Kulturutskottets betänkande nr 40 år 1973

KrU 1973:40

Nr 40

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om en samordning av
inventeringsverksamheten på hemslöjdens område m. m.

Motionen

I motionen 1973:1226 av fröken Eliasson m. fl. (c, s, fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om en
samordning av inventeringsverksamheten samt om en materialinsamlingsoch
utställningsenhet av rikskaraktär på hemslöjdens område.

Motionärerna framhåller att hemslöjden i Sverige internationellt sett
är unik och en oskattbar del av vårt kulturarv. I många delar av landet
utgör den ett självklart band mellan människorna, en kulturell och social
miljöfaktor, som skapar samhörighet och stimulerar till aktivitet. Med
rötterna i en gammal bondekultur har hemslöjden en decentraliserad
prägel och en i högsta grad folklig förankring.

Hemslöjdens månghundraåriga historia är bara till mycket liten del
dokumenterad utöver den produktion som fortfarande sker efter gamla
förebilder. Vad gäller såväl inventering som materialinsamling är situationen
prekär med tanke på den stora mängd material och källor som
hotar att försvinna genom den snabba urbaniseringsprocessen och
samhällsf öränd ringarna.

Hemslöjdsföreningar och hemslöjdskonsulenter gör inventeringar så
långt resurserna räcker men har otillräckliga medel. Länsmuseerna har en
viss möjlighet att bevaka området men också för små resurser. Nordiska
museet svarar i viss utsträckning för inventeringar, materialinsamling och
utställningsverksamhet. Sammanfattningsvis anser emellertid motionärerna
att de inventeringar som görs i många delar av landet sker utan
samordning och utan överblick, att någon samlad dokumentation inte
kommer till stånd, att insamlingen av material är bristfällig och
osystematisk och att det helt saknas möjligheter att i utställningsform ge
en representativ bild av den svenska hemslöjdens framväxt och rika
uttrycksformer. Enligt motionärernas mening är det nödvändigt att
frågan om en på riksplanet samordnad inventeringsverksamhet får en snar
lösning så att de lokala hemslöjdsföreningarna, hemslöjdskonsulenterna
och länsmuseerna kan få en ordentlig överblick och möjlighet att
prioritera angelägna inventeringsuppgifter. Även behovet av att samla in
och ställa ut material som belyser den historiska utvecklingen och den
nutida produktionen i landet samt fogar in hemslöjden i dess kulturella
och sociala sammanhang bör tillgodoses. De nu nämnda frågorna bör
enligt motionärerna närmare utredas så att man får en belysning av i vad
mån uppgifter av detta slag bör knytas till hemslöjdsrörelsen och
Nordiska museet.

1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 40

KrU 1973:40

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från Nordiska
museet och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Båda remissinstanserna
delar motionärernas uppfattning att det är synnerligen
angeläget att inventeringsverksamheten samordnas över hela landet och
att verksamheten behöver stödjas ekonomiskt. De understryker behovet
av en dokumentations- och utställningsverksamhet men anser att det för
närvarande inte behövs en särskild utredning rörande dessa frågor.

Nordiska museet understryker i sin skrivelse sambandet mellan
fortlöpande inventering och dokumentation av hemslöjden å ena sidan
samt undervisning och utbildning å den andra. Vidare betonar museet hur
hemslöjdens breda folkliga förankring och rikt varierade uttrycksformer
ger betingelser för förverkligande av aktuella kulturpolitiska målsättningar
som t. ex. aktivering genom skapande verksamhet, vilket inte
tillräckligt beaktats av kulturrådet. Det statliga stödet till hemslöjden är
alltför splittrat och därför svårt att utnyttja, och det finns därför behov av
en samlad miljö för initiativ och utveckling i form av ett enhetligt,
allsidigt hemslöjdskansli. Tillkomsten av ett dylikt kansli bör få konsekvenser
även i fråga om den till industriverket knutna nämnden för
hemslöjdsfrågor. Sålunda bör Nordiska museets roll som Hemslöjdsföreningarnas
riksförbunds naturliga samarbetspartner beaktas vid tillsättande
av ledamöter i nämnden.

Museet anser att redan gjorda inventeringar bör systematiseras och
registreras på ett sådant sätt att de blir regionalt och centralt tillgängliga.
Detta bör kunna ske vid en av museet planerad filial för hemslöjdsdokumentation,
byggd på en av Hedvig Ulfsparre skapad textilsamling
och placerad i Gävleborgs län.

Det skisserade hemslöjdskansliet bör innebära att förutsättningar
skapas för en samplanering i fråga om inventeringsverksamheten mellan
riksorgan som Nordiska museet och Hemslöjdsföreningarnas riksförbund
samt regionala organ som länsmuseer och länsföreningar. Kansliet bör
vidare kunna fungera som utställningsenhet.

I anslutning till vad museet uttalat om hemslöjdens betydelse vid
förverkligandet av aktuella kulturpolitiska strömningar betonas de
kulturhistoriska museernas roll som basinstitutioner men samtidigt hur
de hämmas av brist på resurser. Även hemslöjdsföreningarna som åtnjuter
visst statligt stöd hämmas svårt av bristande resurser. Det måste stå klart
för de anslagsbeviljande myndigheterna att en inventering inte är en
engångsinsats.

De kulturhistoriska museerna och hemslöjdsföreningarna har inte
alldeles samma målsättning för sin inventeringsverksamhet, men mycket
är gemensamt, och ett samarbete är mycket värdefullt för båda parter.
Även i fråga om utbildning av hemslöjdsföreningarnas personal förekommer
ett värdefullt samarbete mellan Nordiska museet och föreningarna.

Vad slutligen gäller det i motionen framställda utredningskravet

KrU 1973:40

uttalas att museet inser betydelsen av en utredning men på grund av
behovet av snabba åtgärder velat peka på att förbättringar kan uppnås
redan genom en organisatorisk översyn och samordning av befintliga
resurser. Museet anser att vissa åtgärder kan genomföras snarast och
andra efter utredning.

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund har anfört följande.

Trots att museal materialinsamling har bedrivits med vetenskapliga
metoder i snart 100 år i Sverige har man inte haft resurser att ge en
samlad bild av äldre tekniker, material, form och färdiga produkter. Här
finns ännu oändligt mycket att göra för att komplettera och fullfölja det
påböljade arbetet. Med dagens ändrade livsförhållanden och ökad
omflyttning av stora folkgrupper går både materialet och traditionen om
användning och tillverkning förlorade. Här har den svenska hemslöjdsrörelsen
gjort en stor insats för att bevara och föra vidare kunskapen om
äldre textil- och hård slöjd.

Inventeringsarbetet har alltid varit ett led i detta arbete dels för att
öka kunskapen, dels för att utveckla nyproduktionen på traditionell
grund.

1. Såväl inom museerna som hemslöjdsföreningarna har ett förtjänstfullt
inventeringsarbete utförts som förvaras på respektive håll. Detta
bör kartläggas för att dupliceras förslagsvis på Nordiska museet och i
sin helhet bli tillgängligt för studier och vetenskaplig forskning.
Hedvig Ulfsparres samlingar belysande hemslöjdsrörelsens utveckling
kommer att göras tillgänglig för studier på Forsbacka i Nordiska
museets regi. Dit kan med fördel överföras arkivmaterial från äldre
inventeringsverksamhet, liksom det även för framtida material bör
vara ett centralt arkiv.

2. Ett outtömligt behov av inventeringar ute i bygdema finns fortfarande
och kräver en kontinuerlig uppföljning. Det fortsatta arbetet
är beroende av att de ekonomiska problemen och personalfrågan
löses.

3. Inventeringar i hemslöjdens regi bör begränsas till textil- och hård
slöjd med hänsyn till olika material, tekniker och föremålsgrupper.
Mera allmänna inventeringar bör utföras direkt av museerna.

4. Hittills har arbetsbördan burits av länshemslöjdskonsulenterna som
vid sidan av sina övriga ordinarie arbetsuppgifter har svårt att kunna
ägna tillräcklig tid åt detta omfattande arbetsfält. Det är därför
angeläget att kunna avlöna biträdande kompetent arbetskraft som
behärskar både tekniker och metoder vid etnologiskt inventeringsarbete.

5. Kortare kurser bör anordnas för utbildning av medarbetare för
praktiskt fältarbete.

6. Samarbetet mellan hemslöjderna och museerna bör preciseras ekonomiskt,
administrativt och vad gäller medarbetare på fältet.

7. Enhetliga formulär för katalogisering (dokumentation) måste utarbetas
och vara obligatoriska för erhållande av statsanslag.

8. Anvisningar måste även utarbetas för enklare dokumentärfotografering
av föremål under fältarbetet. Kvalificerad fotografering bör
utföras av museerna.

9. Möjligheterna att utföra mikrofotografering bör undersökas.

10. Dokumentationen bör utföras i tre exemplar; till den verkställande
hemslöjdsföreningen, länsmuseet och Nordiska museet och på så sätt
bli tillgänglig för lokala intressen och vetenskaplig forskning.

11. Vaije hemslöjdsförening bör självständigt planera och utföra de

KrU 1973:40

inventeringar som anses mest angelägna inom området i samarbete
med museer och myndigheter.

12. Allmänhetens intresse för inventeringarna är så stort att en slutförd
inventering bör resultera i en utställning på lokalplanet, vilken
eventuellt även kan skickas ut som vandringsutställning.

Under budgetåret 1972/73 utgick från anslaget ”främjande av
hemslöjden” bidrag till hemslöjdsföreningarnas inventeringsverksamhet
inom hemslöjdsområdet med ca 60 000 kronor.

Då omkostnader för inventeringsarbete kan beräknas till ca 1 000
kronor per vecka + kostnader för fotografering och dokumentation,
räcker ett anslag på 5 000 kronor bara till fem veckors arbete. De 60 000
kronor som nu disponeras, fördelas i anslag på 5 000 — 8 000 genom
hemslöjdsnämnden på industriverket.

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund anser i motsats till
motionen icke att en ny utredning om inventeringsarbetet är nödvändig
eller önskvärd, då praktisk erfarenhet och metoder samt administrativt
kunnande finns företrädd sedan åratal inom Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund och Nordiska museet. Det vore dock önskvärt att
för främjandet av ett närmare samarbete båda dessa institutioner bleve
representerade i hemslöjdsnämnden.

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund vill kraftigt understryka
motionens krav på väsentligt ökade anslag och föreslår en summa om
minst 200 000 kr/år för den del av inventeringsarbetet som berör
hemslöjdsföreningarna. Kostnader för utbildning av kompetenta medhjälpare
tillkommer (se punkt 5).

Motionen har utsänts till samtliga till riksförbundet anslutna föreningar
och denna skrivelse baserar sig på inkomna yttranden.

Utskottet

Hemslöjden har en given plats i svenskt kulturliv som en del av vårt
kulturarv och bärare av en levande och folklig kultur. Den har en
betydelsefull uppgift genom att stimulera till fri skapande verksamhet
och spelar ofta en viktig roll i lokala och regionala kulturyttringar.

I dagens samhälle brottas hemslöjdsrörelsen med en rad problem bl. a.
de som tas upp i motionen och som rör dokumentations- och
inventeringsverksamheten samt samordningsfrågor. Motionärerna framhåller
beträffande inventeringsverksamheten att situationen på detta
område är prekär med tanke på den stora mängd material och källor som
hotar att försvinna genom de snabba förändringarna i samhället. Denna
uppfattning delas av remissinstanserna. Uppenbarligen finns det behov av
att kunna föra ut hemslöjdens utveckling och uttryckssätt på ett bättre
sätt än som f. n. är möjligt. Av remissvaren framgår att Nordiska museet
sedan länge planerat att upprätta en dokumentations- och utställningsenhet
i anslutning till en donation av textil slöjd.

Det kan inte råda delade meningar om att de frågor som tas upp i
motionen är angelägna. Utskottet förutsätter också att de följs med
uppmärksamhet av berörda myndigheter och organisationer och anser sig
med hänsyn bl. a. härtill inte böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Majit
anhålla om den av motionärerna önskade utredningen.

KrU 1973:40

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1973:1226.

Stockholm den 1 november 1973

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), herr Källstad (fp), fru Berglund (s), herrar
Nilsson i Agnäs (m), Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s),
Andersson i Örträsk (s), fru Mogård (m), fröken Eliasson (c), fru
Johansson (s), herrar Norrby i Gunnarskog (c), Sörenson (s) och fru
Nordlander (vpk).

GOTAB 73 5363 S Stockholm 1973