Kulturutskottets betankande nr 1 ar 1973
KrU 1973
Nr 1
Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner om underlättande
för vissa handikappade att ta del av Sveriges Radios programutbud.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta betänkande följande motioner nämligen
1973:82 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Johansson i Skärstad
(c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
1. att riktlinjer utarbetas för att vissa handikappade skall erhålla
befrielse från skyldigheten att betala avgift för innehav av ljudradio och
TV,
2. om skyndsam prövning av möjligheterna för vissa handikappgrupper
att erhålla avsevärda ekonomiska lättnader vid inköp av TV,
1973:83 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Johansson i Skärstad
(c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam
utredning inom Sveriges Radio om införande av textremsor till TV-program
av olika slag med hänsyn till de döva och hörselskadade samt att
härför erforderliga anslag via statsbudgeten ställs till Sveriges Radios
förfogande.
1 motionen 1973:82 betonas att det finns stora grupper i samhället för
vilka ljudradion och televisionen innebär särskilt mycket, nämligen de
många handikappade som tvingas leva isolerade från arbetsliv och
gemenskap med andra människor. För dem innebär innehav av mottagare
en nära nog oumbärlig kontakt med yttervärlden. De flesta av dessa
människor lever fortfarande under mycket knappa ekonomiska betingelser
och många har helt enkelt inte möjlighet att skaffa sig t. ex. en
TV-apparat. Både inköp och mottagaravgift ställer sig alltför kostsamma.
Den enda form av befrielse från mottagaravgift som föreligger är den
befrielse från ljudradioavgift som vissa blinda kan få. Motionärerna anser
emellertid att detta är helt otillräckligt och att staten bör påta sig ett
större ansvar för att de handikappade har tillgång till kommunikationsmedel.
Detta kan ske antingen i form av avgiftsbefrielse eller genom
reducering av avgiften. Motionärerna uttalar vidare att handikapputredningen
inte tycks ha ägnat önskvärd uppmärksamhet åt de angivna
problemen. Frågan om befrielse från eller reduktion av mottagaravgifter
och lättnader vid inköp av TV bör kunna lösas utan några större
utredningar.
Till stöd för yrkandena i motionen 1973:83 uttalas bl. a. att
svårigheterna att förse TV-programmen med textremsor inte kan vara
helt oöverkomliga. Motionärerna frågar sig om alla ansträngningar gjorts
för att i möjligaste mån förse program av olika slag med textremsor och
framhåller att det för de döva och hörselskadade känns diskriminerande
1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 1
KrU 1973:1
2
att inte kunna ta del av aktuella debatter — särskilt politiska — och
svenska underhållningsprogram etc. i TV. Det bör i hög grad åvila
handikapputredningen att utreda frågan om åtgärder och komma med
förslag, men det synes inte omöjligt att man från Sveriges Radios sida,
redan innan utredningen hunnit undersöka alla möjligheter, kan komma
med lösningar bl. a. genom att ta del av utländska erfarenheter. En
utökning av antalet textade program bör utan dröjsmål komma till stånd.
Erforderliga ekonomiska resurser bör ställas till förfogande via statsbudgeten.
Handikapputredningen
Handikapputredningen (riksdagsber. 1973:S 5) som enligt sina direktiv
har att överväga olika åtgärder med syfte att bryta de handikappades
isolering är enligt vad utskottet inhämtat för närvarande inne i en fas av
sitt arbete då frågan om underlättande på olika sätt för de handikappade
att ta del av Sveriges Radios programutbud kommer upp till behandling.
Vissa upplysningar i anslutning till motionen 1973:83 om textremsor i
TV-program
I nuvarande programutbud i svensk TV förekommer i viss utsträckning
svensk text. Främst gäller detta utländska program men även vissa
svenska program är försedda med text. De textremsor som sänds är inte
bortkopplingsbara och kan därför uppfattas som störande av tittare som
ej har behov av dem.
Pågående tekniska utvecklingsarbete har numera nått så långt att det
anses tekniskt möjligt att sända en text som man på mottagarsidan kan
koppla bort när man inte önskar ta del av den. Flera tekniska lösningar
föreligger och vilken man bör välja kan bl. a. bero av internationella
hänsyn. Vidare bör märkas att möjligheten att koppla bort texten endast
kan utnyttjas i TV-apparater som från början konstruerats eller senare
byggts om härför. För att man på mottagarsidan skall kunna utnyttja den
fördel som ligger i att texten kan kopplas bort, då man inte önskar se
den, krävs alltså en ekonomisk insats. Den har f. n. uppskattats vara av
storleksordningen 500 kr. per apparat.
Textsättningen anses vara synnerligen arbetskrävande bl. a. därför att
texten måste vara starkt förkortad i förhållande till talet. Utrymmet för
texten är nämligen mycket begränsat och det tar också längre tid att läsa
än att höra. En annan svårighet är att olika grupper av döva och
hörselskadade befinner sig i olika språksituationer med påföljd att en
textsättning som exempelvis är anpassad för de barndomsdöva kan vara
mindre lämpad för personer som i vuxen ålder drabbats av hörselnedsättning.
Innan man hunnit så långt att ett system med sändning av
bortkopplingsbar text är genomfört och mottagarsidan anpassad härför
måste man också räkna med den svårighet som ligger i ovan antydda
intressemotsättning mellan döva och hörselskadade å ena sidan och övriga
KrU 1973:1
3
tittare å andra sidan i vad gäller urvalet av program som skall förses med
text.
De problem som är förknippade med en utökad användning av
textremsor i TV-programmen övervägs f. n. av en inom Sveriges Radio
tillsatt arbetsgrupp.
Produktion och distribution av rundradioprogram finansieras enligt
gällande principer av inflytande avgifter. Undantagna från avgiftsfinansieringen
är Sveriges Radios skolprogram, utlandsprogrammen och den
programverksamhet som handhas av kommittén för den fortsatta
verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Ett
avsteg från dessa principer i vad gäller den kostnadsökning som
ofrånkomligen kommer att följa med en utökad sändning av text i
TV-programmen förutsätter att beslut fattas härom.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om befrielse för handikappade från mottagaravgifter och om
lättnader för dem vid inköp av TV har flera gånger behandlats av
riksdagen. Motionsyrkanden av samma innebörd som de som nu
föreligger i motionen 1973:82 behandlades vid 1972 års riksdag. De
avstyrktes då av kulturutskottet i betänkandet 1972:23 med hänvisning
till handikapputredningens pågående arbete och avslogs av riksdagen.
Samma yrkande som det som nu framförts i motionen 1973:83 har
behandlats av riksdagen vid olika tillfällen, senast vid förra årets riksdag.
Kulturutskottet erinrade då i sitt betänkande 1972:23 om pågående
överväganden inom handikapputredningen och hänvisade till att Sveriges
Radio i samarbete med olika intressenter arbetade på att få fram lämpliga
tekniska metoder avsedda att hjälpa de hörselskadade att ta del av
rundradioprogrammen. Utskottet avstyrkte den då föreliggande motionen
som också avslogs av riksdagen.
Utskottet
Med anledning av de önskemål om avgiftsbefrielser m. m. som
framförts i motionen 1973:82 får utskottet erinra om att man kan räkna
med att handikapputredningen inom den närmaste tiden i sitt arbete
kommer att aktualisera frågan om underlättande för de handikappade att
ta del av Sveriges Radios programutbud. Därmed kommer denna fråga
under övervägande i ett lämpligt sammanhang. Utskottet som konstaterar
att ett bifall till motionen i varje fall i vad gäller avgiftsbefrielse skulle
innebära ett föregripande av utredningens överväganden anser sig inte
böra tillstyrka att riksdagen gör den i motionen önskade framställningen
till Kungl. Maj:t. Utskottet avstyrker alltså motionen 1973:82.
Vad gäller önskemålet om en utvidgad användning av textremsor i
TV-programmen är detta en fråga som kräver ingående överväganden.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att den är under utredning
inom Sveriges Radio och vill gärna framhålla att det vore värdefullt om
KrU 1973:1
4
detta utredningsarbete kunde leda till ökade möjligheter för de döva och
hörselskadade att tillgodogöra sig TV-programmen.
Med hänsyn till det arbete som redan pågår finner utskottet emellertid
inte anledning tillstyrka att riksdagen hos Kungl. Maj* anhåller om den i
motionen 1973:83 angivna utredningen. Även denna motion avstyrkes av
utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1973:82,
2. att riksdagen avslår motionen 1973:83.
Stockholm den 6 februari 1973
På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), Björk i Göteborg (s), Källstad (fp), fru
Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar
Sundman (c), Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Ryding (vpk), fru
Åsbrink (s), herr Olsson i Kil (fp), fru Johansson (s) och herr Nisser (m).
GOTAB 73 3286 S Stockholm 1973