta bestämmes
av ägaren. Namnet skall
tydligt skilja sig från andra
skeppsnamn i registret och får ej
otillbörligt gripa in i särpräglat
namnskick, som brukas av annan
skeppsägare.

Namnet får ändras endast om
skeppet eller större andel däri
än hälften övergår till ny ägare
eller särskilda skäl föreligga.

§°

Svenskt fartyg skall ha hemort
i Sverige. Ägaren bestämmer
hemorten.

Har hemort ej anmälts till registermyndigheten,
anses den ort
i Sverige där ägaren har sitt hemvist
eller, om han saknar hemvist
här eller fartyget äges av flera,
Stockholm vara fartygets hemort.

§10

Fartyg, som införes i skeppseller
båtregistret, skall ha igenkänningssignal.
För skepp utgöres
denna av signalbokstäver. Beteckning
för fartygs identifiering skall
såvitt möjligt överensstämma med
igenkänningssignalen.

• Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 288).

• Senaste lydelse 1928: 161 Ofr 1938: 468).
“ Senaste lydelse 1936: 276 (jfr 1938: 469).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

sättningen, på grund av redares
eller befälhavares uppdrag utför
arbete i fartygets tjänst.

Vad redare sålunda nödgas utgiva
äge han söka åter av den,
som vållat skadan.

Om redares frihet från ansvarighet
i vissa fall stadgas nedan i
122 och 171—173 §§, så ock i
lag i anledning av Sveriges tillträde
till 1924 års internationella
konvention rörande konossement.

Föreslagen lydelse

Konungen meddelar närmare
föreskrifter om fartygs identifiering.

Fartygs skick
9§“

Åro flera redare i ett fartyg,
svare envar för rederiets förbindelser
allenast i förhållande till
sin lott i fartyget.

Fartyg skall, när det hålles i
drift, vara sjövärdigt, försett med
behövliga anordningar till förebyggande
av ohälsa och olycksfall,
bemannat på betryggande
sätt, tillräckligt provianterat och
utrustat samt så lastat eller barlastat
att säkerheten för fartyg,
liv eller gods ej äventyras.

Om säkerheten på fartyg finnas
särskilda bestämmelser.

10 §

För rederi skall utses en huvudredare.

I sak, som angår rederiet, må
huvudredaren sökas. År huvudredare
ej vald, äge den, som vill
söka rederiet, instämma vilken han
vill av redarne att för rederiet
svara.

Fartyg, som lidit skada, skall
anses icke vara iståndsättligt, ej
endast när iståndsättning är omöjlig
eller, om iståndsättningen måste
äga rum på annan ort, fartyget
icke kan föras dit, utan även i det
fall att fartyget ej är värt att
iståndsättas.

På begäran av ägaren skall fartyg,
som ej är iståndsättligt, säljas
såsom efter utmätning för fordran
med bästa rätt.

Om besiktning för utrönande av
fartygs iståndsättlighet finnas bestämmelser
i 12 kap.

ANDRA KAPITLET
Om skeppsregistrering

Registrering

11 §

1 förhållande till tredje man äge Svenskt skepp skall vara infört i
huvudredaren i kraft av sitt upp- skeppsregistret. Konungen kan

“ Senaste lydelse 1928: 161 Gfr 1938: 468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

drag sluta alla avhandlingar och
ingå alla förbindelser, vilka rederirörelsen
vanligen medför; han
äge sålunda antaga och avsätta befälhavare
samt meddela honom
föreskrifter, uppbära medel, som
för rederiets räkning inflyta, ävensom
företräda rederiet inför rätta.
Utan särskilt bemyndigande äge
huvudredaren icke upplåna penningar
i rederiets namn eller sälja
eller förpanta fartyget eller därå
taga försäkring.

Har rederiet genom särskild föreskrift
inskränkt den befogenhet,
vilken sålunda tillkommer huvudredaren,
vare rederiet ej berättigat
att åberopa sådan inskränkning
mot tredje man i annat fall,
än då denne ej varit i god tro.

Beslut i rederiets angelägenheter
må ej av redarne fattas utan
vid allmänt sammanträde, därtill
kallelse blivit i tidning inom orten
minst åtta dagar förut kungjord
eller annorledes delgivits samtliga
redarne. Utebliver redare från
sammanträde, nöje han sig åt de
närvarandes beslut.

Vid omröstning beräknas varje
redares röstetal efter den andel,
han äger i fartyget, och gälle såsom
beslut vad de säga, vilkas andelar
tillsammanstagna äro de
största. Hava vid val av huvudredare
två eller flera erhållit röster
för lika andelar vardera, skilje
lotten dem emellan, men eljest
gälle vid lika röstetal den mening,
huvudredaren omfattar. Beslut,
som strider mot gällande rederiavtal
eller angår ämne, vilket faller
utom rederiets ändamål, vare
ej gällande utan att det av samtliga
redarne biträdes.

Vid sammanträde skall föras
protokoll, vilket därefter hos huvudredaren
förvaras. Av protokollet
äge envar redare rätt att
taga avskrift.

Föreslagen lydelse

dock förordna att skepp, som äges
av staten samt är avsett uteslutande
för statsändamål och icke
för affärsdrift, ej skall vara infört
i registret.

Skepp under byggnad i Sverige
får införas i skeppsbyggnadsregistret.
Registrering får äga rum
även innan bygget påbörjats, förutsatt
att detta genom byggnadsnummer
och ritning eller annorledes
kan identifieras på betryggande
sätt.

Skepp registreras under sin igenkänningssignal.
Skeppsbygge registreras
under signalbokstäver.
Dessa skola tilldelas det fullbordade
skeppet som igenkänningssignal,
om skeppet införes i skeppsregistret.
Tilldelad registerbeteckning
får ej ändras.

Den som med äganderätt förvärvat
skepp, som är registreringspliktigt
i hans hand men ej infört
i skeppsregistret, skall inom en
månad från förvärvet anmäla
skeppet för registrering. Om förvärvet
skett under villkor, som innefattar
äganderättsförbehåll eller
är att jämställa därmed, skall anmälan
göras inom en månad från
det förbehållet eller villkoret upphörde
att gälla.

Ågare av skepp, som är svenskt
och under byggnad, skall anmäla
skeppet för registrering i skeppsregistret
inom sex månader från
det skeppet blivit sjösatt. Registermyndigheten
kan medgiva uppskov,
om särskilda skäl föreligga.

Skeppsbygge anmäles för registrering
av ägaren.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Där ej tvingande omständigheter
hindra, åligge huvudredaren att
till överläggning sammankalla
medredarne eller annorledes inhämta
deras föreskrift, när viktiga
angelägenheter förekomma, såsom
när fråga uppstår om väsentlig
förändring med avseende å den
fart, vari fartyget användes, eller
betydligare reparation å fartyget.

Huvudredaren kan när som helst
skiljas från sin befattning genom
beslut av redarne i den ordning,

12 § bestämmer; äger han själv
hälften i fartyget eller därutöver,
må domstol på medredares käromål
skilja honom från befattningen,
om giltiga skäl därtill äro.

Föreslagen lydelse
Inskrivning
§

Förvärv av skepp eller skeppsbygge
inskrives på grundval av registrering
enligt 11 §.

Bestämmelserna i första stycket
och 14—38 §§ om skepp eller
skeppsbygge ha motsvarande tilllämpning
i fråga om andel i sådan
egendom.

Den som med äganderätt förvärvat
skepp eller registrerat
skeppsbygge skall inom tid, som
angives i 12 §, söka inskrivning
av sin rätt. Skeppsbygge kan dock
i stället anmälas för avregistrering
enligt 16 §. Den som gör registreringsanmälan
enligt 12 § anses
därmed också söka inskrivning av
sin rätt.

Dödsbo är icke skyldigt att söka
inskrivning av sin rätt till skepp
eller registrerat skeppsbygge, som
tillhört den avlidne, i annat fall än
när boet överlåter egendomen. Sådan
inskrivning skall sökas inom
en månad från överlåtelsen eller,
om bouppteckning då ej registrerats,
från registreringen av denna.
Make, som vid bodelning tillskiftats
skepp eller registrerat skeppsbygge,
är skyldig att söka inskrivning
av sin rätt endast om egendomen
förut tillhörde andra maken.

Den som förvärvat skepp eller
skeppsbygge under villkor, som
innefattar äganderättsförbehåll eller
är att jämställa därmed, är berättigad
till inskrivning av sin villkorliga
äganderätt. Förlorar förvärvaren
sin rätt till egendomen
på grund av att förbehållet eller
villkoret göres gällande, skall inskrivningen
avföras ur registret på
ansökan av överlåtaren eller för -

värvaren.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Huvudredaren skall föra särskild
räkenskap över förvaltningen
av rederiets angelägenheter
och för denna avgiva redovisning
inför rederiet. Där ej av rederiet
annorlunda beslutes, skall redovisning
avgivas för kalenderår, inom
en månad efter dess utgång.

Redovisning skall avgivas å
sammanträde, därtill redarne kallats
på sätt 12 § bestämmer, och
skola vid sammanträdet räkenskaperna
till granskning framläggas.

Vill redare klandra redovisning,
gore det genom stämning inom
sex månader efter det redovisningen
avgavs; försittes den tid, havé
han sin rätt till klander förlorat,
utan så är att huvudredaren förfarit
svikligen.

Föreslagen lydelse

övergår i fall som avses i tredje
stycket förvärvarens eller överlåtarens
rätt till annan, har vad
som där säges och i övrigt i detta
kapitel föreskrives om inskrivning
av förvärv och verkan därav motsvarande
tillämpning.

Genom inskrivning i skeppsregistret
kan skeppsnamn, som tydligt
skiljer sig från andra skeppsnamn
i registret, på ansökan förbehållas
den som har behov därav.
Söka flera på samma inskrivningsdag
inskrivning av förbehåll om
skeppsnamn och skilja sig namnen
icke tydligt från varandra, beslutar
registermyndigheten om företräde
efter vad som finnes skäligt.

Inskrivning av förbehåll om
skeppsnamn skall avföras ur registret,
när skepp registrerats med
det namnet. Detsamma gäller, om
den som vunnit inskrivningen eller
hans rättsinnehavare begär det
eller om namnet ej inom fem år
tagits i bruk för registrerat skepp.

Avregistrering

§12

Registrerat skepp skall avregistreras,
om det

1. förolyckats, upphuggits eller
eljest förstörts;

2. försvunnit eller övergivits till
sjöss och sedan ej avhörts under
tre månader;

3. upphört att vara svenskt; eller 4.

på grund av ombyggnad eller
annan sådan ändring upphört att
vara skepp eller, utan att ändring
inträtt, finnes ej utgöra skepp.

Registrerat skeppsbygge skall
avregistreras, om det såsom skepp
överföres till skeppsregistret eller
ägaren anmäler bygget för avregistrering.
Härjämte har första

18 Senaste lydelse 1936: 276 (jfr 1938: 469).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stycket 4 motsvarande tillämpning
i fråga om skeppsbygge.

I fall som avses i första stycket
eller andra stycket andra punkten
åligger det ägaren att inom
en månad hos registermyndigheten
anmäla egendomen för avregistrering.
Har skepp till följd av överlåtelse
upphört att vara svenskt,
svarar förutvarande ägaren jämte
förvärvaren för att anmälan göres.

17 §13

Till bestridande av de utgifter,
som av rederirörelsen påkallas,
åligge envar redare att i mån av
behov bidraga i förhållande till
sin andel i fartyget. Försummar
redare att vid anfordran erlägga
beslutet bidrag och varder detta
av huvudredaren eller annan redare
förskjutet, vare den försumlige
skyldig att å förskjutna beloppet
erlägga ränta efter åtta procent
om året, tills betalning sker,
ävensom ersätta kostnaden för den
försäkring, som förskottsgivaren
må hava tagit till sin säkerhet.
Borgenären njute för sin fordran
panträtt i den försumliges andel i
fartyget och förmånsrätt till betalning
enligt 4 § tredje stycket
förmånsrättslagen (1970:979).
Han äger dessutom, i avräkning å
sin fordran, i den försumliges ställe
uppbära den utdelning, som på
dennes andel belöper.

Den här stadgade panträtt och
förmånsrätt upphör, därest icke
genom stämning betalning sökes
inom ett år efter det fordringen
uppkom.

Äges skepp, som skall avregistreras
enligt 16 § första stycket 3,
av flera och kan skeppet bevaras
som svenskt genom att delägare
gentemot meddelägare utövar rätt
som avses i 52 eller 55 §, får det
ej avföras ur skeppsregistret så
länge sådan rätt kan utövas. Bevaras
skeppet som svenskt, skall
det ej avföras ur registret utan
i stället det förvärv inskrivas som
föranlett anmälan för avregistrering.

Gäller inteckning i skepp eller
skeppsbygge, som skall avregistreras,
får egendomen ej avföras ur
registret förrän borgenär, för vars
fordran pantbrev på grund av inteckningen
utgör säkerhet, med
ingivande av pantbrevet skriftligen
samtyckt till åtgärden.

Skeppsbygge får dock avregistreras
för att överföras till skeppsregistret
utan samtycke enligt
andra stycket. För avregistrering
av skepp enligt 16 § första stycket

4 eller av skeppsbygge enligt 16 §
andra stycket andra punkten fordras
ej heller samtycke av inteckningsborgenär,
om borgenären underlåter
att söka betalning ur egendomen
inom en månad från det
registermyndigheten underrättat
honom om avregistreringsgrunden.

11 Senaste lydelse 1970: 983.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Beslutes ny resa eller reparation
av fartyget efter slutad resa, äge
redare, som ej deltagit i beslutet,
utan lösen avstå sin lott i fartyget
till övriga redare och därmed bliva
befriad från gäldande av tillskott
för beslutets verkställande. Den,
som vill sålunda avstå sin lott i
fartyget, gore därom skriftlig anmälan
hos huvudredaren inom tre
dagar efter det beslutet fattades
eller, om han då icke var tillstädes,
efter det han erhöll del av beslutet.
Den avträdda lotten skall fördelas
mellan övriga redare efter
förhållandet mellan deras andelar

i fartyget.

År å den avträdda lotten tagen
försäkring, gällande för tiden efter
dess avträdande, vare övriga
redare förbundna att mot försäkringens
övertagande, en för alla
och alla för en, gälda motsvarande
andel av premien.

Vinst och förlust, som av rederirörelsen
uppkommer, skall
fördelas å redarne i förhållande
till envars andel i fartyget.

Finnes enligt avgiven redovisning
överskott, skall detta till redarne
utdelas i den mån, sådant
kan ske utan hinder för nödiga
utgifters bestridande.

Ej må rederi brytas därföre att
lott i fartyget genom arv, köp eller
annorledes övergår till annan man,
eller att redare förklaras omyndig
eller försättes i konkurs.

Varder fartygslott av ägaren
såld till annan än medredare, vare
övriga delägare, en eller flera, såframt
icke försäljningen skett å
offentlig auktion, berättigade att
mot de vid försäljningen betinga -

Föreslagen lydelse

Verkan av registrering och inskrivning§ Utan

hinder av att registrering
eller inskrivning ägt rum får prövas
huruvida registrerad egendom
är av den beskaffenhet som förutsättes
för åtgärden.

Fråga huruvida förvärv, som
ligger till grund för inskrivning eller
avregistrering, är ogiltigt eller
ej kan göras gällande eller huruvida
åtgärden av annat skäl kränker
någons rätt får prövas utan
hinder av inskrivningen eller avregistreringen.

Har skepp eller skeppsbygge
överlåtits och har inskrivning
sökts för förvärvet, får egendomen
efter utgången av den inskrivningsdag
då ansökningen gjordes icke
tagas i anspråk för annan fordran
mot överlåtaren än sådan som är
förenad med panträtt eller retentionsrätt
i egendomen.

Har skepp eller skeppsbygge förvärvats
genom överlåtelse från någon
som icke var rätt ägare, skall
förvärvet dock gälla, om överlåtarens
åtkomst var inskriven när
egendomen överläts och om förvärvaren
sökt inskrivning och därvid
varken insett eller bort inse att
överlåtaren ej var rätt ägare. Vad
som nu sagts har motsvarande tilllämpning
i fråga om förvärv ge -

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

de villkor, sedan desamma, där
medredaren det äskar, blivit av
säljaren och köparen inför domstol
med ed fästa, av köparen till
sig lösa fartygslotten; åliggande det
den eller dem, som lösa vilja, att
inom fjorton dagar efter erhållen
kunskap om försäljningen giva det
köparen till känna vid lösningsrättens
förlust. Åro de, som lösa vilja,
flera, äge därtill rätt i förhållande
till den andel, vardera i fartyget
äger.

Överlåter redare sin lott i fartyget
till annan man, inträder nye
ägaren strax i en redares alla rättigheter
och förpliktelser mot
medredarne. Vad rederiet, förrän
överlåtelsen skedde, lagligen gjort
och beslutit vare jämväl mot nye
ägaren gällande; häftar överlåtaren
för oguldet tillskott till rederirörelsen,
äge medredare jämväl
mot nye ägaren rätt att avräkna
sådan fordran å den utdelning,
som belöper å den överlåtna lotten
i fartyget. I förhållande till
tredje man svare nye ägaren såsom
redare för de förbindelser, rederiet
ingår efter det överlåtelsen
skett.

Det åligger överlåtaren att hos
huvudredaren eller hos samtliga
medredarne göra anmälan om
överlåtelsen och tillika styrka, att
denna blivit av nye ägaren godkänd;
innan sådan anmälan skett,
äge överlåtaren icke mot medredarne
åberopa den skedda överlåtelsen
till sitt fredande från ansvarighet.
Mot tredje man må
överlåtelsen icke åberopas i annat
fall, än då denne icke varit i god
tro.

Föreslagen lydelse

nom överlåtelse från någon som
var rätt ägare men på grund av
förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga
över egendomen genom överlåtelsen.

Godtrosförvärv inträder dock ej,
om samma inskrivningsdag som
inskrivning sökes för förvärvet
ärende upptages om inskrivning
eller annan inf öring i registret av
omständighet varav bristen i överlåtarens
förfoganderätt beror eller
om anteckning i registret att talan
väckts om hävning eller återgång
av förvärv av egendomen eller om
bättre rätt till denna.

Om förvärv genom exekutiv försäljning
finnas särskilda bestämmelser.

Talan om bättre rätt till skepp
eller skeppsbygge kan med laga
verkan riktas mot den för vars
förvärv inskrivning senast beviljats
eller sökts, även om denne före
talans väckande överlåtit egendomen
till annan. Den till vilken
överlåtelse skett har i rättegången
samma ställning som om överlåtelsen
skett under rättegången.

Första stycket har motsvarande
tillämpning, när någon vill söka
betalning ur skepp eller skeppsbygge
för fordran som är förenad
med panträtt eller retentionsrätt i
egendomen. Om tvist angående
äganderätten är antecknad i registret,
kan talan om betalning i
stället riktas mot den som innehar
skeppet eller bygget med
äganderättsanspråk.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är fartyget infört i fartygsregistret,
skall, efter det anmälan
om överlåtelsen skett hos den
myndighet, vilken förer registret,
samma myndighet ofördröjligen
låta i allmänna tidningarna kungöra
överlåtelsen. Sedan sådant kungörande
skett, skall överlåtelsen
anses hava kommit till tredje mans
kännedom, där ej av omständigheterna
framgår, att han varken
haft eller bort hava kunskap därom.

De redare, vilka tillsammans
äga mer än hälften i fartyget, må
besluta, att fartyget skall försäljas
och rederiet förty upplösas.

Där någon redare det yrkar,
skall rederiet upplösas:

1. om fartyget till följd av förändring
i de förhållanden, 1 §
omförmäler, utan redarens åtgärd
eller samtycke upphört att
vara svenskt och på grund därav
blivit avfört ur fartygsregistret;

2. om huvudredare blivit genom
domstols beslut skild från
befattningen, såsom i 14 § sägs;
eller

3. om redaren kan visa, att rederiet
förvaltas på sådant sätt, att
hans rätt därigenom kränkes.

Vid upplösning av rederi skall
fartygets försäljning ske på offentlig
auktion. Kunna redarna ej
enas om orten där auktionen skall
äga rum eller om villkoren för
försäljningen, avgöres tvisten av
tre skiljemän enligt bestämmelserna
i lagen om skiljemän.

Redare, som har större del i
fartyget än hälften, äger övertaga
fartygets förande, om han är behörig
därtill. Kan överenskommel -

Rättsverkan som sökt eller beviljad
inskrivning medför enligt

19 och 20 §§ består även efter avregistrering.

Rättsverkan som ansökan om inskrivning
medför enligt 19 och

20 §§ förfaller, om ansökningen
avslås.

Vad som föreskrives i 19—21 §§
samt förut i denna paragraf om
rättsverkan av inskrivningsansökan
har motsvarande tillämpning i fråga
om anmälan för avregistrering
med anledning av förvärv.

§u

Införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret
skall, efter utgången
av den inskrivningsdag då
ärendet om införingen upptogs,
anses känd för var och en vars
rätt till skepp eller skeppsbygge
beror av god tro rörande omständighet
som införingen avser.

§1#

Har äganderätt till fartyg, som
är registrerat i främmande stat,
eller till fartyg under byggnad i
främmande stat inskrivits i regis -

“ Senaste lydelse 1967: 48 (Jt 1967: 288).
u Senaste lydelse 1967: 48 Ofr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse
se ej träffas om lönevillkoren, fastställas
dessa av tre skiljemän enligt
bestämmelserna i lagen om
skiljemän.

Om den som har större del i
fartyget än hälften är befälhavare,
skall rätten på annan delägares talan
skilja honom från befattningen,
om giltiga skäl föreligga.

Föreslagen lydelse
ter i den staten i enlighet med dess
lag, skall rätten gälla i Sverige med
den verkan som inskrivningen
medför enligt lagen i den främmande
staten.

Registrerings- och inskrivningsförfarandet 25

Registerärenden äro ärenden om

1. registrering eller avregistrering
av skepp eller skeppsbygge;

2. inskrivning av förvärv av
skepp eller skeppsbygge;

3. inteckning i skepp eller
skeppsbygge;

4. inskrivning av förbehåll om
skeppsnamn;

5. annan införing i skeppseller
skeppsbyggnadsregistret, som
sker på grund av föreskrift i lag
eller annan författning.

Registerärende upptages på inskrivningsdag.
Sådan hålles till
klockan tolv varje måndag, tisdag,
onsdag, torsdag och fredag, som
ej utgör helgdag. Lika med helgdag
anses midsommarafton och
julafton. Anmälan eller ansökan,
som inkommer efter angivna
klockslag, anses gjord påföljande
inskrivningsdag.

Om behandlingen av registerärende
gälla bestämmelserna om
tvistemål i tillämpliga delar i den
mån ej annat följer av denna lag.
Konungen meddelar närmare föreskrifter
om registrerings- och inskrivningsförfarandet.

26 $1T

Hos registermyndigheten föres
dagbok över registerärenden.
Handlingar i sådana ärenden sammanföras
i akter.

Har sökanden eller annan läm -

*• Förutvarande 25 § upphävd genom 1922: 271.

" Förutvarande 26 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

2 Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 22

LU 1973:22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nät uppgift eller avgivit förklaring
av betydelse för ärendets prövning
eller har särskild utredning verkställts
i ärendet, skall anteckning
därom göras i dagboken eller akten.
I dagboken eller akten skola
även upptagas kallelser, förelägganden
och andra beslut, som ej
skola införas i registret.

Vite, som registermyndigheten
förelägger med stöd av denna lag,
får bestämmas till högre belopp än
som annars gäller. Vite utdömes
av myndigheten.

27 £18

Beslut, som innebär att anmälan
eller ansökan i registerärende
bifalles, avslås eller förklaras förfallen
eller att ärendet uppskjutes,
skall införas i registret. Innebär
beslutet att anmälan eller ansökan
ej bifalles, skola skälen för beslutet
antecknas i dagboken eller
akten.

Beslut, som skall införas i registret,
meddelas genom sådan införing
och skall anses ha det innehåll
som framgår av registret.

28 §i»

Har beslut i registerärende gått
emot sökanden eller annan som
hörts i ärendet, skall denne genast
underrättas om beslutet. Om beslut,
varigenom förvärv inskrivits,
skall den som dessförinnan senast
var inskriven som ägare alltid underrättas.

I underrättelse enligt första stycket
skola angivas de skäl för beslutet
som antecknats i dagboken
eller akten och vad den som vill
fullfölja talan mot beslutet har att
iakttaga.

29 P°

Talan mot beslut i registerärende
föres i hovrätten. Besvärsinla "

Förutvarande 27 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

" Förutvarande 28 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

“ Förutvarande 29 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gan skall ingivas lill registermyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slutligt
beslut fyra veckor från den
inskrivningsdag till vilken beslutet
är att hänföra.

Besvär över beslut, som införts i
registret, skola antecknas där. När
slutligt beslut med anledning av
besvären vunnit laga kraft, skall
anteckning göras om beslutets
innehåll.

30 P1

Anmälan eller ansökan i registerärende
skall göras skriftligen,
om icke fångeshandling eller annan
tjänlig handling företes.

Fullgöres ej inom föreskriven
tid skyldighet att anmäla skepp för
registrering eller att anmäla skepp
eller skeppsbygge för avregistrering
eller att söka inskrivning av
förvärv av sådan egendom, skall
registermyndigheten förelägga den
försumlige att fullgöra skyldigheten.
I föreläggande får vite utsättas.
Föreligger i fråga om registrerat
skepp eller skeppsbygge sådant
förhållande att avregistrering skall
ske enligt 16 §, får registermyndigheten
självmant vidtaga åtgärder
för avregistrering.

År bifall till ansökan om inskrivning
av förvärv beroende av
att föregående ägare gör registreringsanmälan
eller inskrivningsansökan,
får förvärvaren fullgöra det
på den föregående ägarens vägnar.
Denne är skyldig att tillhandahålla
de för ändamålet behövliga handlingar
som han innehar.

31 §22

Finnes anmälan eller ansökan i
registerärende ej omedelbart böra
avslås enligt denna lag, får ärendet
uppskjutas till viss senare inskrivningsdag,
om det är nödvändigt
för utredningen.

Uppskjutes ärendet, får sökan -

“ Förutvarande 30 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288).

“ Förutvarande 31 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU1973:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den föreläggas att förebringa den
utredning som fordras eller att infinna
sig personligen eller genom
ombud hos registermyndigheten.
Även annan än sökanden får höras
och kan föreläggas sådan inställelse.
I föreläggande får vite
utsättas. Efterkommer sökanden
ej föreläggande, kan hans anmälan
eller ansökan förklaras förfallen.
Erinran om detta skall intagas
i föreläggandet.

Registerärende får vidare uppskjutas
till senare inskrivningsdag,
om ärendet med hänsyn till beskaffenhet
eller omfattning ej
lämpligen kan företagas till omedelbar
prövning. Ärende som uppskjutits
på sådan grund skall upptagas
till prövning senast andra
inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag
då ansökningen
gjordes.

32 ps

Förekommer anledning antaga,
att förvärv som åberopas i registerärende
är ogiltigt eller på annan
grund icke kan göras gällande eller
att åtgärd som anmälan eller ansökan
avser eljest skulle kränka
någons rätt, skall den vars rätt beröres
givas tillfälle att yttra sig.
Detsamma gäller, om ovisshet råder
i fråga om förvärvsvillkor.

Grundas förvärv, som åberopas i
registerärende, på testamente, dom
eller förrättning, som ännu icke
vunnit laga kraft eller pågår rättegång
om hävning eller återgång
av förvärv av den egendom ärendet
angår eller om bättre rätt till
denna, skall ärendet uppskjutas
till dess saken slutligt avgjorts.

Är i annat fall sökandens rätt
tvistig, kan han föreläggas att inom
viss tid väcka talan vid domstol.
Efterkommes icke föreläggandet,
kan hans anmälan eller
ansökan förklaras förfallen. Erinran
om detta skall intagas i föreläggandet.

•• Förutvarande 32 § upphävd genom 1967: 48 Gfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 P*

Anmälan av skepp eller skeppsbygge
för registrering eller ansökan
om inskrivning av förvärv av
sådan egendom skall avslås, om

1. bestämmelsen i 30 § första
stycket ej iakttagits;

2. egendomen ej kan registreras
enligt 11 §;

3. sökanden ej styrker sitt förvärv; 4.

vad angår registrerat skepp
eller skeppsbygge, fångesmannens
rätt ej är inskriven och sökandens
förvärv icke grundas på exekutiv
försäljning;

5. åberopad överlåtelse står i
strid med en mot överlåtaren på
grund av förvärvsvillkor gällande
inskränkning i hans rätt att förfoga
över egendomen och överlåtarens
åtkomst icke var inskriven
när överlåtelsen ägde rum eller,
om så var fallet, villkoret är infört
i registret eller införes däri samma
inskrivningsdag som ansökningen
göres;

6. egendomen av överlåtaren tidigare
överlåtits till annan och
överlåtarens åtkomst ej var inskriven
när sökandens förvärv ägde
rum eller, om så var fallet, inskrivning
samma inskrivningsdag sökes
för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskrivningsdag
då ansökningen göres
egendomen blivit föremål för kvarstad
eller skingringsförbud till säkerhet
för anspråk mot överlåtaren
eller denne försatts i konkurs; 8.

egendomen sålts exekutivt till
annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvärvet
av annan grund är ogiltigt eller
icke kan göras gällande.

34 P*

Ansökan enligt 14 § att inskrivning
av villkorlig äganderätt skall
avföras ur registret skall avslås, om

’* Förutvarande 33 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

“ Förutvarande 34 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU1973:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bestämmelsen i 30 § första stycket
ej iakttagits eller det ej visas att
förvärvaren förlorat sin rätt.

Anmälan av skepp eller skeppsbygge
för avregistrering eller ansökan
att skeppsnamn skall inskrivas
i eller avföras ur skeppsregistret
skall avslås, om bestämmelsen
i 30 § första stycket ej iakttagits
eller förutsättningarna för den begärda
åtgärden enligt tillämpliga
bestämmelser i 15—17 §§ icke
föreligga.

Har utländskt skepp blivit
svenskt, får det införas i skeppsregistret
endast om det visas att
skeppet ej är infört i motsvarande
register i sitt förutvarande hemland
eller att det kommer att avföras
ur sådant register den dag
det registreras här i landet eller
eljest med verkan från den dagen.

Var skeppet nybyggt utomlands,
skall dessutom visas att rätt till
skeppet ej är inskriven i skeppsbyggnadsregister
i den främmande
staten eller att sådan rätt kommer
att avföras den dag skeppet
registreras här i landet eller eljest
med verkan från den dagen. Vad
som nu sagts har motsvarande tilllämpning
i fråga om införing i
det svenska skeppsbyggnadsregistret
av skepp under byggnad, som
förvärvats från utlandet.

36 §27

Om skepp eller skeppsbygge
skall avregistreras för att registreras
utomlands, skall på sökandens
begäran beslutas att egendomen
skall avföras ur registret den dag
den införes i det utländska registret.
Avregistreringen får verkan
från dagen för den nya registreringen.

“ Förutvarande 35 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

17 Förutvarande 36 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973; 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finnes vid inskrivning av förvärv
av skepp eller skeppsbygge
eller rätt därtill att förvärvet beror
av villkor, som innefattar
äganderättsförbehåll eller är att
jämställa därmed, skall även villkoret
inskrivas.

Finnes vid inskrivningen eller
därefter att förvärvet är förenat
med annat villkor, som inskränker
förvärvarens rätt att överlåta
egendomen eller att söka inteckning
eller upplåta panträtt däri,
eller att hans behörighet i sådant
avseende är inskränkt genom annans
rätt att nyttja egendomen
på grund av testamente, skall detta
antecknas i registret.

/ skepps- eller skeppsbyggnadsregistret
skall antecknas, när

1. talan väckts om hävning eller
återgång av förvärv av registrerat
skepp eller skeppsbygge eller om
bättre rätt till sådan egendom eller
eljest i fråga, som angår inskrivning; 2.

mål som avses under 1 avgjorts
genom dom eller slutligt beslut
som vunnit laga kraft;

3. ägare av registrerat skepp eller
skeppsbygge försatts i konkurs; 4.

registrerat skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan
egendom blivit föremål för
kvarstad, skingringsförbud eller utmätning
eller sålts exekutivt;

5. beslut som avses under

3 eller 4 örn konkurs, kvarstad,
skingringsförbud eller utmätning
upphävts eller återgått eller fråga
om exekutiv försäljning av registrerat
skepp eller skeppsbygge
eller inskriven rätt till sådan egendom
eljest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall
avregistreras enligt någon i 16 §
angiven grund men hinder mot
avregistreringen möter enligt 17 §;

“ Förutvarande 37 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

" Förutvarande 38 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7. enligt 36 § beslut meddelats
att skepp eller skeppsbygge skall
avföras ur registret den dag registrering
äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning
föreskrivet att visst förhållande
skall antecknas i skeppseller
skeppsbyggnadsregistret, skall
det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret
skall överföras till skeppsregistret,
om bygget överföres dit
såsom skepp. Registeranteckning
skall avföras, om den uppenbarligen
ej längre kan vara av betydelse.

39 P<>

Om införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret finnes innehålla
uppenbar oriktighet till
följd av skrivfel eller annat dylikt
förbiseende, skall införingen
rättas. Vad som nu sagts har motsvarande
tillämpning på uppenbar
oriktighet i registret till följd av
tekniskt fel. Kan rättelse bli till
förfång för ägare eller för innehavare
av pantbrev på grund av inteckning,
skall det inbördes företrädet
mellan berörda förvärv bestämmas
efter vad som finnes skäligt.
Tillfälle att yttra sig skall lämnas
part som beröres, om han är
känd, samt myndighet som avses i
351 §.

Beslut om rättelse meddelas genom
införing i registret. Skälen för
beslutet antecknas i dagboken eller
akten. Beslutet skall snarast möjligt
anmärkas på bevis eller handling,
som utfärdats i enlighet med
den tidigare införingen. Det åligger
den som innehar sådan handling
att på anmodan tillhandahålla
denna. 1 föreläggande att fullgöra
sådan skyldighet får vite utsättas.

Talan mot beslut enligt denna
paragraf får föras även av myndighet
som avses i 351 §.

” Förutvarande 39 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

TREDJE KAPITLET
Om partrederi31

40 §32

Partrederi föreligger, om flera
överenskommit att under delad ansvarighet
gemensamt driva sjöfart
med eget fartyg. Anmälan om
partrederiavtal kan göras hos registermyndigheten,
som har att
ofördröjligen kungöra anmälningen.
Närmare föreskrifter om anmälnings-
och kungörelseförfarandet
meddelas av Konungen.

För de förpliktelser som uppkomma
för partrederiet sedan rederiavtalet
anmälts till registermyndigheten
svarar varje redare
endast i förhållande till sin andel
i fartyget i den mån han ej åtagit
sig större ansvarighet. För dessförinnan
uppkomna rederiförpliktelser
svara redarna solidariskt.

I fråga om redarnas inbördes
rättigheter och skyldigheter tillämpas
bestämmelserna i 41—57 §§ i
den mån annat ej avtalats.

41 §33

För partrederi kan väljas en huvudredare.
Till huvudredare får
utses här i landet bosatt svensk,
dansk, finsk eller norsk medborgare
eller svensk juridisk person.

42 P*

Huvudredaren är behörig att på
samtliga redares vägnar företaga
de rättshandlingar rederirörelsen
vanligen medför, att väcka och utföra
talan i sak som rör rederiet
samt att i övrigt företräda redarna
inför domstol eller annan myndighet
i sådan sak. Utan särskilt
bemyndigande får huvudredaren ej
överlåta fartyget eller upplåta
panträtt däri eller bortfrakta fartyget
för längre tid än ett år.

11 Förutvarande rubrik till 3 kap. upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

“ Förutvarande 40 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

** Förutvarande 41 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

14 Förutvarande 42 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

“ Förutvarande 43 § upphävd genom
" Förutvarande 44 § upphävd genom
*7 Förutvarande 45 § upphävd genom
" Förutvarande 46 § upphävd genom

Föreslagen lydelse

Är huvudredare ej vald, kan vilken
som helst av redarna sökas att
svara även för de övriga i sak som
rör rederiet.

43 P5

Huvudredaren skall på lämpligt
sätt hålla redarna underrättade om
rederiets verksamhet. Han skall
rådföra sig med dem i alla viktiga
angelägenheter.

44 §3«

Beslut i partrederiets angelägenheter
fattas vid allmänt sammanträde,
till vilket var och en av redarna
kallats minst en vecka i förväg
genom rekommenderat brev
eller telegram eller telexmeddelande
under sin senast kända
adress. Kallelsen skall innehålla
upplysning om vad som skall behandlas
på sammanträdet.

Allmänt sammanträde fordras
icke för beslut, som samtliga redare
biträda eller som är så brådskande
att det ej kan anstå till dess
sådant sammanträde kan hållas.

På redares begäran skall protokoll
föras över vad som förekommer
av vikt vid allmänt sammanträde.
Redare, som uteblivit från
allmänt sammanträde eller eljest ej
deltagit i beslut, skall underrättas
om vad som beslutats.

46 P*

Vid omröstning räknas varje redares
röstetal efter hans andel i
fartyget. Om annat icke följer av
tredje stycket, gäller som beslut
den mening som fått det högsta
röstetalet. Vid lika röstetal gäller
den mening huvudredaren biträder.
Val av huvudredare skall dock avgöras
genom lottning, om flera fått
lika röstetal.

1967: 48 (jfr 1967: 288).

1922: 271.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beslut vid allmänt sammanträde
är bindande för redare, som
uteblivit från sammanträdet.

Beslut, som fattats i annan ordning
än vid allmänt sammanträde
eller som innebär att rederiet skall
upplösas, gäller endast om det biträdes
av redare, som tillsammans
äga mer än hälften i fartyget. Beslut,
som strider mot rederiavtalet
eller eljest mot rederiets ändamål
och ej avser rederiets upplösning,
gäller endast om samtliga redare
äro ense.

47 §

Huvudredaren kan när som helst
skiljas från sitt uppdrag genom beslut
enligt 44 och 46 §§. Huvudredare,
som själv äger minst hälften
i fartyget, kan på medredares talan
av domstol skiljas från uppdraget,
om giltig anledning föreligger.

48 P9

Huvudredaren svarar för att rederiets
bokföring fullgöres enligt
lag och annan författning. Han
skall redovisa inför redarna för
sin förvaltning av rederiets angelägenheter.
Redovisning skall avse
kalenderår och avgivas inom två
månader efter årets utgång.

Redovisning skall avgivas skriftligen
till varje redare. För granskning
av redovisning har redare
rätt att taga del av rederiets räkenskapshandlingar.

Vill redare klandra redovisning,
skall han väcka talan vid domstol
inom sex månader från det han
fick del av den. Redare, som försummar
det, har förlorat sin rätt
till klander, om icke huvudredaren
förfarit svikligt.

49 §“>

Till utgifterna för rederiets verksamhet
skall varje redare bidraga i
förhållande till sin andel i farty -

" Förutvarande 48 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

" Förutvarande 49 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

get. Underlåter redare att på anfordran
betala sitt bidrag till beslutad
utgift och lägger huvudredaren
eller annan redare ut beloppet,
skall den försumlige betala
årlig ränta på det förskotterade
beloppet efter det av riksbanken
tillämpade diskontot ökat med
fyra procent, dock lägst sex procent.

50 £«

Vinst och förlust av rederiets
verksamhet fördelas mellan redarna
i förhållande till deras andelar,
överskott, som icke behöves för
rederiets utgifter, skall utdelas.

Den som enligt 49 § förskotterat
bidrag för annan har rätt att i avräkning
på sin fordran lyfta utdelning,
som belöper på dennes andel.

51 §**

övergår andel i fartyget till annan,
skall förvärvaren eller hans
fångesman ofördröjligen underrätta
huvudredaren och övriga redare
härom.

Har redare blivit medborgare i
främmande stat, skall han ofördröjligen
underrätta huvudredaren
och övriga redare härom.

52 £«

Redare har rätt att lösa till sig
andel i fartyget, som på annat sätt
än genom förvärv vid exekutiv
försäljning eller offentlig auktion
övergått till annan än medredare.
Lösningsrätt gäller dock icke mot
medredares make, avkomling eller
avkomlings make. Redare som vill
utöva lösningsrätt skall meddela
förvärvaren det inom en månad
från det han underrättats om förvärvet.
Försummas det, är lösningsrätten
förfallen.

Göra flera redare lösningsrätt

41 Förutvarande 50 § upphävd genom 1936: 276 (jfr 1938: 469).
“ Förutvarande 51 § upphävd genom 1936: 276 (jfr 1938: 469).

43 Förutvarande 52 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU1973:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gällande, skall den utövas i förhållande
till deras andelar.

Lösen skall givas för den övergångna
andelens fulla värde. T vist
ont löseskillingens storlek avgöres
enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

53 §**

Redare, vars andel i fartyget
övergått till annan, blir icke fri
från ansvarighet gentemot övriga
redare för de förpliktelser han hade
vid övergången. Ej heller blir
han fri från ansvarighet mot dem
för därefter uppkommande rederiförpliktelser
förrän huvudredaren
eller samtliga redare underrättats
om förvärvet.

Andelens förvärv are inträder i
förhållande till övriga redare genast
i en redares alla rättigheter
och skyldigheter. Han är på samma
sätt som sin fångesman bunden
av de beslut och åtgärder som
träffats före övergången. De övriga
redarna kunna från hans utdelning
avräkna sådan fordran på
bidrag till rederiets verksamhet
som gäller mot fångesmannen.

Den nye redaren svarar i förhållande
till tredje man endast för
de rederiförpliktelser som uppkomma
efter andelsövergången.
Innan inskrivning sökts för förvärvet
eller anmälan eljest gjorts om
detta svarar även hans fångesman
för dylika rederiförpliktelser i förhållande
till tredje man, som varken
känt till eller bort känna till
andelsövergången. Bestämmelserna
i 40 § första stycket andra och
tredje punkterna ha motsvarande
tillämpning.

Om ej annat följer av 55 §, skall
rederiet upplösas sex månader efter
det redare hos medredarna begärt
det.

“ Förutvarande 53 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

“Förutvarande 54 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

“ Förutvarande 55 § upphävd genom

47 Förutvarande 56 § upphävd genom
“ Förutvarande 57 § upphävd genom

Föreslagen lydelse

På begäran av redare skall rederiet
omedelbart upplösas, om

1. fartyget utan redarens åtgärd
eller samtycke upphört att vara
svenskt och lösningsrätt icke kan
utövas enligt 52 §;

2. huvudredaren skilts från sitt
uppdrag genom domstols förordnande; 3.

medredare är ur stånd att
fullgöra sina förpliktelser såsom
redare; eller

4. rederiet förvaltas på sådant
sätt att redarens rätt kränkes.

55 #«

Redare har rätt att lösa ut medredare,
som enligt 54 § första stycket
begärt att rederiet skall upplösas
eller till vilken upplösningsgrund
enligt 54 § andra stycket
hänför sig. Den som vill utöva utlösningsrätt
skall meddela medredaren
det inom en månad från det
han fick del av dennes begäran
om upplösning enligt 54 § första
stycket eller kännedom om att
upplösningsgrund enligt samma
paragraf andra stycket inträtt. Försummas
det, är utlösningsrätten
förfallen.

Bestämmelserna i 52 § andra
och tredje styckena ha motsvarande
tillämpning.

56 §*i

Vid upplösning av partrederi
skall fartyget säljas.

Enas ej redarna om försäljningsorten,
bestämmes den av god man,
som utses enligt lagen (1904:48
s. 1) om samäganderätt. Enas de
ej om sättet för försäljningen, skall
denna ske på offentlig auktion.
Därvid har lagen om samäganderätt
tillämpning, om försäljningen
skall äga rum i Sverige.

När lagen om samäganderätt
tillämpas enligt andra stycket,
skall tingsrätten i fartygets hemort
vara laga domstol.

1936: 276 (jfr 1938: 469).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

57 §**

Den som har större andel i fartyget
än hälften har rätt att inträda
som fartygets befälhavare, om
han är behörig därtill. Tvist om
lönevillkoren skall avgöras enligt
lagen (1929:145) om skiljemän.

Om den som har större del i fartyget
än hälften är befälhavare,
skall rätten på annan delägares
talan skilja honom från befattningen,
om giltig anledning föreligger.

FJÄRDE KAPITLET
Om fartygs befälhavare

69 §«

Om fartyg, som enligt vad
skeppshandlingarna utvisa är intecknat
för fordran, på utländsk
ort tages i mät eller belägges med
kvarstad för fordran, skall befälhavaren
ofördröjligen underrätta
kända inteckningshavare om utmätningen
eller kvarstaden.

Bevis om inteckningsåtgärd bör
fogas vid skeppshandlingarna. Närmare
bestämmelser härom meddelas
av Konungen.

Om fartyg av utländsk myndighet
belägges med kvarstad eller utmätes,
skall befälhavaren ofördröjligen
underrätta närmaste svenske
konsul i den främmande staten
och, i fråga om skepp, registermyndigheten.
Såvitt möjligt skall
därjämte till registermyndigheten
snarast översändas den utländska
myndighetens bevis om åtgärden.

Första stycket har motsvarande
tillämpning, när kvarstaden eller
utmätningen häves.

FEMTE KAPITLET
Om befraktning

113 §«o

Bortfraktaren vare ej pliktig att utlämna godset, innan lastemottagaren
guldit de i 112 § omförmälda fordringar ävensom ersättning för
överliggetid och annat uppehåll vid lossningen, så ock haveribidrag samt
annan fordran, för vilken godset må häfta, eller ock i allmänt förvar
eller hos enskild man, som av bortfraktaren godkännes, nedsatt fordringsbeloppet
att av bortfraktaren lyftas efter godsets avlämnande.

För ännu icke fastställda haveribidrag må gods ej kvarhållas, om
lastemottagaren för dem ställer säkerhet.

Tages inlastat gods i mät, må Tages inlastat gods i mät, må
det ej lossas under andra villkor än det ej lossas under andra villkor än

befraktaren ägt utbekomma det- befraktaren ägt utbekomma det samma;

varder godset utmätnings- samma.
vis sålt, gälle vad i 277 § stadgas.

" Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 288).

« Senaste lydelse 1936: 276 (jfr 1938: 469).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

TIONDE KAPITLET
Om redares ansvarighet

233

Redaren är ansvarig för skada
som befälhavaren, medlem av besättningen
eller lots orsakar genom
fel eller försummelse i tjänsten.
Redaren är också ansvarig, om
skada vållas av annan, när denne
på redarens eller befälhavarens
uppdrag utför arbete i fartygets
tjänst.

Vad redaren sålunda utgivit har
han rätt att söka åter av den som
vållat skadan.

Bestämmelser om inskränkning
av redares ansvarighet finnas,
utom i detta kapitel, i 122 och
171—173 §§ samt i lagen (1936:
277) i anledning av Sveriges tillträde
till 1924 års internationella
konvention rörande konossement.

235 §*2

Ar ansvarigheten begränsad,
svarar redaren intill ett belopp beräknat
efter ettusen francs för ton
av fartygets dräktighet, dock minst
etthundrafemtiotusen francs. Inträffar
skada å person, höjes ansvarighetsgränsen
i vad avser sådan
skada med tvåtusenetthundra
francs för ton, dock med minst
sexhundratrettiotusen francs.

Ansvarighetsgränsen gäller beträffande
fordringar, vilka uppkommit
på grund av en och samma
händelse.

Med dräktighet avses nettodräktigheten,
för maskindrivet fartyg
ökad med det maskinrum som vid
bestämmandet av nettodräktigheten
dragits från bruttodräktigheten.
Vad som förstås med franc bestämmes
i 348 §.

51 Förutvarande 233 § upphävd genom 1927: 78.

“ Förutvarande 235 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

236 §83

Fordringar på grund av skada å
person skola i första hand tillgodoses
med det ansvarighetsbelopp
som avses i 235 § första stycket
andra punkten. Förslår ej detta,
skall återstoden av fordringarna
tillsammans med övriga fordringar
tillgodoses ur det belopp som avses
i samma stycke första punkten.

Fördelningen av ansvarighetsbelopp
skall ske i förhållande till
fordringarnas storlek.

Har redaren betalat fordran
som avses i denna paragraf, skall
han anses träda i fordringsägarens
ställe med samma rätt som denne
och fordringsbeloppet medtagas
vid fördelningen av ansvarighetsbeloppet,
såvitt fordringen kunnat
här i riket göras gällande mot redaren.
Visar redaren att han, oaktat
krav ännu ej skett, framdeles
har att betala fordran som avses
i denna paragraf, skall jämväl den
fordringen medtagas vid fördelningen.

237

Kvarstad eller annan handräckning
för fordran, beträffande vilken
ansvarigheten är begränsad,
skall vägras och beviljad sådan åtgärd
skall hävas, om redaren inom
riket hos rätten eller överexekutor
ställer säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 235 § jämte ett
av myndigheten bestämt tillägg för
ränta och kostnader i saken. Säkerheten
må åberopas gentemot
alla borgenärer, för vilkas fordringar
gäller begränsning till samma
ansvarighetsbelopp, och skall
anses vara ställd till förmån för
alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för
ett mindre belopp än i första stycket
avses och ställer han därefter
hos samma myndighet säkerhet för

** Förutvarande 236 § upphävd genom 1927: 78.

“ Förutvarande 237 § upphävd genom 1927: 78.

3 Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 22

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

återstoden, skall ock vad i första
stycket stadgas äga tillämpning.

Om redaren ställt full säkerhet
efter vad i första eller andra stycket
sägs, skall på hans yrkande tidigare
ställd säkerhet för fordran
som avses med den fulla säkerheten
frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat
skall äga motsvarande tillämpning,
om säkerheten ställts hos vederbörlig
myndighet i Danmark, Finland
eller Norge.

238 §ss

Kvarstad eller annan handräckning
för fordran, beträffande vilken
ansvarigheten är begränsad,
skall vägras och beviljad sådan åtgärd
hävas, om redaren visar att
han, innan åtgärden genomförts,
utom riket ställt betryggande och
för borgenären tillgänglig säkerhet
för fulla ansvarighetsbeloppet enligt
235 § i någon av följande hamnar: 1.

den hamn där den händelse
inträffat varå fordringen grundas
eller, om händelsen ej ägt rum i
hamn, den första hamn som fartyget
anlöpt efter händelsen;

2. landsättningshamnen, om
fordringen avser skada å person;

3. lossningshamnen, om fordringen
avser skada å last.

Har i fall som avses i första
stycket säkerheten ställts i annan
ort än där angives, prövar rätten
eller överexekutor med hänsyn till
omständigheterna, huruvida handräckningsåtgärd,
som nu sagts,
skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena
är stadgat gäller även om den
utom riket ställda säkerheten icke
motsvarar det fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 235 § men redaren
inom riket hos rätten eller överexekutor
ställer betryggande säkerhet
för återstoden jämte ett av

“ Förutvarande 238 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rätten eller överexekutor bestämt
tillägg för ränta och kostnader i
saken.

Vad i denna paragraf är stadgat
om hävande av handräckningsåtgärd
skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om frigivande av
säkerhet, som ställts inom riket
till befrielse från handräckningsåtgärd.

239 §56

Tvist om beräkning av belopp,
vartill redares ansvarighet är begränsad
enligt 235 §, eller om fördelningen
av ansvarighetsbelopp
mellan borgenärer må hänskjutas
till utredning och avgörande genom
dispasch.

I fråga om dispasch enligt första
stycket gälla i tillämpliga delar
bestämmelserna i 7 kap. om generaldispasch.
Bestämmelse som avser
haveridelägare gäller därvid i
stället sakägare.

Kostnaden för dispaschen ersättes
av redaren, om icke borgenär
utan skälig orsak hänskjutit saken
till dispasch eller eljest särskilda
skäl föranleda annat.

241

Vad i detta kapitel är stadgat
om begränsning av redares ansvarighet
äger tillämpning jämväl i
fråga om ansvarighet som åvilar
fartygets ägare, som ej är redare,
eller den som i egenskap av befraktare
eller eljest handhar fartygets
drift i redarens ställe.

Detsamma gäller ansvarighet
vilken åvilar befälhavare eller
medlem av besättningen eller lots
eller någon, som är i tjänst hos
redaren, ägaren eller den som i
egenskap av befraktare eller eljest
handhar fartygets drift i redarens
ställe, såframt ansvarigheten uppkommit
i tjänsten. Sådan ansvarighet
må begränsas, oaktat den upp "

Förutvarande 239 § upphävd genom 1927: 78.

•7 Förutvarande 241 § upphävd genom 1927: 78.

LU1973:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kommit på grund av fel eller försummelse.

Det sammanlagda belopp, till
vilket redare och övriga i denna
paragraf omförmälda personer äga
begränsa sin ansvarighet för fordringar,
som uppkommit på grund
av en och samma händelse, skall
ej överstiga det fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 235 §.

242

Vad i detta kapitel är stadgat
äger tillämpning, när begränsning
av ansvarighet åberopas inför
svensk myndighet.

Beträffande ansvarighet som avses
i 234 § 1 mom. andra stycket
första punkten skall dock frågan,
huruvida och till vilket belopp ansvarigheten
är begränsad, avgöras
efter den lag som gäller för tjänsteavtalet,
om tjänsteavtalet regleras
av lagen i annan stat, som är
ansluten till 1957 års internationella
konvention angående begränsningen
av ansvarigheten för
ägare av fartyg som användas till
fart i öppen sjö.

ELFTE KAPITLET
Om sjöpanträtt och skeppshypotek

/ Sjöpanträtt

Sjöpanträtt i fartyg

244 §59

Sjöpanträtt i fartyg gäller till
säkerhet för sådan, till fartyget
hän förlig fordran mot redaren som
avser

1. lön och annan gott gör else
till befälhavaren eller annan ombordanställd
på grund av dennes
anställning på fartyget;

2. hamn-, kanal- och annan vattenvägsavgift
samt lotsavgift;

3. ersättning med anledning av
personskada, som uppkommit i o -

" Förutvarande 242 § upphävd genom 1927: 78.

“ Förutvarande 244 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

medelbart samband med fartygets
drift;

4. ersättning med anledning av
sakskada, som uppkommit i omedelbart
samband med fartygets
drift, förutsatt att fordringen icke
kan grundas på avtal;

5. bärgarlön, ersättning för avlägsnande
av vrak och bidrag till
gemensamt haveri.

Första stycket 3 och 4 gäller ej
i fråga om fordran på ersättning
för atomskada.

Sjöpanträtt gäller även om fordringen
riktar sig mot fartygets ägare,
som ej är redare, eller mot den
som i egenskap av befraktare eller
eljest handhar fartygets drift i redarens
ställe.

245 §6®

Om förmånsrätt, som följer med
sjöpanträtt, finnas bestämmelser i
förmånsrättslagen (1970: 979).

Fordringar som upptagits i
244 § första stycket under skilda
nummer ha inbördes företräde till
betalning efter nummerordningen.
Dock har fordran under 5 företräde
framför fordran under 1—4,
som uppkommit tidigare.

Fordringar under samma nummer
ha inbördes lika rätt, om ej
annat följer av tillämpningen av
andra stycket. Fordran under 5 går
dock före annan fordran under
samma nummer, som uppkommit
tidigare.

246 £«!

Utom i fall som avses i 249 §
häftar sjöpanträtt vid fartyget med
oförändrad förmånsrätt, även om
fartyget övergår till ny ägare eller
dess registrering ändras.

247 §«*

Den som bygger, bygger om eller
reparerar fartyg åt annan kan

" Förutvarande 245 § upphävd genom 1927: 78.

11 Förutvarande 246 § upphävd genom 1927: 78.
•* Förutvarande 247 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

utöva retentionsrätt däri till säkerhet
för sin fordran på köpeskilling
eller annat vederlag, så länge han
har egendomen i sin besittning.
Lagen (1950:104) om rätt för
hantverkare att sälja gods som ej
avhämtats har motsvarande tilllämpning.

Om förmånsrätt, som följer med
retentionsrätt enligt första stycket,
finnas bestämmelser i förmånsrättslagen
(1970: 979).

248 §83

Sjöpanträtt i fartyg upphör när
ett år förflutit från det att fordringen
uppkom, om ej före utgången
av denna tid kvarstad eller utmätning,
som sedermera åtföljes
av exekutiv försäljning av fartyget,
blivit säkerställd. Preskriptionstiden
kan icke förlängas eller avbrytas
men skall dock ej löpa medan
laga hinder möter mot att fartyget
belägges med kvarstad eller utmätes
för borgenärens fordran.

249 §**

Säljes fartyg exekutivt i Sverige,
upphör sjöpanträtt och retentionsrätt
i fartyget sedan köpeskillingen
erlagts, förutsatt att försäljningen
blir bestående.

Borgenärerna ha rätt till betalning
ur köpeskillingen i den ordning
som gäller för utmätt egendom.
Fordran, som är förenad
med sjöpanträtt, får därvid bevakas
till fullt belopp utan hinder av
bestämmelserna i 10 kap. om begränsning
av redares ansvarighet
men ger ej utdelning över det belopp
som högst skall utgå enligt
nämnda bestämmelser.

Exekutiv försäljning av fartyg i
främmande stat skall erkännas
med den verkan som angives i
första stycket, om fartyget fanns
inom den statens jurisdiktionsom -

•* Förutvarande 248 § upphävd genom 1927: 78.

“ Förutvarande 249 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

råde samt försäljningen verkställts
i enlighet med den statens lag och
i överensstämmelse med bestämmelserna
i 1967 års internationella
konvention om sjöpanträtt och
fartygshypotek.

250 §«*

Bestämmelserna om sjöpanträtt

i fartyg ha motsvarande tillämpning
på fartyg under byggnad från
det att bygget sjösättes.

Sjöpanträtt i last

251

Sjöpanträtt i inlastat gods gäller
till säkerhet för

1. fordran på bärgarlön och pä
bidrag till gemensamt haveri eller
annan kostnad, som skall fördelas
enligt samma grund (136
och 216 §§);

2. fordran på grund av att bortfraktaren
eller befälhavaren med
stöd av behörighet enligt denna
lag slutit avtal eller vidtagit annan
åtgärd för lastens behov samt
lastägares fordran för gods som
sålts för annan lastägares räkning;

3. bortfraktarens fordringar på
grund av fraktavtalet i den mån
de kunna göras gällande mot den
som kräver att godset lämnas ut.

252 §n

Om förmånsrätt, som följer med
sjöpanträtt, finnas bestämmelser i
förmånsrättslagen (1970: 979).

Fordringar som upptagits i
251 § under skilda nummer ha inbördes
företräde till betalning efter
nummerordningen. Fordringar
under samma nummer ha inbördes
lika rätt. Fordran under 1 eller 2
går dock före fordran under samma
nummer, som härrör av annan
händelse och som uppkommit
tidigare.

“ Förutvarande 250 § upphävd genom 1927: 78.

M Förutvarande 251 § upphävd genom 1927: 78.

" Förutvarande 252 § upphävd genom 1927: 78.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

254

1 mom. Föreligger ansvarighet
för redare enligt denna eller allmän
lag, är ansvarigheten begränsad
vad angår

1. ersättning för skada å person,
som befinner sig ombord på fartyget
för att medfölja detta, och
för skada å egendom ombord;

2. ersättning för skada å person
eller egendom, om skadan orsakats
av någon som befinner sig
ombord på fartyget;

3. ersättning för skada å person
eller egendom, om skadan orsakats
av omständighet som hänför
sig till navigeringen eller handhavandet
av fartyget eller till lastningen,
befordringen eller lossningen
av lasten eller till inskeppningen,
befordringen eller landsättningen
av passagerarna;

4. ersättning för skada å hamnanläggning,
bassäng eller segelbar
vattenväg; samt

5. ersättning på grund av föreskriven
skyldighet att avlägsna
sjunket, strandat eller övergivet
fartyg eller egendom ombord på
sådant fartyg.

Föreslagen lydelse

253 §«*

Utlämnas gods, som häftar för
fordran, eller säljes gods för fartygets
eller lastens behov, upphör
sjöpanträtt i godset.

Säljes gods exekutivt, upphör
sjöpanträtt däri sedan köpeskillingen
erlagts, förutsatt att försäljningen
blir bestående.

Den som utan borgenärens tillstånd
lämnat ut gods, som enligt
vad han insett eller bort inse häftade
för fordran, svarar för vad
som till följd därav ej kan utgå ur
godset. Sådan ansvarighet har även
mottagaren för fordran, för vilken
han eljest icke skolat svara personligen,
om han hade kännedom
om fordringen när godset lämnades
ut.

§69

Sjöpanträtt i inlastat gods upphör
när ett år förflutit från det
att fordringen uppkom, om ej före
utgången av denna tid antingen talan
väckts i laga ordning eller
kvarstad eller utmätning, som
sedermera åtföljes av exekutiv
försäljning av godset, blivit säkerställd.
Preskriptionstiden skall ej
löpa medan laga hinder möter mot
att godset belägges med kvarstad
eller utmätes för borgenärens
fordran.

Har fordran kommit under dispaschör
behandling, anses talan
om fordringen väckt.

“ Förutvarande 253 § upphävd genom 1927:^78.

" Senaste lydelse 1964: 85.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Begränsningen gäller dock ej ansvarighet
på grund av skada som
åsamkats befälhavaren eller medlem
av besättningen eller lots eller
någon person i redarens tjänst,
som befinner sig ombord eller vilkens
åligganden stå i samband med
fartygets tjänst. Den avser ej heller
ansvarighet på grund av fel eller
försummelse av redaren själv,
med mindre denne begått felet eller
försummelsen i egenskap av
fartygets befälhavare eller medlem
av dess besättning.

Begränsningen gäller icke ränta
och kostnader i saken.

2 mom. Har redaren motfordran
mot borgenären och grunda
sig fordran och motfordran på en
och samma händelse, skall begränsningen
avse allenast det belopp
varmed fordringen överstiger
motf or dringen.

Gemensamma bestämmelser

255 §70

1 mom. År ansvarigheten begränsad,
svarar redaren intill ett belopp
beräknat efter ettusen francs
för ton av fartygets dräktighet,
dock minst etthundrafemtiotusen
francs.

Inträffar skada å person, höjes
ansvarighetsgränsen i vad avser
sådan skada med tvåtusenetthundra
francs för ton, dock med minst
sexhundratrettiotusen francs.

2 mom. Med franc förstås en
enhet innehållande sextiofem och
ett halvt milligram guld av niohundra
tusendelars finhet. Omräkning
till svenskt mynt skall ske efter
kursen den dag då redaren
ställer säkerhet för sin ansvarighet
eller, om säkerhet icke ställes, då
betalning sker.

Med dräktighet avses nettodräktigheten,
för maskindrivet fartyg
ökad med det maskinrum som vid

Har borgenär sjöpanträtt i flera
panter, häftar varje pant för fordringens
hela belopp.

Får borgenär betalt ur en pant
för större del av sin fordran än
som belöper på den panten efter
det inbördes förhållandet mellan
panternas värden vid tiden för
panträttens uppkomst, inträder
pantägaren för överskottet i den
rätt borgenären hade till övriga
panter. I pantägarens ställe och
med företräde framför honom inträder
borgenär, för vars fordran
panten häftade särskilt, i den mån
panten på grund av den andre
borgenärens krav ej förslår till betalning
av hans fordran.

n Senaste lydelse 1964: 85.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

bestämmandet av nettodräktigheten
dragits från bruttodräktigheten.

256

Den ansvarighetsgräns, varom
stadgats i 255 §, gäller beträffande
fordringar, vilka uppkommit
på grund av en och samma händelse.

Fordringar på grund av skada
å person skola i första hand tillgodoses
med det ansvarighetsbelopp
som avses i 255 § 1 mom.
andra stycket. Förslår ej detta,
skall återstoden av fordringarna
tillsammans med övriga fordringar
tillgodoses ur det belopp som
avses i nämnda mom. första stycket.

Fördelningen av ansvarighetsbelopp
skall ske i förhållande till
fordringarnas storlek.

257

71 Senaste lydelse 1964: 85.

,s Senaste lydelse 1964: 85.

Föreslagen lydelse

§T1

Sjöpanträtt består, även om
fordringen överlåtes eller tages i
anspråk genom utmätning eller införsel
eller på annat sätt övergår
till annan.

§72

Sjöpanträtt omfattar ej ersättning,
som på grund av försäkring
eller eljest utgår för skada på fartyg
eller last.

Rätt till betalning, som följer
med retentionsrätt enligt 247 §,
kan göras gällande i ersättning,
som på grund av försäkring eller
eljest utgår för skada på fartyg eller
fartygsbygge, som är föremål
för retentionsrätten.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

gentemot alla borgenärer, för vilkas
fordringar gäller begränsning
till samma ansvarighetsbelopp, och
skall anses vara ställd till förmån
för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för
ett mindre belopp än i första stycket
avses och ställer han därefter
hos samma myndighet säkerhet
för återstoden, skall ock vad i
första stycket stadgas äga tillämpning.

Om redaren ställt full säkerhet
efter vad i första eller andra stycket
sägs, skall på hans yrkande tidigare
ställd säkerhet för fordran
som avses med den fulla säkerheten
frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat
skall äga motsvarande tillämpning,
om säkerheten ställts hos vederbörlig
myndighet i Danmark, Finland
eller Norge.

258

Kvarstad eller annan handräckning
för fordan, beträffande vilken
ansvarigheten är begränsad,
skall vägras och beviljad sådan åtgärd
hävas, om redaren visar, att
han, innan åtgärden genomförts,
utom riket ställt betryggande och
för borgenären tillgänglig säkerhet
för fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 255 § i någon av följande
hamnar:

1. den hamn där den händelse
inträffat varå fordringen grundas
eller, om händelsen ej ägt rum i
hamn, den första hamn som fartyget
anlöpt efter händelsen;

2. landsättningshamnen, om
fordringen avser skada å person;

3. lossningshamnen, om fordringen
avser skada å last.

Har i fall som avses i första
stycket säkerheten ställts i annan
ort än där angives, prövar rätten
eller överexekutor med hänsyn till

Föreslagen lydelse

§73

Talan om betalning ur fartyg eller
last för fordran, som är förenad
med sjöpanträtt, får väckas
mot pantägaren eller befälhavaren.
Såvitt gäller last kan sådan talan
dock ej väckas mot befälhavaren
av fartygets ägare eller redare eller
den som i egenskap av befraktare
eller eljest handhar fartygets
drift i redarens ställe.

” Senaste lydelse 1964: 85.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

omständigheterna, huruvida handräckningsåtgärd,
som nu sagts,
skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena
är stadgat gäller även, om den
utom riket ställda säkerheten icke
motsvarar det fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 255 § men redaren
inom riket hos rätten eller överexekutor
ställer betryggande säkerhet
för återstoden jämte ett av
rätten eller överexekutor bestämt
tillägg för ränta och kostnader i
saken.

Vad i denna paragraf är stadgat
om hävande av handräckningsåtgärd
skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om frigivande
av säkerhet, som ställts inom riket
till befrielse från handräckningsåtgärd.

259

Tvist om beräkning av belopp,
vartill redares ansvarighet är begränsad
enligt 255 §, eller om fördelningen
av ansvarighetsbelopp
mellan borgenärer må hänskjutas
till utredning och avgörande av
dispaschör i fartygets hemort eller
där dispasch för den orten vanligen
upprättas. Har fartyget ej
hemort här i riket, uppgöres
dispaschen av dispaschören i
Stockholm. Om ärende angående
gemensamt haveri med anledning
av den händelse, varå ansvarigheten
grundas, är anhängigt eller
väntas bliva anhängiggjort hos
viss dispaschör i riket, skall dock
ankomma på denne att uppgöra
jämväl dispasch som här avses.

Redaren skall hos dispaschören
uppgiva namn och adress på kända
sakägare.

Dispaschören skall, om det ej
är uppenbart att okända sakägare
ej finnas, genom kungörelse, som
införes i allmänna tidningarna och
i tidning inom orten, anmana sak 11

Senaste lydelse 1964: 85.

Föreslagen lydelse

§74

När sådan sjöpanträtt eller retentionsrätt
i fartyg som avses i
detta kapitel åberopas inför svensk
myndighet, skall svensk lag tilllämpas.

Åberopas annan sjöpanträtt, retentionsrätt
eller liknande rättighet
i fartyg, skall den prövas enligt
lagen i den stat där fartyget är registrerat.
Rättigheten skall dock
stå tillbaka för sjöpanträtt eller retentionsrätt
enligt detta kapitel eller
hypotek, som överensstämmer
med 1967 års internationella konvention
om sjöpanträtt och fartygshypotek.
Rättigheten får i övrigt
ej medföra bättre rätt än den
rättighet enligt detta kapitel som
den närmast motsvarar.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

ägarna att inom viss förelagd tid
skriftligen bevaka sin rätt ävensom
ingiva de handlingar, vilka de vilja
åberopa. Särskilt meddelande skall
genom brev tillställas kända sakägare.
I övrigt skall i tillämpliga
delar gälla vad som är stadgat om
dispasch vid gemensamt haveri.

Kostnaden för dispasch, som avses
i denna paragraf, är redaren
skyldig att ersätta, såframt ej borgenär
utan skälig orsak hänskjutit
saken till dispaschör eller eljest
särskilda skäl föranleda annat.

260

Har redaren utbetalt vad som
åligger honom att utgiva enligt
ovan givna bestämmelser om begränsning
av ansvarigheten och visar
sig sedan annan borgenär hava
ägt rätt till betalning av ansvarighetsbeloppet,
har redaren dock
icke någon ytterligare betalningsskyldighet,
därest redaren, då betalningen
erlades eller, om den
skedde enligt lagakraftvunnen dom
eller dispasch, denna meddelades,
icke ägde och ej heller genom vederbörlig
undersökning kunnat få
kunskap om den andres fordran.

Borgenär, som sålunda uppburit
vad som rätteligen bort tillkomma
annan, svarar därmed för
den andres fordran, såvida han
ägde kunskap om fordringen, när
han erhöll betalningen.

261

Vad i detta kapitel är stadgat
om begränsning av redares ansvarighet
äger tillämpning jämväl i
fråga om ansvarighet som åvilar
fartygets ägare, som ej är redare,

” Senaste lydelse 1964: 85.

" Senaste lydelse 1964: 85.

Föreslagen lydelse

§76

Bestämmelserna i 259 § ha
motsvarande tillämpning på fartyg
under byggnad från det att bygget
sjösättes. För tiden dessförinnan
gäller lagen i den stat där fartyget
bygges.

II Skeppshypotek

Upplåtelse av panträtt på grund
av inteckning

§T8

Ägare av registrerat skepp eller
skeppsbygge, som vill upplåta
panträtt i skeppet eller bygget till
säkerhet för fordran, har rätt att i
den ordning som angives i detta

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

eller befraktare eller den som i redares
ställe handhar fartygets
drift.

Detsamma gäller ansvarighet
vilken åvilar befälhavare eller
medlem av besättningen eller lots
eller någon, som är i tjänst hos
redaren, ägaren, befraktaren eller
den som i redares ställe handhar
fartygets drift, såframt ansvarigheten
uppkommit i tjänsten. Sådan
ansvarighet må begränsas,
oaktat den uppkommit på grund
av fel eller försummelse.

Det sammanlagda belopp till vilket
redare och övriga i denna paragraf
omförmälda personer äga
begränsa sin ansvarighet för fordringar,
som uppkommit på grund
av en och samma händelse, skall
ej överstiga det fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 255 §.

262

Vad i detta kapitel är stadgat
äger tillämpning, när begränsning
av ansvarighet åberopas inför
svensk myndighet.

Beträffande ansvarighet som
avses i 254 § 1 mom. andra stycket
första punkten skall dock frågan
huruvida och till vilket belopp
ansvarigheten är begränsad,
avgöras efter den lag, som gäller
för tjänsteavtalet, om tjänsteavtalet
regleras av lagen i annan stat,
som är ansluten till 1957 års internationella
konvention angående
begränsningen av ansvarigheten
för ägare av fartyg som användas
till fart i öppen sjö.

263

Konungen äger förordna, att i
stället för bestämmelserna i detta
kapitel andra regler skola här i riket
tillämpas i fråga om fartyg
hemmahörande i annan främmande
stat än sådan, som utan förbe -

Föreslagen lydelse

kapitel hos registermyndigheten
erhålla inskrivning i egendomen av
visst belopp (inteckning) i svenskt
eller utländskt mynt eller i francs
som avses i 348 §. Myndighetens
bevis om inskrivningen kallas
pantbrev.

Inteckning kan icke beviljas i
andel av skepp eller skeppsbygge,
ej heller i flera skepp eller byggen
gemensamt.

§77

Panträtt stiftas genom att skeppets
eller skeppsbyggets ägare, efter
att ha sökt inskrivning för sitt
förvärv, överlämnar pantbrevet
som pant för fordringen.

Bestämmelser om ägarens rätt
när pantbrev icke alls eller endast
delvis utnyttjats för pantsättning
(ägarhypotek) finnas i
270 §.

§78

Panträtt, som upplåtits i skepp
eller skeppsbygge, omfattar även
ersättning, som på grund av försäkring
eller eljest utgår för skada
på egendomen.

” Senaste lydelse 1964: 85.

71 Senaste lydelse 1964: 85.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

håll anslutit sig till 1957 års internationella
konvention angående
begränsningen av ansvarigheten
för ägare av fartyg som användas
till fart i öppen sjö.

Panträttens innebörd

264 §™

När myndighet vid utsökning
eller i annat fall fördelar medel
mellan rättsägare i skepp eller
skeppsbygge, har borgenär rätt att
för fordran som är förenad med
panträtt i egendomen, med den
företrädesrätt inteckningen medför
enligt denna eller annan lag,
få betalning ur medlen intill pantbrevets
belopp. I den mån detta
ej förslår, erhåller borgenären betalning
ur medlen genom ett tilllägg.
Detta får ej överstiga femton
procent av pantbrevets belopp jämte
sex procent årlig ränta på detta
belopp från den dag då egendomen
utmättes, konkursansökan
gjordes eller de medel nedsattes
som eljest skola fördelas.

Ha flera pantbrev överlämnats
som pant för fordran och ha inteckningarna
samma företrädesrätt
eller gälla de omedelbart efter
varandra, skola bestämmelserna i
första stycket om pantbrevets belopp
avse pantbrevens sammanlagda
belopp.

265 §*°

Borgenär har rätt att få betalning
enligt 264 § även om fordringen
preskriberats eller icke blivit
anmäld efter kallelse på okända
borgenärer.

266 £81

Försämras skepp eller skeppsbygge
till följd av vanvård eller
sjöolycka eller av annan därmed

” Förutvarande 264 § upphävd genom 1964: 85.

80 Förutvarande 265 § upphävd genom 1964: 85.

“ Förutvarande 266 § upphävd genom 1964: 85.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Om sjöpanträtt och om preskription
av fordran i vissa fall

I. Om sjöpanträtt

Om sjöpanträtt i fartyg och frakt

267

Sjöpanträtt i fartyg och frakt
tillkommer nedanstående fordringar: 1.

Rättsvårdsavgifter, som tillkomma
staten, och kostnader i
fordringsägarnas gemensamma intresse
för att få fartyget sålt, för
dess bevarande intill försäljningen
och för köpeskillingens fördelning;
tonavgifter, fyr- och båkavgifter,
hamnavgifter och andra offentliga
avgifter och pålagor av
samma slag; kostnader för lotsning
och för bevakning och bevarande
av fartyget, sedan det inkommit
i sista hamn;

2. fordran å hyra och annan
gottgörelse, som tillkommer å fartyget
anställd person på grund av
tjänsteavtal med redaren eller befälhavaren; 3.

bärgarlön och fordran å bidrag
till gäldande av gemensamt
haveri;

4. ersättning för sammanstötning
eller annan sjöolycka; ersättning
för skada å hamn-, dock- och
vattenvägsanläggningar; ersättning
för skada å passagerare, befälhavare
eller till besättning hörande
person; ersättning på grund av att
last eller resgods bortkommit eller
skadats;

Föreslagen lydelse

jämförlig orsak så att panträttens
värde väsentligt minskas, får borgenären
söka betalning ur egendomen
fastän fordringen ej är förfallen
till betalning. Detsamma
gäller, om skeppet eller bygget
skall avregistreras enligt 16 § utom
när bygget skall överföras till
skeppsregistret såsom skepp.

Panträttsupplåtelse i vissa fall

§82

Av Kungl. Maj:t föreslagen lydelse

Frångår skepp eller skeppsbygge
innehavaren efter klander, är
upplåtelse av panträtt som skett
efter det att egendomen kom ur
rätte ägarens hand utan verkan,
om ej annat följer av 268 §. Vad
som nu sagts har motsvarande tilllämpning,
om förvärv av skepp eller
skeppsbygge återgår såsom ogiltigt.

Av utskottet föreslagen lydelse

Frångår skepp — — — =

Kungl. Maj.ts förslag av

269 §. Vad som — — — =
Kungl. Maj:ts förslag — — —
såsom ogiltigt.

“ Senaste lydelse 1928: 161 Qfr 1938: 468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

5. fordran, som grundar sig därpå,
att befälhavaren i denna sin
egenskap utom fartygets hemort
slutit avtal eller träffat annan åtgärd
med hänsyn till vad för fartygets
bevarande eller resans fortsättande
kräves, även om befälhavaren
var redare och evad fordringen
tillkommer honom, dem
som lämnat förnödenheter, verkställt
reparationsarbete eller försträckt
penningar, andra, med vilka
avtal slutits, eller lastägare, vars
gods blivit under resa sålt för fartygets
behov; och

6. fordran, som grundar sig därpå
att i konossement lämnats oriktiga
eller ofullständiga uppgifter.

Föreslagen lydelse

268 §83

Sjöpanträtt i fartyget omfattar
jämväl fartygets tillbehör och redarens
fordran å ersättning eller
haveribidrag i anledning av skador,
som uppkommit å fartyget
efter resans början och icke blivit
avhjälpta. Under fartygets tillbehör
innefattas icke proviant eller
bränsle, ej heller å maskindrivet
fartyg kol eller andra för maskinens
drift avsi dda ämnen.

Sjöpanträtt i frakt, däri inberäknat
passagerareavgifter, avser bruttofrakten
för den resa, under vilken
fordringen uppkommit, samt
fordran å ersättning eller haveribidrag
för förlust av sådan frakt,
dock att sjöpanträtt för fordran
på grund av tjänsteavtal omfattar
samtliga fraktbelopp för alla resor
under den tid, samma tjänsteavtal
gäller.

Sjöpanträtten omfattar tillika redarens
fordran å ersättning för
bärgning som utförts under resan,
med avdrag för vad därav må tillkomma
befälhavare eller besättning.
Sjöpanträtten omfattar icke
ersättning, som utgår till redaren
på grund av tagen försäkring.

•* Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938: 468).

4 Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 22

Upplåtes panträtt i skepp eller
skeppsbygge i strid med en mot
upplåtaren på grund av förvärvsvillkor
gällande inskränkning i
hans rätt att förfoga över egendomen,
är upplåtelsen utan verkan,
om ej annat följer av 269 §.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

269

Borgenär, som för sin fordran
har sjöpanträtt i fartyg eller frakt,
njute betalning ur panten med förmånsrätt
enligt 4 § första stycket

1 förmånsrättslagen (1970: 979).

Hava i 267 § avsedda fordringar
uppstått under samma resa, äge
de rätt till betalning i den nummerordning,
i vilken de i samma
§ äro nämnda. Fordringar, som
äro upptagna under samma nummer,
skola sig emellan njuta lika
rätt, var i förhållande till fordringens
belopp; dock vad angår de
under 3 och 5 nämnda fordringar
endast såvida de härröra av samma
händelse, eljest skall den yngre
äga företräde till betalning framför
den äldre.

Fordringar, som uppstått under
en senare resa, skola äga företräde
framför dem, som härleda sig
från en tidigare, dock att beträffande
de i 267 § 6 nämnda fordringar
vad sålunda stadgas skall
gälla allenast sådana inbördes och
att, där ett och samma tjänsteavtal
avser flera resor, fordringar på
grund av detsamma skola, ändå
att de uppstått under en tidigare
resa, njuta lika rätt med fordringar
från den sista resan.

270

Försäljes fartyg efter utmätning
eller under konkurs i den ordning,
som för försäljning av utmätt fartyg
är stadgad, upphöre sjöpanträtten
i fartyget, men borgenären
äge undfå del i köpeskillingen,
som i utsökningslagen sägs.

Har fartyg efter timad skada
förklarats icke vara iståndsättligt
och därefter blivit genom frivillig
avhandling försålt, upphöre sjöpanträtten
i fartyget, men borgenären
äge i stället enahanda rätt
till köpeskillingen.

Föreslagen lydelse

§M

Har panträtt upplåtits i skepp
eller skeppsbygge av någon som
icke var rätt ägare, skall upplåtelsen
dock gälla, om upplåtarens åtkomst
var eller därefter, på ansökan
före upplåtelsen, blev inskriven
och om borgenären vid upplåtelsen
eller, när fordringen därefter
överlåtits till annan, denne
vid sitt förvärv varken insett eller
bort inse att upplåtaren ej var rätt
ägare. Vad som nu sagts har motsvarande
tillämpning i fråga om
panträttsförvärv genom upplåtelse
från någon som var rätt ägare men
på grund av förvärvsvillkor saknade
rätt att förfoga över egendomen
genom upplåtelsen.

Ågarhypotekets innebörd

§8«

Om pantbrev ej överlämnats
som pant för fordran, är skeppets
eller skeppsbyggets ägare berättigad
att vid sådan fördelning som
avses i 264 §, med den företrädesrätt
inteckningen medför enligt
denna eller annan lag, erhålla tilldelning
ur medlen med pantbrevets
belopp. Har pantbrev överlämnats
som pant för fordran men
understiger fordringen pantbrevets
belopp, är skeppets eller byggets
ägare berättigad att ur medlen erhålla
skillnaden.

Senaste lydelse 1970: 983.

“ Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938: 468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

övergår eljest fartyg i annans
hand, häfte det fortfarande för de
fordringar, som nämnas i 267 §.

Intecknings företräde

271 §86

Skall egendom, vari sjöpanträtt Inteckning ger företräde i föräger
rum, utmätningsvis försäljas, hållande till annan inteckning ef äge

panträttshavarne, utan hinder ter den tidsföljd i vilken inteck av

vad om begränsning av redare- ningarna sökas. Inteckningar som

ansvaret är stadgat, bevaka sina sökas på samma inskrivningsdag

fordringar till fulla beloppet; njute giva lika rätt.

dock ej utdelning utöver det belopp,
som enligt nämnda stadganden
skall högst utgå.

272 §8T

Sjöpanträtt i frakt, i redarens
övriga i 268 § nämnda fordringar
och i köpeskilling, varom i 270 §
andra stycket sägs, må göras gällande
så länge beloppet är oguldet
eller innehaves av befälhavaren
eller redarens agent.

Har beloppet efter det redaren
försatts i konkurs influtit till konkursboet,
äge borgenär, för vars
fordran det inbetalda beloppet
häftade, så långt detsamma förslår
erhålla utdelning i konkursen med
den förmånsrätt, som skulle hava
tillkommit honom, där beloppet
utestått oguldet.

273 §88

Har redaren uppburit belopp, Det företräde som tillkommer
varom i 272 § sägs, och gällde inteckning i skeppsbygge består

däri sjöpanträtt för fordran, för vid överföring till skeppsregistret,

vilken han häftade allenast med
fartyget och frakten, vare redaren
för samma fordrans betalning personligen
ansvarig, dock icke utöver
det uppburna beloppet.

Vad i 260 § är stadgat skall i

sådant fall äga motsvarande till ämpning.

" Senaste lydelse 1928:161 Gfr 1938: 468).

•’ Senaste lydelse 1928:161 (Jfr 1938: 468).

** Senaste lydelse 1964: 85.

Om möjlighet att bestämma företrädet
mellan flera inteckningar,
som sökas på samma inskrivningsdag,
på annat sätt än som angivits
i 271 § samt om ändring i företrädesordningen
genom nedsättning
finnas bestämmelser i 286 och
288 §§.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

274

Har äganderätten till fartyg genom
frivillig avhandling övergått
till utländsk man och upphörde i
följd därav sjöpanträtt i fartyget
för fordran, för vilken förre ägaren
häftade allenast med fartyget
och frakten, vare denne för fordringens
betalning personligen ansvarig,
dock icke utöver det värde,
fartyget hade vid tiden för överlåtelsen.

Vad i 260 § är stadgat skall i
sådant fall äga motsvarande tilllämpning.

275

Vad i detta kap. stadgas angående
sjöpanträtt i fartyg och frakt
skall äga tillämpning jämväl vid
underbortfraktning av ett fartyg
samt då annan än fartygets ägare
nyttjar det till sjöfart för egen räkning,
med mindre förfogandet
över fartyget berövats ägaren genom
en rättsstridig handling och
fordringsägaren icke är i god tro.

Om sjöpanträtt i inlastat gods

276

Sjöpanträtt i inlastat gods tillkommer 1.

bärgarlön samt fordran på bibidrag
till gemensamt haveri eller
annan kostnad, som skall fördelas
efter samma grund (136 och
216 §§);

2. fordran på grund därav att,
jämlikt i denna lag stadgad behörighet,
befälhavaren eller bortfraktaren
slutit avtal eller träffat

" Senaste lydelse 1964: 85.

m Senaste lydelse 1928: 161 Gfr 1938:

11 Senaste lydelse 1970: 983.

Föreslagen lydelse

§89

Om förmånsrätt, som följer med
inteckning, finnas bestämmelser i
förmånsrättslagen (1970: 979).

Vissa bestämmelser om intecknings
och pantbrevs giltighet

§90

Skall skepp avregistreras såsom
förolyckat, upphugget eller eljest
förstört eller såsom försvunnet eller
övergivet till sjöss, förfaller inteckning
i skeppet när tio år förflutit
från den dag anteckning
gjordes enligt 38 § första stycket 6.
Inteckning kan dock förnyas att
gälla ytterligare tio år, om det medan
inteckningen ännu gäller begäres
av borgenären eller skeppsägaren,
och kan därefter i samma
ordning förnyas för tio år åt gången.

§91

Säljes skepp eller skeppsbygge
exekutivt i Sverige, är inteckning
däri, sedan auktionen vunnit laga
kraft och köpeskillingen erlagts,
utan verkan till belopp som icke
tillåtits innestå i egendomen med
anledning av att inteckningsborgenärens
fordran avräknats på köpeskillingen.

Exekutiv försäljning i främmande
stat av intecknat skepp eller

468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

annan åtgärd för lastens behov;
befälhavarens eller bortfraktarens
fordran för vad han förskjutit för
lastens behov eller på grund av
egen utfästelse för sådant ändamål
nödgats utgiva; lastägares
fordran för gods, som blivit under
resa sålt för annan lastägares räkning;
och

3. fordran på frakt, ersättning
för fraktförlust och annan skada
i följd av att gods uttages i lastningshamnen
eller under resan
samt ersättning för överliggetid eller
ytterligare uppehåll vid lastning
eller lossning och för uppehåll under
resan.

Här upptagna fordringar skola
njuta betalning ur det inlastade
godset med förmånsrätt enligt 4 §
första stycket 1 förmånsrättslagen
(1970: 979) och sig emellan i den
nummerordning i vilken de ovan
äro nämnda. Fordringar, som äro
upptagna under samma nummer,
skola sig emellan njuta lika rätt,
var i förhållande till fordringens
belopp; dock vad angår de under
1 och 2 nämnda fordringar endast
såvida de härröra av samma
händelse, eljest skall den yngre
äga företräde till betalning framför
den äldre.

Föreslagen lydelse

skeppsbygge skall erkännas med
den verkan som angives i första
stycket, om egendomen fanns inom
den statens jurisdiktionsområde
samt försäljningen verkställts i
enlighet med den statens lag och i
överensstämmelse med bestämmelserna
i 1967 års internationella
konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.

277 §92

Lossas gods, som häftar för
fordran, till befraktares eller lastemottagares
förfogande, eller varder
under resa gods sålt för fartygets
eller lastens behov, upphöre
sjöpanträtten i godset.

Samma lag vare, där godset säljes
efter utmätning eller under
konkurs i den ordning, som för
försäljning av utmätt gods i fartyg
är stadgad men borgenären äge
undfå del i köpeskillingen, som i
utsökningslagen sägs.

Om inteckning blir helt eller delvis
utan verkan, är pantbrevet
utan verkan i motsvarande mån.

Dödning av förkommet pantbrev
medför ej att inteckningen
blir utan verkan.

“ Senaste lydelse 1928: 161 Gfr 1938: 468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Främmande hypotek m. m.

278 §98

År lastägare berättigad till ersättning
för gods, som gått förlorat
eller skadats, eller har gods
under resan blivit sålt för fartygets
behov eller för annan lastägares
räkning, skola de borgenärer, vilka
enligt 276 § hava sjöpanträtt i
det inlastade godset, äga enahanda
rätt till den lastägaren tillkommande
ersättning.

Ersättning, som utgår till lastägaren
på grund av tagen försäkring,
häfte icke i pantens ställe.

Panträtt eller annan sådan rättighet,
som upplåtits i utländskt
fartyg, gäller även i Sverige under
förutsättning att

1. rättigheten stiftats och inskrivits
i enlighet med lagen i den stat
där fartyget är registrerat;

2. registret och de handlingar
som skola förvaras i anslutning
därtill enligt lagen i registreringsstaten
äro offentliga och såväl utdrag
av registret som avskrift av
handlingarna kunna erhållas från
registret;

3. registret eller i anslutning därtill
förvarade handlingar innehålla
uPPgift om rättighetshavarens
namn och adress eller om att rättigheten
stiftats till förmån för
pantbrevs eller motsvarande handlings
innehavare samt uppgift om
det belopp rättigheten avser och
om datum och övriga omständigheter
som enligt lagen i registreringsstaten
bestämma rättighetens
företräde i förhållande till andra
rättigheter.

279 §M

Sjöpanträtt i fordringsbelopp,
vartill borgenär äger sådan rätt,
som i 278 § sägs, må göras gällande,
så länge det icke uppburits av
lastägaren.

Har sådant belopp efter det lastägaren
försatts i konkurs influtit
till konkursboet, gälle vad i 272 §
stadgas.

Har fordringsbeloppet uppburits
av lastägaren, vare om dennes ansvarighet
för fordrans betalning
lag, som i 273 § för redare stadgas.

Panträtt eller annan sådan rättighet,
som upplåtits i fartyg under
byggnad i främmande stat, gäller
även i Sverige under förutsättning
att inskrivning skett i den främmande
staten i enlighet med dess
lag.

■* Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938: 468).

•* Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938: 468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

280

Utelämnar befälhavare utan
borgenärens tillstånd gods, som
häftar för fordran, till befraktares
eller lastemottagares förfogande,
svare befälhavaren för den fordrans
betalning, dock icke utöver
det värde, godset hade vid lossningen;
enahanda ansvarighet åligge
jämväl mottagaren för fordran,
för vilken han eljest icke skolat
personligen svara, såvida han ägde
kunskap om fordringen, när lossningen
skedde.

Gemensamma bestämmelser

281

Har borgenär sjöpanträtt i flera
panter, häfte envar av panterna
för gäldens hela belopp.

Föreslagen lydelse

§95

Rättighet i fartyg eller fartygsbygge
som enligt 278 eller 279 §
gäller i Sverige medför här det företräde
i förhållande till annan inskriven
rättighet och, i den mån
det är förenligt med 259 och

260 §§, i övrigt den verkan i förhållande
till tredje man som rättigheten
har enligt lagen i den stat
där fartyget är registrerat eller
bygget utföres.

Inteckningsförfarandet

§98

I inteckningsärende anses såsom
ägare av skeppet eller bygget den
för vars förvärv inskrivning senast
är sökt.

Borgenär, som har sjöpanträtt i
fartyg eller frakt, äge för utfående
av sin fordran ur panten söka
fartygsägaren eller befälhavaren,
vilkendera han helst vill. Söker
borgenär för fordran, för vilken
gods i fartyg häftar, betalning ur
godset, äge ock han rätt att söka
befälhavaren, dock ej där borgenären
är fartygets ägare eller den,
till vilken denne må hava överlåtit
fartyget att nyttja det till sjöfart
för egen räkning.

283

Sjöpanträtt upphör, om talan ej
väckes i laga ordning i fråga om

1. fordran på bärgarlön, inom
ett år från det bärgningsföretaget
slutförts;

2. fordran på ersättning för
sammanstötning eller annan
olyckshändelse eller för skada på

“ Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938:

" Senaste lydelse 1928:161 (jfr 1938:

" Senaste lydelse 1928: 161 (jfr 1938:

“ Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 2

Ansökan om inteckning skall
göras skriftligen av ägaren av
skeppet eller skeppsbygget. Den
skall innehålla uppgift om det
skepp eller bygge som avses och
det belopp på vilket inteckningen
skall lyda.

Begäran om inteckningsförnyelse
göres skriftligen av skeppsägaren
eller pantbrevets innehavare.
Pantbrevet skall ingivas, om det
ej är skeppsägaren som begär förnyelsen.

Ansökan om inteckning skall
avslås, om

1. bestämmelserna i 282 § första
stycket ej iakttagits;

2. ansökningen strider mot

261 §;

3. ansökningen strider mot sådan
på grund av förvärvsvillkor

468).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

person, inom ett är från den dag
skadan inträffade;

3. fordran på ersättning på
grund av att last eller resgods förkommit
eller skadats eller att i
konossement lämnats oriktiga eller
ofullständiga uppgifter, inom ett
år från den dag avlämnande ägt
eller bort äga rum;

4. fordran för lämnade förnödenheter,
som avses i 267 § 5,
inom sex månader från det fordringen
tillkom;

5. övriga i nyssnämnda lagrum
samt 276 § 2 avsedda fordringar,
inom ett år från det fordringen
tillkom;

6. alla övriga fordringar, inom
ett år efter det fordringen förföll
till betalning.

Vid tillämpning av första stycket
6 anses i 267 § 2 avsedda fordringar
på lön eller annan gottgörelse
på grund av tjänsteavtal icke
förfallna till betalning på den
grund att borgenären äger fordra
förskott eller avbetalning.

Har fordran som avses i första
stycket kommit under dispaschörs
behandling, anses talan om fordringen
väckt.

Föreslagen lydelse

mot sökanden gällande inskränkning
i hans rätt att förfoga över
egendomen, som införts i skeppseller
skeppsbyggnadsregistret eller
införes däri samma inskrivningsdag
som inteckningen sökes, och
ansökningen icke medgivits av den
till vars förmån inskränkningen
gäller;

4. skeppet eller skeppsbygget
skall avregistreras;

5. sökanden eller, om skeppet
eller bygget äges av flera, någon
av sökandena är i konkurs eller
försättes i konkurs samma inskrivningsdag
som inteckningen sökes
och det icke visas, att skeppet,
bygget eller andelen ej hör till
konkursboet;

6. skeppet, bygget eller andel
däri eller villkorlig äganderätt därtill
är föremål för kvarstad, skingringsförbud
eller utmätning eller
blir föremål för sådan åtgärd samma
inskrivningsdag som inteckningen
sökes; eller

7. skeppet, bygget eller andel
däri eller villkorlig äganderätt därtill
frångått sökanden genom exekutiv
försäljning.

Har ärende angående inskrivning
av sökandens förvärv uppskjutits,
skall behandlingen av inteckningsansökningen
uppskjutas
på motsvarande sätt.

II. Om preskription av fordran i
vissa fall

284

Nedanstående fordringar upphöra,
vare sig ansvarigheten för
dem är begränsad eller obegränsad,
om talan ej väckes i laga ordning
i fråga om

1. fordran på bärgarlön, inom
två år från det bärgningsföretaget
slutförts;

2. fordran på andel i bärgarlön
enligt 229 § 1 mom. andra stycket,

Möter icke hinder enligt 283 §,
skall inteckning beviljas och pantbrev
utfärdas på grund av inteckningen.

Bestämmelser om utfärdande av
nytt pantbrev i stället för pantbrev
som dödats finnas i lagen (1927:
85) om dödande av förkommen
handling.

•• Senaste lydelse 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

inom ett år från det vederbörande
av redaren erhållit underrättelse
om bärgarlönens och andelens
storlek;

3. fordran på ersättning för
sammanstötning, inom två år från
den dag skadan inträffade;

4. fordran på utbekommande
av belopp som någon enligt 220 §
tredje stycket erlagt utöver vad
som rätteligen belöper på honom,
inom ett år efter det beloppet utgivits
av honom;

5. fordran på ersättning på
grund av att last eller resgods förkommit
eller skadats eller att i
konossement lämnats oriktiga eller
ofullständiga uppgifter, inom ett
år från den dag avlämnande ägt
eller bort äga rum;

6. fordran på bidrag till gemensamt
haveri eller annan kostnad,
som skall fördelas enligt samma
grund (136 och 216 §§), inom ett
år från dispaschens dag.

Svarar gäldenären i andra fall
än som avses i första stycket för
ersättning eller för annan fordran
med begränsning av redareansvaret
eller endast med inlastat gods,
upphör fordringen, om talan ej
väckes i laga ordning, i fråga om
fordran på ersättning inom två år
från den dag skadan inträffade
och i fråga om annan fordran inom
ett år efter det att fordringen
förföll till betalning. Äger borgenären
för fordringen hålla sig även
till redare, lastägare eller annan,
utan att begränsning av ansvarigheten
äger rum, gäller sådan rätt
under samma tid som för fordran
i allmänhet.

Har fordran som avses i första
eller andra stycket kommit under
dispaschörs behandling, anses talan
om fordringen väckt.

Föreslagen lydelse

285 §™0
Begäran om inteckningsf orny else
skall avslås, om 282 § andra
stycket ej iakttagits.

100 Förutvarande 285 § upphävd genom 1922: 271.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

286 §101

Inteckning, som skulle medföra
lika företrädesrätt som annan inteckning,
skall vid inskrivningen
förklaras gälla efter den andra inteckningen,
om sökanden begär
det. Inteckning, som sättes efter
annan, gäller efter inteckning med
lika rätt som eller bättre rätt än
denna, även om detta ej angives
i beslutet.

287 $102

Pantbrev får på ansökan av

skeppets eller skeppsbyggets ägare
och efter medgivande av pantbrevets
innehavare utbytas mot två
eller flera nya pantbrev (utbyte).
På begäran skall därvid pantbrevens
inbördes företrädesrätt bestämmas.
Härvid har 286 § andra
punkten motsvarande tillämpning.

288 §»o»

Inteckning får på ansökan av
skeppets eller skeppsbyggets ägare
och efter medgivande av pantbrevets
innehavare nedsättas efter annan
inteckning (nedsättning). Inteckning,
som nedsättes efter annan,
gäller efter inteckning med
lika rätt som eller bättre rätt än
denna, även om detta ej angives
i beslutet.

289

På ansökan av skeppets eller
skeppsbyggets ägare och efter
medgivande av pantbrevets innehavare
får inteckning dödas (dödning).

Bestämmelser om dödning av
inteckning, när pantbrevet förkommit,
finnas i lagen (1927: 85) om
dödande av förkommen handling.

290 SK»

När innehavare av pantbrev
lämnar medgivande till åtgärd som

101 Förutvarande 286 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

101 Förutvarande 287 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

108 Förutvarande 288 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

104 Förutvarande 289 § upphävd genom 1922: 271.

101 Förutvarande 290 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avses i 287—289 §§ skall pantbrevet
ingivas.

291 £io«

På ansökan av pantbrevs innehavare
skall innehavet antecknas
i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret.
År annan antecknad som
innehavare, skall registermyndigheten
sedan det nya innehavet antecknats
avföra den tidigare anteckningen
och underrätta den
vars innehav var antecknat. Föreligger
anledning till antagande att
sökanden ej innehar pantbrevet,
skall föreläggande meddelas honom
att uppvisa detta.

Anmäler den vars innehav antecknats
att innehavet upphört,
skall anteckningen avföras.

Har ansökan enligt första stycket
icke gjorts, när pantbrev utfärdas,
eller föreligger icke ny sådan
ansökan när anteckning om
innehav avföres, antecknas skeppets
eller skeppsbyggets ägare som
innehavare.

292

Har inteckning förfallit enligt
275 §, skall det antecknas i skeppsregistret.

I registret skall göras anteckning
om inverkan på inteckning av exekutiv
försäljning.

293

Om skeppsbygge avföres ur
skeppsbyggnadsregistret och i stället
införes i skeppsregistret såsom
skepp, skall inteckning som gäller
i bygget och införing som rör inteckningen
överföras till skeppsregistret.

"• Förutvarande 291 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

107 Förutvarande 292 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

1M Förutvarande 293 § upphävd genom 1967: 48 (jfr 1967: 288).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

TOLFTE KAPITLET

Om dagböcker, sjöförklaring och besiktning

305 §108

Sjöförklaring inom riket hålles Sjöförklaring inom riket hålles
av Luleå, Sundsvalls, Stockholms, av tingsrätt, som enligt 336 § ut Kalmar,

Malmö, Göteborgs eller setts att vara sjörättsdomstol. Be Karlstads

tingsrätt. Behörig är horig är den domstol som är närden
domstol som är närmast den mast den hamn eller ort där sjö hamn

eller ort där sjöförklaring förklaring skall äga rum enligt
skall äga rum enligt 304 §. Ko- 304 §. Konungen äger dock för

nungen äger dock för viss hamn viss hamn förordna att annan av

förordna att annan av domstolar- sjörättsdomstolarna skall vara bena
skall vara behörig, om det är horig, om det är ändamålsenligt

ändamålsenligt med hänsyn till med hänsyn till trafikförbindelser

trafikförbindelser och övriga för- och övriga förhållanden,

hållanden.

Om annat ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförklaring inför
domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av lagfaren domare
såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och erfarna
i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfarenhet
från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen
hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de
särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket årligen
upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga
minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap
i visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att
inträda såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen
i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som
är omyndig eller i konkurstillstånd får ej vara ledamot. Särskild ledamot
äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som
meddelas av Konungen.

I Danmark, Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg
av domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt
bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrättning.
Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda
två av konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska,
danska, finska eller norska medborgare, mot vilka ej förekommer jäv
som gäller mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild
sakkunskap ändamålsenligt, äger konsuln tillkalla även sådan person. I
ort, där behörig svensk konsul ej finnes, hålles sjöförklaring av behörig
dansk, finsk eller norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna
om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upptaga ed
eller försäkran eller meddela vitesföreläggande.

,M Senaste lydelse 1970: 919.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

314 §110

Har händelse som avses i 301 § medfört stora förluster i liv eller
egendom eller kan utredningen av annan anledning väntas bliva synnerligen
omfattande eller av invecklad beskaffenhet, äger Konungen förordna,
att händelsen och dess orsaker skola utredas av en särskild undersökningskommission,
bestående av personer med juridisk, nautisk
och teknisk sakkunskap. Har undersökningskommission förordnats, behöver
sjöförklaring ej äga rum.

I den mån det kan ske skall kommissionen underrätta sakägarna samt
bereda dem tillfälle att närvara vid utredningen och på annat sätt bevaka
sin rätt i överensstämmelse med vad som gäller vid sjöförklaring.

Kommissionen kan hos tingsrätt,
som enligt 305 § är behörig
att hålla sjöförklaring, göra framställning
om att vittne eller sakkunnig
höres eller att föreläggande
meddelas någon att som bevis
tillhandahålla skriftlig handling eller
föremål. Rätten skall anställa
förhör eller meddela föreläggande,
om laga hinder ej möter. Om sådan
åtgärd gälla i tillämpliga delar
bestämmelserna om sjöförklaring
och om bevisupptagning i rättegång
utom huvudförhandling.

Kommissionen kan hos tingsrätt,
som enligt 336 § utsetts att
vara sjörättsdomstol, göra framställning
om att vittne eller sakkunnig
höres eller att föreläggande
meddelas någon att som bevis tillhandahålla
skriftlig handling eller
föremål. Rätten skall anställa förhör
eller meddela föreläggande,
om laga hinder ej möter. Om sådan
åtgärd gälla i tillämpliga delar
bestämmelserna om sjöförklaring
och om bevisupptagning i rättegång
utom huvudförhandling.

FJORTONDE KAPITLET
Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål

336 §m

Första domstol i tvistemål rörande
förhållande som avses i
denna lag är Luleå, Sundsvalls,
Stockholms, Kalmar, Malmö, Göteborgs
eller Karlstads tingsrätt.
Detsamma gäller brottmål i fråga
om gärning som avses i denna lag,
även om gärningen är belagd med
strängare straff i brottsbalken.

Rör mål som anges i första stycket
uteslutande annat fartyg än
handelsfartyg eller fiskefartyg, får
målet upptagas även av tingsrätt
som är behörig enligt 10 eller 19
kap. rättegångsbalken.

Första domstol i tvistemål rörande
förhållande som avses i
denna lag är tingsrätt, som Konungen
utser (sjörättsdomstol).
Detsamma gäller brottmål i fråga
om gärning som avses i denna lag,
även om gärningen är belagd med
strängare straff i brottsbalken.

Rör mål som angives i första
stycket uteslutande båt, som ej
hålles i drift yrkesmässigt eller eljest
i förvärvssyfte, får målet upptagas
även av tingsrätt som är behörig
enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.

uo Senaste lydelse 1970: 919.

U1 Senaste lydelse 1970: 919.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

337 §112

I fråga om behörigheten för de
tingsrätter som anges i 336 § första
stycket att upptaga tvistemål
enligt denna lag äga bestämmelserna
om laga domstol i tvistemål
i allmänhet motsvarande tillämpning.
Talan får även väckas vid
den av tingsrätterna som är domstol
för den ort där fartyget finnes.
Har säkerhet för fordran
ställts hos myndighet till befrielse
från kvarstad eller annan handräckning,
får talan väckas även vid
den av tingsrätterna som är domstol
för den ort där säkerheten
ställts. Talan angående fordran
som säkerheten avsett får väckas
vid sistnämnda tingsrätt, även om
säkerheten frigivits.

Om domstolen för den ort där
svaranden enligt i första stycket
angivna grunder kunnat sökas icke
är tingsrätt som anges i 336 §
första stycket, väckes talan vid den
av dessa tingsrätter som är närmast
den orten.

Äro flera redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets
hemvist.

I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol
att upptaga tvistemål,
som avses i 336 §, äga bestämmelserna
om laga domstol i tvistemål i
allmänhet motsvarande tillämpning.
Talan får även väckas vid
sjörättsdomstolen för den ort där
fartyget finnes. Har säkerhet för
fordran ställts hos myndighet till
befrielse från kvarstad eller annan
handräckning, får talan väckas
även vid sjörättsdomstolen för den
ort där säkerheten ställts. Talan
angående fordran som säkerheten
avsett får väckas vid sistnämnda
sjörättsdomstol, även om säkerheten
frigivits.

Finnes icke sjörättsdomstol i
den ort där svaranden kunnat sökas
enligt första stycket, väckes
talan vid sjörättsdomstol som är
närmast den orten.

338 §113

I fråga om behörigheten för de
tingsrätter som anges i 336 § första
stycket att upptaga brottmål
som där avses äga bestämmelserna
om laga domstol i brottmål i allmänhet
motsvarande tillämpning.
Om domstolen för den ort där den
misstänkte enligt vad nu sagts haft
att svara icke är någon av nämnda
tingsrätter, väckes åtal vid den av
dessa tingsrätter som är närmast
den orten.

I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol
att upptaga brottmål
som avses i 336 § första stycket
äga bestämmelserna om laga domstol
i brottmål i allmänhet motsvarande
tillämpning. Finnes icke
sjörättsdomstol i den ort där den
misstänkte sålunda haft att svara,
väckes åtal vid den sjörättsdomstol
som är närmast den orten.

FEMTONDE KAPITLET
Särskilda bestämmelser

Poincaréfranc

348 §

Med franc förstås i denna lag
en värdeenhet innehållande sextio -

1U Senaste lydelse 1970: 919.

u* Senaste lydelse 1970: 919.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

fem och ett halvt milligram guld
av niohundra tusendelars finhet.
Omräkning till svenskt mynt skall
ske efter betalningsdagens kurs eller,
om säkerhet ställes för betalningen,
kursen den dag då detta
sker.

Statsansvar för vissa rättsförluster
m. m.

349 §

Kommer till följd av 20 eller
269 § förvärv eller panträttsupplåtelse
som avses där att gälla mot
rätte ägaren eller mot någon till
vars förmån rådighetsinskränkning
som avses i 20 eller 269 § gäller,
har denne rätt till ersättning av
staten för sin förlust på grund av
förvärvet eller upplåtelsen.

Lider någon förlust till följd av
tekniskt fel i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret
vid användning
av automatisk databehandling eller
i anordning som hos registermyndigheten
eller annan statlig myndighet
är ansluten till registret,
har han rätt till ersättning av staten.

Har den skadelidande medverkat
till förlusten genom att utan
skälig anledning underlåta att vidtaga
åtgärd för bevarande av sin
rätt eller har han på annat sätt
medverkat till förlusten genom
eget vållande, skall ersättningen
efter vad som finnes skäligt nedsättas
eller helt bortfalla.

350 §

Kommer till följd av beslut i
ärende om rättelse förlust att tillskyndas
rättsägare som avses i
39 §, har han rätt till ersättning av
staten. Ersättning utgår dock ej,
om den skadelidande med hänsyn
till felets beskaffenhet eller andra
omständigheter bort inse att fel
förekommit.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

351 §

Staten företrädes i ärende om
ersättning enligt 349 eller 350 §
av myndighet som Konungen bestämmer.

352 §

Vill den som är part i mål om
beståndet av rätt till skepp eller
skeppsbygge framställa anspråk på
ersättning enligt 349 §, om han
förlorar målet, skall han antingen
till gemensam handläggning med
målet väcka talan mot staten om
sitt ersättningsanspråk eller skriftligen
underrätta den myndighet
som avses i 351 § om rättegången.

Har förberedelsen i målet slutförts
utan att ersättningstalan
väckts eller underrättelse lämnats
enligt första stycket, skall domstolen
förelägga parten att vidtaga
endera åtgärden inom viss tid.
Iakt t ages ej tiden, är ersättningsanspråket
förfallet. Erinran därom
skall intagas i föreläggandet.

353 §

Har den som enligt 349 eller

350 § är berättigad till ersättning
av staten haft rätt att utkräva beloppet
av annan såsom skadestånd,
inträder staten i rätten mot denne.

Ersättning enligt 349 eller 350 §
på grund av domstols dom utbetalas
sedan domen vunnit laga
kraft.

Övergångsbestämmelser

Allmänna bestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Genom lagen upphäves

lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg,

lagen (1928:166) i anledning av Sveriges tillträde till 1926 års internationella
konvention rörande sjöpanträtt och fartygshypotek,
lagen (1901: 26 s. 33) om antecknande i fartygsregistret av tvist om
fartyg eller fartygslott,

förordningen (1901: 78) angående registrering av svenska fartyg.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

LU 1973: 22

Till 1 kap. sjölagen

2. Bestämmelserna i 5 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fråga
om förvärv eller förändring som inträffat före ikraftträdandet.

3. Utan hinder av 6 § i dess nya lydelse får skepp behålla det namn
varunder det vid ikraftträdandet är infört i fartygsregistret så länge
skeppet eller större andel däri än hälften ej övergått till ny ägare eller
det föreligger särskilda skäl att skeppet ändock behåller namnet. Detta
får dock ej behållas, om registermyndigheten finner synnerliga skäl att
namnet ändras för undvikande av förväxling.

Finner registermyndigheten att skepps namn bör ändras, kan den vid
vite förelägga ägaren att inom viss tid bestämma annat namn varunder
skeppet kan registreras. Vitet utdömes av myndigheten.

Till 2 kap. sjölagen

4. I skeppsregistret skall såsom ägare till skepp, som är överfört från
fartygsregistret eller fiskefartygsregister, antecknas den som senast upptagits
som ägare av skeppet i sådant register. Registermyndigheten skall
på lämpligt sätt låta kungöra sådan anteckning.

Har ett år förflutit från ikraftträdandet utan att inskrivning av äganderätt
sökts eller talan väckts om bättre rätt till skeppet, skall den som
antecknats såsom ägare anses som inskriven ägare av skeppet.

Söker någon inskrivning av äganderätt till skepp, som förvärvats före
ikraftträdandet och som vid ikraftträdandet icke var infört i fartygsregistret
eller fiskefartygsregister, och kan han icke styrka sin rätt men
gör han den sannolik, skall han antecknas i skeppsregistret som ägare.
Första stycket andra punkten och andra stycket har motsvarande tillämpning,
varvid ettårstiden räknas från den dag anteckningen kungjordes.

5. Har inteckning sökts eller beviljats i båt före ikraftträdandet, skall
båten och inteckningen upptagas i skeppsregistret.

I fråga om båt som avses i första stycket gäller de nya bestämmelserna
om registrering och avregistrering av skepp samt inskrivning av förvärv
av skepp, utom 19—22 §§. Upphör båten att besväras av inteckning,
skall den omedelbart avföras ur skeppsregistret.

Bestämmelserna i 4 har motsvarande tillämpning i fråga om båt som
avses i denna punkt.

6. Utföres skeppsbygge enligt beställning som gjorts före ikraftträdandet,
får det införas i skeppsbyggnadsregistret endast om tillverkare och
beställare är ense därom.

Skeppsbygge som anmäles för registrering inom två år från ikraftträdandet
får ej registreras, om ägarens näringsverksamhet vid ikraftträdandet
omfattades och fortfarande omfattas av företagsinteckning
och inteckningshavaren icke medgivit att bygget registreras.

Skeppsbygge som anmäles för registrering senare än två år från
ikraftträdandet får ej heller registreras, om det visas att registreringen
skulle kränka rätt som någon har till bygget på grund av företagsinteckning.

Bestämmelserna i 3 § i dess äldre lydelse skall under en tid av två år
från ikraftträdandet gälla i fråga om beställning som gjorts före ikraftträdandet.
Beställares rätt till skeppsbygge enligt 3 § i dess äldre lydelse
består så länge bygget ej registrerats.

5 Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 22

LU 1973: 22

7. Frist för anmälan av skepp för registrering eller för ansökan om
inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge skall ej i något fall
räknas från dag före ikraftträdandet.

Till 3 kap. sjölagen

8. I fråga om partrederi, som tillkommit före ikraftträdandet, gäller
utan hinder av att rederiavtalet ej anmälts till registermyndigheten vad
som föreskrivs i 40 § andra stycket om delad ansvarighet för uppkommande
förpliktelser.

Till 11 kap. sjölagen

9. I fråga om sjöpanträtt, som uppstått före ikraftträdandet, gäller
245, 252 och 255—260 §§ i stället för motsvarande äldre bestämmelser.
Dock skall sjöpanträtt, som icke erkännes enligt de nya bestämmelserna,
ha det företräde till betalning som närmast kan anses motsvara
företrädet enligt äldre bestämmelser.

10. I skepp, som icke har den dräktighet att det kunnat intecknas
enligt lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg, får inteckning icke
beviljas enligt de nya bestämmelserna utan att det visas, att skeppet ej
omfattas av företagsinteckning.

11. Inteckning, som beviljats eller sökts före ikraftträdandet, skall
föras över till skeppsregistret. Den anses som en enligt de nya bestämmelserna
beviljad eller sökt inteckning på belopp motsvarande den tidigare
beviljade eller sökta inteckningens kapitalbelopp. Inteckningshandlingen
skall anses som pantbrev på samma belopp, om inteckningen är beviljad.

12. Utgör inteckningshandling säkerhet för fordran vid ikraftträdandet,
skall panträtt anses upplåten enligt 262 § till säkerhet för fordringen.
Om borgenär innehar inteckningshandling vid nämnda tidpunkt
utan att handlingen utgör säkerhet för fordran, skall panträtt anses
upplåten till säkerhet för borgenärens rätt på grund av handlingen. Bestämmelsen
i 36 § lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg har fortfarande
tillämpning.

13. Bestämmelserna i 12 har motsvarande tillämpning i fall då borgenär
vid ikraftträdandet innehar fordringshandling, på grund varav
inteckning sökts, och inteckning sedermera beviljas med stöd av 19.

Bestämmelserna i 12 har likaledes motsvarande tillämpning, om
borgenär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling, på vilken tecknats
inteckningsmedgivande, och inteckning sedermera beviljas med
stöd av 19.

14. Har borgenär panträtt för sin fordran på grund av inteckning som
beviljats före ikraftträdandet eller därefter med stöd av 19 skall ifråga
om hans rätt till betalning ur medel, som myndighet vid utsökning eller
eljest fördelar mellan rättsägare i det av inteckningen besvärade fartyget,
äldre bestämmelser tillämpas i stället för 264 § om det yrkas av någon
vars rätt beror därav. Vad som sagts nu gäller dock endast om fördelningen
föranledes av utmätning som skett före utgången av 1979 eller
av konkurs efter ansökan som gjorts före nämnda tidpunkt eller, såvitt
angår fördelning av annan anledning än utmätning eller konkurs, om
medlen nedsatts före den angivna tidpunkten.

Första stycket gäller även i fall då efter ikraftträdandet inteckningshandlingen
utbytts mot två eller flera nya pantbrev.

15. Grundas panträtt i fartyg på förhållande som anges i 12 eller

LU 1973: 22

13 första stycket, har fartygsägaren även i annat fall än då bestämmelserna
i 14 är tillämpliga rätt att påfordra, att vid fördelning av
medel mellan rättsägare i fartyget betalning till borgenären begränsas
enligt äldre bestämmelser.

16. Medför tillämpning av 264 §, i fall då panträtt i fartyg grundas
på förhållande som anges i 12 eller 13 första stycket och fordringens
förfallodag inträffar efter utgången av år 1979, att inteckningssäkerhetens
värde nedgår väsentligt och ställer gäldenären ej efter anfordran ytterligare
säkerhet varmed borgenären skäligen kan nöjas, får borgenären
säga upp fordringen till betalning inom sex månader. Uppsägning på
grund av vad som sagts nu får icke ske förrän sex månader förflutit
från det gäldenären anmodats ställa ytterligare säkerhet och ej heller före
utgången av år 1977 eller senare än att tiden för betalningsskyldighetens
fullgörande infaller före utgången av år 1979.

17. Övergångsbestämmelserna utgör ej hinder för borgenär att göra
gällande personligt betalningsansvar på grund av inteckningshandling.
Bestämmelserna i 24 och 25 §§ lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i
fartyg har fortfarande tillämpning.

18. Bestämmelserna i 271 § om företräde på grund av inteckning har
tillämpning även om inteckningen sökts före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 268 och 269 §§ om godtrosförvärv på grund av
inskrivning gäller endast i fråga om upplåtelse sam sker efter ikraftträdandet.

19. Fullföljes efter ikraftträdandet en dessförinnan gjord ansökan om
inteckning, skall inteckning beviljas enligt de nya bestämmelserna, om
ansökningen uppfyller villkoren för inteckning enligt lagen (1901: 26
s. 1) om inteckning i fartyg. Ansökningen skall därvid anses avse ett
penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp.

Sökes efter ikraftträdandet inteckning på grund av fordringshandling,
på vilken före ikraftträdandet tecknats sådant bevittnat medgivande
som avses i 2 § lagen om inteckning i fartyg, skall ansökningen upptagas
och prövas som ansökan om inteckning enligt 282 § första stycket.
Även i detta fall skall ansökningen anses avse ett penningbelopp
motsvarande fordringens kapitalbelopp. Är medgivandet tecknat av annan
än den som avses i 281 §, får ansökningen icke bifallas, om ej den
som medgivit inteckningen styrkes vara ägare till skeppet och inskrivning
sökes för hans fång.

20. Bestämmelserna i 275 § tillämpas även om grund för avregistrering
inträtt före ikraftträdandet.

21. Bestämmelsen i 276 § första stycket om verkan av exekutiv auktion
gäller ej i fråga om auktion som ägt rum före ikraftträdandet.

Till 15 kap. sjölagen

22. Bestämmelserna i 349 § gäller endast i fråga om förvärv och upplåtelse
som äger rum efter ikraftträdandet.

LU 1973: 22

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser om gåva

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1936: 83) angående vissa utfästelser
om gåva skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är genom skuldebrev eller annorledes
gåva utfäst i penningar eller
lösören, gälle den ej såsom fullbordad,
med mindre det som utfäst
är kommit i gåvotagarens besittning.

Föreslagen lydelse

Är genom skuldebrev eller annorledes
gåva utfäst i penningar
eller lösören, gälle den ej såsom
fullbordad, med mindre det som
utfäst är kommit i gåvotagarens
besittning. I fråga om skepp eller
skeppsbygge gäller i stället att gåva
ej är att anse såsom fullbordad,
med mindre inskrivning för förvärvet
sökts enligt vad som stadgas
därom i sjölagen (1891: 35 s. 1).

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

3 Förslag till

Lag om ändring i handelsbalken

Härigenom förordnas, att 10 kap. 7 § handelsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
10 kap. 7 i1

Nuvarande lydelse

Fartyg, som är för fordran intecknat
eller äger den dräktighet,
att, enligt vad särskilt är stadgat,
inteckning däri kan meddelas, må
ej med laga verkan sättas i pant
efter ty nu är sagt. Ej heller må
luftfartyg sålunda pantsättas.

Skepp och skeppsbygge må ej
med laga verkan sättas i pant efter
ty nu är sagt. Ej heller må luftfartyg
sålunda pantsättas.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

De nya bestämmelserna skall gälla även sådan båt som enligt punkt 5
övergångsbestämmelserna till lagen ( ) om ändring i sjölagen

(1891: 35 s. 1) skall vara upptagen i skeppsregistret.

1 Senaste lydelse 1955: 230.

LU 1973: 22

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1966: 454) om företagsinteckning
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§i

Företagsinteckning gäller i näringsidkarens lösa egendom, i den mån
denna hör till den intecknade verksamheten och utgöres av

1. inventarier, varor eller andra 1. inventarier, varor eller andra
lösören, dock ej fartyg som kan lösören, dock ej skepp och skepps intecknas

för fordran eller luft- bygge, ej heller luftfartyg och så fartyg

eller sådan reservdel till dan reservdel därtill som kan omluftfartyg
som kan omfattas av in- fattas av inteckning i luftfartyg,

teckning i luftfartyg,

2. byggnad eller annan anläggning som icke hör till tomträtt,

3. arrenderätt, hyresrätt, rättighet som avses i 7 kap. 3 § jordabalken,
bostadsrätt eller rätt till gruva eller annan gruvegendom, om rättigheten
kan utmätas,

4. nyttjanderätt till inventarier eller andra lösören, om rättigheten kan
utmätas,

5. patent, upphovsrätt eller annan rättighet av immateriell art, om
rättigheten kan utmätas,

6. fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av
sådant slag, som avses under 1—5, eller på ersättning med anledning
av att sådan egendom skadats eller gått förlorad eller tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande förfarande,

7. fordran på vederlag för arbete.

överlåtes verksamheten, gäller inteckningen i överlåtarens fordran på
vederlag, i vad detta avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av
inteckningen.

1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

2. Omfattas skepp eller skeppsbygge av företagsinteckning vid ikraftträdandet,
gäller äldre bestämmelser fortfarande beträffande den egendomen,
vad angår skeppsbygge dock ej sedan det registrerats.

3. I fråga om intecknad båt gäller äldre bestämmelser så länge båten
är upptagen i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna
till lagen ( ) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1).

1 Senaste lydelse 1971:1215.

6 Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 22

LU 1973: 22

5 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979)

Härigenom förordnas i fråga om förmånsrättslagen (1970: 979),

dels att 17 § skall upphöra att gälla,

dels att 4, 9,15 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Förmånsrätt följer med

1. sjöpanträtt och luftpanträtt,

2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för
fordran (retentionsrätt),

3. panträtt på grund av inteckning
i fartyg eller i luftfartyg och
reservdelar till luftfartyg.

Beställare av fartyg som lämnat
fartygsbyggaren förskott i byggnadsämnen
eller pengar har förmånsrätt
i byggnadsämnena och
det som för beställarens räkning
tillverkats med förskottet, om
skriftlig handling upprättats och
med denna förfarits enligt 3 § sjölagen
(1891: 35 s. 1).

Redare vilken för medredare
lämnat förskott som avses i 17 §
sjölagen har förmånsrätt i medredarens
andel av fartyget enligt
nämnda paragraf.

(

Särskilda förmånsrätter gäller
inbördes efter paragrafernas och,
beträffande 4 §, styckenas följd
samt efter den i 4 § första stycket
och 5—7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § första
stycket 2 eller 3 har dock företräde
framför förmånsrätt enligt 4 §
första stycket 1 på grund av sjöpanträtt
som avses i 267 § 6 sjölagen
(1891: 35 s. 1) och förmånsrätt
enligt 4 § första stycket 3 har
företräde framför förmånsrätt enligt
4 § första stycket 2 på grund
av retentionsrätt.

3. panträtt på grund av inteckning
i skepp eller skeppsbygge eller
i luftfartyg och reservdelar till
luftfartyg.

Särskilda förmånsrätter gäller
inbördes efter paragrafernas följd
och efter den i 4—7 §§ angivna
numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § 3 har
dock företräde framför förmånsrätt
enligt 4 § 2 på grund av annan
retentionsrätt än som avses i
247 § sjölagen (1891: 35 s. 1).

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt
på grund av inteckning, vilken sökts samma dag som utmätningen
verkställdes eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom.
Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det
inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt
finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

15 §

Fordran med allmän förmånsrätt
uttages i första hand tu- egendom
som ej är föremål för särskild
förmånsrätt. Förslår ej denna
egendom, uttages fordringen ur
egendom, vari särskild förmånsrätt
gäller, före fordringar med
sådan förmånsrätt i den mån det
är medgivet enligt 16 eller 17 §
och i övrigt efter sistnämnda fordringar.

Fordran med allmän förmånsrätt
enligt 10 eller 11 § uttages,
om det behövs, före fordringar
med särskild förmånsrätt i lös
egendom enligt 4 § andra eller
tredje stycket, 5 eller 8 §. Vad som
uttages på detta sätt skall, när
det finns särskilda förmånsrätter i
olika egendomsgrupper, fördelas
på grupperna i förhållande till
den köpeskilling som erhållits för
varje grupp.

Fordran med allmän förmånsrätt
uttages i första hand ur egendom
som ej är föremål för särskild
förmånsrätt. Föreslår ej denna
egendom, uttages fordringen
ur egendom, vari särskild förmånsrätt
gäller, före fordringar
med sådan förmånsrätt i den mån
det är medgivet enligt 16 § och i
övrigt efter sistnämnda fordringar.

§x

Fordran med allmän förmånsrätt
enligt 10, 11 eller 12 § uttages,
om det behövs, föle fordringar
med särskild förmånsrätt
enligt 5 eller 8 § i annan lös egendom
än tomträtt. Vad som uttages
på detta sätt skall, när det finns
särskilda förmånsrätter i olika
egendomsgrupper, fördelas på
grupperna i förhållande till den
köpeskilling som erhållits för varje
grupp.

17 P

Fordran med allmän förmånsrätt
enligt 12 § uttages, om det
behövs, före fordringar med särskild
förmånsrätt i lös egendom
enligt 4 § tredje stycket, 5 eller
8 §. Härvid äger 16 § andra punkten
motsvarande tillämpning.

1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

2. I fråga om förmånsrätt för retentionsrätt, som uppstått före ikraftträdandet,
gälla de äldre bestämmelserna fortfarande.

3. Bestämmelserna i 4 § andra stycket och 16 § i dess äldre lydelse
gäller fortfarande i fråga om förskott som avses i punkt 6 sista stycket
övergångsbestämmelserna till lagen ( ) om ändring i sjölagen (1891:

35 s. 1).

1 Senaste lydelse 1971:'1043.

* Senaste lydelse 1971:1043.

LU 1973: 22

4. De äldre bestämmelserna i 4 § tredje stycket, 16 och 17 §§ om
redares förmånsrätt på grund av förskott för medredares bidrag till
rederirörelsen enligt 17 § sjölagen (1891: 35 s. 1) i dess lydelse före
ikraftträdandet av lagen ( ) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

gäller fortfarande i fråga om förskott som lämnats före ikraftträdandet.

5. I fråga om panträtt på grund av inteckning i båt har de nya bestämmelserna
om panträtt på grund av inteckning i skepp motsvarande
tillämpning.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 54, 58 och 86—88 §§ lagen (1927: 77) om
försäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 §i

Har försäkring tagits å gods Har försäkring tagits å gods
utan angivande av det intresse för- utan angivande av det intresse försäkringen
avser, skall försäkring- säkringen avser, skall försäkringen,
där ej annat framgår av om- en, där ej annat framgår av omständigheterna,
anses gälla till för- ständighetema, anses gälla till förmån
för envar, som, i egenskap av mån för envar, som, i egenskap

ägare, panthavare eller innehava- av ägare, panthavare eller inne re

av annan rättighet till godset el- havare av annan rättighet till godler
emedan han i anledning av av- set eller emedan han i anledning

tal om godset står faran för detta, av avtal om godset står faran för

har intresse av att dess värde icke detta, har intresse av att dess vär minskas

eller går förlorat. 1 frä- de icke minskas eller går förlorat.

ga om sjöpanträtt och luftpanträtt Vad nu sagts gäller dock ej i

skall vad sålunda stadgats äga till- fråga om sjöpanträtt och luftpant lämpning

endast om panträtten är rätt.

förbunden med personlig fordran
hos pantens ägare.

Är förbehåll träffat, enligt vilket försäkringen skall upphöra i händelse
äganderätten till godset övergår å annan, vare ny ägare dock, där försäkringsfall
inträffar inom fjorton dagar, berättigad till ersättning för
liden skada, i den mån han icke på grund av försäkring, som han själv
tagit, äger rätt till gottgörelse för skadan. Vad sålunda stadgas skall
icke äga tillämpning i fråga om sjöförsäkring å fartyg eller kreatursförsäkring.

58 §

Gäller försäkring å gods till förmån för någon, som till säkerhet för
fordran har panträtt i godset, äge han, ändå att fordringen ej är till
betalning förfallen, framför ägaren rätt att ur utfallande ersättningsbelopp
utfå sin fordran, såvida icke ägaren genom att avhjälpa skadan
eller på annat sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt

1 Senaste lydelse 1955: 233.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

före försäkringsfallet. Lag samma vare, där försäkringen gäller till förmån
för någon, som har rätt att kvarhålla godset till säkerhet för förfallen
fordran.

Ersättningsbelopp för gods, som
är utmätt, skall, om borgenären
det yrkar, utgivas till utmätningsmannen.
Avser ersättningsbeloppet
gods, som satts i kvarstad eller
under skingringsförbud, skall
beloppet, där part det äskar, utgivas
till överexekutor; och har denne
att med beloppet förfara på
sätt i 186 § utsökningslagen är för
där avsett fall stadgat.

I fråga om rätt för vissa innehavare
av inteckning i fast egendom,
tomträtt eller vattenfallsrätt
att njuta betalning ur brandskadeersättning
gälle, i stället för föreskrifterna
i 56 och 57 §§ samt
första och andra styckena i förevarande
paragraf, vad som finnes
stadgat i 86—88 §§ samt i särskild
lag.

Timar brandskada å fast egendom,
vare den som i egendomen
har inteckning för fordran berättigad
att, på sätt därom är särskilt
stadgat, njuta betalning eller säkerhet,
såframt utfallande ersättning
överstiger en tiondel av försäkringsbeloppet
för egendomen.

Har anmälan om inteckningshavarens
namn och adress gjorts
hos försäkringsgivaren, vare uppsägning
av försäkringsavtalet eller
avtalad ändring däri utan inverkan
å den rätt, som tillkommer
inteckningshavaren på grund av
försäkringsfall, som inträffar, innan
en månad förflutit efter det
han underrättats om uppsägningen
eller ändringen; och skall sådan
underrättelse anses meddelad,
då den i rekommenderat brev avsänts
under den uppgivna adressen.

* Senaste lydelse 1967: 264.

Ersättningsbelopp för gods, som
är utmätt, skall, om borgenären
det yrkar, utgivas till utmätningsmannen.
Avser ersättningsbeloppet
gods, som satts i kvarstad eller
under skingringsförbud, skall
beloppet, där part det äskar, utgivas
till överexekutor; och har denne
att med beloppet förfara på sätt
i 160 § utsökningslagen är för där
avsett fall stadgat.

I fråga om rätt för borgenär,
som har panträtt i fastighet eller
i tomträtt, att njuta betalning ur
brandskadeersättning gäller, i stället
för föreskrifterna i 56 och
57 §§ samt första och andra styckena
i förevarande paragraf, vad
som finnes stadgat i 86—88 §§
samt i särskild lag.

§2

Timar brandskada å fast egendom,
vare borgenär, som har panträtt
i egendomen, berättigad att,
på sätt därom är särskilt stadgat,
njuta betalning eller säkerhet, såframt
utfallande ersättning överstiger
en tiondel av försäkringsbeloppet
för egendomen.

Har anmälan om namn och
adress för borgenär, som har
panträtt i fastighet, gjorts hos försäkringsgivaren,
vare uppsägning
av försäkringsavtalet eller avtalad
ändring däri utan inverkan å den
rätt, som tillkommer borgenären
på grund av försäkringsfall som
inträffar, innan en månad förflutit
efter det han underrättats om
uppsägningen eller ändringen; och
skall sådan underrättelse anses
meddelad, då den i rekommenderat
brev avsänts under den uppgivna
adressen.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

Varder premie i rätt tid ej erlagd
av försäkringstagaren, må
försäkringsgivaren ej gent emot
inteckningshavare, vars namn och
adress blivit hos honom anmälda,
åberopa försäkringstagarens dröjsmål
till befrielse från ansvarighet,
med mindre inteckningshavaren
underrättats, att premien är ogulden,
och därefter en vecka förflutit.

Ej må eljest försäkringsgivare
till befrielse från ansvarighet gent
emot inteckningshavare åberopa
omständighet, som beror av annan
än denne.

Föreslagen lydelse

Varder premie i rätt tid ej erlagd
av försäkringstagaren må försäkringsgivaren
ej gent emot borgenär,
vars namn och adress blivit
hos honom anmälda, åberopa försäkringstagarens
dröjsmål till befrielse
från ansvarighet, med mindre
borgenären underrättats, att premien
är ogulden, och därefter en
vecka förflutit.

Ej må eljest försäkringsgivare
till befrielse från ansvarighet gent
emot borgenär åberopa omständighet,
som beror av annan än
denne.

88 §s

Vad i 86 och 87 §§ stadgas om
inteckningshavare gälle ock den,
som för ogulden köpeskilling äger
fordran med förmånsrätt, som avses
i 11 kap. 2 § jordabalken.

Har någon för fordran inteck- Har borgenär panträtt i tomtning
i tomträtt eller vattenfalls- rätt och är brandförsäkring tagen

rätt, och är brandförsäkring ta- å byggnad eller annat, som hör

gen å byggnad eller annat, som till tomträtten, vare i fråga om

hör till tomträtten eller vatten- borgenärens rätt på grund av för fallsrätten,

vare i fråga om in- säkringen bestämmelserna i 86 och

teckningshavarens rätt på grund 87 §§ tillämpliga,

av försäkringen bestämmelserna i
86 och 87 §§ likaledes tillämpliga.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om medförsäkring på
grund av sjöpanträtt och luftpanträtt, som uppstått före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i denna lag om borgenär, som har panträtt i fastighet
eller tomträtt, har motsvarande tillämpning på borgenär som åtnjuter
företrädesrätt för sin fordran på grund av 5 § lagen (1970: 995) om införande
av nya jordabalken.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall vattenfallsrätt anses
likställd med tomträtt.

8 Senaste lydelse 1967: 264.

LU 1973: 22

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 78) angående införande av lagen om
försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 7 § lagen (1927: 78) angående införande av
lagen om försäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vad nya lagen i 86—88 §§
stadgar om inteckningshavares rätt
på grund av brandförsäkring å
byggnad skall i fråga om ersättning
för brandskada, som inträffat
efter det nya lagen trätt i kraft,
äga tillämpning utan hinder av att
försäkringsavtalet slutits tidigare
eller inteckningen blivit tidigare
sökt.

Föreslagen lydelse

7§

Vad nya lagen i 86—88 §§ stadgar
om panträttshavares rätt på
grund av brandförsäkring å byggnad
skall i fråga om ersättning för
brandskada, som inträffat efter det
nya lagen trätt i kraft, äga tilllämpning
utan hinder av att försäkringsavtalet
slutits tidigare eller
inteckningen blivit tidigare sökt.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

8 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription
och om kallelse å okända borgenärer

Härigenom förordnas, att 3 och 14 §§ förordningen (1862: 10 s. 1) om

tioårig preskription och om kallelse
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Avbetalning å huvudstol eller
räntebetalning, som av gäldenär eller
med hans vetskap gjord är, så
ock annat gäldenärs erkännande
av fordringens tillvaro, galle såsom
hade fordringen hos honom
bevakad blivit. Beslut, varigenom
ansökan om inteckning som ej avser
fast egendom eller tomträtt bifalles
eller förklaras vilande, eller

å okända borgenärer skall ha nedan

Föreslagen lydelse
§x

Avbetalning å huvudstol eller
räntebetalning, sorn av gäldenär eller
med hans vetskap gjord är, så
ock annat gäldenärs erkännande
av fordringens tillvaro, gälle såsom
hade fordringen hos honom
bevakad blivit. Beslut, varigenom
ansökan om inteckning som ej avser
fast egendom, tomträtt, skepp
eller skeppsbygge bifalles eller för -

1 Senaste lydelse 1970: 1003.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

anteckning om innehav av pantbrev
eller annan inteckningshandling
havé ock lika verkan emot
ägare av den intecknade egendomen;
vill borgenären hålla talan
mot annan öppen, bevake då sin
fordran emot denne, såsom i 1 §
sägs.

Är borgenärs fordran intecknad
i fartyg eller luftfartyg, eller har
han lös egendom såsom pant eller
eljest under panträtt i handom;
njute han ur den egendom, som
sålunda häftar, betalning, ändå att
han ej, efter kallelse å okända
borgenärer, sin fordran angiver.
Om rätt till kvittning för genfordran
vare ock lag som i 7 § sägs
ändå att den fordran ej blivit efter
sådan kallelse angiven.

Föreslagen lydelse

klaras vilande, eller anteckning
om innehav av pantbrev eller annan
inteckningshandling havé ock
lika verkan emot ägare av den intecknade
egendomen; vill borgenären
hålla talan mot annan öppen,
bevake då sin fordran emot
denne, såsom i 1 § sägs.

§2

Är borgenärs fordran intecknad

i luftfartyg, eller har han lös egendom
såsom pant eller eljest under
panträtt i handom; njute han ur
den egendom, som sålunda häftar,
betalning, ändå att han ej, efter
kallelse å okända borgenärer, sin
fordran angiver. Om rätt till kvittning
för genfordran vare ock lag
som i 7 § sägs ändå att den fordran
ej blivit efter sådan kallelse
angiven.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling

Härigenom förordnas, att 2, 13 och 14 §§ lagen (1927: 85) om dödande
av förkommen handling skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Ansökan om dödande av handling
skall, skriftligen avfattad, ingivas
till rätten i den ort, där förpliktelsen
skall fullgöras, eller, om
sådan ort ej är nämnd i handlingen,
till den rätt, där den förpliktade
är skyldig att svara i tvistemål,
som angå gäld i allmänhet.
Då fråga är om pantbrev, göres
ansökningen hos den rätt under

* Senaste lydelse 1970: 1003.

1 Senaste lydelse 1970:1012.

Föreslagen lydelse

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

vilken fastigheten lyder. Ansökan
om dödande av intecknad fordringshandling
göres hos rätten i
den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet
är.

Föreslagen lydelse

ler tomträtt, göres ansökningen
hos den rätt under vilken fastigheten
lyder. / fråga om pantbrev
på grund av inteckning i skepp
eller skeppsbygge göres ansökningen
hos rätten i skeppets hemort
eller i den ort där bygget utföres.
Ansökan om dödande av
intecknad fordringshandling göres
hos rätten i den ort, där vederbörande
inskrivningsmyndighet är.

Ansökan om dödande av konossement skall ingivas till rätten i godsets
bestämmelseort.

Äro enligt vad nu är sagt flera domstolar behöriga, må ansökningen
göras vid vilken som helst av dem.

Hava tio år förflutit från det
pantbrev eller annan inteckningshandling,
om vilken det ej är känt
var den finnes, blivit uppvisad för
anteckning om innehav eller eljest
företedd i inteckningsärende och
vill den intecknade egendomens
ägare äska att inteckningen, ehuru
han ej kan förete handlingen,
måtte dödas, gore ansökan därom,
då fråga är om pantbrev, hos den
rätt, under vilken fastigheten lyder,
och eljest hos rätten i den ort,
där vederbörande inskrivningsmyndighet
är. Kan det antagas att
pantbrev tillkommit på sådant sätt
eller kommit ur ägarens hand under
sådana omständigheter som
utesluter giltig pantsättning, må
ansökan göras utan hinder av att
nyss angivna tid ej förflutit. Sedan
ansökningen, där så ske kan,
på sätt om stämning i tvistemål
är stadgat delgivits den senast antecknade
innehavaren av handlingen,
utfärde rätten offentlig
stämning, som skall kungöras på
sätt i 6 § sägs samt innehålla beskrivning
av handlingen ävensom
tillkännagivande att, om någon
innehar handlingen eller har kännedom
om att den finnes i behåll,

* Senaste lydelse 1970: 1012.

§2

Hava tio år förflutit från det
pantbrev eller annan inteckningshandling,
om vilken det ej är känt
var den finnes, blivit uppvisad för
anteckning om innehav eller eljest
företedd i inteckningsärende och
vill den intecknade egendomens
ägare äska att inteckningen, ehuru
han ej kan förete handlingen,
måtte dödas, gore ansökan därom,
då fråga är om pantbrev, hos den
rätt, under vilken fastigheten lyder
eller i skeppets hemort eller
i den ort, där skeppsbygget ut föres,
och eljest hos rätten i den ort,
där vederbörande inskrivningsmyndighet
är. Kan det antagas att
pantbrev tillkommit på sådant sätt
eller kommit ur ägarens hand under
sådana omständigheter som
utesluter giltig pantsättning, må
ansökan göras utan hinder av att
nyss angivna tid ej förflutit. Sedan
ansökningen, där så ske kan,
på sätt om stämning i tvistemål
är stadgat delgivits den senast antecknade
innehavaren av handlingen,
utfärde rätten offentlig
stämning, som skall kungöras på
sätt i 6 § sägs samt innehålla beskrivning
av handlingen ävensom
tillkännagivande att, om någon in -

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han bör därom, vid äventyr att in- nehar handlingen eller har känne teckningen

eljest dödas, hos rätten dom om att den finnes i behåll,

göra anmälan sist å dag som för han bör därom, vid äventyr att

ärendets fullföljande utsättes. Så- inteckningen eljest dödas, hos rätdan
dag må ej sättas tidigare än ten göra anmälan sist å dag som

sex månader efter kungörelsens för ärendets fullföljande utsättes.

införande i allmänna tidningarna. Sådan dag må ej sättas tidigare än

sex månader efter kungörelsens
införande i allmänna tidningarna.

Fullföljes ej ansökningen å utsatt dag, vare den förfallen.

Finner rätten, vid prövning av ansökningen, någon omständighet ej
hava förekommit som utgör skälig anledning att låta inteckningen fortfarande
gälla, förordne rätten att inteckningen må, på därom hos vederbörande
inskrivningsmyndighet gjord ansökan, dödas utan handlingens
företeende.

Rätten skall underrätta inskrivningsmyndigheten om ansökan som i
första stycket sägs för anteckning i fastighetsboken eller annan inskrivningsbok
varom fråga är. Vad nu sagts om ansökningen skall ock gälla
rättens slutliga utslag i ärendet; dock må, då ansökningen avslagits, anteckning
ej verkställas förrän utslaget vunnit laga kraft.

14 §3

Bestämmelserna i 1—10 §§ äga, såvitt de angå pantbrev, motsvarande
tillämpning i fråga om vilandebevis. Bestämmelserna i 13 § om dödande
av inteckning äga motsvarande tillämpning i fråga om vilandeförklarad
inteckningsansökan.

Bestämmelserna i 10 och 13 §§
om annan inskrivningsbok än fastighetsbok
äga, i fråga om pantbrev
för skepps- eller skeppsbyggnadsinteckning,
motsvarande tilllämpning
på skepps- och skeppsbyggnadsregistren.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom förordnas, att 55 § lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag
och enkla bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55 §i

Vad i denna lag är föreskrivet Vad i denna lag är föreskrivet
skall ej äga tillämpning å aktie- skall ej äga tillämpning å aktiebolag
eller rederier. bolag eller partrederi.

* Senaste lydelse 1970: 1012.

1 Senaste lydelse 1903: 101.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ej heller göres genom denna lag ändring i vad om bolag för verksamhet
av visst slag eljest är i lag eller författning särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808)

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagsökningslagen (1946: 808)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse1

Föreslagen lydelse

1 §2

För fordran som grundar sig å skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis
och är till betalning förfallen må gäldenären lagsökas enligt
vad nedan sägs.

Om för fordran som avses i
första stycket skriftligen upplåtits
panträtt i fast egendom, skepp
eller skeppsbygge, kan borgenären
genom lagsökning söka betalning
ur egendomen. Har borgenären
för fordringen inteckning i luftfartyg
eller reservdelar till luftfartyg
eller företagsinteckning, kan han
genom lagsökning söka betalning
ur den egendom vari inteckningen
gäller.

Vad i denna lag sägs om gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt
andra stycket på ägaren av den egendom ur vilken betalning sökes.

Om för fordran som avses i
första stycket skriftligen upplåtits
panträtt i fast egendom, kan borgenären
genom lagsökning söka
betalning ur egendomen. Har borgenären
för fordringen inteckning
i fartyg eller luftfartyg eller reservdelar
till luftfartyg eller företagsinteckning,
kan han genom
lagsökning söka betalning ur den
egendom vari inteckningen gäller.

Lagsökning skall göras skriftligen
hos allmän underrätt. Ansökningen
skall innehålla uppgift om
borgenärens namn, personnummer,
yrke, hemvist, postadress och telefonnummer
samt gäldenärens
namn och, där så kan ske, dennes
personnummer, yrke, hemvist,
postadress och telefonnummer, så
ock fordringens belopp och den
ränta som fordras. Borgenären angive
ock de omständigheter som
betinga rättens behörighet, om

Lagsökning skall göras skriftligen
hos allmän underrätt. Ansökningen
skall innehålla uppgift om
borgenärens namn, personnummer,
yrke, hemvist, postadress och
telefonnummer samt gäldenärens
namn och, där så kan ske, dennes
personnummer, yrke, hemvist,
postadress och telefonnummer, så
ock fordringens belopp och den
ränta som fordras. Borgenären angive
ock de omständigheter som
betinga rättens behörighet, om

1 Mednuvarande lydelse avses såvitt gäller 2 § lydelsen enligt proposition 1973:30.

* Senaste lydelse 1971: 496.

LU 1973: 22

Nuvarande lydelse

denna ej framgår av vad eljest anföres.
Vid ansökningen skall fogas
styrkt avskrift av handling varå
fordringen grundas och, då betalning
enligt 1 § andra stycket sökes
ur fast egendom, av handling varigenom
panträtt i egendomen upplåtits.

Föreslagen lydelse

denna ej framgår av vad eljest anföres.
Vid ansökningen skall fogas
styrkt avskrift av handling varå
fordringen grundas och, då betalning
enligt 1 § andra stycket sökes
ur fast egendom, skepp eller
skeppsbygge, av handling varigenom
panträtt i egendomen upplåtits.

Ansökningen skall jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas
i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären
eller hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet, ombesörje rätten mot
stadgad avgift erforderlig avskrift, och gälle den i målet lika med huvudskrift.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Om inteckningshandling som rör fartyg vid ikraftträdandet utgör pant
för fordran, får lagsökning äga rum enligt 1 § andra stycket första
punkten i dess nya lydelse, även om fordringen ej grundas på skriftligt
bevis eller panträttsupplåtelsen ej skett skriftligen. Målet skall hänskjutas
till rättegång, om det görs invändning som hänför sig till fordringen
eller panträttsupplåtelsen samt borgenärens rätt är stridig.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att i lagen (1937: 249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall införas en ny paragraf,
22 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 a §

Handling angående skeppsbyggnadsavtal
vilken inkommit till den
registermyndighet som avses i 2 §
sjölagen (1891:35 s. 1) i ärende
om registrering eller inskrivning
må, såvitt den avser pris och betalningsvillkor,
ej utan samtycke
av parterna i avtalet utlämnas
förrän tio år förflutit från den dag
handlingen inkom.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

* Lagen omtryckt 1971: 203.

LU 1973: 22

13 Förslag till

Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

Härigenom förordnas, att 11 kap. 3 och 4 §§ luftfartslagen (1957:
297) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 3 §!

Borgenär, som har fordran å Borgenär, som har fordran å
bärgarlön eller å ersättning för bärgarlön eller å ersättning för

kostnader som avses i 2 §, njute kostnader som avses i 2 §, njute

i fartyget eller godset luftpanträtt i fartyget eller godset luftpanträtt

med förmånsrätt enligt 4 § första med förmånsrätt enligt 4 § för stycket

i förmånsrättslagen (1970: månsrättslagen (1970: 979), så 979),

såframt bärgarlönen eller er- framt bärgarlönen eller ersättningsättningen
hänför sig till åtgärder en hänför sig till åtgärder vilka

vilka slutförts här i riket. slutförts här i riket.

I första stycket avsedda fordringar skola, var i förhållande till fordringens
belopp, njuta lika rätt om de härröra av samma händelse; eljest
skall yngre fordran äga företräde framför äldre.

Utan borgenärens samtycke må icke, innan betalning för dennes fordran
guldits eller säkerhet därför blivit ställd, luftfartyget lämna det
ställe, där åtgärderna för bärgningen eller bevarandet slutfördes, eller
godset av ägaren tagas i besittning.

11 kap. 4 §

Angående luftpanträttshavares
rätt till ersättning, som utgår på
grund av tagen försäkring, är särskilt
stadgat.

Har luftfartygets eller godsets
ägare på annan grund fordran å
ersättning för skada å egendomen,
skall luftpanträtt i egendomen tilllika
omfatta sådan fordran; och
skall i nu angivet hänseende vad i
272 och 279 §§ sjölagen stadgas
äga motsvarande tillämpning.

Luftpanträtt omfattar ej ersättning,
som på grund av försäkring
eller eljest utgår för skada på luftfartyget
eller godset.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om luftpanträtt som
uppstått före ikraftträdandet och skall därvid den i 11 kap. 4 § upptagna
hänvisningen till 272 och 279 §§ sjölagen avse sistnämnda båda
lagrum i deras lydelse före ikraftträdandet av lagen ( ) om änd ring

i sjölagen (1891: 35 s. 1).

1 Senaste lydelse 1971: 984.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730048

)