Kulturutskottets betänkande nr 41 år 1973

KrU 1973:41

Nr 41

Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner i vissa ungdomsfrågor.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1973:673 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) i vad avser hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en parlamentarisk utredning om
samhällets totala stöd till idrotts- och ungdomsorganisationerna,

1973:679 av fru Hjelm-Wallén (s) och herr Gustavsson i Nässjö (s) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av samhällets
totala stöd till ungdomsorganisationerna enligt de riktlinjer som anges i
motionen,

1973:1235 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Stålhammar (fp) i vad
avser hemställan att Kungl. Maj:t ges i uppdrag att till 1974 års riksdag
föreslå förändringar som ger alla som uppfyller villkoren lika bidrag,

1973:1244 av herr Olsson i Edane (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en översyn av formerna för stöd till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet enligt i huvudsak de riktlinjer som anges i
motionen,

1973:1249 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till 1974 års riksdag till en icke
aktivitetshämmande utformning av reglerna för det statliga bidraget till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Motionsyrkandena har i huvudsak motiverats på följande sätt.

1973:673. Motionärerna framhåller att det är av allra största vikt att
ungdomen tidigt får delta i olika former av demokratisk verksamhet. De
betonar den stora uppgift som ungdomsorganisationerna har när det
gäller att utveckla de demokratiska värdena. När man överväger frågan
om stöd till organisationerna bör man ta hänsyn till alla samhälleliga
former av stöd till ungdomsverksamhet. En utgångspunkt bör vidare vara
de speciella problem som organisationernas målsättning och arbetssätt
kan innebära. Motionärerna ifrågasätter om den nuvarande spridningen av
den statliga bidragsgivningen på olika anslag och olika statsdepartement
kan vara ändamålsenlig.

1973:679. Motionärerna betonar ungdomsorganisationernas positiva
betydelse för ungdomen genom det samhällsfostrande och personlighetsutvecklande
arbete de bedriver. Organisationerna har också en direkt

1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 41

KrU 1973.41

betydelse för samhället därigenom att de rycker in och åtar sig vissa
uppgifter i skolor, fritidsverksamhet, barnstugeverksamhet osv. Organisationerna
gör vidare en samhällsinsats i det opinionsförmedlande arbetet
exempelvis i alkohol- och miljöfrågor och i internationella frågor.
Motionärerna pekar på det problem som ligger i att organisationerna får
hård konkurrens dels från kommunala ungdomsgårdar, dels från det
kommersiella fritidsutbudet. Samhället har mött denna utveckling med
ökade bidrag till organisationerna, men anslagsgivningen från det allmänna
är svår att överblicka. Motionärerna föreslår en översyn enligt vissa i
motionen angivna riktlinjer av samhällets totala stöd till ungdomsorganisationerna.

1973:1235. Motionärerna påpekar att vissa organisationer, som i och
för sig uppfyller grundvillkoren för bidrag till den centrala verksamheten,
ändå inte förklarats berättigade till stöd och därför endast får mycket
begränsade bidrag, s. k. tröskelbidrag. Detta medför orimliga konsekvenser,
och till nästa års riksdag bör det därför föreligga förslag om nya
bidragsregler som ger alla som uppfyller villkoren lika bidrag.

1973:1244. Motionären erinrar om den kritik som riktats mot det
lokala aktivitetsstödet. Han finner visserligen att denna kritik innehållit
åtskilliga övertoner men anser ändå att det finns behov av en översyn av
bidragsreglerna. Vid en dylik bör man pröva möjligheterna till bättre
samordning mellan statens och kommunernas bidrag till lokal gruppinriktad
aktivitet. Motionären ifrågasätter om det över huvud taget är
rationellt med statliga bidrag till ifrågavarande lokala verksamhet men
framhåller att en överflyttning av ansvaret för detta bidrag till kommunerna
måste kombineras med att staten i stället övertar kostnader av
motsvarande storlek från kommunerna.

1973:1249. Motionärerna anser att de dåliga erfarenheterna av
nuvarande regler för statligt bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet motiverar en utredning angående nya regler och förslag till
nästa års riksdag i ämnet.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen,
statens ungdomsråd, Sveriges ungdomsorganisationers landsråd,
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i
Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Av remissyttrandena
inhämtas bl. a. följande.

Skolöverstyrelsen tillstyrker en översyn av samhällets stöd till ungdomsorganisationerna.
Vid denna översyn bör övervägas om och i vilken
utsträckning en samordning av insatserna är önskvärd.

Statens ungdomsråd erinrar om en av rådet tillsatt arbetsgrupp med
uppgift att göra en översyn av det statliga stödet till ungdomsorganisa -

KrU 1973:41

tionernas centrala verksamhet. Rådet framhåller att man har rikligt med
uppgifter, kunskaper och erfarenheter om ungdomens fritidsverksamhet
men däremot saknar en eftersträvansvärd samordning av utgående bidrag.
Ungdomsrådet är berett att inom sitt verksamhetsområde utan dröjsmål
göra de utredningar varom riksdagen uttalar sig. Frågan om kostnadsfördelningen
mellan staten, landstingen och kommunerna bör prövas i
samarbete med kommunalekonomiska utredningen.

Rådet uttalar vidare att det är viktigt att kulturutskottet beaktar
behovet av en statlig utredning med uppgift att belysa och framlägga
förslag rörande folkrörelsernas och ungdomsorganisationernas roll i det
framtida samhället.

Sveriges ungdomsorganisationers landsråd uttalar att det finns ett
omfattande material som underlag för beslut om samhällets stöd till
ungdomsorganisationerna. Så till vida är det ej nödvändigt med nya
utredningar. Den omständigheten att det allmännas stöd är uppdelat på
olika bidragsgivare och anslagstyper skapar emellertid ofta problem för
organisationerna och gör det svårt att överblicka stödet. Det är därför
befogat med en översyn av samhällets totala stöd till ungdomsorganisationerna.
Översynen bör göras av statens ungdomsråd. I översynsarbetet
bör framför allt organisationernas synpunkter men också exempelvis
skolöverstyrelsens, landstingskommunernas och kommunernas bli företrädda.

Landstingsförbundet anser att det är rimligt att man gemensamt
fastställer ansvarsfördelningen mellan samhällsleden och nivåerna för
bidragsgivningen. Förbundet förordar en parlamentarisk utredning med
uppgift att se över samhällets totala stöd till ungdomsverksamheten inom
ungdomsorganisationer och idrottsrörelse. 1 utredningen bör ingå företrädare
för bidragsgivande myndigheter, ungdomsorganisationer och idrottsrörelse.

Svenska kommunförbundet framhåller att det inte finns någon
helhetssyn som grund för nuvarande bidragssystem. Förbundet, som
erinrar om att kommunerna lämnar mycket betydande bidrag, tillstyrker
en parlamentarisk utredning i vilken bör ingå företrädare för Kommunförbundet,
Landstingsförbundet och ungdomsorganisationerna.

Landsorganisationen tillstyrker en översyn och framhåller att man i
denna bör beakta behovet av bättre samordning i bidragsgivningen. I
översynsarbetet bör man innefatta även den ungdomsverksamhet som
bedrivs inom fackföreningsrörelsen.

TCO tillstyrker en parlamentarisk utredning om samhällets totala stöd
till idrotts- och ungdomsorganisationerna. Organisationen uttalar att en
övergripande målsättning för de framtida samhällsinsatserna behöver
formuleras och anger som sin uppfattning att staten bör stödja den
centrala, landstingen den regionala och kommunerna den lokala verksamheten.

KrU 1973:41

Utskottet

De betydande anslag som staten, landstingskommunerna och kommunerna
årligen anvisar till stöd för verksamheten inom ungdomsorganisationerna
kan ses som uttryck för uppfattningen att denna verksamhet
har stor betydelse för ungdomen och därmed för både dagens och
morgondagens svenska samhälle. Denna uppfattning utvecklas inledningsvis
i några av de i detta betänkande behandlade motionerna och är
otvivelaktigt gemensam för dem alla. Vad som föranlett motionerna är
sålunda inte några skilda meningar i fråga om vikten av att samhället
ekonomiskt stöder ungdomsverksamheten utan olika frågor om det
nuvarande statliga bidragssystemets utformning och uppbyggnad och om
ansvarsfördelningen mellan bidragsgivarna.

I motionen 1973:1235 önskas förslag till nästa års riksdag om en
sådan ändring av reglerna för det statliga stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet att vissa organisationer som hittills endast
fått ett begränsat stöd, s. k. tröskelbidrag, kommer i samma bidragssituation
som övriga bidragsberättigade organisationer. Erfarenheterna från
tillämpningen av nuvarande regler för bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet har föranlett önskemålet i motionen 1973:1249
om förslag till nästa års riksdag till en icke aktivitetshämmande
utformning av reglerna för detta bidrag. Även motionen 1973:1244 gäller
det statliga stödet till organisationernas lokala verksamhet. Motionären
anser det önskvärt med en översyn av denna stödform och uttalar att
utgångspunkten vid en dylik översyn bör vara att pröva möjligheterna till
bättre samordning mellan statens och kommunernas bidrag till lokal,
gruppinriktad aktivitet.

Medan dessa tre motioner tar sikte på bestämda delar av det
nuvarande statliga bidragssystemet gäller de båda övriga här behandlade
motionsyrkandena samhällets totala stöd. I motionen 1973:673 önskas
en parlamentarisk utredning om samhällets totala stöd till idrotts- och
ungdomsorganisationerna, i motionen 1973:679 en översyn av samhällets
totala stöd till ungdomsorganisationerna enligt i motionen angivna
riktlinjer.

Utskottet konstaterar att det föreligger ett rikt material angående
ungdomsorganisationernas verksamhet och de villkor under vilka den
bedrivs, detta som resultat av bl. a. utrednings- och försöksverksamhet
som statens ungdomsråd genomfört. Senast har en av ungdomsrådet
tillsatt arbetsgrupp lagt fram förslag beträffande det statliga bidraget till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Samtidigt är det enligt
utskottets mening uppenbart att det brister både i fråga om samordningen
av samhällets totala stöd till ungdomsorganisationerna och i fråga
om utformningen av det statliga stödet. Utskottet förordar att riksdagen
med anledning av de nu föreliggande motionsyrkandena uttalar sig för en
skyndsam översyn av samhällets totala stöd till den inom olika
organisationer bedrivna ungdomsverksamheten. I översynsarbetet bör
deltaga företrädare för bidragsgivarna — staten, landstingskommunerna

KrU 1973:41

och kommunerna — och för de bidragsmottagande organisationerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av motionerna 1973:673, 1973:1235,
1973:679, 1973:1244 och 1973:1249, de båda förstnämnda
motionerna såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört angående en skyndsam
översyn av samhällets totala stöd till den inom olika
organisationer bedrivna ungdomsverksamheten.

Stockholm den 6 november 1973

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), fru Sundström (s), herr Källstad (fp), fru
Berglund (s), herr Leander (s), fru Fraenkel (fp), herr Andersson i Örträsk
(s), fru Mogård (m), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c), fru Johansson
(s), herrar Norrby i Gunnarskog (c), Sörenson (s) och Nisser (m).

GOTAB 73 5395 S Stockholm 1973