Konstitutionsutskottets betänkande nr 7 år 1973

KU 1973:7

Nr 7

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
den kommunala demokratin.

Ärendet

I motionerna 1973:116 av herr Helén m. fl. (fp), 1973:966 av herr
Fälldin m. fl. (c) samt 1973:970 av herrar Komstedt (m) och Werner i
Malmö (m) diskuteras olika förslag att stärka den kommunala demokratin.
Förslagen kan sammanfattas under fyra rubriker - kommundelsråd,
kommunala folkomröstningar, kommunal information m. m. samt förhållandet
mellan staten och kommunerna. De i motionen 1973:116,
hemställan punkten 3, aktualiserade frågorna om insyn i kommunala
bolag m. m. behandlas inte här utan i utskottets betänkande 1973:8.

I motionen 1973:966 av herr Fälldin m. fl. (c) upptas inte några
konkreta förslag i hemställan. I motionen föreslås i stället ”med
understrykande av det angelägna i att positiva åtgärder vidtas för att
stärka den kommunala demokratin, som ett led i strävan mot ett

decentraliserat samhälle, att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t

att motionen överlämnas till utredningen om den kommunala demokratin
för att beaktas i dess arbete”. De olika frågor som tas upp i motionen
redovisas under varje särskilt avsnitt nedan.

Hemställan i övriga motioner tar direkt sikte på förhållanden som kan
hänföras under en eller flera av de i det föregående angivna frågorna. De
redovisas nedan med tillhörande motiveringar under ifrågavarande rubriker.

Pågående utredningsarbete

Överväganden om den kommunala demokratin har kommit till stånd
vid skilda tillfällen. F. n. arbetar tre statliga utredningar med frågor med
anknytning till den kommunala demokratin — länsberedningen, som
bl. a. har till uppgift att behandla frågan om samhällsuppgifternas
fördelning i stort mellan stat och kommun samt uppgiftsfördelningen
inom den kommunala sektom mellan primär- och sekundärkommunerna,
kommunalekonomiska utredningen, som har att genomföra en allsidig
utredning av kommunernas ekonomiska situation, samt utredningen om
den kommunala demokratin. Konstitutionsutskottet presenterade utredningarna
och direktiven till dessa i sitt betänkande med anledning av
motioner om den kommunala demokratin vid 1972 års riksdag (KU
1972:9). I denna del hänvisas till betänkandet.

1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 7

KU 1973:7

Kommundelsråd

Motionerna

Frågan om möjligheterna för kommunerna att inrätta s. k. kommundelsråd
behandlas i motionerna 1973:116 av herr Helén m. fl. (fp),
1973:966 av herr Fälldin m. fl. (c) samt 1973:970 av herrar Komstedt
(m) och Werner i Malmö (m).

I motionen 1973:966 framhålls att man inte tänker sig att införa en
ny obligatorisk institution inom kommunerna. Man avser endast att
skapa lagliga möjligheter för kommunerna att välja nya former för att
lokalt förankra självstyrelsen. I motionen diskuteras två modeller av
kommundelsråd. Motionärerna anför att det ur demokratisk synpunkt är
mest tilltalande att låta kommundelsråden väljas av medborgarna i
direkta val. Problem, som man i sådana fall måste lösa, är frågan om när
valen skall ske — under valår, t. ex. i anslutning till kyrkofullmäktigevalen,
eller under mellanvalår. Med fristående val uppkommer problem med
valdeltagandet varför man eventuellt får tänka sig någon form av
spärregel.

Direkt valda kommundelsråd skulle enligt motionärerna närmast vara
opinion sorgan. Möjligheterna att decentralisera förvaltningsuppgifter till
kommundelsråden ökar i ett system med indirekt valda råd. Dessa borde i
så fall sammansättas i enlighet med valutslaget i respektive kommundel
och inte återspegla fullmäktiges sammansättning i stort. Om man låter
kommunfullmäktige välja kommundelsråd blir dessa ett slags lokala
nämnder från kommunalrättslig synpunkt. Ett sätt att skapa en bredare
representation av de lokala intressena i kommundelarna i en sådan modell
vore att komplettera dessa med företrädare för vissa föreningar, t. ex.
idrotts- och hembygdsföreningar.

I motionen 1973:116 hemställs ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring av kommunallagen,
att kommunerna ges möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd i
enlighet med vad som anförs i motionen”.

Motionärerna anser att det bör ankomma på kommunerna själva att
besluta om att införa kommundelsråd. Starka skäl talar för att
kommundelsrådens funktion bäst säkras om råden utses i direkta val.
Kommunerna bör också få besluta om tid för val av råd, antalet råd och
antalet ledamöter per råd. Kommundelsråden bör i första hand behandla
planfrågor rörande den egna kommundelen. Råden bör också ha
förslagsrätt i frågor som är exklusiva för den egna kommundelen och
också ha möjlighet att väcka motioner i fullmäktige. Vidare bör övervägas
i vilka frågor kommundelsråden skall ha beslutanderätt.

I motionen 1973:970 hemställs ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om en utredning syftande till åtgärder för en vidgad
kommunal demokrati”.

I motionen diskuteras frågan att skapa möjligheter för kommunerna
att i samband med de allmänna valen tillsätta kommundelsråd. Rådens

KU 1973:7

uppgift bör vara ”att

1. informera kommunmedlemmarna om kommunens framtidsplanering
och åtgärder som kan väntas vidtagas och beröra medlemmarna i
kommundelen,

2. informera kommunfullmäktige om kommundelens medlemmars
synpunkter och önskemål,

3. anordna diskussionsmöten för att aktivera kommundelens medlemmar
i viktigare samhällsfrågor,

4. utgöra remissinstans vid frågor av sådan art att ett remissförfarande
kan vara tillämpligt.

Sammansättning och arbetsformer för kommundelsråden bör bli
föremål för närmare utredning och överväganden innan riksdagen tar
ställning till frågan.”

Frågans behandling vid 1972 års riksdag

Formerna för att tillgodose de lokala intressena inom en kommuns
olika delar har diskuterats vid samtliga riksdagar sedan 1967. Vid 1972
års riksdag togs frågan om kommundelsråd upp i flera motioner —
1972:51 (c), 1972:52 (fp), 1972:390 (m), 1972:806 (m). Utskottet
avstyrkte de i dessa delar framställda motionsyrkandena med hänvisning
till det arbete som pågick inom utredningen om den kommunala
demokratin. Utskottet anförde i sitt yttrande (KU 1972:9):

Utskottet vill erinra om att kommunerna inom ramen för gällande
lagstiftning kan inrätta lokala opinionsorgan knutna till det kommunala
beredningsförfarandet. Frågan om inrättande av direktvalda kommundelsråd
med fakultativ karaktär övervägs, som framgått av det föregående,
av utredningen om den kommunala demokratin. Frågan är betydelsefull
och bör därför göras till föremål för noggranna överväganden på
grundval av erforderligt faktamaterial. I detta syfte har utredningen bl. a.
genomfört en enkätundersökning, som omfattat landets samtliga kommuner.
Därigenom har en kartläggning kommit till stånd av hittills vidtagna
åtgärder i kommunerna. Enligt vad utskottet erfarit, avser utredningen
att på grundval av insamlat material påbörja behandlingen av den berörda
frågan. Med hänsyn till det anförda finns det enligt utskottets mening
inte tillräckliga skäl att påskynda utredningens ställningstaganden eller
eljest ta något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför
ifrågavarande motionsyrkanden.

I en reservation (3 c, 2 m, 2 fp) föreslogs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t skulle begära att utredningen om den kommunala demokratin
fick i uppdrag att snarast och om möjligt före 1 973 års val framlägga
förslag som möjliggör för kommunerna att införa kommundelsråd.
Reservanterna framhöll bl. a. följande:

Införande av kommundelsråd har länge diskuterats och olika alternativ
har framförts. Frågan behandlas för närvarande av utredningen om den
kommunala demokratin. Det är önskvärt att detta utredningsarbete
bedrivs med största skyndsamhet och om möjligt avslutas före 1973 års
val, så att det därigenom ges möjligheter för de kommunpartier som så

KU 1973:7

önskar att före valet tillkännage sin avsikt att under mandatperioden
verka för införandet av kommundelsråd.

Frågan om utformningen av råden och om tidpunkten för val av dem
samt om dessa vals eventuella sammankoppling med valen av kommunfullmäktige
bör prövas av utredningen utifrån de synpunkter som
återfinns i motionerna och med målsättningen att söka vidga medborgarnas
inflytande över den kommunala beslutsprocessen. Kommundelsråden
bör vidare ges sådana befogenheter att de bidrar till att stimulera lokal
politisk aktivitet.

Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets hemställan.

Utredningen om den kommunala demokratin

Utredningen om den kommunala demokratin har genomfört en
undersökning av vilka kommuner som inom ramen för gällande lagstiftning
infört kommundelsråd med rådgivande och informerande funktion.
En översiktlig redovisning av resultaten har publicerats i utredningens
delbetänkande ”Rapport angående kommunal information m. m.” (SOU
1972:52). Inom utredningen arbetar man f. n. vidare på att utveckla olika
modeller för självstyrelsens lokala förankring. Man har bl. a. påbörjat
praktiska undersökningar i några kommuner angående i vilka slags
kommunala ärenden det skulle vara möjligt att överföra beslutanderätt
till kommundelsråd. Utskottet har inhämtat att utredningen räknar med
att lägga fram förslag i dessa frågor senast under första halvåret 1975.

Kommunal folkomröstning

I motionen 1973:116 framhålls att den nuvarande kommunallagen
inte ger möjlighet för kommunerna att anordna folkomröstningar.
Motionärerna framhåller att ett kommunalt folkomröstningsinstitut
skulle vara ett bra komplement till den representativa demokratin bl. a. i
frågor som berör boendemiljön. Motionärerna anser att direktiven för
utredningen om den kommunala demokratin överbetonar problemen
med rådgivande folkomröstningar och hemställer att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär ”2. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring
av kommunallagen, att kommunerna ges möjlighet att anordna rådgivande
kommunala folkomröstningar”.

Frågans behandling vid 1972 års riksdag

Även frågan om kommunala folkomröstningar har aktualiserats vid ett
flertal tillfällen i riksdagen. En redovisning av tidigare initiativ finns i
konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner i frågan
1972 (KU 1972:9). Vid 1972 års riksdag togs frågan upp i motionerna
1972:52 (fp), 1972:103 (fp) och 1972:390 (m). I sitt yttrande (KU
1972:9) framhöll utskottet att frågan berörs i direktiven för utredningen

KU 1973:7

om den kommunala demokratin och att den skulle komma att övervägas i
samband med andra åtgärder för att tillgodose intresset av ökad
medborgerlig förankring av den kommunala självstyrelsen. Utskottet
avstyrkte därför motionsyrkandena angående införandet av ett kommunalt
folkomröstningsinstitut respektive tilläggsdirektiv i frågan till utredningen.

I en reservation (2 m, 2 fp) föreslogs att utskottet skulle hemställa att
riksdagen ”i skrivelse till Kungl. Majit hemställer att kommunaldemokratiutredningen
ges i uppdrag att framlägga förslag om sådan ändring av
kommunallagen att möjlighet öppnas för kommunerna att anordna
rådgivande folkomröstningar”. I motiveringen framhöll reservanterna:

Den kommunala självstyrelsen i vårt land vilar på det representativa
systemet. Det är emellertid inte tillräckligt att inflytandet över kommunalpolitiken
endast kan utövas en gång vart tredje år då man vid
fullmäktigevalet avgör vilka personer som skall styra kommunen.

För att stärka människors inflytande över och intresse för kommunalpolitiken
måste den representativa kommunala demokratin på olika sätt
kompletteras. Ett sätt att öppna en ny kanal mellan styrda och styrande
är att ge kommunerna rätt att anordna rådgivande kommunala folkomröstningar
i vissa frågor. I direktiven till utredningen rörande den
kommunala demokratin behandlas folkomröstningsalternativet mycket
snävt. Det är väsentligt att utredningen får möjlighet att pröva denna
fråga på ett mera positivt sätt.

Riksdagen följde utskottet.

Utredningen om den kommunala demokratin

Frågan om kommunala folkomröstningar behandlas som redan framgått
i direktiven för utredningen om den kommunala demokratin. Det
framhålls där att de sakkunniga i första hand bör överväga andra åtgärder
som på ett effektivare och med en representativ demokrati bättre
förenligt sätt tillgodoser intresset av en ökad medborgerlig förankring av
den kommunala självstyrelsen.

Utskottet har inhämtat att utredningen avser att behandla frågan om
kommunala folkomröstningar längre fram i sitt utredningsarbete.

Kommunal information m. m.

Motionerna

I motionen 1973:966 (c) framhålls att informationsfrågorna är av
grundläggande betydelse för den moderna demokratin. Motionärerna
anser att de undersökningar av valrörelserna 1966 och 1970 som gjorts
inom ramen för den pågående kommunalforskningen gett vid handen att
både informationen och debatten om de kommunala frågorna varit
mycket bristfälliga. Byalagsrörelserna har visat att de enskilda medborgar -

KU 1973:7

na upplever brister i information och kommunikation med förtroendemännen
även mellan valtillfällena. Informationsproblemen måste i första
hand, framhålls det i motionen, lösas av kommunerna själva och av
partierna genom en målmedveten satsning på informationsverksamheten
och på att bereda förtroendemännen förbättrade arbetsvillkor. Det borde
dock vara en viktig uppgift för utredningen om den kommunala
demokratin att konstruera olika modeller för informationssystem i
kommuner av olika struktur. I motionen framförs också uppfattningen
att frågorna om förbättrad information nära sammanhänger med frågan
om ett förstärkt förtroendemannainflytande. Det är därför önskvärt att
de kommunala förtroendemännens arbetsvillkor och uppgifter blir
föremål för ytterligare undersökningar.

Informationen till medborgarna i kommunala frågor uppmärksammas
även i motionen 1973:116 (fp). Motionärerna framför olika förslag att
skapa större öppenhet i den kommunala verksamheten genom t. ex.
offentliga sammanträden i vissa nämnder, offentliga utfrågningar av
tjänstemän och experter och särskilda informationsmöten för medborgarna.
Motionärerna anser att det bör vara väsentligt att i det pågående
statliga utredningsarbetet beakta möjligheterna att genom legala förändringar
skapa större insyn i det kommunala arbetet.

Frågans behandling vid 1972 års riksdag

Frågan om åtgärder för att förbättra den kommunala informationen
och förtroendemännens arbetsvillkor behandlades av konstitutionsutskottet
vid 1972 års riksdag i anledning av motionerna 1972:51 (c) och
1972:52 (fp). Även frågan om information från och offentlighet i
kommunala nämnder och styrelser behandlades i två motioner — 1972:52
(fp) och 1972:390 (m). Med anledning av motionerna anförde utskottet:

En väl utvecklad kommunal självstyrelse förutsätter, att medborgarna
ges möjligheter till medverkan och insyn i den kommunala verksamheten.
I strävandena att skapa en levande och vital demokrati är därför
förekomsten av ömsesidig information mellan beslutsfattare och medborgare
av avgörande betydelse. Utskottet vill understryka vikten av att
dessa frågor ägnas största uppmärksamhet på olika nivåer i den
kommunala beslutsprocessen. Flera initiativ har tagits och på olika håll
pågår utredningsarbete.

De politiska partierna fyller i berörda avseenden en väsentlig funktion.
Tillkomsten av det kommunala partistödet har därvid förbättrat möjligheterna
för partierna att stimulera intresset för kommunalpolitiska frågor
och att göra skilda informationsinsatser. Kommunernas egna åtgärder och
kommunförbundens utvecklingsarbete är vidare av stor vikt. De för den
kommunala verksamheten gällande offentlighetsreglerna möjliggör därtill
för massmedierna att kontinuerligt nyhetsbevaka de kommunala arbetsområdena.
Vidare kan nämnas att som resultat av informationsutredningens
betänkande inrättades — efter beslut av riksdagen — från 1 juli
1971 Nämnden för samhällsinformation. I denna, som bl. a. har till
uppgift att verka för vidgad samhällsinformation om medborgarnas
rättigheter och skyldigheter, har Svenska landstingsförbundet och Svens -

KU 1973:7

ka kommunförbundet representation. Det anförda utesluter givetvis inte,
att ytterligare åtgärder av olika slag kan vidtas för att förbättra den
kommunala informationen till förtroendemän och medborgare.

Flera statliga utredningar har i uppdrag att i olika hänseenden
behandla informationsfrågorna. En central fråga för utredningen om den
kommunala demokratin är att pröva förslag rörande åtgärder om
förbättrad information såväl till förtroendemännen som till allmänheten.
Genom den tidigare nämnda enkätundersökningen har en kartläggning av
nuläget gjorts. Med utgångspunkt från detta material avser utredningen —
enligt vad utskottet inhämtat — att inom kort påbörja behandlingen av
informationsfrågorna. Bygglagutredningen kommer att överväga frågan
om former för vidgad insyn och debatt i planeringsarbetet. Av intresse är
också 1969 års radioutrednings ställningstaganden beträffande möjligheten
att öka sändningsutrymmet i ljudradion för opartisk och saklig
information rörande bl. a. den kommunala sektorns verksamhet. Utskottet
utgår ifrån, att de i motionerna berörda informationsproblemen blir
föremål för noggranna överväganden i bl. a. de nämnda utredningarna.

Med hänvisning till det ovan anförda ansåg utskottet att något särskilt
initiativ från riksdagens sida ej var erforderligt och avstyrkte de
framställda motionsyrkandena.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Pågående utredningsarbete

Utredningen om den kommunala demokratin har ägnat en stor del av
sitt arbete åt informationsfrågorna. Utredningen har i sitt tidigare
omtalade delbetänkande (SOU 1972:52) redovisat resultaten från en
enkätundersökning omfattande informationsarbetet i samtliga svenska
kommuner. F. n. pågår en kartläggning av erfarenheterna av den ganska
omfattande försöksverksamhet som pågått i olika kommuner för att
skapa ökad debatt och insyn i planfrågor.

Förhållandet mellan staten och kommunerna
Motionen

I motionen 1973:966 (c) framhåller motionärerna betydelsen förden
kommunala demokratin av att kommunerna har tillräcklig handlingsfrihet
för att göra självständiga insatser på för medborgarna väsentliga
områden. Motionärerna anför att kommunindelningsreformen bör skapa
större förutsättningar för en minskning av den statliga detaljkontrollen av
kommunernas verksamhet. Flera omständigheter tyder dock på en
utveckling i den andra riktningen. Som exempel anför motionärerna
direktiven för den kommunalekonomiska utredningen, vilka pekar på
möjligheter att begränsa den kommunala beskattningsrätten och den
kommunala verksamhetens expansion.

KU 1973:7

Frågans behandling vid 1972 års riksdag m. m.

Förhållandet mellan staten och kommunerna har behandlats av
riksdagen såväl 1971 som 1972. I sitt betänkande 1971 (KU 1971:26)
gav utskottet en utförlig presentation av tidigare utredningsarbete
angående den regionala och lokala samhällsverksamhetens organisation,
till vilken hänvisas. Vid 1972 års riksdag behandlades i ett sammanhang
dels propositionen 1972:12 med förslag till lag om ändring i kommunallagen
bl. a. innebärande viss begränsning i kommunernas skyldighet att
underställa sina beslut Kungl. Maj:t eller annan statlig myndighet, dels
motionen 1972:51 (c), i vilken bl. a. hemställdes att riksdagen till Kungl.
Maj:t skulle tillkännage att det pågående statliga utredningsarbetet skulle
inriktas på en väsentlig minskning av den statliga styrningen av
kommunerna. Utskottet redovisade i sitt betänkande (KU 1972:11) de
initiativ som enligt departementschefens redogörelse i propositionen
vidtagits för att avveckla mot bakgrund av kommunindelningsreformens
genomförande överflödig statskontroll över kommunerna. Utskottet
anförde vidare:

Enligt utskottets mening är det väsentligt att den kommunala
självstyrelsen inte i onödan bindes av statlig styrning och kontroll. De
olika initiativ som tagits till avveckling av överflödig statskontroll hälsar
utskottet därför med tillfredsställelse. Med hänsyn till vad departementschefen
anfört i frågan och det pågående utredningsarbetet anser sig
utskottet kunna förutsätta att strävandena i denna riktning kommer att
fullföljas utan att något särskilt riksdagsinitiativ skall behöva tagas.

I en reservation (3 c) yrkades att riksdagen borde ha tillkännagivit
”för Kungl. Maj :t som sin mening att det pågående utredningsarbetet på
det kommunala området bör i fråga om statsuppsikten över kommunerna
inriktas på en väsentlig minskning av den statliga styrningen av
kommunerna”. I motiveringen anförde reservanterna bl. a.:

Statens styrning och kontroll av den kommunala verksamheten tar sig
många uttryck. I vissa avseenden har under senare år reformer genomförts
i avsikt att minska statsuppsikten. Ett exempel härpå utgör den i
förevarande betänkande behandlade propositionen 1972:12, som innebär
att underställningsskyldigheten för vissa kommunala beslut upphävs.
Delreformer av detta slag hälsas med tillfredsställelse. Samtidigt kan dock
på väsentliga samhällsområden konstateras en utveckling i motsatt
riktning. Sålunda torde exempelvis ett ökat statligt inflytande ha kommit
till stånd över samhällsplaneringen. Detta förhållande kan få till följd, att
den kommunala självbestämmanderätten i stor utsträckning begränsas. I
detta sammanhang finns också anledning erinra om direktiven för den vid
årsskiftet 1971 — 1972 tillsatta utredningen om kommunernas ekonomi. I
utredningsuppdraget ingår nämligen att pröva sådana frågor som möjligheten
att begränsa den kommunala beskattningsrätten och att genom
regleringar styra den kommunala verksamhetens expansion.

I enlighet med utskottets förslag biföll riksdagen propositionen och
avslog motionsyrkandet.

KU 1973:7

Utskottet

Den kommunala självstyrelsen utgör en av grundvalarna för vårt lands
demokratiska styrelseskick. Genom denna har omfattande samhällsuppgifter
kunnat decentraliseras till landsting och primärkommuner samtidigt
som former skapats för ett starkt lekmannainflytande. Utvecklingen
mot en alltmer omfattande kommunal självstyrelse och de
administrativa förändringar, som sammanhänger därmed, måste emellertid
föranleda en anpassning av formerna för medborgarnas inflytande
över och deltagande i den kommunala beslutsprocessen. Under 1970
tillkallades därför utredningen om den kommunala demokratin med
uppdrag att undersöka möjligheterna till ett vidgat och fördjupat
medborgerligt engagemang i den kommunala verksamheten. Utredningen
har bl. a. publicerat två delbetänkanden i vilka tagits upp frågan om
minoritetsrepresentation i de kommunala nämnderna och informationsfrågorna
i kommunerna. Utskottet har erfarit att utredningen arbetar
med sikte på att klara av en betydande del av utredningsuppdraget i
sådan tid att eventuella lagförslag kan träda i kraft efter 1976 års val.

Frågor om medborgarnas möjligheter till deltagande i och inflytande
över den kommunala beslutsprocessen har behandlats av riksdagen vid ett
flertal tillfällen under senare år. I motionerna 1973:116, 1973:966 samt
1973:970 aktualiseras olika delfrågor i detta avseende. Gemensamt för
dessa är att de nära hänger samman med de frågor som övervägs inom
utredningen om den kommunala demokratin. I motionen 1973: 966
yrkas också att motionen skall överlämnas till denna utredning för att
beaktas i dess arbete. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att
yrkandena i motionerna bör övervägas i ett sammanhang.

Frågan om kommundeIsråd behandlas i motionerna 1973:116, 1973:
966 samt 1973:970. I den förstnämnda motionen yrkas att förslag
skyndsamt framläggs om en sådan ändring i kommunallagen att kommunerna
ges möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd. Motionen
1973:970 tar sikte på inrättande av kommundelsråd.

I sitt yttrande med anledning av motionsyrkanden vid 1972 års
riksdag angående kommundelsråd erinrade utskottet om att kommunerna
inom ramen för gällande lagstiftning kan inrätta lokala opinionsorgan
knutna till det kommunala beredningsförfarandet. Den 1 januari 1971
fanns 28 sådana kommundelsråd inrättade i sammanlagt sju kommuner.
Frågan om att ge kommunerna möjlighet att inrätta direktvalda
kommundelsråd är, som utskottet framhöll föregående år, betydelsefull
och bör göras till föremål för noggranna överväganden på grundval av
erforderligt faktamaterial. Utskottet har erfarit att utredningen om den
kommunala demokratin arbetar med frågor om självstyrelsens lokala
förankring och räknar med att behandla bl. a. frågan om direktvalda
kommundelsråd i god tid före 1976 års val. Utskottet anser med hänsyn
till det anförda att det inte finns skäl att i denna del påskynda
utredningens ställningstagande eller i övrigt ta något initiativ från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyr -

KU 1973:7

kanden.

I motionen 1973:116 begärs att förslag skyndsamt framläggs om sådan
ändring av kommunallagen att kommunerna ges möjlighet att anordna
rådgivande kommunala folkomröstningar. Utskottet framhöll i sitt
yttrande vid 1972 års riksdag att frågan om rådgivande kommunala
folkomröstningar omfattas av direktiven till utredningen om den kommunala
demokratin och att frågan kommer att behandlas i samband med
andra åtgärder för att tillgodose intresset av en ökad medborgerlig
förankring av den kommunala självstyrelsen. Utskottet har erfarit att
utredningen planerar att redovisa sina ställningstaganden i frågan i
samband med huvudparten av utredningsarbetet, dvs. i god tid före 1976
års val. Utskottet finner med hänsyn härtill att det inte heller vad gäller
frågan om ett rådgivande folkomröstningsinstitut i kommunerna finns
anledning att påskynda utredningens ställningstagande. Utskottet avstyrker
därför nu förevarande motionsyrkande.

I motionen 1973:966 framhålls att informationsfrågorna är av
grundläggande betydelse för den moderna demokratin. Motionärerna
anser det vara en viktig uppgift för utredningen om den kommunala
demokratin att konstruera olika modeller för informationssystem i
kommuner av olika struktur. I motionen understryks också att frågorna
om förbättrad information nära sammanhänger med frågan om ett
förstärkt förtroendemannainflytande. Informationsfrågorna aktualiseras
även i motionen 1973:116, dock utan att något särskilt yrkande
framställs i dessa frågor. Motionärerna framför olika förslag för att skapa
större öppenhet i den kommunala verksamheten och framhåller att det
bör vara en väsentlig uppgift i det pågående statliga utredningsarbetet att
beakta möjligheterna att genom legala förändringar skapa större insyn i
det kommunala arbetet.

Utskottet delar motionärernas syn på informationens centrala roll för
att skapa en vital och levande demokrati i kommunerna. Utskottet
underströk i sitt yttrande angående motioner rörande den kommunala
demokratin vid förra årets riksdag vikten av att frågorna om den
ömsesidiga informationen mellan medborgarna och de förtroendevalda
ägnas största uppmärksamhet på olika nivåer i den kommunala beslutsprocessen.
Det är därför med tillfredsställelse utskottet erfarit att
utredningen om den kommunala demokratin ägnat en betydande del av
sitt hittillsvarande arbete åt just informationsfrågorna. Förutom att
utredningen, som redan nämnts, publicerat en undersökningsrapport
angående den kommunala informationen (SOU 1972:52) har utredningen
arbetat vidare på informationsproblematiken och bl. a. startat studier av
informationen i planprocessen i olika kommuner. Utskottet utgår från att
utredningen även fortsättningsvis kommer att ägna informationsfrågorna
det intresse som deras centrala roll i den kommunala demokratin
motiverar.

I motionen 1973:966 behandlas också frågan om förhållandet mellan
staten och kommunerna. Motionärerna framhåller betydelsen för den
kommunala demokratin av att kommunerna har tillräcklig handlingsfri -

KU 1973:7

het för att göra självständiga insatser på för medborgarna väsentliga
områden. Kommunindelningsreformen bör enligt motionärerna skapa
större förutsättningar för en minskning av den statliga detaljkontrollen av
kommunernas verksamhet.

Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att det är väsentligt att den
kommunala självstyrelsen inte i onödan binds av statlig styrning och
kontroll. Propositionen 1972:12 innehöll förslag som bl. a. innebar en
begränsning i kommunernas skyldighet att underställa Kungl. Majd eller
annan statlig myndighet sina beslut. I sitt yttrande med anledning av
propositionen redogjorde utskottet för de åtgärder i övrigt som vidtagits
eller planeras för att minska den statliga detaljregleringen av kommunernas
verksamhet. Utskottet fann förslagen i propositionen vara ett steg i
rätt riktning och förutsatte att strävandena i denna riktning skulle
komma att fullföljas utan att något särskilt riksdagsinitiativ behövde tas.
Vad utskottet sålunda uttalat vann riksdagens gillande. Utskottets
inställning till frågan om statlig styrning och kontroll av den kommunala
verksamheten är densamma som föregående år. Utskottet förutsätter att
frågan ägnas stor uppmärksamhet i det pågående utredningsarbetet med
anknytning till den kommunala självstyrelsen.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. förklarar motionen 1973:966 besvarad med vad utskottet
anfört samt avslår motionerna 1973:116, såvitt avser hemställan
punkten l,och 1973:970,

2. avslår motionen 1973:1 16 såvitt avser hemställan punkten 2.

Stockholm den 27 februari 1973

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra (c),
Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Svensson i Eskilstuna
(s), Bergqvist (s), Werner i Malmö (m), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö*
(c), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m), Molin (fp), Wictorsson (s) och
Olsson i Edane (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1973:7

Reservationer

1) av herrar Larsson i Luttra, Boo och Fiskesjö (alla c) vilka ansett

dels att andra, tredje och fjärde styckena i utskottets yttrande bort
ersättas av text med följande lydelse:

Frågor om medborgarnas möjligheter att delta i och utöva inflytande
över den kommunala beslutsprocessen har behandlats av riksdagen vid ett
flertal tillfällen under senare år. I motionerna 1973: 116, 1973:966 och
1973:970 diskuteras olika sätt att stärka den kommunala demokratin. I
motionen 1973:966 yrkas att motionen skall överlämnas till utredningen
om den kommunala demokratin för att beaktas i dess arbete. Eftersom
även yrkandena i övriga motioner anknyter till arbetet inom denna
utredning anser utskottet att yrkandena i motionerna bör övervägas i ett
sammanhang.

Det är angeläget att på olika sätt söka stärka den kommunala
självstyrelsens lokala förankring. En väg att åstadkomma en sådan
förankring är att inrätta kommundelsråd i enlighet med de tankegångar
som redovisas i motionen 1973:966.

I motionen skisseras två intressanta grundmodeller av kommundelsråd,
en med direktvalda och en med indirekt valda råd.

Motionärerna framhåller att en modell med direktvalda kommundelsråd
är att föredra ur demokratisk synpunkt och att mycket talar för att
man bör välja råden vid särskilda val fristående från riks- och kommunalvalen.
Eftersom problem med deltagandet i sådana val kan tänkas uppstå
måste man införa någon form av spärregel, t. ex. av innebörden att endast
partier, som ställde upp i det senaste allmänna kommunalvalet och då
nådde en vissa lägsta anslutning, får ställa upp i val av kommundelsråd.
För att ge utrymme för skälig lokal aktivitet bör dock sannolikt en
undantagsregel till förmån för lokala grupper som bara ställt upp i viss
kommundel införas.

Den modell för indirekt valda kommundelsråd som skisseras i
motionen innebär att fullmäktige väljer en majoritet av ledamöterna i
råden. Man måste då finna en metod som garanterar att rådens
partipolitiska sammansättning överensstämmer med valutslaget i respektive
kommundel vid senaste allmänna kommunalval.

Gemensamt för dessa och de flesta andra alternativ som framförts
angående direktvalda kommundelsråd med beslutsfunktion gäller att ett
genomförande av dem kräver ändring av kommunallagen.

Frågan behandlas för närvarande av utredningen om den kommunala
demokratin. Det är önskvärt att arbetet med frågan om kommundelsråden
läggs upp så att utredningens förslag i dessa frågor kan redovisas i god
tid före 1976 års val.

Frågan om kommundelsrådens närmare utformning och om tidpunkten
för val av dem bör prövas ytterligare av utredningen utifrån de
synpunkter som återfinns i motionen och med målsättningen att söka
vidga medborgarnas inflytande över den kommunala beslutsprocessen.

KU 1973:7

Kommundelsråden bör ges sådana befogenheter att de bidrar till att
stimulera lokal politisk aktivitet,

dels att utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1973:1 16, såvitt
avser hemställan punkten 1, och 1973: 970 samt med bifall
till motionen 1973:966 hemställer hos Kungl. Maj:t att
sistnämnda motion överlämnas till utredningen om den
kommunala demokratin för att beaktas i dess arbete.

2) av herrar Werner i Malmö (m), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m)
och Molin (fp), vilka ansett

dels att andra, tredje och fjärde styckena i utskottets yttrande bort
ersättas av text med följande lydelse:

Frågor om medborgarnas möjligheter att delta i och utöva inflytande
över den kommunala beslutsprocessen har behandlats av riksdagen vid ett
flertal tillfällen under senare år. I motionerna 1973:116, 1973:966 och
1973:970 diskuteras olika sätt att stärka den kommunala demokratin. I
motionen 1973:966 yrkas att motionen skall överlämnas till utredningen
om den kommunala demokratin för att beaktas i dess arbete. Eftersom
även yrkandena i övriga motioner anknyter till arbetet inom denna
utredning anser utskottet att yrkandena i motionerna bör övervägas i ett
sammanhang.

Att ge kommunerna möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd
har diskuterats under lång tid. För flertalet av de olika alternativ som
framförts angående direktvalda kommundelsråd med beslutsfunktion
gäller att ett genomförande av dem kräver ändring av kommunallagen.
Frågan behandlas för närvarande av utredningen om den kommunala
demokratin. Det är önskvärt att frågan om kommundelsråden övervägs
med största skyndsamhet och att resultatet redovisas i mycket god tid
före 1976 års val.

Frågan om kommundelsrådens närmare utformning och om tidpunkten
för val av dem bör prövas ytterligare av utredningen utifrån de
synpunkter som återfinns i motionerna och med målsättningen att söka
vidga medborgarnas inflytande över den kommunala beslutsprocessen.
Kommundelsråden bör vidare ges sådana befogenheter att de bidrar till
att stimulera lokal politisk aktivitet.

dels att utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1973:116, såvitt avser
hemställan punkten 1, samt med anledning av motionerna
1973:966 och 1973:970 hos Kungl. Maj:t begär att utred -

KU 1973:7

ningen om den kommunala demokratin får i uppdrag att
skyndsamt framlägga förslag som möjliggör för kommunerna
att införa direktvalda kommundelsråd och att frågan därefter
föreläggs riksdagen så att beslut kan fattas i god tid före 1976
års val.

3) av herrar Wemer i Malmö (m), Fiskesjö (c), Norrby i Åkersberga (fp),
Schött (m) och Molin (fp), vilka ansett

dels att femte stycket i utskottets yttrande bort ersättas av text med
följande lydelse:

Den kommunala självstyrelsen i vårt land vilar på det representativa
systemet och den nuvarande kommunallagen ger inte kommunerna laglig
möjlighet att anordna folkomröstningar. I motionen 1973:1 16 begärs att
förslag skyndsamt framläggs om en sådan ändring av kommunallagen att
kommunerna ges möjlighet att anordna rådgivande kommunala folkomröstningar.

Om medborgarnas intresse för och inflytande över kommunalpolitiken
skall öka är det av vital betydelse — det visar inte minst de olika
byalagens aktivitet — att på olika sätt öka väljarnas möjligheter att även
mellan kommunalvalen direkt delta i den kommunala beslutsprocessen.
Ett sätt att öka intresset för den kommunala verksamheten är att
komplettera den representativa demokratin med ett fakultativt rådgivande
folkomröstningsinstitut i kommunerna.

I direktiven till utredningen rörande den kommunala demokratin
behandlas folkomröstningsinstitutet mycket snävt. Riksdagen bör nu
kräva att utredningen får möjlighet att pröva denna fråga från andra och
mera positiva utgångspunkter samt att utredningsarbetet i detta avseende
bedrivs skyndsamt.

dels att utskottet under punkten 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1973:1 16, hemställan
punkten 2, hos Kungl. Maj:t begär att kommunaldemokratiutredningen
ges i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag
om sådan ändring av kommunallagen att möjlighet öppnas
för kommunerna att anordna rådgivande folkomröstningar.

GOTAB 73 3384 S Stockholm 1973