Kulturutskottets betänkande nr 37 år 1973
KrU 1973:37
Nr 37
Kulturutskottets betänkande i anledning av motion angående språkbruket.
Motionen
1 motionen 1973:1240 av herr Lorentzon (vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer att förslagsvis genom utbildningsdepartementets
försorg en arbetsgrupp tillsätts med uppgift att pröva de i
motionen anförda synpunkterna angående språkbruket och i en PM
sammanfatta sina överväganden, varvid de i motionen anförda synpunkterna
bör beaktas.
Motionären betecknar språket som ett maktmedel. Om det förvanskas
och exploateras i bestämda syften är det ett utmärkt medel att suggerera
folket i banor som helt tjänar det etablerade samhället och dess
byråkrati. Ett medvetet och utstuderat språkbruk kan väsentligt bidra till
att få folket att acceptera sitt underläge i förhållande till det etablerade
samhället och dess byråkratiska apparat.
Som exempel anger motionären att språkbruket kan användas för att
ge människorna den uppfattningen att de behöver ”vård” från vaggan till
graven: ungdomsvård, åldringsvård, narkomanvård, socialvård, arbetsvärd
osv. Ett annat exempel är ordet ”skydd”: skyddat arbete, skyddade
verkstäder, uppsägningsskydd. Till samma sektor hör ordet ”handikappad”.
Den beteckningen skall tydligen få de människor det gäller att
uppleva sig som särlingar, som har personliga defekter, för att dölja att
det är samhället som det faktiskt är fel på.
Efter att ha nämnt ytterligare exempel uttalar motionären att
grundläggande förändringar i samhället givetvis i första hand är en fråga
om förändringar i social-, klass- och maktförhållanden — en fråga om
ägandet till produktionsmedlen. På denna grundval utvecklas förändringar
också av vad man brukar kalla den ideologiska överbyggnaden. I
takt med strävandena att åstadkomma nyss antydda sociala och
samhälleliga förändringar skulle en i motionen förordad översyn av
språkbruket kunna spela en positiv roll. Bestämda insatser i denna
riktning skulle kunna sättas in och utgå från undervisningsväsendet. På
skilda områden fungerande samhälleliga organ skulle dessutom kunna
lämna en positiv medverkan.
Remissyttrande
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från nämnden för
svensk språkvård som anfört bl. a. följande:
Nämnden antar att det språkbruk som avses i motionen i första hand
1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 37
KrU 1973:37
2
är det officiella språkbruket. Just detta språk har under de senaste
decennierna jämkats avsevärt i takt med att synen på skilda förhållanden
i samhället har förändrats. Om detta vittnar ordserier som:
idiot — sinnesslö - efterbliven — utvecklingsstörd
uppfostringsanstalt — skyddshem — ungdomsvårdsskola.
1 den mån förlederna i sammansättningar som de i motionen nämnda
på -vård i allmänt språkbruk för tanken till något negativt, för individen
ogynnsamt (t. ex. ”alkoholism” — alkoholistvård), vars verkningar
samhället söker att i möjligaste mån häva, torde varje språklig beteckning
för samhällsåtgärden förr eller senare likaledes få en negativ biklang. Det
är för att i möjligaste mån befria från sådana klanger, vilka ofta kan
kännas som nedsättande för de drabbade, som man söker efter nya
tecken i emotionellt oförbrukat, neutralt språkmaterial (ordet handikappad
torde ursprungligen ha valts av detta skäl), varvid man räknar med att
effekten blir större och ordets livslängd längre, om det därjämte har
mänskligt positiva övertoner. Nämnden finner ingen anledning att räkna
med att de anförda termerna på -vård, valda efter föreliggande mönster,
har någon annan bakgrund än denna, ej heller — åtminstone inom den
närmaste framtiden — någon annan effekt. Mönstret är naturligtvis
användbart även då förleden är helt neutral (typ personalvård), och
-skydd torde som efterled vara att bedöma efter samma linjer som -vård.
Om man av ideologiska skäl vill ändra terminologin måste man betänka
svårigheten att skapa termer som är såväl emotionellt neutrala som höjda
över varje ideologisk diskussion. Eftersom termbyten utan förändring i
betydelse alltid medför störningar i kommunikationen finner nämnden
att en översyn av den nämnda terminologin bör ske först i samband med
reformer som innebär att själva samhällsåtgärderna blir av annan
beskaffenhet.
Utskottet
Frågan hur det officiella språket i lagar och författningar m. m. skall
utformas är väsentlig. Den har under senare år ägnats en betydande
uppmärksamhet och som exempel på detta kan nämnas att statsrådsberedningen
utfärdat anvisningar för hur språket bör behandlas i lagar
och författningar. Som nämnden för svensk språkvård framhållit torde
det emellertid vara ofrånkomligt att varje beteckning av i motionen avsett
slag förr eller senare kommer att präglas av faktiskt föreliggande sociala
förhållanden och av de värderingar som är knutna till dessa. Detta är i
och för sig något som bör observeras av lagstiftare och beslutsfattare,
men utskottet finner det inte påkallat att, som föreslås i motionen, en
särskild arbetsgrupp tillsätts för att pröva de i motionen aktualiserade
språkfrågorna.
KrU 1973:37
3
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1973:1240.
Stockholm den 25 oktober 1973
På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), fru Sundström (s), herr Källstad (fp), fru
Berglund (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c),
Andersson i Örträsk (s), fröken Eliasson (c), fru Johansson (s), herrar
Sörenson (s), Nisser (m) och fru Nordlander (vpk).
Reservation
av fru Nordlander (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
I motionen lämnas enligt utskottets mening mycket tydliga exempel
på hur språket kan användas som ett psykologiskt maktmedel och hur
man med dess hjälp kan bidra till att människorna själva accepterar sitt
underläge i förhållande till det etablerade samhället och dess makthavande
företrädare. Uttryck och beteckningar speglar i hög grad rådande
ekonomiska och politiska samhälls- och klassförhållanden och de
förhärskande värderingar som är knutna till dessa. De av konservativa
tänkesätt präglade beteckningar som man ger olika företeelser i samhället
färgar inte sällan genom sitt värdeinnehåll människornas uppfattning av
företeelserna i fråga. Detta faktum kan medvetet utnyttjas och så har
också skett. Utskottet anser det väl motiverat att man vid beskrivning av
och ställningstagande till sociala och samhälleliga problem beaktar även
de synpunkter på språket som ett maktmedel, som utvecklats i motionen.
Det är därför enligt utskottets mening lämpligt att man tillsätter den i
motionen angivna arbetsgruppen.
Utskottet tillstyrker motionen och hemställer
att riksdagen bifaller motionen 1973:1240.
GOTAB 73 5300 S Stockholm 1973