Justitieutskottets betänkande nr 6 år 1973

JuU 1973:6

Nr 6

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1973:1 gjorda framställning om anslag för budgetåret 1973/74 till
Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
brott mot rikets säkerhet m. m. jämte motion.

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten B 4
(s. 37) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 43 500 000 kr.

Motion

I motionen 1973:1079 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att
riksdagen uttalar att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen enbart
inriktas på att motverka spionage och förebygga fascistiska ligors
verksamhet samt att förevarande anslag i enlighet därmed reduceras till
22 000 000 kr.

Utskottet

Den polisiära säkerhetstjänsten i Sverige leds av en särskild avdelning
inom rikspolisstyrelsen, den s. k. säkerhetsavdelningen. Då säkerhetsärenden
handläggs i styrelsen, som har parlamentarisk förankring genom sex
av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, ingår chefen för säkerhetsavdelningen
som ledamot i styrelsen i överdirektörens ställe. Frågor om förebyggande
och hindrande av brott mot rikets säkerhet ankommer på en byrå A
under säkerhetsavdelningen. Denna byrå sörjer också för utbildning i
säkerhetsskydd och personalkontroll. Spaning och utredning av indikationer
på brott mot rikets säkerhet handläggs inom en byrå B, som också
handhar utlänningskontrollen. Vid säkerhetsavdelningen finns ett för den
särskilda polisverksamheten erforderligt register. För registret som är ett
spaningsregister jämförligt med andra sådana register för t. ex. brottsutredning
och narkotikaspaning gäller liksom för andra polisregister
bestämmelserna i lagen (1965:94) om polisregister. Härjämte ges kompletterande
stadganden i personalkontrollkungörelsen (1969:446, ändr.
senast 1972:505). Till säkerhetsavdelningen hör också ett antal säkerhetssektioner
i olika delar av landet.

1 Riksdagen 1973. 7 sami. Nr 6

JuU 1973:6

I motionen 1973:1079 yrkas att riksdagen skall uttala att säkerhetspolisens
verksamhet i fortsättningen enbart inriktas på att motverka
spionage och förebygga fascistiska ligors verksamhet samt att förevarande
anslag i enlighet därmed reduceras till 22 000 000 kr. Till stöd härför
anförs i motionen bl. a. att den politiska åsiktsregistrering som under
många år riktats mot vänsterkrafterna i vårt land tagit en mycket stor del
av säkerhetspolisens resurser i anspråk. Därest denna del av säkerhetspolisens
verksamhet upphört eller kommer att upphöra är det enligt
motionärerna rimligt att förutsätta att säkerhetspolisens organisation kan
minskas i betydande omfattning och att betydande belopp kan sparas.
Motionärerna anför vidare att personalkontrollkungörelsens tänjbara
formuleringar gör det möjligt för säkerhetspolisen att i fortsättningen
bedriva åsiktsregistrering på samma sätt som tidigare.

Som bakgrund till en bedömning av motionsspörsmålet vill utskottet
till en böljan nämna att säkerhetstjänsten med hänsyn till sina funktioner
brukar indelas i säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskydd. Till
säkerhetsunderrättelsetjänst hör inhämtning, insamlande och bearbetande
av underrättelsematerial som behövs för bedömning och bekämpning
av angrepp mot landets yttre och inre säkerhet. Inhämtning och insamlande
av underrättelsematerial sker genom öppna källor, genom
hemliga kanaler och genom spaning. Bearbetning innebär, att det
inhämtade materialet görs tillgängligt för studium genom översättning,
sammanställning, referat m. m. Säkerhetsskyddet omfattar infiltrationsskydd,
sekretesskydd, kontroll av säkerhetsskydd samt utbildning i
säkerhetsskydd.

Den mot Sverige riktade främmande underrättelseverksamheten bedrivs
för närvarande inom praktiskt taget alla samhällsfunktioner. Det
rent militära intresseområdet är sedan gammalt föremål för uppmärksamhet.
Samhällsutvecklingen har emellertid medfört att även områdena
för teknik, industri, vetenskap och politik utsätts för angrepp som är
straffbara enligt svensk lag. Säkerhetstjänstens arbete har härigenom
utvidgats och komplicerats. Under senare år har spaningsarbetet vidare
försvårats till följd av de utomordentligt avancerade tekniska hjälpmedel
som används i den främmande underrättelseverksamheten.

Här bör också nämnas att enligt 2 § personalkontrollkungörelsen får i
det hos säkerhetsavdelningen förda registret införas uppgifter som behövs
för den särskilda polisverksamheten. Anteckning i registret får emellertid
enligt samma paragraf icke göras enbart av det skälet att någon genom
tillhörighet till organisation eller på annat sätt givit uttryck för politisk
uppfattning. Enligt kungörelsen skall fråga om utlämnande av uppgift ur
polisregister för personalkontroll prövas av rikspolisstyrelsen. Styrelsen
skall vid sådan prövning — utom i visst fall som här ej är av intresse —
bestå av rikspolischefen, säkerhetsavdelningens chef och de i styrelsen
ingående lekmannarepresentanterna. Styrelsen är beslutför om rikspolischefen
och minst tre av lekmannarepresentanterna är närvarande. Uppgift
får lämnas ut endast om alla är ense härom.

Juli 1973:6

Till skydd för medborgarnas integritet finns vissa särskilda kontrollfunktioner
beträffande säkerhetspolisens verksamhet. Utskottet vill —
utöver utskottets egna möjligheter härvidlag — särskilt framhålla att
lekmannarepresentanterna i rikspolisstyrelsen har en allmän insyn i
verksamheten och - som framgått av det nyss anförda — ett avgörande
inflytande på frågor om att utlämna uppgifter ur säkerhetspolisens
register. Även justitiekanslern och riksdagens ombudsmän har oinskränkta
möjligheter till insyn i verksamheten.

Sedan den parlamentariska nämnden i Wennerströmsaffären i sitt
utlåtande (SOU 1968:4) utförligt redovisat de synpunkter som kan
anläggas på handläggningen av säkerhetsfrågor har frågan om säkerhetstjänstens
bedrivande på senare tid fått förnyad aktualitet. Härtill har
bl. a. bidragit den ökande tendens till brottslig verksamhet och politiska
våldsdåd med internationell bakgrund som gjort sig märkbar även i
Sverige.

Mot bakgrunden av vissa uppgifter som lämnats om säkerhetspolisens
arbete bl. a. i anslutning till 1972 års värnpliktskonferens i Örebro och
den kritik som i massmedia i samband därmed riktades mot säkerhetspolisen
beslöt justitieombudsmannen Thyresson i mars 1972 att upptaga
ett särskilt ärende om rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. JO :s beslut i
ärendet meddelades i augusti 1972 och är intaget i justitieombudsmännens
ämbetsberättelse till årets riksdag (s. 43—91). I beslutet uttalade JO
bl. a. att han är övertygad om att säkerhetspolisen är ett oumbärligt
instrument till skydd för landets yttre och inre säkerhet. Det föreligger
ingen anledning att anta att den mot vårt land riktade främmande
underrättelseverksamheten avtagit. Beträffande den inre säkerheten
uttalade JO, att de extremistorganisationer som finns både till höger och
vänster inte för närvarande är av den storlek att de utgör något hot mot
vårt samhällsskick. Enligt JO kan det emellertid inte bestridas att det
finns en grogrund, särskilt bland de yngre generationerna, för extrema
politiska rörelser, och man kan inte bortse från risken att de växer i en
omfattning som kan bli besvärande för samhället. De behöver därför
enligt JO hållas under uppsikt så att man inte överraskas av utvecklingen.
Utredningen gav inte JO anledning att ifrågasätta införandet av ytterligare
regler för den särskilda polisverksamheten eller ytterligare garantier
till stärkande av att verksamheten hålls inom behöriga gränser. Han fann
vidare rikspolisstyrelsens tillämpning av reglerna i personalkontrollkungörelsen
stå i god överensstämmelse med föreskrifterna i kungörelsen och
inte heller eljest ge anledning till någon erinran. JO framhöll särskilt att
någon politisk åsiktsregistrering inte förekommer.

Kungl. Majä har i skrivelse den 22 september 1972 till rikspolisstyrelsen
meddelat vissa bestämmelser angående inriktningen av säkerhetspolisens
arbete. I samband härmed har även 2 § personalkontrollkungörelsen
ändrats. Bestämmelserna innebär ett klarläggande i frågan om åsiktsregistrering
och en särskild markering av nödvändigheten att ägna skärpt
uppmärksamhet åt utländska extremister. Ändringen i 2 § personalkontrollkungörelsen
innebär att föreskrifter angående tillämpningen av

JuU 1973:6

bestämmelsen om förbud mot anteckning i säkerhetsavdelningens register
enbart av det skälet att någon genom tillhörighet till organisation eller på
annat sätt givit uttryck för politisk uppfattning skall meddelas av Kungl.
Majd. Skrivelsen till rikspolisstyrelsen innehåller vissa sådana närmare
föreskrifter. Genom dem klargörs principerna för registrering när det
gäller medlemmar i politiska organisationer som har våld på sitt program
eller som kan befaras använda våld för sina politiska syften. Medlemmar i
eller sympatisörer med utländska extremistgrupper som kan befaras här i
riket eller i andra stater bedriva eller ha bedrivit politisk omstörtningsverksamhet,
vari ingår utnyttjande av våld, hot eller tvång som medel,
skall normalt alltid registreras. Beträffande medlemmar i svenska politiska
organisationer som enligt sina program skall verka för att omvandla
samhället med våld skall utgångspunkten däremot vara att registrering får
ske endast om vederbörande genom sina åtgärder gett anledning till
misstanke att han kan vara beredd att deltaga i verksamhet som innebär
fara för rikets säkerhet eller som syftar till och är ägnad att med våld
förändra det demokratiska statsskicket eller påverka rikets ställning som
oberoende stat. Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj:t för avsikt att
utfärda ytterligare föreskrifter om principerna för registreringen.

När det gäller säkerhetstjänstens anslag vill utskottet framhålla att den
årliga ökning som skett av anslaget till den särskilda polisverksamheten
till stor del berott på automatiska utgiftsökningar och budgettekniska
förändringar. Som exempel på dylika förändringar kan nämnas att
fr. o. m. budgetåret 1969/70 pensionskostnader m. m. inräknas i anslagen.
Till följd härav ökades lönekostnadsdelen nämnda budgetår med 23
procent. Det kan också noteras att vissa driftskostnader m. m. som
tidigare belastat andra anslag inom polisväsendet överförts till säkerhetstjänstens
anslag. För budgetåren 1972/73 och 1973/74 hänför sig
ökningen av anslaget helt till automatiska kostnadsökningar. Lönekostnadspålägget
utgör för sistnämnda budgetår 24 procent av lönesumman.
Här nedan redovisas anslagsutvecklingen för de senaste budgetåren dels
för den särskilda polisverksamheten och dels för polisväsendet i övrigt.
Beloppen anges i tusental kronor.

Budgetär	Säkerhe ts t jönsten	Polisväsenc
1966/67	20 400	509 300
1967/68	21 250	606 150
1968/69	23 050	651 550
1969/70	29 225	885 050
1970/71	33 675	959 350
1971/72	35 300	1 037 626
1972/73	41 680	1 240 321

Utskottet — som av företrädare för justitiedepartementet och rikspolisstyrelsen
i särskild ordning informerats om säkerhetspolisens verksam -

JuU 1973:6

het och om grunderna för anslagsberäkningen — anser att fog uppenbarligen
saknas för bifall till motionärernas förslag.

Utskottet har icke någon erinran mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning.
Utskottet hemställer

A. att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet avslår motionen 1973:1079 i denna del,

B. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1973:1079
i denna del till Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
43 500 000 kr.

Stockholm den 27 februari 1973

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), fröken Mattson
(s), herrar Larfors (s), Jönsson i Malmö (s), Johansson i Växjö (c),
Nygren (s), Westberg i Ljusdal (fp), Polstam (c), fru Bergander (s), herrar
Schött (m), Petersson i Röstånga (fp), Alf Pettersson i Malmö (s),
Stjernström (c) och Lövenborg (vpk).

Reservation

av herr Lövenborg (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 1 med ”Den
polisiära” och slutar på s. 5 med ”Kungl. Maj:ts anslagsberäkning” bort
ha följande lydelse:

Inför trycket av en bred folkopinion har regeringen upprepade gånger
tvingats deklarera att säkerhetspolisens inriktning har förändrats och att
all åsiktsregistrering har upphört. Vissa händelser, även på senare tid,
rubbar emellertid trovärdigheten i dessa försäkringar. Åtskilligt tyder på
att personalkontrollkungörelsens tänjbara formuleringar gör det möjligt
för säkerhetspolisen att fortsätta i samma spår som tidigare.

Utskottet tolkar den även i år begärda anslagsökningen som en
bekräftelse på att så verkligen är fallet. Budgetåret 1971/72 förbrukade
säkerhetspolisen 39 499 783 kr., 1972/73 anslogs 41 680 000 kr. och i
årets budget föreslås ett anslag på 43 500 000 kr. till den särskilda
polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets
säkerhet m. m. Anslagsökningen motiveras i år som i fjol med ”automatiska
kostnadsökningar”.

Utskottet anser emellertid att säkerhetspolisens påstådda nya inriktning,
som uppges innebära slopandet av all åsiktsregistrering, också borde
avspegla sig i medelsförbrukningen. I stället visar det sig att säkerhetspolisen
kräver ännu mera pengar för sin verksamhet. Mot den bakgrunden

Juli 1973:6

har utskottet all anledning att dra den slutsatsen att åsiktregistreringen
fortsätter. Kravet om att all åsiktsregistrering måste upphöra står

fortfarande kvar.

Säkerhetspolisens inriktning bör, som framhålls i motionen 1973:
1079, vara enbart att motverka spionage och att förebygga kriminella,
fascistiska ligors verksamhet i vårt land. Den kostnadskrävande åsiktsregistreringen
måste helt upphöra.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet bifall till
motionen 1973:1079.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer

A. att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet med bifall till motionen 1973:1079 i denna del
hos Kungl. Maj:t hemställer att all åsiktsregistrering upphör
och att den särskilda polisverksamheten i fortsättningen
enbart inriktas på att motverka spionage och förebygga
kriminella, fascistiska ligors verksamhet,

B. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1973:1079
i denna del till Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
22 000 000 kr.

GOTAB 73 3390 S Stockholm 1973