Konstitutionsutskottets betänkande nr 43 år 1973 KU 1973:43

Nr 43

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om valbarhet
till beredande och verkställande organ enligt kommunalrätten.

Motionen

I motionen 1973:968 av herrar Karlsson i Mariefred (c) och Sundkvist
(c) hemställs ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om översyn av
gällande kommunallagar i avsikt att undanröja de påtalade bristerna i
fråga om valbarhet till beredande och verkställande organ”.

Motionärerna framhåller att de gällande bestämmelserna under vissa
omständigheter kan leda till att en medborgare med bibehållande av sin
rösträtt för en avsevärd tid kan komma att förlora sin valbarhet till
kommunala förtroendeuppdrag. Om en person efter röstlängdens fastställande
flyttar till en annan kommun förlorar han nämligen den till
bosättningen knutna valbarheten till kommunala uppdrag i utflyttningskommunen,
trots att han bibehåller sin rösträtt där, till dess ny röstlängd
upprättats. Han torde inte heller bli valbar i inflyttningskommunen,
förrän han upptagits i ny röstlängd där. Med hänvisning till att ledamöter
och suppleanter i kommunernas förvaltningsorgan numera i de flesta fall
väljs för en treårsperiod fr. o. m. året näst efter det då allmänna val av
beslutande organ ägt rum och att förstnämnda val förrättas före
mandatperiodens ingång anser motionärerna att de nämnda olägenheterna
bör kunna undanröjas genom bestämmelser om en ”allmän” rösträtt
och ett faktiskt boendeförhållande inom kommunen såsom villkor för
ifrågavarande valbarhet.

Gällande rätt

För valbarhet till kommunfullmäktige krävs enligt 7 § kommunallagen
(1953:753) att man är röstberättigad, varmed förstås att man är upptagen
i röstlängden såsom röstberättigad, att man är bosatt inom kommunen,
att man ej är omyndig (dvs. omyndigförklarad eller underårig) samt att
man ej är landshövding, länsöverdirektör eller avdelningschef vid länsstyrelse
eller i kommunens tjänst anställd befattningshavare som på grund
av sina tjänsteåligganden intar den ledande ställningen inom kommunens
samfällda förvaltning. Enligt 4 kap. vallagen (1972:620) skall allmän
röstlängd upprättas årligen med utgångspunkt från förhållandena den 1
juni och gälla till dess ny röstlängd kommit till stånd (1,2 och 7 §§).

Enligt bestämmelserna i kommunallagen (7 § tredje st.) är valbarhetsvillkoren
tillika villkor för rätt att inneha uppdraget under mandatperioden.
Fullmäktig som efter valet inte längre uppfyller stadgade valbarhetsvillkor
blir obehörig. Detta kan ske t. ex. genom förlust av rösträtten eller

1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 43

KU 1973:43

avflyttning från kommunen. Så snart som obehörigheten inträtt föreligger
skyldighet att avgå. Motsvarande regler gäller enligt 32 § för
ledamot eller suppleant i kommunstyrelse och enligt 45 § för kommunens
fakultativa nämnder. Även för de specialreglerade nämnderna gäller
i princip motsvarande regler. Bestämmelser härom återfinns i vederbörande
särskilda författningar, t. ex. 4 § lagen (1956:2) om socialhjälp, 5 §
lagen (1954:579) om nykterhetsvård och 8 § barnavårdslagen (1960:97).

Det kan erinras om att såväl kommunallagen (1957:50) för Stockholm
som landstingslagen (1954:319) och lagen (1961:436) om församlingsstyrelse
innehåller valbarhetsregler av motsvarande innehåll.

Slutligen bör uppmärksammas att valbarheten till kommunalt beredningsorgan
som inte har nämndkaraktär inte är lagreglerad. Något lagligt
hinder att till dylikt kommunalt beredningsorgan utse person som
exempelvis ej är bosatt inom kommunen föreligger sålunda inte.

Remissyttranden

Utskottet har berett Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
tillfälle att avge yttrande över motionen.

Från kommunförbundets och landstingsförbundets styrelser har inkommit
yttranden, vilka bifogas detta betänkande (bilaga 1 och 2).
Sammanfattningsvis kan sägas att kommunförbundet delar motionärernas
uppfattning att nuvarande regler innebär vissa olägenheter men pekar
också på svårigheterna att föreslå regler som helt täcker in ett omedelbart
genomslag för valbarhet i inflyttningskommun. Landstingsförbundet
tillstyrker utan närmare motivering att sådana ändringar vidtas i
kommunallagarna att motionens syfte kan förverkligas.

Utskottet

I motionen föreslås att reglerna om valbarhet till vissa kommunala
förtroendeuppdrag skall ändras, så att flyttning från en kommun till en
annan efter röstlängdens fastställande inte skall omöjliggöra valbarhet
både i utflyttnings- och i inflyttningskommunen. Motionärerna anser att
de olägenheter som uppkommer med gällande valbarhetsregler bör kunna
undanröjas genom bestämmelser som medger valbarhet inom inflyttningskommunen
om vederbörande bor inom denna och har kommunal rösträtt
över huvud taget. Motionärerna önskar att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om översyn av gällande kommunallagar för att undanröja de
påtalade bristerna.

Utskottet delar, liksom de båda kommunförbunden som yttrat sig i
frågan, motionärernas uppfattning att nuvarande valbarhetsregler kan
medföra vissa olägenheter i utflyttningssituationer. Särskilt besvärande
blir konsekvenserna om utflyttning sker efter röstlängdens fastställande
ett valår, dvs. efter den 1 juni. Med de treåriga mandatperioder som gäller
för kommunstyrelsen och de specialreglerade kommunala nämnderna blir
i dylika fall en förtroendeman som flyttar till en annan kommun - jämte

KU 1973:43

det att han förlorar sin valbarhet i den gamla kommunen — i praktiken
också för lång tid utesluten från möjligheten att väljas till viktiga
förtroendeuppdrag i den nya kommunen.

De påtalade olägenheterna kan undvikas på olika sätt. En möjlighet,
som kommunförbundet särskilt framhållit, kan vara att upphäva kravet
på rösträtt i inflyttningskommunen och göra valbarheten omedelbart
beroende av den löpande kyrkobokföringen. Även andra möjligheter kan
tänkas.

Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört är det enligt
utskottets mening påkallat att kommunallagarnas valbarhetsregler ses
över. Utskottet vill erinra om att en sådan uppgift redan med gällande
direktiv kan^hnses falla inom ramen för arbetet inom utredningen (C
1970:30) rörande lagteknisk översyn av kommunallagarna m. m.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av motionen 1973:968 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
behovet av viss översyn av kommunallagarnas valbarhetsregler.

Stockholm den 30 oktober 1973

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra* (c),
Henningsson (s), Nelander* (fp), fru Thunvall (s), herrar Hemelius (m),
Mossberg (s), Boo (c), Sten Andersson i Stockholm (s), Svensson i
Eskilstuna (s), Wemer i Malmö (m), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö (c),
Mohn* (fp) och Olsson i Edane (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

)

KU 1973:43 4

Bilaga 1

Svenska kommunförbundet 1973—10—19

Riksdagens konstitutionsutskott

Valbarhet till beredande och verkställande organ enligt kommunalrätten

Sedan Svenska kommunförbundet beretts tillfälle att avge yttrande
över motionen 1973:968 av herrar Karlsson i Mariefred och Sundkvist
om valbarhet till beredande och verkställande organ enligt kommunalrätten,
får förbundets styrelse anföra följande.

Att det i motionen berörda sambandet mellan rösträtt och valbarhet
ibland kan vara till hinders vid nomineringarna till kommunala uppdrag
är styrelsen väl medveten om. Genom det nya röstlängdsförfarande, som
infördes genom 1972 års vallagsreform, har emellertid de åsyftade
olägenheterna enligt styrelsens mening reducerats till måttliga proportioner.
I och med att bindningen mellan mantalslängd och röstlängd
upplösts och röstlängden får bygga direkt på kyrkobokföringens uppgifter
har ju — från och med innevarande år — tillskapats en ordning, varigenom
röstlängden blivit betydligt mera aktuell än tidigare. Bestämmelsen att
den, som den 1 juni det år, då röstlängden upprättas, uppfyller kraven på
rösträtt, skall tagas upp i röstlängden för det valdistrikt, inom vilket han
är kyrkobokförd, medför, att en person, som flyttar från en kommun till
en annan efter den 1 november ett år men före den 1 juni det påföljande
året, blir röstberättigad och därmed även valbar i den nya kommunen
redan under inflyttningsåret. Den, som flyttar efter den 1 juni, har
däremot kvar sin rösträtt i utflyttningskommunen och är följaktligen ej
valbar i inflyttningskommunen förrän den nya röstlängden upprättats
året därpå. Rösträtts- och valbarhetsförhållandena för kanske hälften av
den del av befolkningen, som under ett år byter bostadsort, har sålunda
fått en lösning, som måste anses både principiellt riktig och praktiskt
lämplig.

Vid en bedömning av valbarhetsfrågan torde man enligt styrelsens
mening även kunna konstatera, att de i motionen påtalade bristerna inte
medför några direkta rättsförluster för den enskilde.

Vidare synes en ändring i valbarhetsvillkoren i anslutning till vad
motionärerna förordat inte kunna genomföras utan vissa begränsningar.
Styrelsen åsyftar här sådana situationer, där bytet av bostadsort sker
under årets två sista månader, dvs. efter den för mantalsskrivningen och
därmed också för den vanliga kommunala skattskyldigheten avgörande
tidpunkten. Om ändrade valbarhetsregler tillskapas, bör de rimligen inte
tillåtas få sådana konsekvenser, att en person skulle kunna inneha
förtroendeuppdrag i en kommun under ett år och samtidigt vara
skattskyldig i en annan kommun för samma års inkomster.

Om det likväl skulle anses vara angeläget, att bestämmelserna rörande

KU 1973:43

valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag ges sådant innehåll, att
personer vid flyttning över kommungräns så sent under ett år, att de ej
blir röstberättigade i inflyttningskommunen samma år, ändock vore
valbara i denna kommun, synes några större svårigheter att lösa frågan på
ett godtagbart sätt ej föreligga. Motionärerna har själva pekat på en
metod, som väl i praktiken skulle betyda, att man finge införa något slag
av valbarhetsintyg eller röstlängdsutdrag, som kunde styrka vederbörandes
”allmänna” rösträtt. I lagstiftningen har den vägen redan beträtts
genom stadgandet i 4 kap. 4 § vallagen, att den omständigheten, att
någon har tagits upp i röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig
tillhöra, inte utgör grund för anmärkning mot längden. Bestämmelsen tar
enligt specialmotiveringen ”sikte på rösträtten som sådan och inte den i
sammanhanget sekundära frågan i vilket valdistrikt den får utövas”. En
annan utväg kunde vara, att man helt häver sambandet mellan röstlängd
och valbarhet och i stället låter valbarheten vara omedelbart beroende av
den löpande kyrkobokföringen. Anses nuvarande bestämmelser böra
ändras i det syfte motionen har, skulle styrelsen för sin del vilja förorda,
att detta senare alternativ närmare prövas. En viss förebild till en sådan
lösning utgör församlingsstyrelselagens bestämmelser om besvärsrätt,
enligt vilka i första hand envar, som är kyrkoskriven i församlingen, har
rätt att anföra besvär över de kyrkokommunala organens beslut.

Styrelsen vill i sammanhanget anmärka, att slopandet av bindningen
mellan mantalslängd och röstlängd fått den kommunalrättsligt egendomliga
konsekvensen, att en person, som blir röstberättigad och även valbar i
inflyttningskommunen redan samma år som inflyttningen sker, under en
övergångstid kommer att ha kvar sitt medlemskap och den därtill knutna
besvärsrätten i utflyttningskommunen men inte får besvärsrätt i inflyttningskommunen.

Avslutningsvis vill styrelsen påpeka, att det av motionärerna använda
uttrycket ”beredande och verkställande organ” inte är helt invändningsfritt,
eftersom kommunala beredningar (utredningskommittéer och liknande)
ej är underkastade de för nämnderna gällande bestämmelserna om
bl. a. valbarhet. Styrelsen har emellertid utgått från att motionärerna
endast avsett de kommunala nämnderna.

Styrelsen delar motionärernas uppfattning att nuvarande regler är
förknippade med olägenheter i berört avseende men inser samtidigt det
svåra i att föreslå regler som helt täcker in ett omedelbart genomslag för
valbarhet i inflyttningskommun.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
INGE HÖRLÉN

Mats Edling

KU 1973:43

Bilaga 2

Landstingsförbundet

Till Riksdagens konstitutionsutskott

Valbarhet till beredande och verkställande organ enligt kommunalrätten

Genom remiss den 20 september 1973 har riksdagens konstitutionsutskott
berett landstingsförbundet tillfälle att avge yttrande över riksdagsmotionen
1973:968 om valbarhet till beredande och verkställande organ
enligt kommunalrätten. Med anledning härav får förbundets styrelse
anföra följande.

På det område motionärerna tagit upp innehåller kommunallagen och
landstingslagen likartade bestämmelser. Räckvidden och tillämpbarheten
hos gällande rätt synes emellertid ha sin huvudsakliga betydelse för
primärkommunernas del, även om detta självfallet inte hindrar att också
landstingen ofta kan vara berörda.

Styrelsen vill för sin del ansluta sig till vad motionärerna anfört och
tillstyrker därför att sådana ändringar vidtas i kommunallagarna, att
motionens syfte kan förverkligas.

Stockholm den 18 oktober 1973

LANDSTINGSFÖRBUNDET
KURT WARD

/Bengt Olsson

GOTAB 73 5366 S Stockholm 1973