Kulturutskottets betänkande nr 7 år 1973

KrU 1973:7

Nr 7

Kulturutskottets betänkande 1 anledning av propositionen 1973:1
i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till konst, litteratur,
musik, teater m. m. jämte motioner.

1. Vissa allmänna kulturfrågor. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna B 1—B 11,
B 13—B 17 framlagt de förslag beträffande anslag för budgetåret
1973/74 till konst, litteratur, musik, teater m. m. som utskottet i det
följande behandlar under punkterna 2—13. I ett inledande avsnitt (s.
13—18) erinrar departementschefen om att kulturrådet nu framlagt sitt
huvudbetänkande Ny kulturpolitik (SOU 1972: 66) och att detta sänts
ut på remiss. Han framhåller att det i betänkandet finns ett omfattande
underlag för den fortsatta diskussionen rörande samhällets uppgifter på
kulturområdet och att avsikten är bl. a. att remissbehandlingen skall
leda till att olika frågor på det kulturpolitiska fältet blir kända i så vida
kretsar som möjligt. Information och debatt i frågorna bör i hög grad
kunna nå ut även utanför de organ som normalt deltar i remissarbetet.

Det material i kulturfrågorna som kommer att föreligga efter remissbehandlingen
bör enligt departementschefen kunna utgöra ett viktigt
underlag för statsmakternas ställningstagande till de statliga kulturpolitiska
insatserna under 1970-talet. Vissa delar av förslagen från 1965
års musei- och utställningssakkunniga torde kunna behandlas parallellt
med kulturrådets förslag.

I fråga om kulturrådets arbete uttalar departementschefen följande.

Kulturrådet betonar behovet av att en preciserad målsättning utarbetas
för samhällets kulturpolitiska insatser. Till det kulturpolitiska området
hänför kulturrådet utöver de konstnärliga uttrycksformerna även
press, radio och TV, insatser för att bevara vårt kulturarv samt delar
av folkbildningsverksamheten.

Kulturrådet uttalar att det övergripande målet för samhällets kulturpolitik
bör vara att medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö och
att bidra till jämlikhet.

För att detta mål skall kunna förverkligas bör enligt kulturrådet verksamheten
och beslutsfunktionerna inom kulturområdet ytterligare decentraliseras
och de kulturpolitiska insatserna samordnas med andra
samhällsinsatser och utformas med hänsyn till olika gruppers förutsättningar
och behov. Åtgärderna bör få sådana former att kontakten mellan
olika grupper förbättras och att fler människor får möjlighet att
delta i kulturell verksamhet. Även en större geografisk spridning av
den kulturella verksamheten bör eftersträvas. Olika organisatoriska

1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 7

KrU 1973:7

åtgärder kommer att behövas för statens, landstingens och kommunernas
insatser.

Frågorna om utformningen av de statliga insatserna för olika grupper
av kulturarbetare kommer kulturrådet att behandla i ett senare
betänkande.

De åtgärder som nästa budgetår vidtas på kulturområdet bör enligt
departementschefen bygga vidare på den hittills förda kulturpolitiken
men på ett sådant sätt att insatserna även kan anpassas efter de riktlinjer
som kulturrådet dragit upp. Vissa av de förslag till anslagsuppräkningar
som läggs fram är av sådan art att de föreslagna resurserna
kan komma att omfördelas sedan ställning tagits till kulturrådets förslag.

I fråga om stödet till kulturarbetarna uttalas slutligen att den utbyggnad
som föreslås utgör en förstärkning inom ramen för nuvarande
system i avvaktan på ställningstagande till ett kommande betänkande
från kulturrådet om stipendier, ersättningar och åtgärder för att skapa
social trygghet.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1973: 451 av fru Ryding (vpk) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer att bestämmelser snarast utarbetas för statsbidrag till
kommunala konstsalonger, till konstnärskooperativa och kollektiva utställningslokaler
samt till ersättning för de utställande konstnärerna,

1973: 675 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t

1. uttalar att fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas
ekonomiska villkor bör utformas enligt principen om ersättning
till kulturskaparna för utfört arbete,

2. anhåller att Kungl. Maj:t i samarbete med kulturskaparnas egna
organisationer utarbetar förslag rörande hur olika arbetsuppgifter genom
samhällets försorg skall kunna erbjudas olika kulturskapare,

3. anhåller om att en undersökning görs i syfte att klarlägga orsakerna
till den skiftande efterfrågan på kultur som uppenbarligen inte bara
har sin grund i socialgruppstillhörighet och utbildningsbakgrund,

1973: 683 av herr Källstad m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att frågan om statsbidrag till kommunerna
för ersättning i samband med konstutställningar blir föremål för
utredning.

lltskottet

Med anledning av yrkandet i motionen 1973: 675 om den principiella
inriktningen av fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kultur -

KrU 1973:7

skaparnas ekonomiska villkor får utskottet erinra om att utskottet förra
året i sitt betänkande nr 18 som sin mening uttalade, att det allmännas
insatser för kulturarbetarna i första hand bör ha formen av ersättning
för utfört arbete. Utskottet framhöll därvid att dylik ersättning kan ha
åskilliga former och förutsatte att frågan om ersättningsprincipens tilllämpning
skulle komma att prövas av kulturrådet. Det nu föreliggande
motionsyrkandet i frågan ger utskottet anledning att understryka vad
utskottet sålunda uttalade förra året. Eftersom kulturrådet i ett kommande
betänkande kommer att behandla frågorna om utformningen
av statliga insatser för olika grupper av kulturarbetare, anser sig utskottet
emellertid inte böra föreslå riksdagen att göra nu ifrågavarande,
i motionen 1973: 675 önskade uttalande.

I motionen 1973: 675 har även hemställts att riksdagen anhåller att
Kungl. Maj:t i samarbete med kulturskaparnas egna organisationer utarbetar
förslag rörande hur olika arbetsuppgifter genom samhällets
försorg skall kunna erbjudas olika kulturskapare. Utskottet uttalade
redan förra året i sitt nyssnämnda betänkande att tanken att olika arbetsuppgifter
genom samhällets försorg skulle kunna erbjudas olika
kulturskapare var väl värd att pröva. Utskottet räknar liksom förra
året med att tanken kommer att övervägas inom ramen för kulturrådets
arbete och anser därför att riksdagen inte har anledning att nu hos
Kungl. Maj:t begära förslag i frågan. Utskottet vill tillägga att det synes
utskottet naturligt att kulturarbetarnas egna organisationer får tillfälle
att ange sina synpunkter på frågan innan ett förslag läggs fram.

I samma motion konstateras vidare att långtifrån alla medborgare
blir delaktiga av kvalitativt högtstående kulturupplevelser. Något
egentligt mått på detta förhållande finns inte och orsakerna är inte
heller tillfredsställande klarlagda. Motionärerna uttalar att det knappast
kan vara lämpligt att inrätta en helt ny kulturorganisation utan
grundläggande undersökningar om bakgrunden till förekommande variationer
i kulturefterfrågan och anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör
anhålla om en undersökning av orsakerna till den i motionen angivna
skiftande kulturefterfrågan.

Utskottet får med anledning härav först erinra om att utskottet förra
året i sitt betänkande nr 18 i ett liknande sammanhang underströk
värdet av en utveckling av den kultursociologiska forskningen. Förekomsten
av sådana variationer i kulturefterfrågan som motionärerna
angivit innebär onekligen problem som man har anledning att uppmärksamma
både i forskningssammanhang och i det dagliga kulturarbetet
där man eftersträvar att göra allt fler människor delaktiga i
kulturella upplevelser av olika slag. Problemen har emellertid sin motsvarighet
på många andra områden. Utskottet anser dock inte att det
finns tillräckliga skäl för riksdagen att nu hos Kungl. Maj:t anhålla
om en undersökning av den art som angivits i motionen.

KrU 1973:7

Delade meningar kan inte råda om att det för bildkonstnärerna är
av väsentlig betydelse att ha goda utställningsmöjligheter. I dagens läge
då remissbehandlingen av kulturrådets betänkande Ny kulturpolitik
pågår kan utskottet emellertid inte tillstyrka yrkandet i motionen
1973: 451 att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa om utarbetande
av bestämmelser för statsbidrag till kommunala konstsalonger och vissa
andra typer av utställningslokaler.

Frågan om de kostnader som för konstnärerna är förenade med utställningar
av deras verk tas upp i två motioner. I motionen 1973: 451
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utarbetande av
bestämmelser om utställningsersättningar till konstnärer medan det i
motionen 1973: 683 önskas en utredning av frågan om statsbidrag till
kommunerna för ersättningar i samband med konstutställningar.

Utskottet som vill understryka önskvärdheten av en snar redovisning
av kulturrådets fortsatta utredningsarbete om utformningen av statliga
insatser för olika grupper av kulturarbetare anser sig inte böra tillstyrka
motionerna 1973: 451 och 1973: 683 i nu ifrågavarande delar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1973: 675 i vad avser kulturskaparnas
ekonomiska villkor,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 675 i vad avser arbetsuppgifter
för olika kulturskapare,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 675 i vad avser undersökning
om en i motionen angiven skiftande kulturefterfrågan,

4. att riksdagen avslår motionen 1973: 451 i vad avser utarbetande
av bestämmelser för statsbidrag till kommunala konstsalonger
och vissa andra utställningslokaler,

5. att riksdagen avslår motionerna 1973: 451 och 1973: 683, båda
i vad avser ersättning till konstnärer i samband med konstutställningar.

2. Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har under punkten B 1 (s. 19—21)
föreslagit riksdagen att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.

I motionen 1973: 683 av herr Källstad m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen under åttonde huvudtiteln B 1 Konstnärsstipendier
utöver vad Kungl. Maj:t begär anvisar 500 000 kr. som projektstöd
till tonsättare. Innebörden härav är att motionärerna anser att ett förslag
om projektstöd som Musikaliska akademiens styrelse lagt fram
skall genomföras.

I propositionen redovisas att Musikaliska akademiens styrelse tillsammans
med representanter för Föreningen Svenska tonsättare tillsatt en

KrU 1973:7

arbetsgrupp med uppgift att närmare undersöka de svenska tonsättarnas
villkor. Gruppens arbete har bl. a. resulterat i ett förslag om projektstöd
på musikområdet med huvudsyfte att möjliggöra för svenska musikinstitutioner
att beställa svensk musik. Akademiens styrelse har för
nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 500 000 kr. för detta
ändamål. I propositionen har emellertid inte lagts fram något förslag om
dylikt projektstöd och som skäl härtill har anförts att förslag rörande
kulturarbetarnas villkor är att vänta från kulturrådet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag vilket innebär en höjning
av anslaget med 1 milj. kr. och avstyrker därmed yrkandet i motionen
1973: 683 om en höjning med ytterligare 500 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
å motionen 1973: 683 i denna del till Konstnär sstipendier för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 8 500 000
kr.

3. Konstnärsbelöningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten B 2 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 1 425 000 kr.

4. Statens konstråd. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten B 3 (s. 22—23) och hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 239 000 kr.

5. Förvärv av konst för statens byggnader m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten B 4 (s. 23—24) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen 1973: 1 anförts angående beställningar
av konst, som föranleder utgifter under senare budgetår än
budgetåret 1973/74,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I motionen 1973: 683 av herr Källstad m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen under B 4 Förvärv av konst för statens byggnader
m. m. utöver vad Kungl. Maj:t begärt anvisar 500 000 kr.

1* Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 7

KrU 1973:7

Statens konstråd har i sin anslagsframställning för nästa budgetår
uttalat att sysselsättningsläget för landets konstnärer liksom behovet av
konst hos statliga myndigheter motiverar att anslaget höjs med 2 milj.
kr. till 5 milj. kr. Förslaget i propositionen innebär oförändrad medelsanvisning.

I motionen 1973: 683 uttalas bl. a. att staten bör satsa betydligt mer
på förvärv av konst och försöka nå upp till den norm, som man sökt
tillämpa i det offentliga byggandet, nämligen att minst en procent av
byggnadsvärdet skall anslås till konstnärlig utsmyckning. Motionärerna
betonar den betydelse detta skulle ha för bildkonstnärerna.

Utskottet

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå utöver Kungl.
Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför motionen 1973: 683, såvitt
nu är i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen 1973: 1 anförts
angående beställningar av konst, som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1973/74,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med
avslag å motionen 1973: 683 i denna del till Förvärv av konst
för statens byggnader m.m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

6. Ersättning åt författare ni. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. Kungl. Maj:t har under punkten B 5 (s. 24—26) föreslagit
riksdagen att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 13 184 000 kr.

I motionen 1973: 32 av herrar Molin (fp) och Ahlmark (fp) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en sådan ändring av 3 §
kungörelsen angående Sveriges författarfond att rätten till författarpenning
utsträcks till att gälla även vetenskapliga bibliotek.

Gällande bestämmelser m. m.

Bestämmelserna om biblioteksersättning är meddelade i kungörelsen
(1962: 652) om Sveriges författarfond (ändrad senast 1972: 553). Enligt
kungörelsen utgår ersättning med vissa angivna grundbelopp för utlåning
genom stifts- och landsbibliotek, länsbibliotek, folkbibliotek och
skolbibliotek av dels svenska litterära verk i original, dels litterära verk
i svensk översättning, i båda fallen under förutsättning att verken är
skyddade enligt gällande lag om upphovsrätt till litterära och konst -

KrU 1973:7

närliga verk. Ersättning utgår också för verk av angivna slag som vid
nämnda bibliotek ingår i referenssamlingarna och inte lånas ut.

Biblioteksersättning utgår inte för utlåning respektive förekomsten
av referensexemplar vid andra bibliotek än de nyss nämnda.

Innevarande budgetår uppgår biblioteksersättningens grundbelopp i
fråga om originalverk till 18 öre för hemlån och till 72 öre för referensexemplar
samt i fråga om översatt verk till 6 öre för hemlån och till 24
öre för referensexemplar.

Genom beslut av Kungl. Maj:t bestäms årligen hur stort belopp som
i form av biblioteksersättning skall överföras från förevarande anslag till
Sveriges författarfond. Storleken av detta belopp beror dels av grundbeloppens
storlek, dels av omfattningen av den utlåning, respektive det
bestånd av referensexemplar som biblioteksersättningen skall grunda
sig på. Denna omfattning bedöms på grundval av stickprovsundersökningar
som genomförs i samverkan mellan författarfonden och statistiska
centralbyrån.

Av de medel som överförs från anslaget till fonden disponeras en del
till individuella ersättningar medan återstoden tillförs fondens s. k. fria
del. Individuell ersättning, s. k. författarpenning, utgår till svenska författare
av originalverk med f. n. 10 öre av grundbeloppet för hemlån
av originalverk och 40 öre av grundbeloppet för referensexemplar av
dylikt verk. I den mån en författare når upp till en ersättning i form
av författarpenning som överstiger ett gränsvärde av 10 000 kr. (100 000
boklån eller 25 000 referensexemplar) sker en reduktion av den del av
ersättningen som ligger över gränsvärdet. Reduktionen sker i två etapper.
Omvänt gäller den regeln att belopp som inte når upp till 150 kr.
(1 500 lån eller 375 referensexemplar) inte betalas ut till vederbörande
författare utan i stället ingår i fondens fria del. Om en bok har
högst tre upphovsmän (författare, illustratörer) delas författarpenningen
lika mellan dem. För verk med fler än tre upphovsmän utgår ingen
individuell ersättning.

Den fria delen av fonden används efter bestämmande av författarfondens
styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare,
översättare m. fl. gemensamma ändamål.

Gällande system för biblioteksersättning bygger inte på någon i lagen
om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk eller annorstädes
fastslagen laglig rätt för upphovsmännen att erhålla dylik ersättning.
Förslag om införande av en dylik rätt framfördes år 1969 av Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsorganisation (KLYS). I detta
förslag berördes även frågan om en utvidgning av författarersättningen
till att gälla vetenskapliga bibliotek. KLYS’ förslag har sedermera
överlämnats till den nordiska kommittén för översyn av den upphovsrättsliga
lagstiftningen.

Litteraturutredningen har enligt sina direktiv bl. a. att ompröva de

KrU 1973:7

nuvarande statliga insatserna för direkt författarstöd. Utredningen bör
därvid väga olika möjliga insatser för författar- och litteraturstöd mot
varandra inom hela området och se till den samlade verkan som man
vill eftersträva.

Utskottet

I motionen 1973: 32 hemställs om en sådan ändring av gällande bestämmelser
att rätten till författarpenning utsträcks till att gälla även
vetenskapliga bibliotek. Motionärerna anser att nuvarande bestämmelser
diskriminerar författare av vetenskapliga verk och framhäver att
motionskravet i sin helhet är motiverat av en önskan om jämställdhet
mellan författare till verk av olika slag.

I vad avser motionärernas önskan om jämställdhet mellan författare
av olika slag vill utskottet erinra om att jämställdhet föreligger så till
vida som biblioteksersättning utgår även för vetenskapliga verk vid
stifts- och landsbibliotek, länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek
och för dylika verk som genom ett sådant bibliotek lånas interurbant
från ett vetenskapligt bibliotek. Den brist på jämställdhet som motionärerna
har i tankarna ligger i själva gränsdragningen mellan olika typer
av bibliotek. De vetenskapliga biblioteken där man har den långt övervägande
delen av lån respektive referensexemplar av vetenskapliga verk
faller utanför ersättningssystemet vilket, i vad gäller författarpenning,
drabbar författarna till dylika verk och i övrigt författarkollektivet
som helhet.

Antalet lån från de bibliotek som omfattas av reglerna för biblioteksersättningen
har beräknats uppgå till ca 72 milj. år 1971 medan motsvarande
siffra för de vetenskapliga biblioteken är ca 1,3 milj. Utlåningen
vid dessa senare bibliotek består i huvudsak av verk av sådant
slag att de i princip inte omfattas av bestämmelserna för biblioteksersättning.

Genom det stickprovsförfarande som nu används registreras sammanlagt
150 000—200 000 lån om året. Detta stickprovsförfarande är enligt
författarfonden tillräckligt för att ge rättvisa resultat för de flesta författare
men kan slå mera slumpartat när det gäller författare med låga
utlåningssiffror och däremot svarande låga ersättningsbelopp. Man har
dock inom fonden ansett sig nödsakad att göra en avvägning mellan
rättvisekravet och de dryga kostnader som en utökning av stickprovsundersökningarna
skulle medföra — kostnader som skulle belasta fonden
och därmed författarna själva som kollektiv.

Något förslag om en sådan ändring i gällande bestämmelser som
motionärerna syftar till har inte förts fram av Sveriges författarförbund
eller Sveriges författarfond.

Ett med det nu föreliggande identiskt motionsyrkande avstyrktes av

KrU 1973:7

utskottet vid 1972 års riksdag med motiveringen att en ändring i enlighet
med motionärernas förslag kunde beräknas medföra ett omfattande
arbete som knappast kunde anses stå i rimlig proportion till de belopp
som därigenom kunde väntas bli tillförda fonden, detta därför att utlåningen
från de vetenskapliga biblioteken till övervägande del gäller
verk för vilka författarpenning inte utgår.

Med hänsyn till vad som anförts i det föregående finner utskottet
inte anledning för riksdagen att göra den i motionen önskade framställningen
till Kungl. Maj:t.

Utskottet som inte har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag vilket
innebär en höjning av anslaget med 1 773 000 kr. hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1973: 32,

2. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 13 184 000 kr.

7. Statens biografbyrå m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkterna B 6—B 10 (s. 26—35) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Statens biografbyrå ett förslagsanslag av 713 000 kr.,

2. till Teater- och musikrådet ett förslagsanslag av 739 000 kr.,

3. till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern ett reservationsanslag
av 63 211 000 kr.,

4. till Bidrag till Svenska riksteatern ett reservationsanslag av
33 699 000 kr.,

5. till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar ett
förslagsanslag av 33 845 000 kr.

8. Rikskonsertverksamhet. Kungl. Maj:t har under punkten B 11 (s.
36—46) föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 17 358 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 440 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs
att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 16 358 000 kr.

Motionärerna uttalar sin tillfredsställelse med utbyggnaden av verksamheten
vid Institutet för rikskonserter (IRK) och då bl. a. med den
vidgade skolkonsertverksamheten. Med motiveringen att det är angeläget
att söka begränsa de ständigt ökande offentliga utgifterna på alla
områden där detta kan ske utan att nödvändig samhällsservice härigenom
åsidosätts, riktar motionärerna viss kritik mot propositionens för -

KrU 1973:7

slag om en anslagshöjning. De anser att propositionens förslag om anvisande
av 700 000 kr. till en utbyggnad av fonogramverksamheten och
information härom inte bör beviljas. Vad angår skolkonsertverksamheten
och den allmänna konsertverksamheten anser de att den ökning av
medelsanvisningen som Kungl. Maj:t föreslagit bör reduceras från
500 000 kr. till 200 000 kr.

Utskottet

I propositionen redovisas det förslag som konsertbyråutredningen lagt
fram i betänkandet (SOU 1971: 73) Fonogrammen i musiklivet. Ökade
statliga insatser föreslås i detta främst på följande områden nämligen
produktion och distribution av fonogram, konsumentinformation om
repertoar och apparatur samt dokumentation av ljudande material och
musikforskning.

De frågor som utredningen tar upp är enligt departementschefen av
stor betydelse, men han anser att utredningen inte lagt grunden för en
mer genomgripande och långsiktig lösning av problemen på fonogramområdet.
Med hänsyn härtill förklarar han sig inte beredd att ta definitiv
ställning till det statliga engagemanget på detta område. I stället
föreslås ett ökat statligt stöd om 700 000 kr. för att Institutet för rikskonserter
(IRK) ytterligare skall kunna utveckla sin försöksverksamhet
med produktion och distribution av fonogram. Vidare beräknas i propositionen
en anslagshöjning om 500 000 kr. för viss utvidgning av skolkonsertverksamheten
och den allmänna konsertverksamheten.

I motionen 1973: 440 föreslås att anslaget i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag minskas med 1 milj. kr., varav 700 000 kr. till fonogramverksamheten
vid IRK och 300 000 kr. till skolkonsertverksamheten
och den allmänna konsertverksamheten.

Utskottet finner det för sin del värdefullt att nya vägar prövas att
sprida kvalificerad musik och tillstyrker därför förslaget i propositionen
om anvisande av 700 000 kr. för att IRK skall få möjlighet att ytterligare
utveckla sin försöksverksamhet med produktion och distribution
av fonogram. De synpunkter på denna verksamhet som framförts i propositionen
har inte givit utskottet anledning till erinran.

Vad gäller skolkonsertverksamheten och den allmänna konsertverksamheten
vill utskottet särskilt framhålla den förstnämnda verksamhetens
betydelse för att förståelse och känsla tidigt skapas för kvalificerad
musik från olika tidsperioder och skilda kulturer.

Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker alltså motionen 1973: 440.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionen 1973: 440 till Rikskonsertverksamhet för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 17 358 000 kr.

KrU 1973:7

9. Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten B 13 (s. 46—48) och hemställer

att riksdagen till Musikaliska akademien för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 1 765 000 kr.

10. Tidskriftsstöd. Kungl. Maj:t har under punkten B 14 (s. 49) föreslagit
riksdagen att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1973/74 anvisa ett
reservationsanslag av 1 300 000 kr.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1973: 169 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar
att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 1 900 000 kr.,

1973: 1251 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen till Tidskriftsstöd
anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med
200 000 kr. förhöjt reservationsanslag om 1 500 000 kr.

I motionerna 1973: 169 och 1973: 1251 erinras om att tidskriftsnämnden
begärt en ökning av anslaget med 600 000 kr. medan Kungl. Maj:ts
förslag innebär oförändrad medelsanvisning.

Hemställan i motionen 1973: 1251 om en höjning av anslaget med
200 000 kr. motiveras med dels att anslaget varit oförändrat i två år,
vilket innebär att utgående grundbidrag urholkats till sitt värde, dels
att nämnden med oförändrat anslagsbelopp saknar resurser för att bevilja
en enda nytillkommande tidskrift grundbidrag.

Utskottet

Det stöd som kulturtidskrifter och ideella tidskrifter kan få från detta
anslag utgår i form av grundbidrag, projektbidrag och stödköp. Stödet
bör enligt kungörelsen om tidskriftsstöd (1971: 681) främja hög kvalitet
och mångfald i utbudet av åsikter och behandlade ämnen.

Utskottet finner de skäl som i motionerna anförts för en höjning av
anslaget välgrundade. Av främst ekonomiska skäl anser utskottet sig
dock inte böra gå längre än att föreslå att anslaget i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag ökas med 100 000 kr.

KrU 1973:7

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och motionerna
1973: 169 och 1973: 1251 till Tidskriftsstöd för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

11. Filmstöd. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
B 15 (s. 50—51) och hemställer

att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1973/74 anvisar ett
anslag av 1 690 000 kr.

12. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Maj:t har under
punkten B 16 (s. 51—56) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 27 700 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1973: 296 av fröken Sandell m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
uppdrar åt Kungl. Maj:t att vid prövning av anslag till Emigrantinstitutet
i Växjö på enahanda sätt behandla Emigrantregistret i Karlstad och
genom ett driftbidrag säkerställa de utvecklingsplaner som i motionen
redovisas,

1973: 443 av herrar Enlund (fp) och Stålhammar (fp) vari hemställs
att riksdagen uttalar att Västerås musiksällskap och Örebro orkesterstiftelse
vid statlig bidragsgivning skall jämställas med övriga statsunderstödda
symfoniorkestrar,

1973: 685 av herr Källstad m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit i åttonde huvudtiteln under anslaget
B 16 Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisar 2,3 milj. kr.

I motionen 1973: 296 uttalas att Emigrantregistret i Karlstad bör behandlas
på samma sätt som Emigrantinstitutet i Växjö och att Kungl.
Maj:t genom ett driftbidrag bör säkerställa de utvecklingsplaner som
redovisas i motionen. Motionärerna erinrar om att Emigrantregistret i
Karlstad sedan dess grundande år 1960 letts av initiativtagaren utan
ersättning. Kommuner och landsting samt arbetsmarknadsstyrelsen har
ställt vissa resurser till förfogande. Verksamheten som bedrivits i nära
samarbete med den historiska institutionen vid Uppsala universitet har
successivt utvidgats. Man har bl. a. inriktat sig på fältforskning rörande
arbetsvandringar och migration, och undersökningarna har enligt motio -

KrU 1973:7

närerna främst tagit sikte på förhållandena i de norra och västra delarna
av Sverige. Motionärerna framhåller att den ökade verksamheten ställer
krav på viss heltidsanställd personal och föreslår därför att ett driftbidrag
om 60 000 kr. skall anvisas.

Utskottet

Ur förevarande reservationsanslag, som första gången anvisades för
budgetåret 1964/65, har utgått dels regelbundet stöd till vissa verksamheter
inom kulturområdet för vilka något fast statsbidrag inte inrättats,
dels tillfälliga bidrag för experiment och utvecklingsarbete inom olika
kultursektorer. Även om anslaget i princip inte är avsett för vissa bestämda
ändamål har den övervägande delen kommit att bindas till den
förstnämnda typen av verksamheter, främst då de statsunderstödda
yrkesorkestrarna. Kungl. Majit har dock i anslaget en värdefull möjlighet
att i viss mån anpassa bidragsgivningen till särskilda kulturella
ändamål efter uppkommande olika behov.

Kulturrådet framhåller i sitt betänkande Ny kulturpolitik behovet
av medel för tillfälliga insatser. Rådets förslag innebär bl. a. att det
framtida statliga organet för kulturfrågor, det nya kulturrådet, bör få
disponera medel att fördela på olika projekt och för tillfälliga ändamål
till vilka annat statsbidrag inte kan utgå. Kulturrådet, som beräknar
att för budgetåret 1970/71 ca 1,3 milj. kr. stod till Kungl. Majits förfogande
för dylika ändamål, anser att det nya kulturrådet i ett initialskede
bör få disponera ett belopp om 2—3 milj. kr.

Motionen 1973:685 anknyter till kulturrådets förslag, och motionärerna
uttalar att detta beträffande det nya kulturrådets sammansättning,
organisation och uppgifter i stora drag överensstämmer med förslag
om inrättande av en kulturfond som folkpartiet fört fram i motioner
till 1971 och 1972 års riksdagar. Motionärerna hemställer nu i avvaktan
på att förslag om inrättande av en kulturfond skall föreläggas
riksdagen om en ökning av anslaget med 2,3 milj. kr. utöver Kungl.
Majits förslag.

Förslaget i propositionen innebär en höjning av anslaget med 3 milj.
kr. vilket, enligt vad som anförs i propositionen, innebär att det i viss
mindre utsträckning kommer att finnas utrymme för insatser för nya
ändamål. Med hänsyn härtill samt till att kulturrådets betänkande f. n.
remissbehandlas anser sig utskottet inte böra tillstyrka motionen
1973: 685.

I motionen 1973: 443 hemställs om ett uttalande av riksdagen att
Västerås musiksällskap och Örebro orkesterstiftelse vid statlig bidragsgivning
skall jämställas med övriga statsunderstödda symfoniorkestrar.
Motionärerna framhåller att de kommunala bidragen till dessa båda
orkesterföretag är mycket stora i förhållande till de statliga.

KrU 1973:7

Bidrag till de sex statsunderstödda yrkesorkestrarna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle utgår f. n. med
sammanlagt 10 353 000 kr. De av Kungl. Maj:t fastställda bidragen utgår
från en viss volym på verksamheten. Vidare förutsätts bidrag utgå
till orkesterföretagen från kommun eller från annat håll med minst
samma belopp som staten anvisar. Statsbidrag till Örebro kulturnämnd
för konsertverksamhet utgår med 355 000 kr. och statsbidrag till Västerås
musiksällskap med 180 000 kr. De båda orkestrarna i Örebro och
Västerås skiljer sig så till vida från de sex yrkesorkestrarna som de endast
till viss del består av heltidsengagerade yrkesmusiker. Förslag om
att de i bidragshänseende skall likställas med yrkesorkestrarna har förts
fram dels i teater- och orkesterrådets betänkande om orkestrarnas organisation,
dels tidigare av teater- och musikrådet. Det förslag om statsbidrag
till teater- och orkesterverksamhet som kulturrådet lagt fram
innebär att bidraget skall knytas till antalet anställda. Staten skall alltså
bidra med en viss procent av lönekostnaderna. Kulturrådet förutsätter
att statsbidrag enligt detta förslag skall utgå även till orkestrarna i Örebro
och Västerås.

Utskottet konstaterar att orkestrarna i Örebro och Västerås bl. a.
därför att de inte är yrkesorkestrar inte har inordnats i det statsbidragssystem
som gäller för yrkesorkestrarna. I och för sig anser utskottet
det rimligt att anslagsgivningen till orkestrarna utgår efter enhetliga
principer. Utskottet finner det dock inte lämpligt att föregripa de överväganden
som kan väntas på grundval av kulturrådets betänkande och
anser sig därför inte böra föreslå riksdagen att göra det i motionen
1973: 443 önskade uttalandet.

Yrkandet i motionen 1973: 296 anknyter till ett uttalande av departementschefen
att han vid medelsfördelningen under våren 1973 avser
att beakta den ansökan om bidrag för nästa budgetår som givits in av
Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö.

Utskottet är medvetet om värdet av den verksamhet som bedrivs av
Emigrantregistret i Karlstad och finner den i och för sig vara av så
allmänt intresse att ett statsbidrag kan övervägas. Emellertid har Emigrantregistret
enligt vad utskottet inhämtat inte hos Kungl. Maj:t anhållit
om något bidrag till verksamheten. Med hänsyn härtill och då
bidragsfrågan i den mån den aktualiseras bör bedömas tillsammans
med andra frågor om bidrag ur förevarande anslag anser utskottet att
motionen inte bör föranleda något uttalande av riksdagen av den art
motionärerna önskat. Utskottet avstyrker alltså motionen 1973: 296.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionen 1973: 685 till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 27 700 000 kr.,

KrU 1973:7

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 443,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 296.

13. Viss beredskapsutrustning m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkten B 17 (s. 57) och hemställer

att riksdagen till Viss beredskapsutrustning m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 800 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1973

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), fru Sundström (s), herr Nilsson i
Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru
Frankel (fp), herrar Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), Green (s),
fru Mogård (m), fru Ryding (vpk), herrar Enlund (fp) och Andersson
i Örträsk (s).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Vissa allmänna kulturfrågor)

a. beträffande fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas
ekonomiska villkor av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru
Mogård (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med »Med
anledning» och på s. 3 slutar med »önskade uttalande» bort ha följande
lydelse:

Med anledning av yrkandet i motionen 1973: 675 om den principiella
inriktningen av fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas
ekonomiska villkor vill utskottet först erinra om att utskottet
förra året i sitt betänkande nr 18 som sin mening uttalade att det allmännas
insatser för kulturarbetarna i första hand bör ha formen av
ersättning för utfört arbete. Utskottet förutsatte att frågan om ersättningsprincipens
tillämpning skulle prövas inom ramen för kulturrådets
arbete och att förslag från rådet i fråga om kulturarbetarersättningar
vore att vänta vid årsskiftet 1972-1973. Kulturrådet har emellertid ännu
inte kommit med några förslag i detta avseende. Rådets ursprungliga
tidsplan för utredningsarbetet angav att frågan om kulturarbetarnas

KrU 1973:7

ersättning skulle prioriteras och att förslag skulle framläggas i mars
år 1970.

Med hänsyn till de knappa ekonomiska villkor under vilka stora
grupper utövande konstnärer och andra kulturskapare lever finner
utskottet det djupt otillfredsställande att förslag i frågan ännu inte
framlagts. Särskilt mot bakgrunden av att anslagen till kulturändamål
i många landsting och kommuner kraftigt prutats under de senaste
åren finner utskottet det befogat att riksdagen nu gör ett principuttalande
som klart anger att kulturskapare är att betrakta som en yrkesgrupp
som bör beredas arbetstillfällen och ersättning för utfört arbete.
Ett sådant uttalande skulle enligt utskottets mening verksamt bidra till
att såväl samhällets organ som allmänna opinionen bibringades en ändrad
inställning till kulturskaparna och deras betydelse för samhället.
Utskottet är medvetet om att det kan ta avsevärd tid att omsätta ersättningsprincipen
i praktiken men anser att riksdagen av denna anledning
bör söka påskynda utvecklingen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 675 i denna del i
skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna att
fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas
ekonomiska villkor bör utformas enligt principen om ersättning
till kulturskaparna för utfört arbete,

b. beträffande förslag om hur olika arbetsuppgifter genom samhällets
försorg skall kunna erbjudas olika kulturskapare av herr Nilsson i Agnäs
(m) och fru Mogård (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »I motionen»
och slutar med »läggs fram» bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det, i avvaktan på en genomgripande reform på området,
befogat att mot bakgrund av den för många kulturskapare bekymmersamma
situationen hemställa att Kungl. Maj:t i samverkan
med kulturskaparnas egna organisationer utarbetar förslag i syfte att
stimulera anlitandet av kulturskapare inom t. ex. den kommunala miljön,
skolan och fortbildningen.

KrU 1973:7

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 675 i denna del
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t i samarbete
med kulturskaparnas egna organisationer utarbetar förslag
rörande hur olika arbetsuppgifter genom samhällets försorg
skall kunna erbjudas olika kulturskapare,

c. beträffande en undersökning av orsakerna till skiftande kulturefterfrågan
av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet
får» och slutar med »i motionen» bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning härav erinra om att utskottet förra året
i sitt betänkande nr 18 i ett liknande sammanhang underströk värdet
av en utveckling av den kultursociologiska forskningen över huvud
taget. Vid ett studium av kulturrådets nu framlagda betänkande Ny
kulturpolitik anser sig dock utskottet kunna konstatera att en rad
grundläggande faktorer av betydelse ännu inte klarlagts. Utskottet
finner det angeläget att de negativt påverkande faktorerna kartläggs.
Det är av stor betydelse att kvalitativt högtstående kulturupplevelser
förmedlas till så många som möjligt. Åtgärder till stimulans som samhället
kan vilja vidta kan befaras bli utan resultat, om inte förutsättningarna
klarlagts. Utskottet vill därför förorda att den i motionen
1973: 675 begärda undersökningen snarast påbörjas.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 675 i denna del i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att en undersökning görs
i syfte att klarlägga orsakerna till den skiftande efterfrågan
på kultur som uppenbarligen inte bara har sin grund i socialgruppstillhörighet
och utbildningsbakgrund,

d. beträffande bestämmelser om statsbidrag till kommunala konstsalonger
av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Delade
meningar» och slutar med »av utställningslokaler» bort ha följande
lydelse:

Delade meningar kan inte råda om att det för bildkonstnärerna är av
väsentlig betydelse att ha goda utställningsmöjligheter. I motionen
1973: 451 yrkas bl. a. att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa
om utarbetande av bestämmelser för statsbidrag till kommunala konstsalonger
samt till konstnärskooperativa och kollektiva utställningslokaler.
Detta är en viktig fråga som pockar på sin snara lösning, och utskottet
anser det därför önskvärt att man utan dröjsmål kommer fram

KrU 1973:7

till en för bildkonstnärerna tillfredsställande statsbidragsgivning. Frågan
bör alltså få en åtminstone provisorisk lösning omgående och inte förhalas
genom att man först avvaktar remissbehandlingen av kulturrådets
betänkande och sedan en eventuell proposition.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 451 i denna del i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att bestämmelser snarast
utarbetas beträffande statsbidrag till kommunala konstsalonger
samt till konstnärskooperativa och kollektiva utställningslokaler,

2. vid punkten 2 (Konstnärsstipendier) av fru Fraenkel (fp) och herr
Enlund (fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att det är angeläget att
särskilda medel anvisas för projektstöd till tonsättare. Ett sådant projektbidrag
skulle göra det möjligt för svenska musikinstitutioner att
i ökad utsträckning beställa svensk musik, vilket skulle innebära att
tonsättare och musiker fick fler tillfällen till arbete. Utskottet tillstyrker
alltså en höjning av anslaget med 500 000 kr. och hemställer

att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med bifall
till motionen 1973: 683 i denna del till Konstnärsstipendier
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
9 000 000 kr.

3. vid punkten 5 (Förvärv av konst för statens byggnader m. m.) av fru
Frankel (fp) och herr Enlund (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

Uttskottet delar den grundläggande uppfattningen i motionen att
principen för det allmännas engagemang för att förbättra kulturskaparnas
villkor bör vara att i största möjliga utsträckning skapa arbetstillfällen
och ge ersättning för fullgjorda arbetsprestationer. Stat och kommun
har möjlighet härtill bl. a. genom sin inköpspolitik när det gäller
konst, vilket också framhållits av statens konstråd. Förslaget i motionen
om en höjning av anslaget med 500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts
förslag är enligt utskottets mening välmotiverat. Utskottet tillstyrker
därför motionen 1973: 683 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med
bifall till motionen 1973: 683 i denna del till Förvärv av konst
för statens byggnader m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

KrU 1973:7

4. vid punkten 6 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m.) av fru Fraenkel (fp) och herr Enlund (fp)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »I motionen»
och på s. 9 slutar med »Kungl. Maj:t» bort ha följande lydelse: I

motionen 1973: 32 av herrar Molin och Ahlmark hemställs om
sådan ändring av gällande bestämmelser att rätten till författarpenning
utsträcks till att gälla även utlåning från vetenskapliga bibliotek. Genom
att utlåningen vid dessa bibliotek — i motsats till övriga bibliotek —
främst avser vetenskaplig litteratur och facklitteratur kommer de nuvarande
reglerna om biblioteksersättning att i praktiken utestänga flertalet
författare av fackböcker och vetenskapliga verk från författarpenning.
Det i motionen ställda yrkandet år också i sin helhet motiverat
av en önskan om jämställdhet mellan författare till verk av olika
slag.

Den kostnadsökning för staten och den motsvarande intäktsökning
för författarfonden som skulle följa av ett bifall till motionen torde
bli ganska liten bl. a. därför att flertalet verk som lånas ut vid dessa
bibliotek lånas så få gånger att den enskilde författaren inte når upp
till den minimigräns som måste passeras för att författarpenning skall
utbetalas. Detta kan dock inte få vara ett skäl för att avvisa motionskravet,
eftersom rättviseskäl enlig vår mening talar för att alla författare
som når över minimigränsen bör erhålla författarpenning.
Beräkningen av storleken av biblioteksersättningen bör också vid de
vetenskapliga biblioteken grundas på stickprovsundersökningar. Det
finns inget skäl att anta att detta skulle medföra något större administrativt
merarbete.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen bifaller motionen 1973: 32,

5. vid punkten 8 (Rikskonsertverksamhet) av herr Nilsson i Agnäs (m)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »motionen 1973: 440» bort ha följande
lydelse:

I och för sig finner utskottet utbyggnaden av verksamheten vid IRK
och då i synnerhet skolkonsertverksamheten värdefull. Utskottet anser
sig dock i nuvarande budgetläge ej böra tillstyrka den del av den i propositionen
föreslagna höjningen av anslaget som avses för försöksverksamhet
med distribution och produktion av fonogram. Vad avser
medelsanvisningen till skolkonsertverksamheten och den allmänna kon -

KrU 1973:7

sertverksamheten finner utskottet för sin del att den ökning av medelsanvisningen
som Kungl. Maj:t föreslagit bör reduceras från 500 000 kr.
till 200 000 kr. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1973: 440 om en
minskning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget med 1 000 000
kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med bifall
till motionen 1973: 440 till Rikskonsertverksamhet för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 16 358 000 kr.

6. vid punkten 10 (Tidskriftsstöd) av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »med 100 000 kr.» bort ha följande
lydelse:

Den allt betydelsefullare roll som de icke-kommersiella tidskrifterna
och bulletinerna fått genom dags- och veckopressens ökade monopolisering
gör det enligt motionen 1973: 169 väsentligt att dessa tidskrifter
och bulletiner ges goda existensmöjligheter. Utskottet delar motionärernas
uppfattning och ansluter sig till yrkandet om en höjning av anslaget
med 600 000 kr. Denna höjning bör helt läggas på stödformen
grundbidrag. Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslår blir även
yrkandet i motionen 1973: 1251 om en höjning av anslaget med 200 000
kr. tillgodosett.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och motionen
1973: 1251 samt med bifall till motionen 1973: 169 till Tidskriftsstöd
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 1 900 000 kr.

7. vid punkten 12 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål) av fru
Fraenkel (fp) och herr Enlund (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Förslaget
i» och slutar med »motionen 1973: 685» bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas mening att det är angeläget att Kungl.
Maj:t har medel att disponera för tillfälliga insatser inom kulturområdet.
Den i propositionen föreslagna höjningen av anslaget kommer till
största delen att tas i anspråk för ökningar föranledda av löne- och
prisstegringar, och utrymme för nya insatser kommer enligt vad som
uttalas i propositionen endast att finnas i viss mindre utsträckning.
I avvaktan på de förslag som kulturrådets betänkande kan föranleda
finner utskottet det väl motiverat med en höjning av anslaget med
2,3 milj. kr. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1973: 685.

KrU 1973:7

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med bifall
till motionen 1973: 685 till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. vid punkten 1 (Vissa allmänna kulturfrågor) av fru Fraenkel (fp),
fru Ryding (vpk) och herr Enlund (fp):

En stor del av bildkonstnärernas arbeten ställs genom utställningar
o. d. till allmänhetens förfogande utan särskild kostnad, och bildkonstnärerna
gör på detta sätt en viktig kulturell insats. Som framhålls i
motionerna 1973: 451 och 1973: 683 är det rimligt att bildkonstnärerna
tillförsäkras en ersättning för detta. Vi förutsätter att denna fråga blir
föremål för överväganden i kulturrådets fortsatta utredningsarbete så
att ett slutgiltigt ställningstagande i frågan kan ske när proposition
föreläggs riksdagen.

2. vid punkten 12 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål) av fru
Frasnkel (fp) och herr Enlund (fp):

Beträffande statsbidragen till de statsunderstödda symfoniorkestrarna
har utskottet funnit det rimligt att anslagsgivningen sker efter enhetliga
normer. Om så blir fallet skulle önskemålen i motionen 1973: 443
bli tillgodosedda, nämligen att Västerås musiksällskap och Örebro orkesterstiftelse
vid statlig bidragsgivning jämställes med övriga statsunderstödda
symfoniorkestrar. Då utskottet emellertid med hänsyn till de
överväganden som kan väntas på grundval av kulturrådets betänkande
inte velat föreslå riksdagen att göra det i motionen önskade uttalandet
vill vi framhålla att man, om en omläggning av bidragssystemet i enlighet
med kulturrådets förslag blir fördröjd, bör eftersträva en successiv
höjning av anslagen till Västerås musiksällskap och Örebro orkesterstiftelse
inom det nuvarande bidragssystemets ram.