Konstitutionsutskottets betänkande nr 32 år 1973

KU 1973:32

Nr 32

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion rörande
frågan om sekretesskydd för uppgiftslämnare till intervju- och enkätundersökningar.

Motionen

I motionen 1973:544 av herr Molin (fp) och herr Hugosson (s)
hemställs ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågorna om
sekretesskydd för enskilda uppgiftslämnare till intervju- och enkätundersökningar
och om etiska regler för dessa undersökningar görs till föremål
för utredning”.

I motionen framhålls, att intervju- och enkätundersökningar bland
enskilda utförs i stigande utsträckning, bl. a. av myndigheter, av
vetenskapliga organ och av enskilda opinions- och marknadsundersökningsinstitut.
Ehuru det från de undersökande organens sida ofta
framhålls att undersökningarna är konfidentiella, finns ett lagreglerat
anonymitetsskydd endast för uppgiftslämnare till statlig och kommunal
statistik. Det är enligt motionärerna angeläget att finna former för att
säkerställa utlovat anonymitetsskydd och för att möjliggöra kontroll av
hur insamlade uppgifter dokumenteras, lagras och utnyttjas. Som
exempel på områden där ett anonymitetsskydd är särskilt angeläget anges
i motionen politiska opinionsundersökningar. I motionen föreslås tre
alternativa sätt för att tillgodose anonymitetsintressena: inrättandet av en
nämnd med uppgift att kontrollera användningen av från enskilda
erhållna data, lagstiftning rörande användningen av insamlat material och
slutligen fastställande av etiska regler för intervju- och enkätundersökningar.

Gällande rätt m. m.

Lagregler om sekretesskydd för handlingar finns endast beträffande
allmänna handlingar. Allmänna handlingar är enligt tryckfrihetsförordningen
(TF) alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar.
Huvudregeln är att varje svensk medborgare skall äga tillgång till
sådana handlingar. Inskränkning i den rätten får ske endast efter i TF
angivna grunder och skall noga anges i särskild av Konungen och
riksdagen stiftad lag. Bestämmelser härom finns i lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen).

Sekretesslagen behandlar således endast allmänna handlingar. Inskränkningar
i rätten att disponera över andra handlingar än allmänna
kan dock förekomma i t. ex. avtal, författningsbestämmelser om tystnadsplikt
och straffbestämmelser om ärekränkning. Vidare kan inskränkningar
i fråga om publicering förekomma på grund av på frivillighetens

1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 32

KU 1973:32

2

grund tillämpade pressetiska regler. Olika branschkutymer m. m. kan
vidare som god sed föreskriva att enskilda handlingar av visst slag skall
behandlas på ett sådant sätt att obehöriga utesluts från insyn.

Riksdagen antog vid vårsessionen 1973 datalagen (1973:289, prop.
1973:33, KU 1973:19). Syftet med lagen är att skydda den enskilde mot
sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten, som kan bli
följden av den alltmer utbredda dataregistreringen av personuppgifter.
Enligt lagen får databehandlade personregister, vare sig inom den enskilda
eller den offentliga sektorn, i princip inte inrättas eller föras utan
tillstånd av särskild myndighet — datainspektionen. Från denna regel
undantas personregister, vars inrättande beslutas av Kungl. Maj:t eller
riksdagen. Beträffande förande av register, som innehåller uppgift om
någons politiska eller religiösa uppfattning, får tillstånd meddelas endast
om särskilda skäl föreligger därtill. Register, som sammanslutningar
upprättar över sina egna medlemmar, faller dock under samma tillståndsregler
som personregister i allmänhet. I samband med att datainspektionen
meddelar tillstånd till personregisters inrättande skall den meddela
erforderliga föreskrifter till förebyggande av otillbörligt integritetsintrång.
Vidare åligger det datainspektionen att utöva tillsyn över registren.
Datainspektionen skall därvid kunna ingripa med nya eller ändrade
föreskrifter rörande registrets användning. Enskild skall enligt lagen ha
möjlighet att bevaka sina egna intressen genom att på begäran erhålla
upplysning om de uppgifter som dataregister innehåller om honom.
Lagen innehåller även bestämmelser om straff och skadeståndsskyldighet.
Sålunda är det belagt med böter eller fängelse högst ett år bl. a. att
uppsåtligen eller av oaktsamhet inrätta eller föra personregister utan
tillstånd när sådant erfordras enligt lagen. Skadeståndsskyldighet kan
uppkomma för den som är ansvarig för personregister, om registret
innehåller oriktig uppgift. Lagen innehåller även en bestämmelse om
förverkande av register, som inrättats utan erforderligt tillstånd. Datainspektionen
har börjat sin verksamhet den 1 juli 1973 men skall under sitt
första verksamhetsår endast ha begränsade arbetsuppgifter. I princip skall
tillståndssystemet för personregister inte börja gälla förrän den 1 juli

1974.

Samtidigt med datalagen antog riksdagen såsom vilande vissa ändringar
i TF. Dessa, som avses träda i kraft den 1 juli 1974, syftar till att
undanröja den oklarhet som tidigare rätt i fråga om offentlighetsprincipens
tillämpning på ADB-upptagningar och andra upptagningar av
teknisk natur. Förslaget innebär väsentligen att samma regler som f. n.
gäller för handlingar, förvarade hos myndigheter, så långt möjligt också
skall tillämpas på tekniska upptagningar.

Datalagen föranledde även vissa ändringar i sekretesslagen, avseende
dels rätt för myndighet att vägra utlämna personuppgift ur sådant
personregister som avses med datalagen, dels sekretesskydd för hos
datainspektionen förvarade handlingar, innehållande upplysning om
enskilds personliga förhållanden. I förstnämnda hänseende träder lagändringarna
i kraft den 1 juli 1974.

KU 1973:32

3

Utöver det integritetsskydd som tillkomsten av datalagen innebär
finns det — såsom anförs i motionen — inga särskilda författningsföreskrifter
om sekretess för uppgiftslämnare till av enskild bedriven intervjuoch
enkätundersökning.

Datalagen föregicks av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs
(OSK) 1972 framlagda betänkande Data och integritet. OSK har
nu påbörjat arbetet med en översyn av sekretesslagstiftningen i övrigt och
kan väntas framlägga förslag i ämnet i slutet av år 1974 eller i början av år

1975.

Frågans tidigare behandling

Vid 1972 års riksdag behandlades en motion av herr Molin (fp) och
fru Anér (fp) med syfte att få till stånd en prövning av frågan om
införande av sekretesskydd för uppgiftslämnare till intervju- och enkätundersökningar,
som utförs av annan än statlig eller kommunal myndighet.
I sitt betänkande (KU 1972:16) avstyrkte utskottet motionen med
följande motivering:

Någon allmän skyldighet att lämna uppgifter till av enskild bedriven
intervju- och enkätundersökning finns inte. Undersökare och uppgiftslämnare
kan normalt fritt överenskomma om i vilken utsträckning lämnat
frågesvar får offentliggöras eller eljest begagnas av undersökaren. För
sådan överenskommelse gäller allmänna privaträttsliga regler, enligt vilka
bl. a. skadeståndsskyldighet kan föreligga vid brott mot överenskommelsen.

Enligt utskottets mening har inte förekommit sådana förhållanden
med avseende på av enskild bedrivna intervju- och enkätundersökningar
att det finns anledning att nu överväga en särskild reglering av frågan om
sekretesskydd för uppgiftslämnare till sådan undersökning.

Två ledamöter (fp) avgav en reservation. De framhöll i denna särskilt
vikten av att sådana förhållanden skapades att enskilda uppgiftslämnares
anonymitet säkerställdes. Detta skulle, anförde reservanterna, öka allmänhetens
förtroende för seriösa undersökningar, medan mindre samvetsgranna
undersökares verksamhet skulle försvåras. Som exempel på
åtgärd för att tillgodose dessa önskemål föreslogs i reservationen
inrättandet av en särskild nämnd med uppgift att kontrollera användningen
av från enskilda erhållna uppgifter. Reservationen utmynnade i ett
yrkande om utredning rörande frågan om sekretesskydd för enskilda
uppgiftslämnare till intervju- och enkätundersökningar.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

1 motionen begärs en utredning rörande frågorna om sekretesskydd
för enskilda uppgiftslämnare till intervju- och enkätundersökningar,
speciellt med sikte på undersökningar som utförs av annan än offentlig
myndighet.

KU 1973.32

4

Sedan motionen avläts har riksdagen antagit datalagen, vilken väsentligen
har till syfte att skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i
den personliga integriteten som kan följa av den alltmer utbredda
dataregistreringen av personuppgifter. Genom lagen har i stor utsträckning
införts tillståndstvång för inrättande av databehandlade personregister.
Samtidigt har i sekretesslagen införts bestämmelser om sekretesskydd
för hos myndigheter förvarade personregister.

Det kan antas att sådana uppgifter som avses i motionen framdeles i
ökad omfattning kommer att databehandlas. I den mån de blir hänförliga
till personregister enligt datalagen kommer de att falla inom lagens
tillämpningsområde. Datalagen kan därigenom anses ha skapat förutsättningar
för ett ökat anonymitetsskydd för uppgiftslämnare till intervjuoch
enkätundersökningar såväl i offentlig som i privat regi.

Som utskottet framhöll i sitt betänkande i frågan förra året föreligger
ingen skyldighet att lämna uppgifter till privata intervju- och enkätundersökningar.
Undersökare och uppgiftslämnare kan normalt fritt överenskomma
i vilken utsträckning lämnat frågesvar får offentliggöras eller
eljest begagnas av undersökaren. En undersökare som sviker ett givet
löfte om anonymitetsskydd kan bli skadeståndsskyldig på civilrättsliga
grunder.

Med hänvisning till det anförda och då hittillsvarande erfarenheter av
intervju- och enkätundersökningar inte tyder på att behov föreligger av
den i motionen föreslagna utredningen hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1973:544.

Stockholm den 17 oktober 1973
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Henningsson* (s), fru
Thunvall (s), herrar Hernelius (m), Ahlmark* (fp), Pettersson i Örebro
(c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö (c), Gustavsson i
Ängelholm (s), Molin (fp), Wictorsson* (s), Olsson i Sundsvall* (c),
Olsson i Edane (s) och Wijkman (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Ahlmark (fp) och Molin (fp), vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Intervju- och enkätundersökningar utförs i ökad utsträckning av bl. a.
myndigheter, organisationer och enskilda. I många fall rör det sig om

KU 1973:32

5

angelägna undersökningar, där grundmaterialet endast kan erhållas genom
direkt uppgiftsinhämtande hos enskilda. Uppgifterna lämnas ofta under
löfte om anonymitetsskydd.

Sekretesslagstiftningen innebär en viss garanti mot integritetskränkningar.
Denna lagstiftning avser dock endast allmänna handlingar och
omfattar således normalt inte av enskilda utförda undersökningar.
Datalagens tillkomst innebär en förbättring i förhållande till syftet i
motionen 1973:544 så till vida att databehandlade personregister i princip
inte får inrättas och föras utan tillstånd och att användningen av registren
blir föremål för tillsyn. Utanför lagen faller emellertid personuppgifter
som inte databehandlas. För dessa uppgifter kan därför ingen verklig
garanti erhållas för att ett löfte om anonymitetsskydd hålles. Att för
sådana fall låta integritetsskyddet för den enskilde bli beroende av
civilrättsliga processer är givetvis en för den enskilde långt svårare
procedur än de åtgärder för att säkerställa personlig anonymitet och
sekretess som anges i motion 1973:544.

Särskilt viktig är sekretessfrågan vid politiska opinionsundersökningar.
Det är där av stort värde att kunna genomföra en serie intervjuer med
samma personer för att t. ex. studera den personliga rörligheten mellan
partierna. Sådant material är givetvis särskilt känsligt ur integritetssynpunkt.

Om sådana förhållanden skapades att den enskilde uppgiftslämnarens
personliga anonymitet säkerställdes, skulle dessutom allmänhetens förtroende
öka för seriöst arbetande institutioner medan mindre samvetsgranna
undersökares verksamhet skulle försvåras. Problemen är således
även av dessa skäl förtjänta av en noggrann undersökning.

Utskottet hemställer med bifall till motionen 1973 :544

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågorna om sekretesskydd
för enskilda uppgiftslämnare till intervju- och
enkätundersökningar och om etiska regler för dessa undersökningar
görs till föremål för utredning.

GOTAB 73 5221 S Stockholm 1973