Kulturutskottets betänkande nr 16 år 1973

KrU 1973:16

Nr 16

Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner om statsbidrag till
viss del av verksamheten vid Göteborgs museer m. m.

Motionerna

I motionen 1973:35 av herrar Torwald (c) och Bengtsson i Göteborg
(c) hemställs att riksdagen

1. hos Kungl. Maj:t anhåller dels om utredning av omfattningen av
och kostnaderna för sådan verksamhet vid Göteborgs museer som är av
riks- eller västsvensk karaktär eller som i första hand tillgodoser
utbildnings- och/eller forskningsaktiviteter, dels om förslag till 1974 års
riksdag i anledning av utredningens resultat,

2. i avvaktan på resultatet av nyssnämnda utredning anvisar 1 milj. kr.
i statsbidrag för år 1973 såsom ett bidrag dels till täckande av Göteborgs
museinämnds kostnader för verksamhet av riks- eller västsvensk karaktär,
dels för tillgodoseende av utbildnings- och/eller forskningsaktiviteter.

1 motionen 1973:906 av herr Källstad m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en skyndsam undersökning om
förutsättningarna och möjligheterna för statligt stöd till den riksbetonade
verksamheten vid Göteborgs museer samt undersökning om möjligheten
till statligt övertagande av markfaunainventeringen vid naturhistoriska
museet i Göteborg.

Till stöd för yrkandena i motionen 1973:35 har framhållits att
huvuddelen av Göteborgsmuseemas samlingar och verksamhet är av
intresse inte bara för Göteborgs kommun utan för hela — eller i vart fall
stora delar av — landet. Göteborgs museer täcker ungefär samma
ämnesområden som de större statliga museerna i Stockholm och fyller
motsvarande statliga museifunktioner i Västsverige. I motionen omnämns
bl. a. naturhistoriska museets markfaunainventering och uttalas att detta
kostnadskrävande inventeringsarbete, som påbörjades 1921, bedöms få
en allt större samhällelig betydelse av rikskaraktär från naturresurs- och
miljövårdssynpunkt. Inventeringsmaterialet erbjuder helt unika jämförelsemöjligheter
som kan anknytas till naturvårdsplaneringen. Såväl
personal- och lokalbehov som kostnader är emellertid nu så stora att de
kan äventyra museets övriga verksamheter om inte bättre statligt stöd
kan utverkas.

Även i motionen 1973:906 betonas kraftigt att verksamheten vid
Göteborgs museer inte bara har lokal betydelse. Motionärerna anser att
den riksomfattande betydelsen av verksamheten vid dessa museer och
kostnaderna härför är av sådan storleksordning att det inte förefaller
rimligt att Göteborgs kommun ensam skall stå för omkostnaderna. Det
förefaller skäligt att staten stöder denna kulturella verksamhet, men

1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 16

KrU 1973:16

2

någon ståndpunkt i denna fråga kan inte tas utan en noggrann
undersökning av omfattningen av den riksbetonade verksamheten samt
den som har mera lokal och regional karaktär. Motionärerna förordar en
skyndsam undersökning av dessa förhållanden vartill också hör frågan om
vilken omfattning utbildnings- och forskningsverksamheten vid museerna
har och dennas betydelse för samhället i stort.

Enligt motionärernas mening bör också en undersökning göras om
möjligheterna till statligt övertagande av markfaunainventeringen vid
naturhistoriska museet.

Vissa uppgifter angående Göteborgsmuseerna

Sedan 1968 finns i Göteborg en kommunal museinämnd under vilken
f. n. lyder följande åtta museer: arkeologiska, historiska, etnografiska,
naturhistoriska och teaterhistoriska museerna, konstmuseet, industrimuseet
samt Röhsska konstslöjdmuseet. Under 1974 förväntas även
sjöfartsmuseet, som är ett stiftelsemuseum stött av kommunala bidrag
och donationer, bli inordnat under museinämnden.

Om verksamheten vid ifrågavarande museer inhämtas följande ur en
inom museinämndens kansli upprättad promemoria.

Museernas samlingar representerar i stor utsträckning Västsverige.
Undantag är historiska museets Göteborgssamlingar som är helt lokala.
Konstmuseet, Röhsska konstslöjdmuseet och naturhistoriska museet har
en svensk-nordisk-intemationell profil. Etnografiska museet har internationella
bassamlingar. Sjöfartsmuseets bassamlingar berör både nationell
och internationell sjöfart. Museerna täcker ungefär samma ämnesområden
som de större statliga museerna i Stockholm och fyller motsvarande
statliga museifunktioner i Västsverige.

Statens kostnader för museiverksamhet i riket under 1970 var 43 milj.
kr., varav ca 38 milj. kr. gick till de centrala riksmuseerna i Stockholm
och ca 2 milj. kr. till landsantikvarieorganisationen ute i landet.
Göteborgs kommun lämnade 1970 ca 8 milj. kr. till sin museiverksamhet
men erhöll inte något statsbidrag till densamma. Däremot ställer
arbetsmarknadsstyrelsen arkivarbetare till förfogande. Kostnaden härför
var 1970 för de museer som lyder under museinämnden 550 000 kr. och
för sjöfartsmuseet ca 200 000 kr.

Beräkningar 1970 över museibesökarnas hemvist visar att ca 50 %
kommer från Göteborg, 20 % från de tre grannlänen, 25 % från riket i
övrigt och 5 % från utlandet. Sjöfartsmuseets besökare är i än högre grad
riksbesökare. Riksutställningars undersökningar visar att mer än hälften
av landets museibesök äger rum i Stockholm/Göteborg/Malmö.

1970 hade museerna i Göteborg totalt 753 000 besök och museerna i
Malmö 258 000 besök. De kommunala museerna i Stockholm hade
271 000 besök och de större statliga museerna där 1 400 000.

Museilektorsverksamheten vid Göteborgs museer riktar sin insats mot
skolor och bildningsorganisationer och bedrivs med helt kommunala
medel. Ca 30 % av skolbesöken kommer från orter utanför kommunen.
På sjöfartsmuseet är motsvarande siffra ca 60 %.

Om den markfaunainventering som omnämns i båda motionerna har
inhämtats följande.

KrU 1973:16

3

Vid naturhistoriska museet i Göteborg påbörjades 1921 en inventering
av vissa lägre marklevande djurgruppers utbredning och förekomstsätt.
Projektet har fortgått alltsedan dess och efter hand utvecklats till en av
de mest omfattande inventeringarna i svensk zoologisk historia.

Inventeringen syftar till att klarlägga faunans mönster: utbredningsförhållanden,
variationer i frekvens och individrikedom osv. mot bakgrund
av naturförhållandena. Den har från naturresurs- och miljövårdssynpunkt
samhällelig betydelse av rikskaraktär. Det insamlade materialet erbjuder
helt unika jämförelsemöjligheter som kan anknytas till naturvårdsplaneringen
och visar bl. a. att de negativa förändringarna i den natur
inventeringen vill kartlägga antagit alarmerande dimensioner. Därigenom
har dess värde och betydelse för samhället ökat.

Den omfattning arbetet fått har efter hand blivit mycket betungande
för Göteborgs naturhistoriska museum. Det tar arbetskraft och lokalutrymmen
från den kommunala museiverksamheten, och det framhålles
därför som önskvärt att staten övertar verksamheten i dess helhet, vilket
för staten skulle innebära en merkostnad som kan uppskattas till ca
100 000 kr.

1965 års musei- och utställningssakkunniga

I betänkandet Museerna (SOU 1972:45) behandlar 1965 års museioch
utställningssakkunniga bl. a. Göteborgsmuseernas uppgifter och
ekonomiska ställning. De sakkunniga uttalar sig i princip för ett bidrag av
statsmedel till museiverksamheten i Göteborg. I betänkandet som f. n.
remissbehandlas anförs bl. a. följande.

Den ekonomiska insats i museiverksamheten som görs av Göteborgs
kommun får betraktas som motiverad i första hand med tanke på
kommunens egna behov. Statsmakterna måste emellertid också erkänna
Göteborgsmuseernas roll som institutioner med mer än en rent kommunal
uppgift. De anspråk som av kultur- och forskningspolitiska skäl måste
ställas på att Göteborgs museer inom olika områden vidmakthåller och
intensifierar sin verksamhet kan ej tillgodoses utan ett väsentligt ökat
ekonomiskt tillskott. Det är från rättvisesynpunkt ofrånkomligt, att en
viss del härav måste ställas till förfogande av staten.

Det är önskvärt att ett statsbidrag för Göteborgs museer utbetalas som
årligt bidrag. Beträffande de närmare villkoren för detta är det icke
möjligt för de sakkunniga att lämna direkta förslag. Frågan härom måste
givetvis dryftas i förhandlingar med kommunen. Det är också först i
samband härmed som statsbidragets storlek kan avhandlas.

De sakkunniga avser icke att föregripa resultaten av de förhandlingar
mellan staten och Göteborgs kommun, som måste förutsättas komma till
stånd. De finner sig dock ej helt kunna underlåta att redovisa sin
uppfattning rörande storleken av det belopp, som kan komma att fordras
för ett statligt stöd till Göteborgs museiväsen. De har såsom en
förberedande rekommendation beslutat förorda en bidragssumma om 2
milj. kr. per år.

Utskottet

Av det föregående har framgått att museiverksamheten i Göteborg
både är mycket omfattande och spänner över många olika områden. Det
kan också på goda grunder hävdas att verksamheten till viss del går utöver

KrU 1973:16

4

vad som normalt är att betrakta som en primärkommunal uppgift. Mot
den bakgrunden har 1965 års musei- och utställningssakkunniga i sitt
senast avgivna betänkande i princip uttalat sig för ett statsbidrag till
verksamheten. Remissbehandlingen av detta betänkande pågår f. n. och
bör enligt utskottets mening inte föregripas av riksdagen. Bl. a. med
hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka yrkandet i motionen 1973:35
om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 1 milj. kr. Ej heller anser
sig utskottet under pågående remissbehandling böra tillstyrka vare sig
yrkandet i samma motion om utredning och förslag till 1974 års riksdag
eller de därmed nära sammanhängande yrkandena i motionen 1973:906
om vissa undersökningar. Utskottet förutsätter emellertid att frågan om
statligt bidrag till Göteborgs museer för sådan verksamhet som är av
rikskaraktär kommer att framdeles prövas i positiv anda i samband med
att ställning tas till nyssnämnda betänkande i övrigt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionen 1973:35 i vad avser anvisande av ett anslag
av 1 milj. kr.,

2. avslår motionerna 1973:35 och 1973:906, förstnämnda
motion i vad avser utredning och förslag till 1974 års riksdag.

Stockholm den 3 april 1973

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr
Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s),
fru Fraenkel (fp), herrar Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), Green (s),
fru Johansson (s), herr Nisser (m) och fru Nordlander (vpk).

GOTAB 73 3630 S Stockholm 1973