Justitieutskottets betänkande nr 13 är 1973
JuU 1973:13
Nr 13
Justitieutskottets betänkande i anledning av motioner om tilläggsdirektiv
för brottskommissionen m. m.
Motionerna
Yrkanden
I motionen 1973:604 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Norrby i
Gunnarskog (c) hemställs att riksdagen i anledning av motionen måtte
anhålla att Kungl. Maj:t utfärdar tilläggsdirektiv till brottskommissionen,
alternativt framlägger förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motionen 1973:613 av herr Nilsson i Norrköping m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att den parlamentariska kommissionen
mot brottslighet får i uppdrag att överväga frågan om statligt
ekonomiskt stöd för försök med uppsökande verksamhet.
I motionen 1973:1078 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller att den tillsatta kommissionen
för att ”undersöka åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra
den allmänna ordningen” i sitt arbete beaktar de i motionen anförda
tankegångarna i fråga om brottsbekämpning, såväl förebyggande som
direkt.
Motiveringar
1 motionen 1973:604 framhålls att ett aktivt samarbete mellan
hem-skola, de sociala myndigheterna och polisen ter sig nödvändigt i
den brottsförebyggande verksamheten. Goda och positiva kontakter
mellan polis och allmänhet skulle enligt motionärerna kunna utbildas om
systemet med kvarterspolis kunde utbyggas. Den enskilde kunde då få en
känsla av samhörighet med den eller de polismän som är verksamma i
hans dagliga omgivning.
I motionen 1973:613 anförs att den uppsökande verksamhet, som
kommunerna bedriver genom sina sociala centralnämnder/socialnämnder,
endast undantagsvis är inriktad på exempelvis alkoholskadade, narkomaner
och s. k. ungdom i riskzonen. Då en sådan verksamhet kan
förebygga t. ex. ungdomskriminalitet borde enligt motionärerna staten
överväga att ge kommunerna ekonomiska bidrag för sådant ändamål.
Motionärerna anser att frågan bör övervägas av brottskommissionen
som också bör initiera en försöksverksamhet i ett antal kommuner.
Försöksverksamheten kan enligt motionärerna lämpligen ske i samverkan
mellan stat, kommuner och landets socialhögskolor. Erfarenheterna bör
sedan redovisas till socialutredningen som får ta ställning till huruvida
regler om statsbidrag till uppsökande verksamhet bör tas in i en
1 Riksdagen 1973. 7 sami. Nr 13
JuU 1973:13
2
reformerad socialvårdslagstiftning.
I motionen 1973:1078 uttalas att ökad brottslighet i form av störande
uppträdande och störande av ordningen på allmänna platser etc. bör ses
som ett utslag av brister och orättvisor i vårt samhälle. Problemen i
samband härmed är enligt motionärerna i hög grad ett ungdomsproblem
som inte löses genom ökade polisiära insatser och omhändertaganden. I
stället bör resurserna inriktas på sociala och ekonomiska samhällsåtgärder
såsom utbyggnad av fritidslokaler, större utbud av kommunala fritidsaktiviteter
och hjälp åt de frivilliga bildningsorganisationerna. Brottskommissionens
arbete bör grundas på i motionen anförda synpunkter. Om
problemen skall kunna behandlas på ett insiktsfullt och seriöst sätt bör
vidare tidsramen för arbetet vidgas avsevärt.
Brottskommissionen
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1973 har chefen för
justitiedepartementet tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om
åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna
ordningen. De sakkunniga, som antagit benämningen brottskommissionen,
bör enligt direktiven bedriva sitt arbete med sådan skyndsamhet
att resultatet därav kan redovisas under loppet av några månader.
Beträffande kommissionens närmare arbetsuppgifter anges i direktiven
att kommissionen bör överväga vilka direkt brottsförebyggande och
övervakande åtgärder som kan komma i fråga för att komma till rätta
med den tilltagande våldsbrottsligheten. Särskild uppmärksamhet bör
också ägnas åt den verksamhet som bedrivs i s. k. sexklubbar; kommissionen
bör överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga brott
i samband med sådan verksamhet och också överväga förbud mot reklam
för pornografiska föreställningar. Särskild uppmärksamhet bör vidare
ägnas åt ordningsförhållandena på allmänna platser och kommunikationsmedel
och samarbetet mellan polisen, de sociala myndigheterna och
allmänheten. Frågor rörande nämnda samarbete skall i ett mera långsiktigt
perspektiv behandlas av det centrala råd för samhällets olika insatser
mot brott, vars tillsättande förutskickats samtidigt med tillsättandet av
brottskommissionen och vars närmare uppgifter och organisation f. n.
övervägs av särskild utredningsman. Kommissionen bör emellertid enligt
direktiven överväga vilka åtgärder som redan nu kan vidtas från
samhällets sida när det gäller detta samarbete.
Utöver här nämnda frågor som av kommissionen bör tas upp till
särskild behandling bör kommissionen enligt direktiven överväga åtgärder
med direkt brottsförebyggande syften över ett vidare fält vilka mer
omedelbart kan vidtas. Framför allt bör här eftersträvas olika åtgärder för
att i allmänpreventivt syfte öka upptäcktsrisken för brott. Vidare bör
kommissionen enligt direktiven göra en samlad bedömning av polisverksamhetens
inriktning och polisens arbets- och trivselförhållanden samt av
behovet av personal.
Juli 1973:13
3
Utskottet
I förevarande motioner framställs yrkanden som går ut på att den i
början av detta år tillsatta brottskommissionen skall ges i uppdrag att
behandla vissa i motionerna upptagna frågor. Motionen 1973:604
innehåller också ett alternativyrkande att Kungl. Maj :t skall förelägga
riksdagen förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.
De i motionerna upptagna frågorna gäller samarbetet mellan hemskola,
sociala myndigheter och polisen samt utbyggnad av systemet med
kvarterspoliser (motionen 1973:604), försöksverksamhet med och statsbidrag
till uppsökande verksamhet riktad mot bl. a. alkoholskadade,
narkomaner och s. k. ungdom i riskzonen (motionen 1973:613) samt
inriktning av samhällets resurser för brottsbekämpning på sociala och
ekonomiska samhällsåtgärder såsom utbyggnad av fritidslokaler, större
utbud av kommunala fritidsaktiviteter och hjälp åt de frivilliga bildningsorganisationerna
(motionen 1973:1078).
Som framgår av redogörelsen ovan avser brottskommissionens uppdrag
att utreda frågan om åtgärder för att bekämpa brottsligheten och
förbättra den allmänna ordningen. Till de frågor som kommissionen
enligt direktiven skall ta upp till särskild behandling hör det i motionen
1973:604 upptagna spörsmålet om samarbetet mellan polisen, de sociala
myndigheterna och allmänheten. Enligt vad utskottet erfarit kommer
därvid också frågan om en utbyggnad av systemet med kvarterspoliser att
prövas. Även de i motionerna 1973:613 och 1973:1078 upptagna
frågorna faller inom ramen för kommissionens uppdrag, som när det
gäller förslag till brottsförebyggande åtgärder spänner över ett mycket
vitt fält.
Utskottet — som under hand ställt motionerna till kommissionens
förfogande — anser sig kunna förutsätta att motionsförslagen blir föremål
för kommissionens uppmärksamhet. I den mån frågorna ej, med hänsyn
till den begränsade tidsrymden för kommissionens arbete, kan bli
prövade i hela sin vidd, torde de komma under bedömning inom det
centrala råd för samordning av samhällets insatser mot brott, som skall
tillsättas så snart dess uppgifter och organisation blivit fastställda.
Under hänvisning till det anförda finner utskottet att motionerna inte
ger anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1973:604, 1973:613 och
1973:1078.
Stockholm den 27 februari 1973
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
luU1973:13
4
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), fröken Mattson
(s), herrar Larfors (s), Jönsson i Malmö (s), Johansson i Växjö (c),
Nygren (s), Westberg i Ljusdal (fp), Polstam (c), fru Bergander (s), herrar
Schött (m), Petersson i Röstånga (fp), Alf Pettersson i Malmö (s),
Stjernström (c) och Lövenborg (vpk).
Särskilt yttrande
av herr Lövenborg (vpk):
Något förenklat är brottslighet i olika former ett symtom på brister i
samhället. Den typ av brottslighet som den hysteriska ”lag och ordning”-reaktionen skriker om är till avgörande del orsakad av brister i samhället i
fråga om ekonomisk standard och jämlikhet samt sociala miljöförhållanden
och andra därmed intimt förknippade faktorer.
Orsaken till denna brottslighet är ett ekonomiskt, politiskt system
som vill ha snäv individualism i stället för kollektiv solidaritet. Det är ett
samhällssystem som ger ”fritt spelrum” åt dem som på grund av
ekonomisk maktställning kan njuta av livets goda. De som inte orkar
hänga med i den kapitalistiska produktionshetsen kastas obarmhärtigt ut.
Kanske är det han eller hon vi i dag ser som ”misslyckad och störande
figur vid våra T-banor och allmänna platser”?
Brottslighet kan bekämpas effektivt enbart genom systematiska,
långsiktiga och genomgripande samhällsåtgärder på bekostnad av minskat
inflytande och makt för de ekonomiska makthavarna utanför samhällelig
och demokratisk kontroll.
Stödet till ungdomsverksamheten, som måste betecknas som brottsförebyggande,
är skrämmande ringa. Om man verkligen har ambitionen att
lösa ungdomens fritidsproblem — och inte svävar i den naiva tron att de
s. k. fria marknadskrafterna hand i hand med kommersiella nöjesindustrier
skall lösa dessa stora problem — måste erforderliga resurser ges
bl. a. till de organisationer som arbetar med ungdomsverksamhet.
Vi noterar med tillfredsställelse att våra förslag i motionen 1973:1078
kommer att prövas i brottskommissionen, och vi vill framhålla nödvändigheten
av att de blir seriöst behandlade och utmynnar i konkreta
åtgärder.
GOTAB 73 3398 S Stockholm 1973