Kulturutskottets betänkande nr 39 år 1973

KrU 1973:39

Nr 39

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om intensifierad
utbildning av teckenspråkkunniga personer.

Motionen

I motionen 1973:1230 av fru Fraenkel (fp) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller att skolöverstyrelsen ges i uppdrag

a) att snabbutreda möjligheterna för de döva att få tillgång till tolkar,

b) att ge föräldrar till döva barn ökad utbildning i teckenspråk,

c) att genom att använda film och ITV öka utbildningen av
teckenspråkkunniga personer.

Motionären uttalar att det råder brist på teckenspråkkunniga personer,
som kan tjänstgöra som tolkar för döva och som kan meddela
undervisning i teckenspråk. Skolöverstyrelsens tolk- och teckenspråklärarutbildning
bör enligt motionären intensifieras, effektiviseras och
förlängas, och vidare bör antalet kurser ökas. Motionären framhåller
vikten av att man får fram så många lärare i teckenspråk att alla föräldrar
till döva barn kan få utbildning. Hon pekar vidare på möjligheten att
använda ITV och film m. m. i undervisningen så att man effektivt kan
tillvarata den lilla grupp som är kunnig nog att leda teckenspråklärar- och
tolkutbildning. Vad motionären önskar är en utökning både av utbildningens
innehåll och av antalet utbildningsplatser.

Utskottet

Riksdagen har tidigare i år behandlat ett betänkande av socialutskottet
(SoU 1973:12) i vilket bl. a. redovisats en rad åtgärder som under årens
lopp vidtagits för att förbättra de dövas och hörselskadades möjligheter
till kommunikation med omvärlden. Bakom de nu föreliggande yrkandena
i motionen 1973:1230, som alla syftar till att ytterligare förbättra
dessa kommunikationsmöjligheter, ligger uppenbarligen den uppfattningen
att samhället har ett betydande ansvar härvidlag — en uppfattning
som utskottet delar.

Vad först gäller möjligheterna för de döva och hörselskadade att få
tillgång till tolkhjälp konstaterar utskottet att skolöverstyrelsen dels
nyligen sänt ut en enkät för att få fram ett bättre underlag än hittills för
en bedömning av tillgången på tolkar, dels i årets anslagsframställning
begärt ökade medel till tolkutbildning i avsikt att kunna både öka antalet
utbildningsplatser och differentiera utbildningen. Utskottet räknar med
att överstyrelsen fortlöpande verkar för att tolkutbildningen i möjligaste
mån får en sådan omfattning och ett sådant innehåll att den svarar mot
föreliggande behov. Med anledning härav finner utskottet inte nu
anledning att göra någon framställning till Kungl. Maj :t om en snabbutred -

1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 39

KrU 1973:39

2

ning av möjligheterna för de döva att få tillgång till tolkar.

Förutom tolkutbildning, dvs. utbildning av redan teckenspråkkunniga
personer så att de kan tjänstgöra som dövtolkar i mer eller
mindre kvalificerade sammanhang, behandlas i motionen 1973:1230
frågan om grundläggande utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva
barn.

Utskottet konstaterar att det numera torde råda ganska stor enighet
om att teckenspråket är ett mycket värdefullt kommunikationsmedel för
de döva och hörselskadade. Det föreligger därför ett kontinuerligt behov
av utbildning i detta språk, och sådan utbildning ordnas också i olika
sammanhang och av skilda huvudmän — bl. a. medverkar Stockholms och
Örebro läns landstingskommuner. Däremot har skolöverstyrelsen inte för
närvarande någon dylik utbildning. Utskottet anser sig kunna utgå ifrån
att behovet av utbildning i teckenspråk uppmärksammas av de statliga
och kommunala myndigheter och organ som kommer i kontakt med
problemen och att detta leder till konkreta åtgärder.

Bakom yrkandet i motionen 1973:1230 om föräldrautbildning i
teckenspråk torde ligga det förhållandet att det förekommit och alltjämt
förekommer olika åsikter om på vilket stadium man bör sätta in
teckenspråkundervisning för döva och svårt hörselskadade barn. Utskottet
vill särskilt nämna att det torde ha förekommit att en negativ
uppfattning av teckenspråkets värde lett till att föräldrar och andra som
umgås med döva och hörselskadade barn inte har sådana kunskaper i
teckenspråk att den önskvärda kontakten kan uppnås. Inte minst i dylika
fall är det givetvis angeläget att utbildningsmöjligheter står till buds. Med
hänsyn till vad utskottet nyss sagt om uppmärksammande av behovet av
utbildning i teckenspråk anser utskottet dock inte att det finns
tillräckliga skäl för riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om att
skolöverstyrelsen får i uppdrag att anordna den utbildning av föräldrar
till döva barn som motionären önskat.

Möjligheterna att öka utbildningen av teckenspråkkunniga personer
genom användning av film och ITV bör givetvis beaktas av dem som
ordnar dylik utbildning, och något särskilt uppdrag till skolöverstyrelsen i
detta hänseende torde inte vara behövligt.

Med hänsyn till vad ovan anförts avstyrker utskottet motionen
1973:1230 och hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973:1230.

Stockholm den 1 november 1973

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), herr Källstad (fp), fru Berglund (s), herrar
Nilsson i Agnäs (m), Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s),
Andersson i Örträsk (s), fru Mogård (m), fröken Eliasson (c), fru
Johansson (s), herrar Norrby i Gunnarskog (c), Sörenson (s) och fru
Nordlander (vpk).