Konstitutionsutskottets betänkande nr 13 år 1973
KU 1973:13
Nr 13
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av proposition med
förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) jämte motioner.
Propositionen
I propositionen 1973:28 har Kungl. Majit (justitiedepartementet)
föreslagit riksdagen att antaga i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i vallagen (1972:620).
Enligt vallagen har parti som vill skydda registrerad partibeteckning
att anmäla kandidater. För landstings- och kommunfullmäktigval skall
antalet kandidater som anmäls vara minst fyra och högst tio. I
propositionen föreslås att det högsta antalet kandidater som får anmälas
för dessa val höjs till tjugo. Ändringen avses träda i kraft dagen efter den
då lagen enligt därom meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
För närmare detaljer hänvisar utskottet till propositionen, utan
upprepning av dess innehåll.
Motionerna m. m.
Propositionen har inte föranlett någon följdmotion. I detta sammanhang
behandlar utskottet emellertid två under den allmänna motionstiden
väckta motioner, 1973:114 och 1973:121.
I motionen 1973:121 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Boo (c)
föreslås ”1. att 8 § i 5 kap. i vallagen ändras så att registrerat parti för val
av landstingsman eller kommunfullmäktige får anmäla minst fyra och
högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen; samt 2. att
denna ändring äger tillämpning vid anmälan av kandidater till 1973 års
val”. Yrkandet överensstämmer med propositionens förslag.
I motionen 1973:114 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp, c, m)
föreslås ”att riksdagen anhåller om sådan ändring av vallagen att
1. tjänsteman som är anställd hos kommunen p. g. a. sin anställning inte
skall vara obehörig såsom ledamot eller suppleant i valnämnden,
2. särskilda valförrättare kan utses även i kommuner där valdistriktsindelning
inte förekommer, 3. ersättare för ordföranden i 3 kap. 4 §
benämnes vice ordförande, 4. 3 kap. 4 § andra stycket får följande
lydelse 'Vid omröstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland
ordföranden och vice ordföranden eller endera av dem, vara närvarande’,
5. 'ledamot eller ersättare i valnämnd eller sorn’ utgår ur 3 kap. 5 §”.
Motionärerna tar upp fyra olika frågekomplex beträffande reglerna
om valnämnd, valdistrikt och valförrättare i 3 kap. vallagen. Dessa anges
och preciseras i det följande.
1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 13
KU 1973:13
2
1. Enligt 3 kap. 2 § vallagen har flertalet av de i kommunallagen
meddelade bestämmelserna om kommunstyrelsens organisation och
verksamhetsformer gjorts tillämpliga på valnämnd. Så är fallet med bl. a.
reglerna om valbarhet. Detta innebär bl. a. att anställning hos kommunen
som tjänsteman kan påverka valbarheten i ett fall, nämligen vad gäller
kommunens ledande tjänsteman. Denne är således, i motsats till övriga
tjänstemän, inte valbar som ledamot eller suppleant hos valnämnden.
Hinder föreligger däremot inte mot att denne tjänsteman knyts till
nämnden som t. ex. sekreterare. I förarbetena framhölls (prop. 1972:105
s. 100) att valnämnden i framtiden bör utgöra ett rent kommunalt organ
och att ledamöter och suppleanter bör utses på samma sätt som
ledamöter och suppleanter i andra kommunala nämnder.
Under hänvisning till motsvarande ställningstagande i ett remissyttrande
av Svenska kommunförbundet förordar motionärerna att kommunen
bör ha möjlighet att låta den ledande tjänstemannen medverka som
ledamot eller suppleant i valnämnden. De anför:
Vi föreslår därför att bestämmelserna i 3 kap. 2 § vallagen kompetteras
med ett stadgande, att tjänsteman, som är anställd hos
kommunen, på grund av sin anställning inte skall vara obehörig såsom
ledamot eller suppleant i valnämnden. Med den föreslagna regeln, som
har motsvarighet bl. a. i byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan, skulle
det givetvis även stå kommunerna fritt att anförtro åt tjänstemannen att
vara ordförande i valnämnden, något som säkerligen ej sällan framstår
som en lämplig lösning. Vi är väl medvetna om att kommunerna enligt
övergångsbestämmelserna till vallagen utsett nya valnämnder för år 1973.
De kommuner, där man redan, med tanke på förberedelsearbetet inför de
allmänna valen i år, skulle vilja ändra valnämndens sammansättning —
genom avsägelse och fyllnadsval — bör emellertid ges möjlighet härtill.
Det är därför angeläget att den nu aktuella lagändringen genomföres så
snart som möjligt.
2. Enligt den tidigare gällande vallagstiftningen ankom det på
valnämnden att fungera som valförrättare när kommunen utgjorde ett
enda valdistrikt. När kommunen var indelad i valdistrikt, skulle valnämnden
för varje valdistrikt utse minst fyra personer att som nämndens
deputerade fungera som valförrättare i distriktet. Valnämnden skulle
förordna en av dem att vara ordförande och en att vara ”ersättare för
ordföranden”. När val förrättades av deputerade skulle ”minst tre av
dem, däribland ordföranden eller hans ersättare” vara tillstädes. Den
angivna ordningen har bibehållits i vallagen (3 kap. 4 och 5 §§), med det
undantaget att de av valnämnden utsedda personerna benämns valförrättare.
Motionärerna anför:
Föreskrifterna i 3 kap. 4 § om att valförrättare skall utses endast i
valdistriktsindelad kommun utgår från att valnämnden själv fungerar som
valförrättare när kommunen utgör ett enda valdistrikt. Då emellertid
valnämndens ledamöter, eller i vart fall vissa av dem, på valdagen bör vara
tillgängliga för att fullgöra de uppgifter som då ankommer på valnämnden,
bl. a. bestyren med poströsterna, bör enligt vår mening särskilda
KU 1973:13
3
valförrättare utses även i kommun där valdistriktsindelning inte förekommer.
En sådan ordning åstadkom mes om orden ”i valdistriktsindelad
kommun” i 4 § första stycket första punkten borttages, vilket vi
föreslår.
I 3 kap. 4 § stadgas vidare, att valnämnden skall förordna en av
valförrättarna att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.
Den ersättare som här åsyftas har i realiteten ställning som vice
ordförande. Det är därför vilseledande att i lagtexten använda ordet
”ersättare”, vilket i kommunala sammanhang brukar vara liktydigt med
”suppleant”. Denna oklarhet kan undanröjas genom att man i lagtexten
byter ut orden ”ersättare för ordföranden” i 4 § första stycket mot ”vice
ordföranden” och orden ”hans ersättare” i 4 § andra stycket mot ”vice
ordföranden”. Det bör framhållas att förslag om motsvarande ändringar
förts fram dels av Kommunförbundet i remissyttrande över betänkandet
”Ny valteknik” (SOU 1969: 19), dels i en motion (11:644) vid 1970 års
riksdag, som riksdagen ansåg böra prövas i samband med arbetet på en ny
vallagstiftning (KU 1970: 13).
Mot utformningen av 4 § andra stycket kan riktas den invändningen att
det vid röstningen ej skulle vara tillräckligt med närvaro av ordföranden,
dennes ersättare (vice ordföranden) och ytterligare en av valförrättarna,
vilket ej torde ha avsetts. Vi vill föreslå en omformulering enligt följande:
”Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden
och vice ordföranden eller endera av dem, vara närvarande.”
3.13 kap. 5 § vallagen sägs att var och en som är röstberättigad vid
val till riksdagen och ej fyllt 60 år är skyldig att mottaga uppdrag som
ledamot eller ersättare i valnämnd eller som valförrättare, om han ej har
giltigt hinder. Detta motsvarar tidigare gällande bestämmelser. Enligt 3
kap. 6 § andra stycket får den som uppgett hinder att motta
ifrågavarande uppdrag föra särskild talan hos länsstyrelsen mot beslut
som innebär att hindret inte godkänts.
Motionärerna anför:
Med den anpassning till kommunallagsreglerna som skett genom
bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 §§ föreligger det enligt vår bedömning
knappast någon anledning att föreskriva en principiell skyldighet att
mottaga uppdrag som ledamot eller ersättare — dvs. suppleant — i
valnämnd. Bestämmelsen härom i 5 § har såvitt vi känner till inte någon
motsvarighet i någon annan författning, som reglerar kommunal verksamhet.
Vi föreslår att bestämmelsen begränsas till att avse uppdrag som
valförrättare.
Föreskrifterna i 3 kap. 5 § har ett nära samband med bestämmelserna
i 6 §, som ger särskild klagorätt inte bara för personer, som av
valnämnden utsetts till valförrättare, utan också för personer, som av
kommunfullmäktige utsetts till ledamöter eller suppleanter i valnämnd.
Eftersom de för andra kommunala nämnder gällande bestämmelserna om
avsägelserätt gjorts tillämpliga på valnämnderna och fullmäktiges val av
valnämnd kan överklagas genom vanliga kommunalbesvär, kan man med
fog ifrågasätta, om det är behövligt eller lämpligt att i vallagen ha
särregler om besvär över val av valnämnd. Om 5 § ändras på sätt vi ovan
föreslagit, erfordras inte någon ändring av 6 § för att den nyss berörda
särregleringen skall bortfalla.
Kartong: S 5, rad 14 och 24 Står: valkretsindelning
Rättat till: valdistriktsindelning
KU 1973:13
4
4. Enligt 13 kap. 1 § vallagen skall valförrättarna omedelbart efter det
att röstningen i vallokal förklarats avslutad preliminärt räkna de avgivna
rösterna. Något stadgande som medger valförrättarna rätt att vid
rösträkningen anlita biträde utanför valförrättarnas krets finns inte. Ej
heller ger något motivuttalande stöd för att sådan rätt skulle finnas. Det
bör i sammanhanget erinras om att valnämnden kan utse flera än fyra
valförrättare i varje valdistrikt och att inget hindrar att uppdraget för
vissa valförrättare begränsas till att avse enbart sammanräkningen.
Utan anknytning till något yrkande anför motionärerna:
Till sist vill vi framhålla att det i kommunerna råder en viss osäkerhet
om rätten att vid röstsammanräkningen i vallokalerna anlita personer
utanför valförrättarnas krets. Ett uttalande härom, som även klargör om
valförrättarna själva kan besluta i saken, skulle därför vara av värde.
Också denna fråga togs upp i den förut angivna motionen vid 1970 års
riksdag.
I detta sammanhang skall slutligen omnämnas att bestämmelserna i 3
kap. vallagsförslaget om valnämnd, valdistrikt och valförrättare inte togs
upp i någon följdmotion till propositionen 1972:105 med förslag till
vallag m. m. De i motionen 1973:114 upptagna frågorna jämte vissa
andra frågor rörande valnämnd aktualiserades emellertid vid utskottsbehandlingen
genom en skrivelse från Svenska kommunförbundets juridiska
avdelning. Utskottet (KU 1972:49) tillstyrkte enhälligt — utan närmare
motivering — de i 3 kap. föreslagna bestämmelserna. I denna del liksom i
övrigt följde riksdagen utskottet.
Utskottet
Under höstriksdagen förra året antog riksdagen vallagen (1972:620)
som reglerar förfarandet vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 1973.
I propositionen 1973:28 föreslås en mindre ändring i vallagens
bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater.
Ändringen, som skall vara tillämplig redan vid årets val, avser
antalet kandidater som i samband med registrering av partibeteckning får
anmälas vid landstings- och kommunfullmäktigval. Enligt förslaget skall
maximiantalet höjas från tio till tjugo. Propositionens förslag motsvarar
vad som yrkas i den under allmänna motionstiden väckta motionen
1973:121 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Boo (c). Även utskottet
finner den föreslagna ändringen påkallad.
I motionen 1973:114 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp, c, m)
föreslås flera smärre ändringar av bestämmelser i 3 kap. vallagen. Detta
kapitel innehåller regler om valnämnd, valdistrikt och valförrättare.
I propositionen 1972:105 med förslag till vallag m. m. föreslogs att
reglerna för valnämnd i huvudsak skulle knyta an till reglerna för
kommunala nämnder i allmänhet. Detta skulle bl. a. gälla frågan om
valbarhet. Som en följd därav skulle bl. a. kommunens ledande tjänste
-
KU 1973:13
5
man inte vara valbar till ledamot eller suppleant i valnämnd. I vissa andra
avseenden skulle emellertid reglerna om valnämnd fortfarande avvika från
vad som normalt gäller i kommunala sammanhang. Sålunda föreslogs
t. ex. ett stadgande som föreskriver uttrycklig skyldighet att mottaga
uppdrag som ledamot eller ersättare i nämnden om giltigt hinder inte
föreligger. I dessa hänseenden byggde propositionens förslag i huvudsak på
den tidigare vallagstiftningen. Ingen följdmotion tog upp de i 3 kap.
föreslagna bestämmelserna. Dessa godtogs enhälligt av utskottet och
riksdagen.
Ändringsförslagen i motionen 1973:114 avser bl. a. bestämmelserna
om valbarhet till valnämnd. Motionärerna begär att också kommunens
ledande tjänsteman skall kunna väljas till ledamot eller suppleant i
valnämnden. Vidare anser de att särskilda valförrättare skall kunna utses
även i kommuner där valdistriktsindelning inte förekommer, något som nu i
enlighet med vad som redan tidigare gällde inte är möjligt. De vänder sig
också mot den föreskrivna skyldigheten att mottaga uppdrag som
ledamot eller ersättare i valnämnd. Slutligen anser de att några smärre
förtydliganden bör göras i bestämmelserna i 3 kap. 4 § om valförrättare i
valdistrikt.
Vallagen har bara varit i kraft några månader. De erfarenheter som
hittills vunnits av dess tillämpning är enligt utskottets mening inte
tillräckliga för en säker bedömning av behovet att ändra bestämmelserna
om valbarhet till valnämnd eller reglerna om valnämndens åligganden i
kommun där valdistriktsindelning inte förekommer. Utskottet anser sig
därför inte kunna tillstyrka de förslag i dessa hänseenden som framlagts i
motionen 1973:114. De ändringsförslag i övrigt som finns i denna motion
motiveras i huvudsak av önskemål om att bestämmelserna om valnämnd
m. m. skall ytterligare anknytas till allmänna kommunala regler. Vad
motionärerna anfört i dessa delar utgör enligt utskottets mening inte
tillräcklig anledning att nu föreslå ändring av de ifrågavarande bestämmelserna
i vallagen.
Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa
att riksdagen
1. med bifall till motionen 1973:121 antar det i propositionen
1973:28 framlagda förslaget till lag om ändring i vallagen
(1972:620),
2. avslår motionen 1973:114.
Stockholm den 13 mars 1973
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
KU 1973:13
6
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), fru
Thunvall (s), herrar Mossberg (s), Boo (c), Sten Andersson i Stockholm*
(s), Svensson i Eskilstuna (s), Pettersson i Örebro (c), Werner i Malmö*
(m), Karlsson i Malung* (s), Fiskesjö* (c), Gustavsson i Ängelholm (s),
Schött (m), Molin (fp) och Olsson i Edane (s).
Ej närvarande vid justeringen.
■
GOTAB 73 3489 S Stockholm 1973