Konstitutionsutskottets betänkande nr 33 år 1973
KU 1973:33
Nr 33
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om ökad
sekretess för handlingar rörande taxering.
Motionen
I motionen 1973:545 av herr Nisser (m) hemställs ”att riksdagen hos
Kungl. Maj :t anhåller om sådana åtgärder vidtas att taxeringsmyndigheternas
inkomstuppgifter i princip måtte behandlas som ej offentliga
handlingar”.
I motionen hävdas, att taxeringsbeslutets offentlighet är tvivelaktig
mot bakgrund av den — åtminstone i Europa — allmänt accepterade
grundsatsen om individens rätt att fredas från insyn i sitt privatliv. Det
framhålls, att taxeringskalendrar och uppgifter i pressen angående
privatpersoners inkomster tenderar att bli ett slags geschäft, där den som
genom duktighet, studier etc. har lyckats uppnå en inkomst över det
alldagliga ibland framhålls som nästan klandervärd. Att behandla ett
offentligt material på detta sätt kan, anförs det i motionen, inte anses stå
i samklang med principen om människans rätt till viss integritet. Med
utgångspunkt i att det från början varit helt andra orsaker än publicitetsintresset
som föranlett att taxeringsuppgifter gjorts offentliga borde
enligt motionären en önskan om anonymitet från den skattskyldiges sida
respekteras.
Gällande rätt
I 68 § taxeringsförordningen (1956:623) stadgas att de taxeringslängder
som skall föras är inkomstlängd och förmögenhetslängd, samt att i
längderna skall införas den skattskyldiges namn och av taxeringsnämnd
beslutade taxeringar. Vidare skall i inkomstlängden upptas vissa andra
uppgifter, t. ex. den sammanräknade nettoinkomsten och såväl för den
statliga som den kommunala beskattningen den taxerade och den
beskattningsbara inkomsten.
Såväl inkomstlängd som förmögenhetslängd är hänförliga till begreppet
allmänna handlingar sådant det definieras i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen
(TF). Även skattskyldigas hos vederbörande myndigheter
förvarade deklarationer är enligt samma definition allmänna handlingar.
Enligt 2 kap. 1 § TF skall varje svensk medborgare äga fri tillgång till
allmänna handlingar. Denna rätt får dock enligt samma paragraf
inskränkas om det är påkallat ”antingen av hänsyn till rikets säkerhet och
dess förhållande till främmande makt eller i anledning av myndighets
verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts
förekommande och beivrande eller till skydd för statens, menigheters och
enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets
helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet”. De sekretessregler
1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 33
KU 1973:33
2
som TF sålunda förutsätter finns inte i själva förordningen utan i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
(sekretesslagen). Sekretesslagen innehåller ingående bestämmelser
för olika förvaltningsområden och för olika slag av handlingar.
Sekretesslagen behandlar i 17 § bl. a. handlingar rörande taxering.
Häri stadgas, att uppgifter till ledning för taxering som avses i
taxeringsförordningen eller eljest för beräknande av skatt (t. ex. allmän
självdeklaration) inte utan den skattskyldiges samtycke får utlämnas
tidigare än 20 år efter uppgiftens datum. För förmögenhetslängd gäller
samma skydd medan uppgifterna i inkomstlängd är offentliga.
Utredningar
Offentlighetskommittén lade i sitt betänkande Offentlighet och
sekretess (SOU 1966:60) fram förslag till en genomgripande revision av
sekretesslagstiftningen. Någon ändring i den riktning som avses med
motionen föreslogs därvid ej. Kommittén förordade i stället att även
förmögenhetslängd skulle vara offentlig. Som motivering till sitt ståndpunktstagande
anförde kommittén särskilt (s. 177):
De allmänna rättssäkerhetsmotiv som talar för att myndigheternas
verksamhet omges med offentlighet har betydelse även i fråga om
beskattningen. Det är inte möjligt att i detta hänseende göra någon
skillnad mellan inkomstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen
och inte heller mellan direkt skatt och indirekt skatt. Därtill kommer att
det inom affärslivet finns ett fullt legitimt behov av sådana summariska
uppgifter om enskildas ekonomi, som taxeringslängderna innehåller.
Dessa längder bör därför enligt kommitténs mening, lika väl som
besluten, särskilda beslutsförteckningar och andra handlingar som anger
utgången i skatteärenden, utan undantag vara offentliga.
Mot bakgrund av den kritik som vissa remissinstanser riktade mot
offentlighetskommitténs förslag tillsattes år 1969 offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén (OSK), som fick i uppdrag att företa en
förnyad genomgång av de frågor som behandlats av offentlighetskommittén.
OSK lade 1972 fram delbetänkandet Data och integritet, som
legat till grund för datalagen (1973:289). OSK har påbörjat arbetet med
reformering av sekretesslagstiftning i övrigt. Betänkandet i denna del kan
beräknas framläggas i slutet av år 1974 eller början av år 1975.
Utskottet
I motionen föreslås inskränkning i offentlighetsprincipen i vad avser
beslut om inkomsttaxering.
Sekretesslagstiftningen är föremål för total översyn inom offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén. Kommitténs förslag väntas
framläggas kring årsskiftet 1974/1975. I detta läge bör enligt utskottets
KU 1973:33
3
mening riksdagen inte nu ta ställning i den i motionen upptagna
sakfrågan. Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår motionen 1973:545.
Stockholm den 17 oktober 1973
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Henningsson* (s), fru
Thunvall (s), herrar Hernelius (m), Ahlmark* (fp), Pettersson i Örebro
(c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö (c), Gustavsson i
Ängelholm (s), Molin (fp), Wictorsson* (s), Olsson i Sundsvall* (c),
Olsson i Edane (s) och Wijkman (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
GOTAB 73 5222 S Stockholm 1973