Konstitutionsutskottets betänkande nr 27 år 1973
KU 1973:27
Nr 27
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1973:91 angående ändrat belöningssystem för statsanställda m. fl. jämte
motioner.
Propositionen
I propositionen 1973:91 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet)
hemställt om riksdagens yttrande över av föredragande statsrådet Löfberg
förordade riktlinjer för en reform av belöningssystem för statsanställda
m. fl.
I propositionen föreslås att samma utmärkelse i form av armbandsur
eller medalj skall delas ut som belöning till alla anställda i statlig tjänst
oberoende av löneställning, medan utdelandet av ordnar till svenska
medborgare upphör.
Utskottet hänvisar till propositionen i vad avser dess närmare innehåll.
Motionerna
Med anledning av propositionen har följande motioner väckts,
1973:1788 av herr Hjorth m. fl. (s), vari hemställs: att riksdagen som
sin mening uttalar 1) att utdelandet av ordnar till svenska medborgare
upphör, 2) att ändringen i fråga om ordensväsendet genomföres samtidigt
med övriga föreslagna ändringar av belöningssystemet för statsanställda.
1973:1840 av herr Björck i Nässjö m. fl. (m), vari hemställs: att
riksdagen avslår Kungl. Maj:ts proposition 1973:91.
1973:1853 av herr Nordstrandh (m), vari hemställs: att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Majd anhålla om återupptagande av
utdelningen av medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” i tolfte
storleken såsom belöning för minst 40 års väl vitsordad statstjänst.
1973:1854 av herr Polstam m. fl. (c), vari hemställs: att riksdagen vid
sin behandling av prop. 1973:91 beslutar att kvalifikationstiden för att
erhålla belöning för anställning i statlig tjänst skall vara 25 års anställning
och att ingen åldersgräns skall finnas.
1973:1894 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs: 1. att riksdagen
som sin mening uttalar att belöningar åt i statens tjänst anställda må
utdelas av Kungl. Maj:t efter de grunder som Kungl. Maj:t faställer; 2. att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning om en reformering av
ordensväsendet som tillgodoser statens behov av att hedra och utmärka
särskilt förtjänta personer och att förslag därom underställs riksdagen;
samt 3. att riksdagen avvisar Kungl. Maj:ts förslag om att nu göra vidare
uttalanden om förändringar i ordensväsendet.
1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 27
KU 1973:27
2
Utskottet
Som inledningsvis i korthet berörts innebär föreliggande förslag att
utmärkelsen ”För nit och redlighet i statens tjänst” i fortsättningen skall
delas ut till alla anställda i statens tjänst enligt enhetliga förenklade regler
och att statens medverkan i ordensväsendet upphör. Förslaget avses skola
förverkligas bl. a. genom att Kungl. Majd i cirkulär meddelar nya
bestämmelser för användning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst”.
Beträffande orden till utländska medborgare eller statslösa, bosatta
utomlands, föreslås att den nuvarande ordningen med statlig medverkan
skall fortsätta. Detta motiveras med att det i de flesta länder finns någon
form av ordenssystem under statlig medverkan och att utdelandet av
svenska ordnar kanske kan ha viss betydelse för Sveriges förbindelser med
andra länder. Regeringsförslaget förutsätter, att en grundlagsändring inte
är erforderlig för genomförandet av den föreslagna reformen och hänvisar
till de uttalanden som härvidlag gjorts tidigare av riksdagen och av
grundlagberedningen. Att frågan underställs riksdagens bedömning motiveras
särskilt med att meningsskiljaktigheter förekommit rörande beslutsformen.
De belöningssystem som för närvarande tillämpas under statlig
medverkan återspeglar en gången tids samhällssyn genom att ge uttryck
för värderingar av samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning.
Många medborgare har visat sin kritiska inställning till systemet genom
att avböja ordensutmärkelse. Riksdagen har 1969 och 1970 uttalat sig för
införandet av ett enhetligt belöningssystem för alla statligt anställda.
Utskottet biträder uppfattningen, att det är i hög grad motiverat med en
reformering av belöningsväsendet.
De riktlinjer som i propositionen dragits upp för utformningen av det
framtida belöningsväsendet har vunnit anslutning från personalorganisationer,
företrädande det övervägande antalet statsanställda. Utskottet,
som ser ett påtagligt värde häri, finner sig för egen del kunna biträda
dessa riktlinjer.
På grund av det anförda avstyrker utskottet det i motionen 1973:1840
framställda yrkandet om avslag å propositionen. Ej heller kan utskottet
ansluta sig till det i motionen 1973:1894 framförda förslaget om
ytterligare utredning. Motionärerna har framfört åsikten, att det i Sverige
liksom i andra länder kan finnas behov av att särskilt utmärka
samhällsnyttiga insatser. Detta ger utskottet anledning till följande
kommentar. Samma uppfattning framfördes också från några håll under
remissbehandlingen av den departementspromemoria som föregått regeringsförslaget.
Enligt föredragande statsrådet är en ordning med någon
form av reformerat ordensväsende inte förenlig med personalorganisationernas
inställning. Utskottet ansluter sig till statsrådets uttalande, att
ordensväsendet inte kan i praktiken utformas och tillämpas på ett sätt
som motsvarar det grundläggande kravet på jämlikhet och enhetlighet i
bedömningen av olika personalkategoriers arbetsinsatser. Detta gäller
KU 1973:27
3
både den offentliga och enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Inte heller
när det är fråga om att belöna viktiga samhällsinsatser av mer allmän
karaktär kan ordnarna anses fylla sin uppgift. Det finns därför enligt
utskottets mening inte anledning att i framtiden behålla systemet med
ordensutmärkelser till svenska medborgare under statlig medverkan.
Utskottet biträder således yrkandet i motionen 1973:1788 punkt 1.
Det i motionen 1973:1853 framförda förslaget att för viss längre tids
statstjänst skall en större storlek av medaljen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst” kunna komma i fråga liksom förslaget i motionen
1973:1854 om sänkning av kvalifikationstiden och borttagande av
ålderskravet för nyssnämnda utmärkelse är frågor som riksdagen enligt
utskottets uppfattning inte har anledning att nu gå in på. Detaljregleringen
av medaljväsendets framtida utformning bör ankomma på Kungl.
Majd, som därvid självfallet bör samråda med personalorganisationerna.
Beträffande formen för avskaffandet av ordensväsendet har utskottet
inte något att erinra mot propositionens förslag. Utskottet avstyrker
således motionen 1973:1894 även i detta hänseende.
På grund av det anförda förordar utskottet, att statliga myndigheters
medverkan i ordensväsendet såvitt gäller utmärkelser till svenska medborgare
upphör samt att medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”
införs som enhetlig belöning för all verksamhet i statens tjänst och
utdelas efter grunder som avgörs av Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:ts Orden
bör enligt utskottets mening upphöra utdela utmärkelser till svenska
medborgare. Utskottet anser inte att det ankommer på riksdagen att
uttala sig om formerna för Kungl. Maj:ts Ordens fortsatta verksamhet.
De nu föreslagna ändringarna i fråga om ordensväsendet bör — såsom
också anförts i propositionen — inte genomföras så länge Gustaf VI Adolf
är konung. Reformen bör således träda i kraft samtidigt med att den nya
regeringsformens regler om statschefens ställning och befogenheter träder
i kraft. Utskottet biträder därför inte förslaget i motionen 1973:1788, att
reformen i vad avser ordensväsendets upphörande bör genomföras från
och med år 1974 i anslutning till att övriga ändringar i det statliga
belöningssystemet skall tillämpas.
Med det anförda har utskottet även besvarat motionen 1973:1894,
hemställan punkten 1.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av propositionen 1973:91 och
motionerna 1973:1788, hemställan punkten 1, och
1973:1894, hemställan punkten 1, samt med avslag på
motionerna 1973:1788, hemställan punkten 2, 1973:1840,
1973:1853, 1973:1854 och 1973:1894, hemställan punkterna
2 och 3, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i det föregående anfört.
Stockholm den 23 maj 1973
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
KU 1973:27
4
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra (c),
Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Hernelius (m), Mossberg (s), Boo
(c), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Werner i Malmö (m), Karlsson
i Malung (s), Fiskesjö (c), Norrby i Åkersberga* (fp), Molin (fp) och
Wictorsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c) och Fiskesjö (c), vilka ansett att
det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med orden ”Det i” och
slutar med orden ”med personalorganisationerna” bort ha följande
lydelse:
Det i motionen 1973:1853 framförda förslaget att för viss längre tids
statstjänst skall en större storlek av medaljen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst” kunna komma i fråga liksom förslaget i motionen
1973:1854 om sänkning av kvalifikationstiden och borttagande av
ålderskravet för nyssnämnda utmärkelse är detaljregler, vars framtida
utformning bör ankomma på Kungl. Maj:t, som därvid självfallet bör
samråda med personalorganisationerna. Utskottet vill dock som ett
önskemål uttala att den hittills tillämpade kvalifikationstiden för
erhållande av medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” sänks från
nu tillämpade minst 30 års statlig tjänst till 25 års sådan tjänst. Utskottet
anser även att kravet på att man skall ha uppnått 50 års ålder för att
erhålla ifrågavarande utmärkelse bör slopas. Det bör enligt utskottets
mening inte vara personens ålder utan den utförda arbetsinsatsen under
lång tid som ges ett erkännande genom denna form av belöning. Ett
genomförande av den av utskottet förordade sänkningen av kvalifikationstiden
skulle enligt utskottets mening innebära att reglerna bättre
anpassas till vad som bl. a. gäller utanför den statliga sektorn. Med det
anförda får motionen 1973:1854 anses besvarad.
2. av herrar Hernelius (m) och Werner i Malmö (m), vilka ansett att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Det svenska ordensväsendet har under sin utveckling kommit att
präglas av en ensidig inriktning på belöning av utförd tjänst. På ett sätt
som inte har motsvarighet i andra länder har ordensutmärkelser till
personer i offentlig tjänst knutits till tjänsteställning och tjänsteår.
Samtidigt har beträffande statligt anställda en skarp linje dragits mellan
dem som belönas med ordnar och dem som hedras med medaljer eller
därmed jämställda hedersbevis. Dessa olikheter ter sig med ett demokratiskt
betraktelsesätt orättvisa och svårmotiverade. Utskottet vill därför
inte motsätta sig att riksdagen uttalar sin anslutning till förslaget om
enhetlig tjänstebelöning för alla i statens tjänst anställda. Sådana
belöningar bör enligt utskottets mening utdelas av Kungl. Maj:t efter de
grunder som Kungl. Maj:t fastställer. Utskottet avstyrker därför motionerna
1973:1840, 1973:1853 och 1973:1854.
KU 1973:27
5
Men därmed anser utskottet det inte motiverat att upphöra att utdela
ordnar till svenska medborgare. Som föreslagits i propositionen skall
statsmakterna även fortsättningsvis medverka vid ordensbelöningar till
utlänningar. Enligt utskottets mening är förslaget på denna punkt en
självklar följd av internationell sedvänja. Bl. a. mot bakgrund av att
utländska medborgare skall kunna tilldelas svenska ordnar finner utskottet
det emellertid påfallande inkonsekvent att vi i Sverige — i motsats
till flertalet andra länder — inte skall kunna i yttre former utmärka och
hedra svenskar som i sin gärning — i allmän eller enskild tjänst — gjort
särskilt förtjänstfulla insatser.
Enligt utskottets mening skulle ett reformerat ordensväsende mycket
väl kunna utformas och tillämpas på ett sätt som motsvarar ”det
grundläggande kravet på jämlikhet och enhetlighet i bedömningen av
olika personalkategoriers arbetsinsatser”. Det skulle nämligen då inte vara
fråga om ”olika personalkategorier” utan om individer som på ett särskilt
sätt gjort sig förtjänta av samhällets tacksamhet. Ordenskanslersämbetet
har framlagt ett välmotiverat förslag till ett sådant reformerat ordensväsende.
1 propositionen har denna utredning icke beaktats eller blivit
föremål för prövning. Detta får anses helt oförsvarligt. Ämbetets förslag
är enligt utskottets mening i hög grad beaktansvärda och bör därför göras
till föremål för en mera ingående utredning.
Utskottet kan inte heller biträda den uppfattning om ordensväsendets
rättsliga ställning som ges uttryck för i propositionen. Enligt utskottets
mening bör riksdagens ställningstagande i denna fråga ske i mera
preciserade former och det bör inte lämnas så allmänt hållna fullmakter
till Kungl. Maj :t som begärts i propositionen.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet motionen 1973:1894
samt avstyrker motionen 1973:1788.
Med hänvisning till utskottets i det föregående redovisade uppfattning,
som innebär, att frågan om ett grundligt reformerat ordensväsen bör
hänskjutas till fortsatt utredning och därefter ånyo underställas riksdagen,
avstår utskottet från att närmare utveckla sin kritiska syn på de
föreslagna ”riktlinjerna”.
På grund av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med anledning av propositionen 1973:91 och med
bifall till motionen 1973:1894 samt med avslag på motionerna
1973:1788, 1973:1840, 1973:1853 och 1973:1854
1. som sin mening uttalar att belöningar åt i statens tjänst
anställda må utdelas av Kungl. Maj:t efter de grunder som
Kungl. Maj:t fastställer;
2. hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning rörande en reformering
av ordensväsendet som tillgodoser statens behov att
hedra och utmärka särskilt förtjänta personer och att förslag
därom underställs riksdagen;
3. avvisar Kungl. Maj:ts förslag om att nu göra vidare uttalanden
om förändringar i ordensväsendet.
I
GOTAB 73 3916 S Stockholm 1973